Resultatkonferens trafiksäkerhet 2009

Resultatkonferens trafiksäkerhet 2009

Titel: Resultatkonferens trafiksäkerhet 2009 Kontaktperson: Karin Clarström Utgivningsdatum: Maj 2009 Utgivare: Vägverket Layout: Ateljén, Vägverket ISSN: 1401-9612 2 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Förord Den 23 april 2009 genomfördes den första av årliga Resultatkonferenser där trafiksäkerhetsutveckling och trafiksäkerhetsåtgärder redovisas och analyseras. Konferensen är en viktig del av den målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet som regeringen föreslagit och som riksdagen förväntas besluta om under 2009. Målstyrningen bygger på aktörssamverkan med tydliga och åtgärdsnära mål, uppföljningar, analyser och redovisning av uppnådda resultat. I den här dokumentationen redovisas presentationer, frågor och diskussioner under konferensen. Ytterligare dokumentation finns i bilagor. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 3

Innehåll Inledning 3 Transportpolitiska mål och etappmål för trafiksäkerhet 4 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet 6 Resultat från mätningar och analyser 8 Exempel på aktörsåtgärder - Bussbranschens Riksförbund 15 - Linköpings kommun 18 - Brunskogsgruppen AB 21 - Vägverket 24 Internationella expertpanelens bedömning 27 Gruppdiskussioner 32 Så ska målstyrning etableras/ord på vägen 39 4 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Inledning Resultatkonferensen inleddes med att Karin Clarström, Vägverket, hälsade välkommen. Hon leder det projekt som ska implementera målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Tanken är att vi idag ska komma överens om hur vi går vidare i arbetet. Vi aktörer ska tillsammans skapa skillnaden, underströk hon. Jan Sandberg, VD för NTF och dagens moderator, tog sedan över programmet och betonade Resultatkonferensens betydelse: Det är viktigt att vara här. Det här kan bli riktigt bra. Målet är att få ner antalet dödade och skadade. Det är roligt att få vara med i det arbetet. Grunden för konferensen är propositionen Mål för framtidens resor och transporter (2008/09:93) som ska behandlas av riksdagen. Den är ovanligt tunn till omfånget, men den är väldigt tydlig. Jag hoppas att många ställer upp på grundtankarna i den. Målet i den är att aktörerna ska ställa upp mål och följa upp dem. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 5

Transportpolitiska mål och förslag till nya etappmål för trafiksäkerhet Lars Darin, näringsdepartementet, presenterade tankarna bakom den målstruktur som föreslås i propositionen Mål för framtidens resor och transporter. Han redogjorde också för regeringens syn på vad som är viktigast i det framtida trafiksäkerhetsarbetet. Syftet med regeringens nya målstruktur är att de transportpolitiska målen ska bli enklare att förstå. Det övergripande transportpolitiska målet är kvar. I stället för de sex tidigare etappmålen finns nu två huvudmål funktionsmål och hänsynsmål som stödjer det övergripande målet. FUNKTIONSMÅLET Funktionsmålet handlar om alla människors tillgänglighet till transportsystemet, regional utveckling, tillförlitlighet, bekvämlighet och vägarnas standard. Möjligheterna att välja kollektivtrafik, att gå och att cykla förbättras. HÄNSYNSMÅLET Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Nyheten här jämfört med tidigare mål är begreppet hälsa. På det sättet vill regeringen knyta an folkhälsa till de transportpolitiska målen, inte minst möjligheterna till fysisk aktivitet. PRECISERINGAR För att huvudmålen ska uppfyllas föreslås preciseringar. 6 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

När det gäller trafiksäkerhet på väg finns en ny precisering i form av ett mål för antalet trafikdödade år 2020. Etappmålet har satts till högst 220 dödade, enligt ett förslag i Vägverkets rapport Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020. Efter inspiration från Vägverket finns även preciseringar för yrkessjöfarten, fritidsbåttrafiken, järnvägstrafiken och luftfarten när det gäller att minska antalet dödade och allvarligt skadade. En nyhet när det gäller tillgänglighet handlar om barn. En precisering till funktionsmålet betonar att barn ska få ökade möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer. BESLUTSAMHET OCH SYSTEMATIK Regeringen anser att det framtida trafiksäkerhetsarbetet ska präglas av större beslutsamhet och systematik än tidigare. Ansvaret för transportsystemets säkerhet är delat mellan trafikanter och systemutformare och alla måste ta ansvar. Varje trafikant ska bidra till att förbättra trafiksäkerheten samtidigt som systemutformarna tar sitt ansvar. Mobilisering kring hastigheterna är en viktig punkt i trafiksäkerhetsarbetet, liksom lokalt och frivilligt arbete. SVERIGE I TÄTEN Sammanfattningsvis konstaterade Lars Darin att målstyrningsarbetet inspirerar. Det gör det angeläget att konkretisera mål och preciseringar. Det finns många lärdomar att dra från arbetet med att ta fram indikatorer och återrapportera. Det har gjorts ett systematiskt arbete för att ta fram det arbetssätt som vi nu sparkar igång tillsammans. Sverige ligger i täten, avslutade han. FRÅGOR/KOMMENTARER: Fråga: Frivilligt arbete växer fram på olika sätt. Den som jobbar frivilligt kanske inte vill göra samma saker som någon annan gör på betald arbetstid. Hur ser ni på det? Lars Darin: Åsa Torstensson har uttryckt att det är önskvärt med en utökad samverkan mellan aktörer och att det kommer in nya aktörer. Fråga: Om funktionsmålet och hänsynsmålet hamnar i konflikt, vad prioriteras då? Lars Darin: Propositionen ger inget svar på detta. Målen är jämbördiga, på samma sätt som skogsbrukets produktionsmål och miljömål är jämställda. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 7

Målstyrning av trafiksäkerhets- arbetet Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör, Vägverket, presenterade bakgrunden till det målstyrda arbete med trafiksäkerhet som nu introduceras. Det här är en stor dag på många sätt. Den är startsignalen för ett arbetssätt som riksdagen kommer att besluta om, förmodligen under året. Men vi har tjuvstartat med arbetet, konstaterade han. Vägverket har hjälpt till att rigga mycket av målstyrningsarbetet, tillsammans med många av er andra som är här idag. TRAFIKSÄKERHETSUTVECKLINGEN 1950-2008 Claes Tingvall visade en bild över trafiksäkerhetsutvecklingen i Sverige sett ut sedan 1950. Åren 1964-1966 var antalet omkomna som högst, över 1 300 personer per år. Utvecklingen sedan 1967 visar en sluttande vågrörelse, trots större befolkning och fler fordon. Men lutningen har aldrig räckt till. Vi måste få mer fart på lutningen! Idag har vi fått siffror från SIKA som visar att antalet omkomna 2008 ligger under 400 personer. För närvarande är siffran 397, en 16-procentig minskning jämfört med 2007. Utvecklingen i början av 2009 är hittills mycket positiv, men den vänder säkert när konjunkturen går upp igen. VI HAR FÅTT EN NY CHANS Vi har ju haft ett etappmålsarbete tidigare, inför etappmålet 2007. Det gick inte så bra. Vi trodde inte att vi skulle få samma chans en gång till. Vi är väldigt glada för att vi har fått den. Många gjorde många bra projekt i det tidigare etappmålsarbetet, men det saknades samordning och uppföljning. Det fanns många goda ambitioner, men aktörerna involverades inte på ett systematiskt sätt. Kopplingen till den egna verksamheten var otydlig. Vi har dragit lärdom av vad vi gjorde då och vad vi borde ha gjort. Vi har nu tagit fram mål i samverkan med många olika aktörer. Vi har etappmål som är mer kopplade till åtgärder och till aktörernas dagliga verksamhet. Vi kommer att ha en årlig uppföljning, en resultatkonferens som den här. Det kommer att ge oss kraft och styrka att gå vidare. 13 UTVALDA INDIKATORER De 13 indikatorer som valts ut i Vägverkets rapport Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020 är centrala när det gäller att förbättra säkerheten. Om varje indikator förändras i positiv riktning kommer trafiksäkerheten att förbättras. 8 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Indikatorerna är: 1. Hastighetsefterlevnad statligt vägnät 2. Hastighetsefterlevnad kommunalt vägnät 3. Nyktra förare 4. Bältesanvändning 5. Cykelhjälmsanvändning 6. Säkra personbilar 7. Säkra tunga fordon8. Säkra statliga vägar 9. Säkra kommunala gator GCM-passager1 10. Säkra kommunala gator korsningar 11. Snabb och adekvat räddning 12. Utvilade förare 13. Hög värdering av trafiksäkerhet Vi aktörer ska hela tiden mäta indikatorerna och allt vårt arbete ska vara inriktat på att förbättra en eller flera av indikatorerna. Så här ser arbetsgången ut: 1. Välj ut en eller flera indikatorer som ni kan påverka. 2. Sätt mål för påverkade indikatorer eller den verksamhet som påverkar indikatorerna. 3. Följ upp målen varje år. I grund och botten handlar det om att få in trafiksäkerhet i alla aktörers ledningssystem. Svårare är det inte, avslutade Claes Tingvall. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 9

Resultat från mätningar och analys Anna Vadeby, VTI, Jan Ifver, Transportstyrelsen, och Ylva Berg, Vägverket presenterade och analyserade statistik kopplade till de 13 indikatorerna. De är med i en analysgrupp som består av analytiker från SIKA, Transportstyrelsen, VTI och Vägverket. Analysen handlar om att titta på indikatorerna. Hur ser de ut nu? Vad beror det på? Indikatorerna påverkas av både trafikanter och systemutformare, liksom av åtgärder och omvärldsfaktorer påverkar. Framskrivningar har gjorts för var indikatorerna bör vara 2020. Dödade och allvarligt skadade INTE LÄTTARE ATT NÅ MÅLEN DEN HÄR GÅNGEN Förslaget i propositionen p är att halvera dödstalen från 2007 till 2020, vilket innebär högst 220 trafikdödade d 2020. Det motsvarar en 5-procentig minskning varje år, vilket innebär att antalet minskar snabbare i början av perioden. Staplarna visar den verkliga olycksutvecklingen. Den svarta kurvan visar förra etappmålet medan den grå kurvan visar den utveckling som krävs för att nå målet 2020. 10 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Vi misslyckades kraftigt med att nå det förra etappmålet, vilket var högst 270 trafikdödade år 2007. Antalet trafikdöda 2007 blev 75 procent högre än målet. Från 1997 till 2007 omkom 1 500 fler människor än vad som varit en önskvärd utveckling. Den önskvärda utvecklingen fram till 2020 liknar den önskvärda utvecklingen fram till 2007. Det blir inte mycket lättare att nå målet den här gången. Ingen kan allt, men alla kan nåt. Vi får vifta på den svans vi fått, för att citera Pelle Svanslös. FÖRSTA MÅTTET PÅ ANTALET ALLVARLIGT SKADADE För första gången har vi fått ett mått för allvarligt skadade. Allvarligt skadad är en person som fått bestående men motsvarande en medicinsk invaliditet på mer än en procent. Nu rapporterar ungefär 70 procent av landets akutsjukhus till STRADA. Rapporteringen dit måste göras av en sjukvårdskunnig person. Eftersom inte alla sjukhus rapporterar till STRADA, måste vi göra en uppräkning av de uppgifter vi får in. Den siffra vi fått fram visar att ca 7 000 personer blivit allvarligt skadade i vägtrafiken 2008. Den siffran ska minska med en fjärdedel till 2020. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 11

Indikatorer SAMMANFATTNING AV INDIKATORER, MÅTT, NULÄGE OCH MÅLNIVÅ Indikator/mått Utgångsläge 2008 Mål år 2020 1. Hastighetsefterlevnad, statliga vägar Andel trafikarbete inom hastighetsgräns 43 % - 80 % 2. Hastighetsefterlevnad, kommunala gator Andel trafikarbete inom hastighetsgräns 52 % - Ökning med 86 % 3. Nyktra förare Andel trafikarbete med nyktra förare 99,76 % - 99,9 % 4. Bilbältesanavändning Andel bältade i framsätet i personbil 96 % 95 % 99 % 5. Cykelhjälmsanvändning Andel cyklister med hjälm 27 % 28 % 70 % 6. Säkra personbilar Andel personbilar i nybilsförsäljningen med högsta EuroNCAP-klass 66 % 71 % 100 % 7. Säkra tunga fordon Andel nya tunga fordon med automatiskt nödbromssystem 0 % 0 % 100 % 8. Säkra statliga vägar Andel trafikarbete på vägar med över 80 km/h och fysisk mötesseparering 50 % 52 % 75 % 9. Säkra kommunala gator Andel säkra GCM-passager på kommunalt huvudnät för bil Ca 25 % - Ej definierat 10. Andel säkra korsningar på kommunalt huvudnät för bil Ca 50 % - Ej definierat 11. Snabb och adekvat räddning Genomsnittlig tid från skada till adekvat räddning/ vård - 12,3 min Ej definierat 12. Utvilade förare Andel förare som uppger att de somnat/nästan somnat vid bilkörning 11,9 % 12,7 % 6 % 13. Hög värdering av trafiksäkerhet Ökning av index för svar på attitydfrågor - - Ej definierat 12 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

HASTIGHETSEFTERLEVNAD Att öka hastighetsefterlevnaden är en enorm utmaning. Här finns inte så många mätningar att jämföra med. Den senaste riksrepresentativa mätningen på det statliga vägnätet gjordes 2004 och den visade att drygt 40 procent av trafiken följde hastighetsreglerna. Det här är ett tillstånd som har hög potential att förbättras. Målnivån för 2020 är 80 procent. Det finns behov av att följa upp utvecklingen av hastigheterna. Vägverket tar regelbundet fram hastighetsindex för 83 mätpunkter på det statliga vägnätet. Dessa mätningar är inte riksrepresentativa men kan användas för att skatta förändringstrender. Utvecklingen enligt dessa mätningar har varit positiv de senaste åren, både när det gäller antal överträdelser av hastighetsgränser och medelhastighet. Utvecklingen motsvarar ungefär en 5-procentig sänkning av medelhastigheten. 1-2 Hastighetsefterlevnad Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1996 2000 2004 2008 2012 2016 2020 Andel inom hastighetsgräns Önskvärd utvecklnig 6 NYKTRA FÖRARE Att andelen nyktra förare i trafiken är 99, 76 procent kan synas vara en hög nivå. Skillnaden verkar inte vara stor till målet 99,9 procent för 2020. Men skillnaden innebär 30 räddade liv. Varje år dödas 80 personer på grund av att bilförare varit berusade. Vägverkets årliga trafiksäkerhetsenkät har varit ett underlag för analysen, men det här är ett område där det behövs bättre underlag. Tidigare mätningar har gjorts på olika sätt, vilket gör det svårt att dra slutsatser. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 13

För den som vill fördjupa sig i mätproblem kring alkohol och trafik finns en PM som Magnus Lindholm, Vägverket, har skrivit. Den kan beställas från honom via e-post. BÄLTESANVÄNDNING Siffrorna för bältesanvändningen ser positiva ut, omkring 99 procent. Fakta är dock att en stor del av de omkomna inte har använt bälte. Om bälte används har det en skyddseffekt på 50 procent. Om målet för 2020 uppfylls, kan 40 liv sparas. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING. Målet för 2020, 70 procent, kan nås endast om det blir en lag om cykelhjälmsanvändning. År 2008 var användningen 28 procent. När det gäller den här indikatorn, så är inte minskat antal dödade den stora potentialen utan antalet allvarligt skadade. SÄKRA PERSONBILAR Indikatorn har stor potential, eftersom 60 procent av de omkomna har åkt i bilar som har lägre säkerhetsklass än högsta EuroNCAP-klass. Risken att dödas eller skadas allvarligt i en personbil har minskat med 40 procent de senaste tio åren. Målet för 2020 är att 100 procent av de nya bilar som säljs har högsta säkerhetsklass, jämfört med 71 procent 2008. Om målet för 2020 nås, kommer 90 liv att sparas. För att få fram tillförlitliga uppgifter borde andel trafikarbete med säkraste bilarna mätas. SÄKRA TUNGA FORDON Tunga lastbilar är inblandade i var fjärde dödsolycka. Den vanligaste typen av dödsolycka är mötesolycka och det handlar oftast om att en personbil kommer över på fel sida. Om ett automatiskt nödbromssystem skulle finnas på alla nya fordon, skulle antalet omkomna minska med 25 personer per år. Nu finns inget sådant system. SÄKRA STATLIGA VÄGAR År 1996 var 30 procent av de statliga vägarna mötesseparerade, alltså samtliga motorvägar. Fram till 2008 har dessutom samtliga motortrafikleder samt 160 mil vanliga vägar blivit mötesseparerade. Nu återstår 220 mil vanlig väg att bli mötesseparerad. 14 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Målet för 2020 är att 75 procent av trafikarbetet ska utföras på vägar över 80 km/tim som är mötesseparerade. Kostnaden för att nå målet beräknas till två miljarder kronor per år. SÄKRA KOMMUNALA GATOR Det här området är svårt att analysera, eftersom det inte finns några nationella mätningar gjorda. Inga mål för 2020 är definierade. Det finns två indikatorer inom området: Andel säkra GCM-passager på kommunalt huvudnät för bil. Andel säkra korsningar på kommunalt huvudnät för bil. Det ställs stora krav på kommunerna att samla in data runt detta. SNABB OCH ADEKVAT RÄDDNING Inget mål är definierat för det här området. Vi vet inte vad som är viktigt i räddnings- respektive vårddelen. Ett diagram visades, som presenterade hur stor andel skadade som fått räddning/vård inom viss tid. Ingen slutsats har dragits av detta. UTVILADE FÖRARE Den föreslagna målnivån utgår från det tillgängliga måttet som baseras enkätsvar från bilförare om upplevd trötthet vid bilkörning. HÖG VÄRDERING AV TRAFIKSÄKERHET Hur ska hög värdering av trafiksäkerhet definieras? Här finns luckor att fylla. Men vår bedömning är att indikatorn har stor potential för att förbättra trafiksäkerheten. SLUTSATSER: Hastighetsefterlevnad har i särklass högst potential. 100 liv sparas om målet för 2020 nås. Nyktra förare är en viktig indikator att fokusera på. Påverkar också andra indikatorer. Cykelhjälmsanvändning är viktig utifrån skadeproblematiken. MC/moped kan påverkas av hastighetsindikatorn. Kanske ska tvåhjulingar tas upp särskilt. Gemensamt arbete. Om ni aktörer kopplar er verksamhet till indikatorerna, kommer det att ge feedback. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 15

Frågor/kommentarer Fråga: Det man upplever när man lyssnar på det här, är att motorcyklister inte finns som en trafikantgrupp. Ta korsningarna som exempel. Där är sikten problemet. Indikatorn tar bara upp att korsningen ska vara säker för bil. Ylva Berg: Det är något som vi inte har tänkt på. Vi måste ta upp alla hål som fi nns i systemet. Fråga: Jag saknar stödsystem/varnare som indikator. Ylva Berg: Det går inte att ha hur många indikatorer som helst. Däremot tittar vi på exempelvis stödsystem när det gäller påverkan på olika indikatorer. Kommentar: Det är viktigt att vi mäter transportslagsvis, exempelvis hur tillståndet är i bussbranschen. Fråga: Tunga fordon är ett problem i tätortsmiljöer, eftersom sikten är skymd. Ett antal personer omkommer varje år på grund av detta. Ylva Berg: Jag har inte hört den frågan lyftas tidigare. Naturligtvis ska vi lyssna till och väga in alla synpunkter som kommer upp. Johan Lindberg, Sveriges Kommuner och Landsting: Jag har varit inblandad i arbetet med att ta fram indikatorerna. Tanken med dem är att de är nationella och allmänna. Vi på SKL är intresserade av att även mäta mer. Exempelvis kommer vi att se över vinterväghållningen. Sofi a Gjerstad: Det fi nns möjlighet att ta upp och revidera indikatorerna under arbetets gång. Fråga: Jag utgår att det finns interaktionseffekter mellan de olika indikatorerna. (En person kan ju bara omkomma en gång.) Hur har ni tagit hänsyn till det i analyserna? Ylva Berg: Underlaget är omräknat med faktorn 0,6. Totalt ger det en minskning av antalet omkomna med 254 personer från 2007 till 2020. Rune Elvik, Transportøkonomisk institutt: 0,6 är en rimlig faktor. Jag har gått igenom det material ni har haft och beräknat interaktionen enligt olika modeller. En modell gav 287 personer och en annan modell gav 237 personer. Ni har fått fram 254 personer. 16 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Exempel på aktörsåtgärder Bussbranschens Riksförbund Tommie Vesterlund, säkerhetsansvarig, Svenska Bussbranschens riksförbund, inledde med att understryka att bussen är det trafiksäkraste fordonet på vägarna och att branschen har 620 miljoner passagerare per år. Bussbranschen brukar tala om sex F och fem K när det gäller säkerhet. De sex F är: Fordon. Färd. Förbund. Förening. Företag. Förare. De fem K är: Kontinuitet Konsumentfokus lyssna på konsumenten, värdskap Kultur vi har mer gemensamt med luftfart och järnväg än med övrig vägtrafik. Kompetens vi ska jobba förebyggande med säkerhet och när det blir nödläge ska vi kunna klara krishanteringen. Kommunicera om vi inte kommunicerar kring den faktiska säkerhetsnivån, måste lyfta in fler mjuka värden i trafiksäkerhetsarbetet. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 17

SÄKERHETSFÖRDEL BUSSEN BAKGRUND Vi har allt från enbussåkare till stora företag. Vi måste ha ett säkerhetsarbete som stödjer våra medlemmar. De kan inte göra det här själva. Vi har fyra stödprocesser: Nödläges- och krishantering. Omvärldsbevakning. Kommunikation och support. Partnerprojekt. SÄKERHETSFÖRDEL BUSSEN INDIKATORER, ASPEKTER, BASÅR, MÅL OCH RESULTAT Om en procent av antalet biltrafikanter väljer buss i stället, minskar antalet omkomna med 3-4 personer per år. En ökad marknadsandel för bussbranschen innebär alltså ökad trafiksäkerhet i samhället. Bussförarnas arbetsmiljö är en annan faktor som kan påverka trafiksäkerheten i positiv riktning. Bussbranschen kommer att agera inom olika områden för att indikatorerna i målstyrningen av trafiksäkerhetsarbetet ska påverkas positivt: Ökad marknadsandel påverkar hög värdering av trafiksäkerhet. Hastighet och körsätt hastighetsefterlevnad. Alkohol och droger nyktra förare. Bältesanvändning bältesanvändning. Hälsa, stress och trötthet utvilade förare. Säkert företag hög värdering av trafiksäkerhet samt snabb och adekvat räddning. Säker förare hög värdering av trafiksäkerhet. Säker buss säkra tunga fordon. Säker infrastruktur säkra gator och vägar. Trygg resa hög värdering av trafiksäkerhet. Nu går vi igenom basåren 2005-2007 för att ta fram nyckeltal för 2010 och 2012 som ska bidra till att påverka indikatorerna i positiv riktning. SÄKERHETSFÖRDEL BUSSEN HASTIGHETSEFTERLEVNAD Så här jobbar vi för att förbättra hastighetsefterlevnaden. 18 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Aktiviteteter: Vi arbetar tillsammans med Vägverket om attityder och normer. En argumenthandbok har tagits fram för förare. ISA och GPS är viktiga hjälpmedel för att ta fram trafiksäkra tidtabeller. Vi mäter årligen att vi är på rätt väg. Vi tar fram aktivitetsmål för varje år. Resultatmål för 2010 och 2012 är antal transporter som håller skyltad hastighet. STÖD FÖR FÖRAREN Vi har bra information om våra vägar och fordon. Men idag är det den enskilde föraren som bestämmer om hur han/hon ska köra i exempelvis besvärligt väglag. I framtiden ska det finnas en databas med information som går ut till trafikledningen i företagen. Därmed får trafikledningen underlag för att bestämma om exempelvis hastigheten ska sänkas, eftersom det råder speciella förhållanden. Därmed får föraren ett stödsystem och slipper axla allt ansvar själv. KONTROLL OCH UPPFÖLJNING Vi har en webbaserad trafikhändelserapportering. Där ser vi vad som händer. Nu måste vi hitta en modell för att mäta om vi är på rätt väg. Ibland när jag ser incidenter blir jag förargad. Vad? Hur? Det här måste vi gemensamt förändra och förbättra. Jag predikar inte, utan för en dialog. Vi ska tillhandahålla säkerhetsarbete som kan se väldigt olika ut. AVSLUTNING Vi har fokus på kunderna och att de ska få en bra resa. Men hur kommer de till bussen? Det finns anledning att titta på gångvägar, hållplatsutformning osv. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 19

Linköpings kommun Eleonor Mörk, trafikingenjör, trafiksäkerhet, Linköpings kommun, inledde med att presentera de grundläggande dokumenten för trafiksäkerhetsarbetet i Linköping. De är: Kommunal Trafiksäkerhetsrevision, 2007 Förslag till Trafiksäkerhetsprogram 2009-2020. Det har man jobbat med de senaste åren. Mått och Mål för Säkra kommunala gator. Här visas vad man har mätt. TRAFIKSÄKERHETSREVISIONEN I trafiksäkerhetsrevisionen från 2007 mättes trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetsstandard. Det visade sig att kommunen var duktig på kultur, inte på standard. Det är vanligt att stora kommuner har en policy men inte hinner genomföra det man har tänkt göra. Trafikolyckor med personskador inträffar till 57 procent på huvudvägnätet. Bara 25 procent inträffar i det övriga kommunala vägnätet. Ändå är efterfrågan på säkerhetsåtgärder störst i 30-områden, där det är minst problem. TRAFIKSÄKERHETSPROGRAMMET Underlaget till förslagen på insatsområden i det trafiksäkerhetsprogram som väntas bli antaget i år kommer främst från två dokument: Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet, Vägverket Nationella mått för Säkra kommunala gator Det lokala underlaget är hämtat från: Trafiksäkerhetsrevisionen Trafiknätsanalysen som antogs 2005 i kommunfullmäktige Cykelplanen från 2008 Förslaget till översiktsplanering för staden samt en trafikstrategi. Båda väntas bli antagna under 2010. INSATSOMRÅDEN Följande insatsområden planeras för trafiksäkerhetsarbetet i Linköping: 1. Säkra korsningar för biltrafik längs huvudvägnätet för bil 2. Säkra passager för GCM-trafik som korsar huvudvägnätet för bil 3. Säkra GCM-stråk längs huvudvägnätet för bil 4. Drift och underhåll Vinterväghållning av huvudnät för cykel Barmarksunderhåll av huvudnät för cykel 5. Rätt hastighetsgräns (rätt fart i staden) 6. Beteendepåverkande åtgärder för: Hög cykelhjälmsanvändning Hög bältesanvändning Trafiknykterhet 20 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Hög hastighetsefterlevnad Barns trafiksäkerhet 7. Säkra fordon 8. Sjukhusrapporterade olyckor i STRADA De fyra första områdena utgår från nationellt mått för Säkra kommunala gator. SÄKRA KORSNINGAR FÖR BIL Bilden visar hur kommunen tänker arbeta med insatsområdet säkra korsningar för bil längs huvudvägnätet. De åtgärder som planeras för att förbättra säkerheten är att bygga cirkulationsplats, flervägsstopp, upphöjd korsning och kameraövervakning (ATK). Varje insatsområde beskrivs, en indikator anges, nuläget beskrivs liksom delmål för 2012 0ch 2016 och mål för 2020. Mätmetoden beskrivs också. SÄKRA PASSAGER FÖR GCM-TRAFIK De åtgärder som planeras för att säkra passagerna för GCM-trafik är planskildhet, platågupp, gupp eller vägkuddar vid passagen, kameraövervakning (ATK) och dynamiska gupp. Idag är 88 av 339 sådana passager säkra, alltså 26 procent. Målet för 2020 är 47 procent. Delmål på vägen dit är 32 procent år 2012 och 39 procent år 2016. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 21

SÄKRA GCM-STRÅK Idag är 97,5 procent av GCM-stråken säkra och målet för 2020 är att 100 procent ska vara säkra. De åtgärder som planeras för att nå målet 2020 är separerade cykelvägar, maxhastighet på 40 km/tim där cykel blandas med motortrafik samt maxhastighet 30 km/tim där gående måste vistas i blandtrafik. FYSISKA ÅTGÄRDER PÅ HUVUDVÄGNÄTET 60 platser finns listade, exempelvis skolvägar, kollektivtrafikstråk och olycksdrabbade platser. Förslag till åtgärder finns liksom kostnader för dem. PLAN FÖR HASTIGHETERNA I STADEN Det finns en översiktlig plan för hastigheterna i staden, Tempo 40. I stadskärnan ska hastigheten vara max 30 km/tim. I området mellan stadskärnan och ytterområdena föreslås maxhastigheten vara 40 km/tim. Där är nu hastigheten för det mesta 50 km/tim. SÅ HÄR GÅR LINKÖPING VIDARE Antagande av trafiksäkerhetsprogrammet Rätt plats och rätt åtgärd Hastighetsplan Rätt fart i staden med genomförande Inventering av GCM-nätets ytskikt, linjemålning och vägmärken Projekt inom ITS t.ex. ISA, ATK FRÅGOR/KOMMENTARER Kommentar: Många förbättringar blir bra för många, men inte för motorcyklister och mopedister. Kan ni inte involvera även forskarna i VTI i arbetet? Flera av dem kör motorcykel, förresten. 22 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Brunskogsgruppen AB Marcus Brunskog, VD och ägare till Brunskoggruppen, berättade om trafiksäkerhetsarbetet i sitt företag. PRESENTATION AV FÖRETAGET Brunskoggruppen är ett familjeföretag i Ljungby med 50 tunga lastbilar och 75 anställda. Vi jobbar mycket med att transportera containrar som ska vidare till USA. Det ställer stora krav på säker hantering. Vi tillhör en framtidsbransch och vi jobbar globalt. Lagret ligger strategiskt vid E4:an och 25:an. Transporter av vindkraftverk är en stor verksamhet hos oss. De bidrar till att vi är en stor kund hos Vägverket när det gäller att söka transportdispenser. Vi transporterar även styckegods. Certifieringar inom kvalitet, miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö är vår framtid. VÅRA FÖRUTSÄTTNINGAR Vi blev ISO-certifierade inom kvalitet och miljö 1998. Ingen på företaget jublade när vi började jobba med certifieringarna. Men det gäller att vara uthållig. 2004 blev vi certifierade enligt Tullverkets Stairsec-modell, vilket var bra för våra kunder. 2005 blev vi kontaktade av Vägverket med förfrågan om vi ville installera alkolås. I det sammanhanget började vi diskutera om vi inte skulle trafiksäkerhetscertifiera oss också. Vi genomdrev det och personalen var med på det. Vi hade krattat i manegen och det gick bra. 2007 blev vi även via Tullverket certifierade enligt det EU-gemensamma AEO (Authorised Economic Operators). SÅ JOBBAR VI MED TRAFIKSÄKERHET Vi jobbar med trafiksäkerhet med både vår personal och våra kunder. För vår personal innebär att vi höjer deras yrkesstatus. För våra kunder innebär det ett mervärde. De uppskattar att vi jobbar med säkerhet. Vi har stora kunder som exempelvis Electrolux, Strålfors och Getinge. DET HÄR GÖR VI KONKRET I alla nyinvesteringar installeras alkolås och bältesvarnare. Våra chaufförer är i likhet med många kolleger ofta skeptiska till bälte. Men det hade hänt RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 23

några otäcka olyckor när vi införde bältesvarnare, så det fanns förutsättningar för att det skulle gå bra. NTF kommer regelbundet och avläser hastighetsefterlevnad och bältesanvändning. Det är väl snart NTF-tider brukar personalen säga. När det gäller alkohol och droger, så är det inte främst alkolås som gör att vi upptäcker problem, utan det är tack vare att våra arbetsledare är utbildade på att se tecken på beroende. De är utbildade via ALNA. Vi har en krisgrupp, det måste finnas. Det är en daglig rutin för oss att prata om trafiksäkerhet. Trafiksäkerheten gör att vi överlever lite bättre. Vi använder oss också av våra kolleger för att argumentera för trafiksäkerhet. De ställer likvärdiga krav som vi gör. EFFEKTER AV VÅRT TRAFIKSÄKERHETSARBETE Trafiksäkerhetsarbetet ger branschunikhet och statushöjning för yrkeskåren. Men vi har fortfarande många diskussioner med chaufförerna om säkerhetsbälte. Många vill inte använda det i lastbilen. Men när de kör hem från jobbet i sin personbil då använder de bälte. Alkolås tillsammans med utbildning ger en fysisk och mänsklig säkerhet. 24 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Arbetet med Tullverket när det gäller stairsec och AEO ger tillsammans med trafiksäkerhetsarbetet ökade möjligheter att positionera oss på marknaden. INDIKATORERNA NÄSTA STEG Nu kommer vi att inrikta vårt trafiksäkerhetsarbete mot indikatorerna. FRÅGOR/KOMMENTARER Fråga: Har du några tips på vad som kan göras för att förebygga olyckor mellan tunga lastbilar och cyklister? Marcus Brunskog: Vi har tagit fram cykeldekaler som vi sätter på lastbilarna och som visar var cyklisten är synlig för lastbilschauffören. Fråga: Hur kollar du hastigheterna? Marcus Brunskog: Vi kollar bensinförbrukningen en gång i kvartalet. Vi är ju miljöcertifi erade, så det är viktigt för oss att följa upp det. Utifrån bensinförbrukningen kan vi också bedöma hastigheterna. Vad vi kan konstatera, är att i högkonjunktur kör man fortare än i lågkonjunktur. Jag är tveksam till att ECO-driving har någon effekt mer än i början. Däremot är färddatorn bra. Den ger den enskilde chauffören möjlighet att hålla koll på förbrukningen. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 25

Vägverket Åsa Ersson, biträdande chef för Vägverkets trafiksäkerhetsenhet, berättade om verkets åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten på det statliga vägnätet. VÄGVERKET HAR OLIKA ROLLER Vägverket har många roller. Exempelvis arrangerar vi den här konferensen som en del i vårt sektorsarbete. Vad jag ska berätta om här är vad vi gör i vår roll som aktör för att förbättra trafiksäkerheten på det statliga vägnätet. Vägverket styrs på lång sikt av lagar och förordningar, av regeringens instruktion för verket, av transportpolitiska mål och propositioner samt av planeringsramar som den nationella planen för vägtransportsystemet. På kort sikt (årligen) styrs Vägverket av regeringens regleringsbrev, av våroch höstbudget samt av uppdrag från regeringen. REGERINGENS KRAV FÖR 2009 I regleringsbrevet för 2009 finns ett fastställt krav i siffror för vad våra trafiksäkerhetsåtgärder på vägnätet ska leda till: Vägverket ska genomföra kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet som leder till att antalet dödade i vägtrafikolyckor under 2009 minskar med minst 20 personer jämfört med 2008. Vi är en av få myndigheter som har ett siffermål för trafiksäkerhetsarbetet. Exempelvis har inte Transportstyrelsen och Polisen något sådant mål. RESULTAT AV ÅTGÄRDER 1999-2008 År 1999 minskade antalet trafikdödade med 3 till följd av trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet. De åtgärder som då gjordes var fysiska åtgärder på befintliga vägar och nybyggnation. Året därefter ledde åtgärderna till 9 färre trafikdödade. Antalet har sedan varierat mellan 8 och 20 till och med 2008, då antalet var 12. De åtgärder som genomförs på det statliga vägnätet och som leder till färre antal trafikdödade är: hastighetskameror mötesfri landsväg räffling av mittlinje nybyggnad av väg ändrad hastighetsgräns övriga riktade trafiksäkerhetsåtgärder Den stora investeringen i hastighetskameror 2006 ledde till 10 färre trafikdödade och den sammanlagda minskningen det året var 20, vilket är den största minskningen under perioden 1999-2008. 26 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

År 2008 fördelade sig minskningen av antalet trafikdödade så här: - hastighetskameror 1 - mötesfri landsväg 5 - räffling av mittlinje 1 - nybyggnad av väg 1 - ändrad hastighetsgräns 3 - övriga riktade trafiksäkerhetsåtgärder 1 MÅL FÖR 2009 Under 2009 väntas den förändring av hastighetsgränserna som inleddes i september 2008 ge ökad effekt. Målen för de olika åtgärderna ser ut så här: - hastighetskameror 1 - mötesfri landsväg 4 - räffling av mittlinje 1 - nybyggnad av väg 1 - ändrad hastighetsgräns 12 - övriga riktade trafiksäkerhetsåtgärder 1 PLANERADE ÅTGÄRDER 2009 De åtgärder som planeras för att nå målen är: - Sänkt hastighetsgräns på 1 500 mil väg (uppskattning) - 100 nya hastighetskameror - Mötesseparering ca 20 mil - Räffling mittlinje ca 100 mil - Åtgärder i sidoområden och korsningar SUCCESSIV UPPFÖLJNING AV MÅLEN Uppföljningen av målen sker successivt under året på flera olika sätt: 1. Månadsuppföljning (vissa, kritiska mål) 2. Mål- och Måttdatabas: här samlas alla mål och mått vi följer 3. Tertialuppföljning inklusive dialog med GD, omprioritering kan ske 4. Årsuppföljning i årsredovisning och sektorsredovisning. STÖRRE ANDEL MÖTESSEPARERAD VÄG Idag är drygt 50 procent av vägarna med en hastighetsgräns över 80 km/tim mötesseparerade. Vårt mål för 202 är att andelen ska vara 75 procent. Det här är en åtgärd som vi vet ger god effekt och Vägverket är den enda aktör som kan genomföra den här åtgärden. SYSTEMATISKT ARBETE SKA GE RESULTAT För att nå målen för 2020 kommer vi att arbeta systematiskt. Vi kommer att sätta upp mål, styra efter dem och följa upp dem. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 27

28 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Den internationella expertpanelens bedömningar Rune Elvik forskningsledare på Transportøkonomisk institutt (TØI) i Oslo och på Ålborgs universitet, är ordförande i den expertpanel som följer målstyrningsarbetet. Moderatorn Jan Sandberg introducerade Rune Elvik med orden: Att våga ta in Rune är väldigt vågat av Vägverket. EXPERTPANELEN En internationell expertpanel följer arbetet med målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet. Panelen är utsedd av Vägverket och ska lämna en rapport till Vägverket före slutet av juni månad varje år. Den första rapporten kommer i år. Tillsammans med Rune Elvik ingår följande medlemmar i kommittén: Matti Roine, chefsforskare vid Statens Tekniska Forskningscentral (VTT), Finland Harry Lahrmann, lektor vid Ålborgs universitet Jörg Beckmann, tidigare direktör i European Transport safety Council (ETSC) EXPERTPANELENS UPPDRAG Medlemmarna i expertpanelen har i uppdrag att bidra till att målen för det svenska trafiksäkerhetsarbetet kan nås. Det ska ske genom att alla delar i arbetet med att nå det nya etappmålet granskas. Expertpanelen ska utvärdera målstyrningsprocessen i sin helhet, vilket också innefattar att den fungerar som det är avsett. Om det är nödvändigt ska panelen föreslå förbättringar av målstyrningen. Resultaten av expertpanelens arbete ska presenteras i en rapport som lämnas i juni varje år. TRAFIKSÄKERHETSARBETET MÅSTE BLI MYCKET EFFEKTIVARE Rune Elvik visade en bild av antalet trafikdödade i Sverige från 1996 till 2007 samt den utveckling som krävs om målet för 2020 ska nås. På samma bild fanns också en linje som visade utvecklingen fram till 2020 om den trend som funnits från 1996 till 2008 fortsätter. Om den trenden fortsätter kommer inte målet för 2020 att nås. Det är möjligt att trenden blir något bättre, med tanke på antalet trafikdödade det senaste året, sade Rune Elvik. Men även om så blir fallet, är ni tvungna att göra trafiksäkerhetsarbetet mycket effektivare än de senaste tolv åren. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 29

KRAV PÅ BRA RESULTATINDIKATORER Det bör ställas ett antal krav på en resultatindikator för att den ska fungera bra på lång sikt. Viktiga krav är: Indikatorn bör vara valid, alltså ha ett känt samband med antal olyckor och skador. Det är nödvändigt i synnerhet när det blir ändringar i indikatorn. Indikatorn bör vara pålitlig, alltså inte ha kända mätfel. Den ska hålla fram till 2020 och ska påverkas av tillfälliga variationer i så liten utsträckning som möjligt. Indikatorn bör vara relativt enkel att mäta och inte kräva en stor apparat för att samla in data. Det är en fördel som indikatorn är knuten till tillstånd, där den som har det institutionella ansvaret för utvecklingen tydligt kan pekas ut. Det bör inte vara för många resultatindikatorer, inte flera än nu. Indikatorerna måste kunna användas konsekvent i flera år, så att den långsiktiga utvecklingen kan studeras. INDIKATORERNAS UTVECKLING UNDER 2008 Expertpanelen har studerat hur de olika indikatorerna har utvecklats under 2008 och kommit fram till följande: Hastighetsefterlevnad svagt gynnsam utveckling (hastighetsindex). Nyktra förare troligen svagt gynnsam utveckling (alokoholkonsumtionen). Bältesanvändning praktiskt taget oförändrad (VTI:s mätningar). Cykelhjälmsanvändning svagt gynnsam utveckling. Nya bilar i högsta EuroNCAP-klass (säkra personbilar) gynnsam utveckling. Nya tunga fordon med nödbromssystem (säkra tunga fordon) oförändrat, ingen ökning. Vägar med mittseparering (säkra statliga vägar) svagt gynnsam utveckling. Säkra kommunala gator, GCM-passager okänt. Säkra kommunala gator, korsningar okänt. Tid från skada till räddning (snabb och adekvat räddning) okänt. Utvilade förare svag ogynnsam utveckling. Hög värdering av trafiksäkerhet okänt. POTENTIAL ATT MINSKA ANTAL TRAFIKDÖDADE Expertpanelen har värderat hur stor potential de olika indikatorerna har när det gäller att minska antalet trafikdödade fram till 2020. Antalet är justerat med hänsyn till dubbelräkning. 30 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Det finns tre områden som är de klart viktigaste att jobba med: Hastighetsefterlevnad. Minskning: 70. Nya bilar i högsta EuroNCAP-klass (säkra personbilar): 54. Vägar med mittseparering (säkra statliga vägar): 37. Övriga indikatorer bedöms kunna minska antalet trafikdödade med följande tal: Bätesanvändning: 24: Nyktra förare: 18. Nya tunga fordon med nödbromssystem (säkra tunga fordon): 15. Säkra kommunala gator, GCM-passager: 9. Säkra kommunala gator, korsningar: 9. Cykelhjälmsanvändning: 6. Tid från skada till räddning (snabb och adekvat räddning): 6. Utvilade förare: 6. Den enda indikator som expertpanelen inte har lyckats räkna på är värdering av trafiksäkerhet. EN MINSKNING MED 254 BEHÖVS RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 31

Utgångspunkten för målet 2020 är en halvering av antalet trafikdödade år 2005, vilket var 440. Den nödvändiga reduktionen av antalet dödade är alltså 220. Men de dåliga ekonomiska tiderna kommer att gå över. Vi kommer att se en trafiktillväxt och det måste vi ta hänsyn till när vi beräknar utvecklingen. Om vi tar hänsyn till den väntade tillväxten, måste antalet trafikdödade minska med minst 254. För att nå dit, måste takten i trafiksäkerhetsarbetet öka. RESULTAT FÖR 2008 Expertpanelens analys av hur tillståndet för de olika indikatorerna har förbättrats under 2008 ger följande resultat för minskat antal trafikdödade: Hastighetsöverträdelser: 10. Nya bilar i högsta EuroNCAP-klass (säkra personbilar): 8. Vägar med mittseparering (säkra statliga vägar): 3. Nyktra förare: 1. För övriga indikatorer har inga resultat konstaterats. Hur panelen har kommit fram till resultaten, kommer att redovisas i rapporten i juni 2009. NÅGRA PRELIMINÄRA SLUTSATSER Målstyrningsarbetet omfattar flera indikatorer som har stor betydelse för trafiksäkerheten. Om alla tillståndsmål förverkligas fullt ut, kommer också etappmålet för 2020 att nås. Utvecklingen 2008 var gynnsam för flera av tillståndsmålen. En grov uppskattning är att den utvecklingen bidrog till att reducera antalet trafikdödade med 20-25 personer. En sådan årlig nedgång är tillräcklig för att målet för antal trafikdödade år 2020 kan nås. Nedgången i antal trafikdödade från 2007 till 2008 var troligen större än vad man normalt kan räkna med. OSÄKRA FÖRÄNDRINGAR FRÅN ÅR TILL ÅR Förändringar som sker från år till år är osäkra och i hög grad påverkade av tillfälliga faktorer. Det gäller både antal trafikdödade och resultatindikatorerna. Därför kan de beräkningar som visats bara uppfattas som kvalificerade gissningar. Det är nödvändigt att studera en mer långsiktig utveckling för att kunna dra säkra slutsatser. Om tre-fyra år kanske man kan se tydligare tendenser. 32 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

VIDAREUTVECKLING AV TILLSTÅNDSINDIKATORERNA Rune Elvik redovisade slutligen ett antal förslag till hur olika indikatorer skulle kunna utvecklas: Nyktra förare.» Tillståndet kan troligen mätas på grundval av resultat från poliskontroller. I Norge finns goda erfarenheter av detta. Säkra kommunala gator GCM-passager.» Hastighetsmätningar vid ett urval korsningar.» Andel motorfordon som bryter mot väjningsplikten för gående.» Data samlas in från ett urval platser som följs över tid, exempelvis med kamera. Säkra kommunala gator korsningar.» Hastighetsmätningar i ett urval korsningar.» Brott mot väjningsregler.» Data samlas in från ett urval korsningar som följs över tid, exempelvis med kamera. Snabb och adekvat räddning.» Tid från alarm tills ambulans är framme på olycksplatsen.» Tid från skada till ankomst till sjukhus. Hög värdering av trafiksäkerhet.» Bör bygga på frågor om stöd till olika trafiksäkerhetsåtgärder. För varje åtgärd bör också potentialen för att reducera antal trafikdödade vara känd eller uppskattad.» Hög värdering kan definieras som hög andel människor som stöder åtgärder med stor potential.» Låg värdering kan definieras som låg andel människor som stöder åtgärder med stor potential.» Det är viktigt att åtgärderna är tekniskt möjliga att genomföra och kan beskrivas tillräckligt precist i undersökningarna. FRÅGOR/KOMMENTARER Fråga: Finns det någon skillnad på trafiksäkerheten mellan kommunala och statliga vägar? Rune Elvik: Nej, vi har inte sett något sådant. Fråga: Vilka råd kan du ge andra utvärderare av trafiksäkerhet, eftersom olika åtgärder får olika snabbt genomslag? Rune Elvik: Det är svårt att ge råd. Beräkningar är inte annat än kvalifi cerade gissningar. Men det är bra att göra beräkningar, eftersom de ger en bild av olika möjligheter. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 33

Fråga: Ser du något som saknas i indikatorlistan? Rune Elvik: Vi kanske ser om 8-10 år att det var något som vi missade idag. Det här är en lärprocess. I Norge har polisen i princip slutat med trafi kkontroller. Ett sådant agerande kan bidra till att en indikator inte fungerar. Fråga: Hur ska ni följa processen? Rune Elvik: Först och främst tittar vi på resultaten. Jag har inte funderat på hur vi ska värdera processen. Fråga: Hur skulle polisen kunna sätta sitt verksamhetsmål för att minska hastighetsöverträdelser? Rune Elvik: Exempelvis med ökad konkurrens mellan olika polisstyrkor. Belöning delas ut till dem som får fl est. 34 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Introduktion till gruppdiskussioner Alla kan bidra Karin Clarström introducerade eftermiddagens gruppdiskussioner med att understryka att målstyrningsarbetet ska vara ett sammanhållande kitt i aktörernas arbete. Allt som alla aktörer gör blir en del i ett system. SÅ HÄR SKA MÅLSTYRNINGSARBETET FUNGERA Målstyrningsarbetet kommer att genomföras i en rad steg, där alla aktörer är involverade. Så här ser stegen ut: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. insamling av information. sammanställning av information + omvärldsbevakning. Analys. Genomförs av analysgruppen. Analysgruppen lämnar en analysrapport. Analysrapporten leder till en dialog som alla aktörer deltar i. Hur det ska gå till är inte klart. Dialogen leder till en planerad verksamhet hos de olika aktörerna. Resultatkonferens hålls varje år. I den redovisas vad aktörerna har gjort, diskussioner förs om hur arbetet har gått, planer görs för nästa år. Dokumentation av resultaten. Arbetet kommer att ske via de nätverk som redan finns. RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 35

AKTÖRER OCH AMBASSADÖRER Ett urval aktörer bjuds in till resultatkonferensen. De är: Medlem i projektets referensgrupp (GNS + bussbranschen, taxi och åkeribranschen) Ambassadörer (ledare/initiativtagare till befintligt nätverk/gruppering) Aktörer som är strategiskt viktiga Övriga aktörer nås via befintliga nätverk och de får information via sin vanliga gruppering/nätverk om hur arbetet mot nya etappmålet går till. Vi ser er här som ambassadörer. Men vad kan förväntas av ambassadörerna? Det blir en fråga som ska diskuteras i gruppdiskussionerna. 4 Vägverkets årsredovisning 2006, Borlänge 36 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

Gruppdiskussioner En dryg timme på eftermiddagen ägnades åt diskussioner om olika aspekter av hur det målstyrda trafiksäkerhetsarbetet ska bedrivas. Alla grupper hade en gemensam fråga att diskutera. Dessutom fick varje grupp ytterligare en diskussionsfråga. Den gemensamma frågan var: Ni har under dagen sett exempel på hur olika aktörer arbetar med trafiksäkerhet. Vad är nästa steg i er organisation för att sätta mål och följa upp mål för genomförd verksamhet med koppling till indikatorerna? Här följer ett sammandrag av gruppernas diskussioner och redovisningar. Grupp ljusblå Gruppen hade i uppgift att diskutera följande frågeställning: För att nå ut till flera aktörer är tanken att arbeta genom ambassadörer och befintliga nätverk. Det innebär att den aktör som är ambassadör är länken mellan målstyrningsprocessen och aktörerna i det befintliga nätverk som ambassadören är delaktig i. Vad kan förväntas av en ambassadör? Nedan finns exempel på uppgifter som ambassadören kan tänkas göra. delge information från målstyrningsprocessen till nätverket och tvärtom driva på i nätverket så att aktörerna genomför verksamhet som påverkar indikatorerna och sätter upp mål för detta genomför dialogen i nätverket Fyll på och komplettera bifogad lista med ambassadörer och befintliga nätverk (obs arbetsmaterial). KOMPLETTERANDE NÄTVERK NVDB-rådet (nationellt), Vägverket Stradarådet (nationellt), Vägverket Kommunala trafiksäkerhetsrevisioner (regionalt), SKL Kommunal referensgrupp för målstyrningsarbetet (nationellt), SKL Väghållarträffar (regionalt), Vägverket Brottsförebyggande råd (regionalt) Revisorsgrupp för certifiering av trafiksäkerhet, Sveriges Åkeriföretag Trafiksäkerhetsrådgivarna, Sveriges Åkeriföretag RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 37

AMBASSADÖRER Alla i ett nätverk är ambassadörer, inte bara de som håller i nätverket. Ambassadörerna kommer från två olika strukturer och får därmed får olika roller. A. Företagsägarstrukturen ambassadörerna kan peka med hela handen ut i organisationen, exempelvis RPS, Vägverket och NTF. B. Företrädarstrukturen ambassadörerna kan inte peka med hela handen, men de kan påverka. Gäller exempelvis Sveriges Åkeriföretag och andra medlemsstyrda organisationer. Gemensamt för alla ambassadörer är att de kan ställa tre frågor: 1. Har ni någon verksamhet som påverkar trafiksäkerheten? 2. Har ni satt mål för den? 3. Om ni har satt mål, har ni följt upp dem? Kategori A kan sätta utropstecken, B kan sätta frågetecken. B kan sprida information och goda exempel. Svar på den gemensamma frågan: Vi kan sätta mål för aktiviteter och be medlemmarna att sätta mål och följa upp. (Sveriges Åkeriföretag) Aktörsmått blir väldigt viktiga för oss. (SKL) Värdering av trafiksäkerhetsinformationsinsatser. Grupp grön Gruppen hade samma frågeställning att diskutera som grupp ljusblå. FÖRVÄNTNINGAR PÅ AMBASSADÖRER Skapa motivation och tilltro, acceptans Sälja in och förmedla delaktighet. What s in it for me?. Sälja in efter målgruppernas olika behov. Ambassadören måste ha en tydlig roll i sitt nätverk De sju STRADA-samordnarna har stora nätverk och kan vara bra ambassadörer. Det är viktigt hitta ambassadörer bland transportköpare/fraktköpare oavsett om de finns i offentlig förvaltning, näringsliv eller myndighet. Ordet målstyrningsarbete låter tråkigt. Vi måste anpassa budskapet, sälja det smart och positivt. Eftersom det finns flera olika typer av aktörer, behövs det olika insäljningsmaterial. Ambassadörerna behöver också bakgrundfakta och 38 RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009

argument som stöd för att sälja in budskapet. Ta inte för givet att alla människor brinner för trafiksäkerhet på samma sätt som vi gör! Svar på den gemensamma frågan: Nästa steg är att föra in trafiksäkerhetsarbetet i ledningssystemet. Grupp orange Gruppen hade i uppgift att diskutera följande frågeställning: Inför resultatkonferensen 2010 är tanken att det ska ske en dialog med aktörerna utifrån resultatet av analysen. Syftet med dialogen är att säkerställa att de mål som sätts för planerade verksamheter och åtgärder påverkar indikatorerna. Dialogen kan ske på flera sätt, nedan finns förslag: i befintligt nätverk hur påverkar det ambassadörsrollen? personligt möte med aktören telefonmöte med aktören skriftlig feedback på inlämnad planering (de årliga analysrapporterna är tänkta att fungera som skriftlig feedback, i alla fall på makronivå) Vilket alternativ föredrar ni? Finns ytterligare och bättre sätt, i så fall vilka? Ytterligare frågeställningar: Vilka aktörer ska omfattas av dialogen? Hur hård ska dialogen vara? Ska den sätta press på aktören att ytterligare vässa sina målsättningar eller ska den enbart säkerställa att målen har koppling mot indikatorerna? Gruppen konstaterade att det finns stora förväntningar på hur dialogen ska se ut. Man vill se den här processen som mycket mer resultat av dialog än i regionala och lokala samarbeten. Det är viktigt att få in dialog med fler aktörer än hittills och naturligtvis med alla aktörer som har ett inflytande på trafikanterna. Exempelvis kan man samla aktörer till dialog om en viss indikator. Politikerna måste vara med i dialogen för att det ska hända något. Det gäller speciellt i kommunerna. Det är också viktigt att få med skolan. Fram till nästa år är handlar mycket om införsäljning. Det är viktigt att ge aktörerna hjälp och stöd när det gäller om de tänker och gör rätt. Pressa dem inte! RESULTATKONFERENS TRAFIKSÄKERHET 2009 39