Innehåll Introduktion Satsa på livskvalitet.............. 5 Utmaningar i Öresundsregionen........ 6 Livskvalitet i Öresundsregionen......... 8 Människan som utgångspunkt i planeringen Den lilla skalans stora betydelse........ 12 Mjuka värden stärker tillväxt......... 14 Kvalitet lönar sig.............. 16 Människan som utgångspunkt........ 18 Kvalitet i det offentliga rummet........ 20 Attraktiva städer är levande städer....... 22 Kvaliteter för rumsliga nätverk Nio kvaliteter för rumsliga nätverk...... 26 Kopplat nätverk - regionalt och lokalt...... 28 För alla................. 30 Trafikbalans............... 32 Mångfald................ 34 Samlat nätverk.............. 36 Interaktion................ 38 Finmaskigt................ 40 Rumsligt................. 42 Härligt................. 44 De 9 kvaliteterna som ett arbetsredskap..... 46 Mäta och tydliggöra stadens mänskliga dimension. 48 Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten... 52 Att synliggöra stadslivet: Odense....... 54 En förankrad process: Kävlinge........ 55 En stark vision: Malmö........... 56 Medborgarinvolvering: Holmbladsgade..... 57 Snabba resultat: New York.......... 58 Långsiktig kvalitetshöjning av stadens rum: Vejle. 59 Steg mot en attraktivare Öresundsregion.... 60 Öresundsregionen i ögonhöjd 3
4 Öresundsregionen i ögonhöjd
Satsa på livskvalitet För att Öresundsregionen ska kunna behålla och locka till sig människor och verksamheter måste fokus för den fysiska planeringen vara att skapa goda förutsättningar för livskvalitet och innovation. Genom att sätta människan i centrum av planeringen så kan attraktiva miljöer för boende, rekreation, utbildning och verksamheter skapas. Tillsammans med en god tillgänglighet bidrar det till att skapa en dynamisk region med hög tillväxtpotential! Kvaliteter i attraktiva miljöer Rapportens syfte är att beskriva vilka kvaliteter våra städer, samhällen och bostadsområden måste ha för att bli attraktiva och levande miljöer. Miljöer som är hållbara; både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Miljöer som stödjer samhällets software och mjuka värden; de sociala, kulturella och innovativa nätverken. Miljöer som stödjer en positiv utveckling av vårt samhällsklimat och möjlighet att konkurrera internationellt med såväl innovationskraft som möjlighet att locka till sig människor och verksamheter. Gehl Architects arbetar sedan tidigare med en checklista för bra stadsrum. De 9 kvaliteterna för rumsliga nätverk som presenteras i denna rapporten är en motsvarande checklista fast för områden, städer och regioner. De utvalda kvaliteterna bygger på såväl Jan Gehl s forskning som Gehl Architects samlade erfarenhet av stadsutveckling runt om i världen. Kvaliteterna utgår från behovet att skapa närhet och interaktion mellan människor och olika typer av aktviteter. Det görs genom att skapa stråk och täthet i sinnligt tilltalande miljöer vilket är en förutsättning för att skapa levande, socialt inkluderande och dynamiska städer och områden. Krav på paradigmskifte i stadsplaneringen Texterna i de två inledande avsnitten i rapporten tar utgångspunkt i den samhällsutveckling som har ägt rum i vår del av världen då vi gått från ett industrisamhälle till ett tjänste- och kunskapssamhälle. Utvecklingen har inneburit att det idag är företagen som kommer dit arbetskraften finns, snarare än som det var tidigare då arbetskraften sökte sig till fabrikerna. Det är en radikal förändring av samhället som ställer helt nya krav på stadsplanering och stadskvalitet! Den fysiska planeringen behöver i allt högre grad utgå från människors behov och fokusera på att skapa attraktiva miljöer som erbjuder hög livskvalitet för de som bor och verkar i regionen. Detta för att behålla och locka till sig de människor som ska utveckla regionen idag och i framtiden. Hög livskvalitet hänger nära samman med god tillgänglighet. Tillgänglighet till attraktiva boendemiljöer, vibrerande stadsliv, rekreativa miljöer, spännande kulturscener, bra utbildning, en stark arbetsmarknad osv. Det pågår idag en livlig debatt om behovet av att skapa funktionsblandade, täta städer med ett levande stadsliv. Trots detta så blir många av de nya områdena som utvecklas folktomma och öde. Det krävs ett lika radikalt paradigmskifte inom stadsplaneringen likt det skifte som skett i samhället för att vi ska kunna möta dagens utmaningar och krav. Ett skifte från modernismens funktionsuppdelade stadsplanering och sektionsuppdelade planeringsförfarande till en tvärvetenskaplig och medborgarinkluderande planering med fokus på de mänskliga dimensionerna. Process och handlingsprogram Det avslutande avsnittet i rapporten beskriver en förändringsprocess som kan användas för att skapa ett skifte i stadsplaneringen. Det sista uppslaget beskriver stommen till ett handlingsprogram för att skapa en mer attraktiv och starkare Öresundsregion. För att handlingsplanen ska lyckas behöver regionens aktörer arbeta tillsammans! Öresundsregionen i ögonhöjd 5
Utmaningar i Öresundsregionen Det finns en mängd parametrar som gör Öresundsregionen socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Men om regionen ska kunna fortsätta växa och utvecklas som en attraktiv och hållbar region står den inför ett antal utmaningar som måste beaktas. 1. Ofullständigt regionalt nätverk Det finns fortfarande delar av regionen som inte är tillräckligt bra kopplade till det regionala nätverket. Både det fysiska nätverket i form av goda och effektiva kollektivtrafikförbindelser som de sociala, kulturella och professionella nätverken. För att lyckas styrka potentialen i regionens flerkärnighet måste kopplingarna och samspelet mellan regionens alla delar utvecklas. Utveckla det regionala nätverket och regionens flerkärnighet. 2. Regionala kopplingar skapar lokala barriärer I många städer och samhällen utgör den regionala infrastrukturen, tex tågtrafikens bangårdar och kollektivtrafikens knutpunkter, barriärer för de lokala nätverken och den sammanhängande stadsstrukturen. Det finns en enorm potential i de stationsnära områdena som inte är fullt utnyttjad. Knutpunkterna har potential att fungera som regionens viktigaste torg och mötesplatser om de förvaltas och utvecklas väl. Höj den rumsliga kvaliteten vid knutpunkterna och utnyttja dess potential. 3. Glesare och mer utspridda samhällen Många befintliga och nya områden som städerna och samhällena kompletteras med är för glesa. Detta gör att städerna och samhällena förlorar den täta och sammanhängande fysiska strukturen som gör det möjligt och attraktivt för alla att ta sig fram med hållbara transportmedel; gång, cykel och kollektivtrafik. De allt glesare städerna tar också viktiga natur- och jordbruksmarker i anspråk och det skapar dessutom större avstånd mellan människor. Bygg tätt och sammanhållet, utnyttja alla ytor i staden. 4. Externa etableringar Externa etableringar (shoppingcentra, företagsparker, utbildningscampus) dränerar staden på dess stadsliv och de positiva effekter det kan ha på samhällsutvecklingen i stort. Dessutom ökar det bilberoendet och privatiseringen av stadslivet vilket försämrar samhällets sociala och ekologiska uthållighet. Stärk centrumnära och funktionsblandade miljöer som som är väl integrerade i befintliga nätverk. 5. Folktomma städer och områden Det blir alltmer folktomt i våra städer och områden (vissa attraktiva stadskärnor undantagna, som blivit destinationer i sig själva). Att det blir mer folktomt beror på ett högre välstånd som gör att vi har råd med större bostäder och kontor, vilket sprider ut oss på större areal. De offentliga rum som planeras är ofta för stora och utflytande vilket sprider ut de få människor som rör sig. De allt glesare städerna och funktionssepareringen gör att fler väljer bilen vilket också innebär färre människor på gatorna. Förutom det gör oattraktiva, trafikdominerade eller montona miljöer att människor inte väljer att gå och uppehålla sig i dem vilket undergräver ett levande stadsliv. Planera för stadsliv; samla stadslivet i noder och stråk och placera viktiga funktioner strategiskt. 6 Öresundsregionen i ögonhöjd
6. Ökad segregation Segregationen ökar i samhället vilket skapar otrygghet, större rädsla för den andre samt gör det svårare för de som är utanför att komma in. Detta kan motverkas med ökad social interaktion genom mer socialt blandade stadsdelar och att skolor och vårdcentraler placeras så att det har ett upptagningsområde som gör att människor från olika samhällsgrupper möts på ett naturligt sätt. Fokusera på den sociala och mänskliga dimensionen i planeringen. 7. Sämre utbud av samhällsservice Den ökande mobiliteten och centraliseringen gör det svårare för de mindre samhällena att erbjuda bra skola, vård och daglighandel inom cykel- och gångavstånd för alla. Det försämrar samhällets uthållighet, de sociala nätverken och livskvaliteten för de som bor där. Samarbeta med andra kommuner för att kunna erbjuda alla en god service och gemensamt utveckla regionen. 8. Ökad mental och fysisk ohälsa Vi lever längre idag men det finns också stora problem med mental och fysiska hälsa. Sociala kontakter, fysisk aktivitet och tillgång till natur är viktigt för att motverka detta. Den skandinaviska traditionen att gå och cykla till vardags behöver stödjas med god stadsplanering. Städernas utbredning behöver begränsas och planeras så att naturupplevelser är tillgängliga för alla. Minska bilberoendet och skapa miljöer där att gå och cykla är de mest effektiva transportmedlen. 9. Specialiserad planeringsprocess Idag är många kommuner organiserade efter den modernistiska planeringsmodellen med stark uppdelning mellan avdelningar och specialisering. Detta gör det svårt att skapa en holistisk och värdegrundad utveckling av stadsmiljöerna där människan och stadslivet sätts i fokus. Utveckla en holistisk och värdegrundad planeringsmodell. 10. Allmänheten - en outnyttjad potential Allmänheten har en stor kunskap om sin närmiljö, både om de fysiska kvaliteterna och de mer osynliga kvaliteterna som mötesplatsen för hundägarna och bänken med kvällsolen. Människorna och deras liv är många gånger osynliga i samhällsplaneringen. Många känner att de inte är delaktiga i de beslut och förändringar som staden genomgår vilket i sin tur innebär ett mindre engagemang och intresse för närmiljöns utveckling. För att den lokala och regionala planeringen skall lyckas med att sätta människan i fokus i planeringsprocessen måste allmänheten också göras mer delaktig i planeringen. Stärk medborgarinflytandet, dialogen och öppenheten. Öresundsregionen i ögonhöjd 7
Livskvalitet i Öresundsregionen Öresundsregionen är en flerkärning region vilket tillsammans med ett gott samhällsklimat gör att regionen har potential att erbjuda livskvalitet och valfrihet för dem som lever och verkar i regionen. Det kan locka till sig människor och verksamheter som kan utveckla regionen vidare. För att stärka Öresundsregionens konkurrenskraft behöver satsningarna på infrastruktur och utbildning kompletteras med satsningar på mjuka regionala resurser som livskvalitet, stadskvalitet och utvecklingen av de kulturella, sociala och professionella nätverken. Stadsplanering som verktyg Det förhållandevis goda samhällsklimatet som finns i Skandinavien har fått stöd av den delvis goda fysiska planeringen. God fysisk planering hjälper till att bygga upp ett tryggt, innovativt och demokratiskt samhällsklimat med små sociala spänningar och hög grad av tillit. Bra planerade städer och områden kan sudda ut gränserna mellan sociala grupper. Skolor och vårdcentraler kan bli till mötesplatser för människor som lever under olika förhållanden. Städer och områden som är tillgängliga för alla underlättar för alla, även barn och äldre, att röra sig fritt. Städer kan med sin utformning göra att det känns mer naturligt att gå och cykla istället för att köra bil. I Skandinavien finns en tradition att arbeta med den fysiska planeringen och med god tillgänglighet för alla men det behövs göras i större utsträckning för att behålla och utveckla det goda samhällsklimatet! Regionens potential är dess nätverk Öresundsregionen består av en mängd större och mindre orter som är relativt väl sammankopplade med varandra och det kringliggande landskapet. Detta skapar tillgänglighet till olika typer av miljöer och sammanhang och ger valfrihet hur man vill leva sitt liv, vilket ger livskvalitet för de som bor och verkar i regionen. Ju fler miljöer och destinationer som är lätt tillgängliga desto större blir värdet för alla. De enskilda delarna av regionen är beroende av samspelet med de övriga delarna, både de mindre orterna i ytterkanterna och de större i regionens centrum. Varor, tjänster och individer förflyttas dagligen mellan regionens delar och detta utbyte gör att regionen som helhet är mer dynamisk och framgångsrik än dess enskilda delar tillsammans. God tillgänglighet stärker immateriella nätverk Regionens fysiska nätverk understödjer en mängd immateriella värdegivande nätverk; kulturella, sociala och professionella. Ett bra lokalt fysiskt nätverk med hög rumslig kvalitet innebär att vi i större utsträckning rör oss till fots eller på cykel i det offentliga rummet. Det skapar möjlighet för möten och interaktion. Staden blir då en arena där vi kan få vårt sociala behov tillfredställt och våra sociala nätverk underhålls. God regional tillgänglighet innebär att vi lättare kan underhålla sociala nätverk över ett större fysiskt område. God regional och lokal tillgänglighet betyder också att det är lättare att röra sig till olika kulturella, professionella och utbildningsinstitutioner och händelser vilket ökar utbytet och stödjer utvecklingen av de kulturella och professionella nätverken. Öresundsregionens fysiska nätverk har underlättat samarbetena mellan städer, universitet och företag vilket gör att regionen har en förhållandevis konkurrenskraftig forskning och företagsamhet för sin storlek. Öresundsregionens utvecklingspotential ligger i att i ännu högre grad utveckla regionens flerkärnighet, det fysiska nätverket och utnyttja nätverkens dynamiska kraft. Öka samarbetet mellan städerna och universiteten och lyft regionen till en högre internationell nivå och öka dess attraktionskraft! Livskvalitet i en nätverksbaserad region Öresundsregionens konkurrensmöjligheter är starkt beroende av att kunna erbjuda livskvalitet för dem som bor och verkar i regionen. Livskvaliteten i Öresundsregionen bygger på dess förmåga att erbjuda ett tryggt samhälle, attraktiva städer och ren natur samt dess tillgång till dynamiska forskarmiljöer och en stark arbetsmarknad och god tillgänglighet mellan dem. 8 Öresundsregionen i ögonhöjd
Öresundsregionens potential och möjlighet att erbjuda livskvalitet och konkurrenskraft ligger i utvecklandet av: Nätverksdynamiken - för de sociala, kulturella och professionella nätverken så att det skapas; inspirerande kulturliv goda forsknings- och utbildningsmöjligheter stark arbetsmarknad Flerkärnigheten - närhet mellan de urbana och det landskapliga miljöerna genom att utveckla; trygga, täta städer med levande stadsliv attraktiva boendemiljöer, både urbana och naturnära attraktiva offentliga rum och mötesplaster naturupplevelser och rekreativa miljöer Stärk de enskilda delarna och utöka tillgängligheten och samspelet mellan dem! Nätverkets dynamik Ju fler som är med i ett nätverk desto starkare blir det och ju större blir nätverkets mervärde. Metcalfs lag säger att när ett nätverk får ännu en deltagare höjs värdet exponentiellt. Tor Nørretranders skriver i sin bok om nätverkssamhället att om nästan alla aktörer i ett givet sammanhang deltar i ett gemensamt nätverk så sker ett nivåskifte, ett språng till en högre nivå avseende sammanhängskraft, produktivitet, kreativitet, innovation och kvalitet. Österlens konstnärsgille är ett bra exempel på hur ett samlande nätverk kan skapa mervärde. Genom att konstnärerna gått samman och gjort en gemensam konstrunda har summan blivit större än delarna och de har kunnat attrahera en mycket större publik. En strategi som gör att flera av Österlens konstnärer kan försörja sig på sitt konstnärsskap. 1968 anordnades den första konstrundan med 19 st deltagande konstnärer. Idag har Österlens konstnärsgille 149 medlemmar och andelen besökare är 100 000 på Påskrundan. Öresundsregionen i ögonhöjd 9
Människan som utgångspunkt i planeringen
Den lilla skalans stora betydelse Regionens attraktionskraft finns i de enskilda delarna och tillgängligheten mellan dem. Utgå från människans behov och skapa attraktiva platser, levande städer och trygga boendemiljöer som inspirerar och attraherar. Koppla samman dem så höjs både de enskilda kommunernas så väl som regionens utvecklingspotential. Människan måste sättas i fokus när vi utvecklar regionen, det är människorna som skapar tillväxt i det 20:e århundradet. Människan som utgångspunkt En stark region uppstår inte enbart av avancerad infrastruktur utan snarare av attraktiva miljöer som är väl sammankopplade och skapar ett dynamisk nätverk med hög valfrihet och livskvalitet. En värdebaserad regional planering har fokus på attraktvitet och har människan som utgångspunkt. Människan och hennes aktiviteter är basen för hela vårt samhälle och regionens utveckling. Även de mest globala företeelser har sin utgångspunkt i enskilda individers aktiviteter på lokala platser. De är bereonde av hur dessa lokala platser fungerar och upplevs; är det en spännande och dynamisk plats, bjuder den in till social kontakt, kunskapsutbyte, innovation och trivsel eller inte? Det är människan och hur hon upplever sin omgivning som avgör det. Först när vi har kunskap om människan och hennes fysiska och sociala behov kan vi veta hur man skapar attraktiva miljöer och mötesplatser. Kopplingarna som skapar helhet De attraktiva platserna behöver också vara väl sammankopplade med andra platser och funktioner i ett attraktivt lokalt nätverk för att skapa en välfungerande och attraktiv stad eller område. En stad eller område där människor trivs och folk rör sig på gatorna. Där det är möjligt att bedriva handel och verksamheter och det är rimligt att gå och cykla till jobbet och skolan istället för att ta bilen. Städerna och samhällena måste i sin tur vara väl sammankopplade infrastrukturellt med resten av regionens destinationer för att skapa en stark region med dynamiska lokala platser. Planeringen måste utgå från människan och hennes behov och aktiviter för att skapa de rum, hus och infrastruktur som stimulerar henne och som hon mår bra av! En god by er en by man kan gå i. Man kan fint indpasse biler og transport i en menneskeby - men det omvente er ikke muligt. Det er umuligt at indpasse mennesker i en by der er opbygget omkring biler og transport Jan Gehl Det lokala och regionala Illustrationen beskriver sammanvävningen mellan det lokala (orange) och det regionala (grönt). Många använder allt fler av regionens olika funktioner och destinationer, även de som ligger i andra delar av regionen än de bor i. Vissa av dessa destinationer är primärt regionala destinationer. För att skapa en hållbar och dynamisk region som fungerar bra både för regionen och det lokala samhället är det viktigt att de är kopplade till det regionala kollektivtrafiknätet samt gång- och cykelnätverket i det enskilda samhället. 12 Öresundsregionen i ögonhöjd
Människan - platsen - staden - regionen Spiralen illustrerar sambandet som finns mellan människan, platserna, städerna, samhällena och regionen, vilket den regionala planering behöver adressera. Planeringen måste utgå från de mänskliga behoven för att skapa attraktiva mötesplatser. Platserna behöver vara väl sammanlänkade i levande städer. Städerna behöver i sin tur vara väl sammanlänkade med varandra för att skapa en nätverksdynamik och livskvalitet för de människor som bor och verkar i regionen. Öresundsregionen i ögonhöjd 13
Mjuka värden stärker tillväxten Regionen kan inte bara satsa på forskning, näringsliv och infrastruktur - regionens hårda investeringstunga projekt. Regionen behöver också kompletteras med strategier för de mänskliga mjuka värdena för att få ut maximalt av satsningarna av alla sina investeringar. Mjuka värden ökar livskvaliteten för de som bor och verkar i regionen vilket lockar hit människor och ökar det sociala kapitalet. Från produktionsfokus till mänskligt fokus Industrisamhällets omvandling innebär att vi har gått från att konkurrera om produktionsmedel till att konkurrera om människor. Under industriepoken låg fokus på att skapa goda förutsättningar och miljöer för industriproduktion vilket i sin tur lockade till sig arbetskraft. I ett kunskap- och tjänstesamhälle bör fokus ligga på att skapa goda förutsättningar för människor eftersom de lockar till sig företag och investeringar. Det är en radikal förändring som avspeglas alltför lite i stadsbyggnaden och var man väljer att göra de stora investeringarna. Öresundsregionens och dess olika kommuners förmåga att erbjuda samhälle med attraktiva miljöer som folk vill bo och verka i påverkar hela regionens utvecklingsmöjligheter. De mjuka värdena blir en allt viktigare parameter för att skapa ekonomisk tillväxt och attraktionskraft. I industrisamhällen är det industrierna som lockar till sig människor/arbetskraft och kapital. Den modernistiska stadsplaneringen utvecklades utifrån denna logik. 100 5 1 500 5 500 I dagens kunskapssamhälle lockas företag och investerare till välutbildad arbetskraft, vilka i sin tur lockas av attraktiva miljöer och hög livskvalitet. Dagens stadsplanering måste anpassa sig till denna logik. 14 Öresundsregionen i ögonhöjd
Från industristad till kunskapsstad: Malmö Malmö har gått ifrån att satsa på de stora tunga industrierna till att skapa en kreativ kunskapsstad. Det är mycket arbete som ligger bakom Malmös resa från industristad till en innovativ metropol. Satsningarna på attraktiva och kreativa stadsmiljöer är en av de mest centrala. Detta syns inte minst i förändringen av företagsstrukturen. 1990 fanns det 100 industriföretag där 25% hade urban lokalisering, 2005 fanns det 4000 kunskapsföretag med samma antal anställda där 75% hade urban lokalisering. Per Riisom intervjuade en del av cheferna för dessa kunskapsföretag 2008 för Nordic City Network. De beskriver samstämmigt vikten av att erbjuda sina anställda tillgång till en attraktiv och levande stad. Bland annat sa det att när de anställda har ätit lunch på stan kommer de tillbaka fulla med idéer och inspiration. 1990 75 % av arbetsplatserna är lokaliserade utanför stadskärnan 2005 75 % av arbetsplatserna är lokaliserade i stadskärnan Det är öppenhet, mångfald och tillgänglighet som har gett näring till utvecklingen av unika positioner och kvaliteter inom bland annat forskning och utbildning, som i sin tur har skapat de rätta premisserna för kreativa, innovativa och konkurrenskraftiga företag i regionen Nätverksbaserad urban innovation Öresundsregionen version 3.0 - Oxford Research 2009 Konsultrapport inom projektet IBU Ørestund Öresundsregionen i ögonhöjd 15
Kvalitet lönar sig Det finns direkta samband mellan hög arkitektonisk kvalitet, attraktivtet och ökat ekonomiskt värde. Det finns också många exempel på hur satsningar i stadens offentliga rum har ökat de privata investeringarna och skapat en positiv utvecklingsspiral. Hög urban och rumslig kvalitet påverkar också mängden liv på gator och torg positivt vilket skapar bättre förutsättningar för t.ex handel och en högre trivsel hos de som bor och verkar där. Kvalitet är en god investering Att vilja göra en sak vacker och njutningsbar har alltid fallit sig naturligt för människan. Vi kan se det i omsorgen som lagts ner i gamla hus och hantverk. Det är en omsorg som vi idag sällan anser oss ha råd med. Men den extra investering det krävs för att en sak, ett hus eller en stadsdel, ska komma upp till en kvalitetsnivå så att den blir vacker och anpassad till de mänskliga dimensionerna betalar sig ofta. Eller snarare, gör vi det inte står det oss dyrt. Värde & kvalitet Hus och områden av hög rumslig och fysisk kvalitet stiger i värde över åren medan hus och områden med låg kvalitet som brister i attraktivitet och mänsklig skala sjunker i värde och slits fortare. Detta samband illustreras i nedanstående graf av Prof. Klas Tham som ansvarade för utformningen av stadsplanen för Bo01 i Malmö. Att ta sig över kvalitetsgränsen när vi utformar vår byggda miljö är med andra ord inte bara en god investering utan också en förutsättning för regionens förmåga att locka till sig människor och investeringar. Tillräckligt hög initial rumslig & fysisk kvalitet...... ger värde- och kvalitetsökning över tid Omätbar nivå för rumslig & fysisk kvalitet För låg initial kvalitet resulterar i högre slitage och värde minskning... och behov av räddningsinsatser...... som måste upp över den kritiska kvalitetsnivån för att hålla över tiden. Tid Källa; Klas Tham Idé-diagram; ett ickevetenskapligt diagram som beskriver relationen mellan kvalitet, värde och tid Det finns en omätbar kvalitetslinje som man måste komma över för att ett område ska öka i värde över tiden. Om miljön inte är tillräckligt attraktiv för att folk ska bry sig om att ta hand om den, så slits den fortare. Det skapas en negativ spiral som resulterar i att stora dyra ombyggnationer måste göras tidigare än om det hade varit en miljö som inspirerat till kontinuerlig omsorg och respekt. En ombyggnation innebär dock att får en ny chans att lyfta området till en tillräckligt hög nivå; görs inte det påbörjas den negativa spiralen snabbt igen. Ett illustrativt exempel är många av våra storskaliga miljonprogramsområden som slitits hårt, rustats upp men snabbt blivit nerslitna igen eftersom man inte nått upp till en tillräckligt hög kvalitetsnivå och skapat en god miljö med mänskliga dimensioner. Det finns dock lysande undantag som illustrera att det går att gör en hållbar förändring även i områden som från början saknade den nödvändiga kvalitetsnivån. 16 Öresundsregionen i ögonhöjd
Kvalitetshöjning i den offentliga miljön lockar till sig nya investeringar: Esbjerg 1988 satsade kommunen i Esbjerg 7 miljoner Dkk på att uppgradera Torvet. Man omvandlade en stor bilparkering till en attraktiv offentlig plats. Kommunen uppskattar att det resulterade i att ytterligare 70-100 miljoner Dkk investerades i torgets omgivning av privata aktörer, bl a i form av renoveringar och nyetableringar. Öresundsregionen i ögonhöjd 17
Människan som utgångspunkt För att skapa attraktiva miljöer och nätverk behöver vi förstå hur människan fungerar och vad hon upplever som attraktivt. Vilka miljöer stimulerar våra sinnen, vad får oss att må bra, känna oss trygga, stanna upp? Vad krävs för att skapa levande miljöer? Människan har funnits i miljontals år Våra liv, vår kultur och våra förutsättningar förändras kontinuerligt men människan är i mångt och mycket densamma. Vi behöver röra på oss, annars mår vi sämre både mentalt och fysiskt. Hjärnan behöver rätt mängd stimulans och sinnesintryck, annars blir vi uttråkade eller stressade. Vi har behov av social samvaro men också social kontroll, annars blir vi deprimerade eller trängda. Människans sinnen bör vara utgångspunkten för hur vi utformar våra miljöer. Det är människans sinnen och behov som avgör om en miljö upplevs attraktiv. Utformningen av våra miljöer påverkar också människans beteende i högsta grad. Det är mycket relevant nu när vi behöver ställa om våra samhällen och ändra våra beteende för att minska våran miljöpåverkan. Vad upplevs som attraktivt? Det som upplevs som absolut mest attraktivt i en miljö är att det finns andra människor. Finns det inga andra människor blir vi misstänksamma och tror att det roliga försiggår någon annanstans. Vi uppskattar också att betrakta andra människor. Det märks inte minst i hur populära uteserveringar är, där vi sitter uppradade längs väggen och tittar på stadens skådespel. Mänsklig skala är attraktivt Skalan på de offentliga rummen påverkar stadslivets intensitet och stadens attraktivitet. Mänsklig skala på rummen gör att vi upplever dem som angenäma och gör att vi känner oss väl till mods. Det gör att vi känner igen varandra tvärs över gatan om vi kan tyda den mötandes ansiktsuttryck. Skalan och utformningen av rummen påverkar också hur vi agerar i det offentliga rummet och hur mycket social interaktion som skapas. Detaljrikedom skapar stadsliv En annan aspekt som påverkar attraktivteten av det offentliga rummet är variationen på detaljer och utsmyckning. Människans behov av sinnlig stimulans är stort och det gäller att mängden stämmer överens med den hastighet som vi rör oss i. När vi går har vi behov av att få nya intryck var fjärde sekund, annars går hjärnan fortare än benen och vi blir uttråkade och frustrerade. Mängden sinnlig variation avgör också mängden liv på stadens gator och torg. Forskning visar att det sker sju gånger så många aktiviteter framför spännande och öppna fasader jämnfört med trista och slutna. (Se Close encounters with buildings Gehl mfl.) Dålig utformning av våra byggnader dödar med andra ord livet i våra städer och därmed attraktiviteten och stadens innovativa kraft. Skalan i den fysiska miljön påverkar vilka möjligheter vi har till social kontakt och stimulans av andra människor i vår omgivning. Källa; Livet mellan Husen av Jan Gehl 18 Öresundsregionen i ögonhöjd
Det är bottenvåningen som räknas Vår syn och hjärna är programmerade att fokusera på marken och ett par meter upp och registrerar främst det som händer i bottenvåningarna på stadens hus. I tät stadsbebyggelse är det få byggnader som kan ses rakt framifrån. Att man primärt lägger märke till bottenvåningens utformning var något som de klassiska mästarna visste och la därför alla resurser på att skapa detaljrika bottenvåningar och lät övriga våningar få en enklare utformning. 72 Öresundsregionen i ögonhöjd 19
Kvalitet i det offentliga rummet Stadens rumsliga kvalitet blir allt viktigare för att skapa levande och därmed socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara städer. Rumslig kvalitet handlar om mycket mer än estetik. Det handlar även om skydd, komfort och möjlighet till aktivtet vilket skapar anledningar för människor att vara och röra sig i det offentliga rummet. Staden är en mötesplats Staden och det liv som försiggår på stadens torg och gator spelar en allt viktigare social roll. Hushållen blir allt mindre och många lever i ensamhushåll. Vi är också mindre beroende av varandra för att få vår vardag att fungera eftersom det finns många samhällsfunktioner (t.ex förskolor/børnehave) och teknik (t.ex bilar) som hjälper oss att hantera våran vardag. Det gör att vi söker andra sammanhang för att få vårt behov av mänsklig kontakt och bekräftelse tillfredställt. Detta märks i hur användandet av stadens rum och karaktären av stadslivet har förändrats i Skandinavien de senaste 40 åren. På 60-talet var städerna invaderade av bilar och fotgängare trängdes på trottoarerna. På 70-talet infördes många gågator och städernas centrum användes till konsumtion. Det gör det fortfarande på 2000-talet men mycket av konsumtionen försiggår i olika typer av varuhus och shoppingcentra. Idag präglas stadlivet primärt av kaféliv samt kulturella och rekreativa aktiviteter. (Se Det Nye Byliv Gehl, Gemzøe, Kirknæs, Søndergaard.) När informationsteknologin med mobiltelefoner och internet blev vanligare varnade många för att de fysiska mötena skulle minska men det vi ser är snarare att de sociala nätverken har utökats och allt fler av dessa relationer upprätthålls med möten i det offentliga rummet och stadslivet ökar. Den urbana kvaliteten påverkar stadslivet Idag ställs allt större krav på kvaliten på stadens rum. Eftersom de aktviteter som försiggår i stadens rum primärt är frivilliga (vi spenderar tid i det offentliga rummet för att vi vill, inte för att vi måste) så skapas det bara ett stadsliv om det är trevligt att vara i staden. Det märks tydligt på att attraktiva och inbjudande delar av våra innerstäder sjuder av liv medan trista och monotona delar ligger öde och känns otrygga. Attraktiva offentliga rum är lika viktiga, om inte viktigare, i våra bostadsområden och mindre samhällen för att människor ska röra sig mer i det offentliga rummet och den sociala interaktionen och trivseln kan öka. Valfria aktiviteter; sker endast om stadsrumskvaliteten är hög Valfria aktiviteter Nödvändiga aktiviteter 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Nödvändiga aktiviteter; sker oavsett stadsrumskvalitet Tidslinjen beskriver hur de nödvändiga aktiviteterna, som sker oberoende av den rumsliga kvaliten, skapade liv och rörelse i det offentliga rummet i början av förra århundradet. I slutet av århundradet har de minskat drastiskt och det förekommer bara ett levande stadsliv där den rumsliga kvaliten är hög och bjuder in till frivilliga aktiviteter. 20 Öresundsregionen i ögonhöjd
Hög estetisk kvalitet men inget stadsliv: Ørestad Visionerna för Ørestad var storslagna, potentialen var enorm och bilderna av ett levande stadsliv målades upp. Området är kanske ett av de bäst kopplade områden regionalt och stora summor investerades i att skapa rum och byggnader med hög estetisk kvalitet. Trots detta är Ørestad folktomt. En av anledningarna är att de mänskliga dimensionerna inte är tillvaratagna och livet glömdes i planeringen. Utomhusmiljöerna har inte förmågan att bjuda in människor till att stanna upp och vistas. Rummen är storskaliga och erbjuder inga aktviteter, det lokala nätverket är inte finmaskigt och ett bra mikroklimat saknas. Öresundsregionen i ögonhöjd 21
Attraktiva städer är levande städer En av vår tids största utmaningar inom stadsplanering är att skapa de bästa förutsättningarna för ett levande stadsliv. Dagens samhälle och det moderna livet gör att vi inte behöver vistas i det offentliga rummet om vi inte vill. Men ett levande stadsliv är en förutsättning för en attraktiv stad och ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Vinsterna med ett levande stadsliv Städer med ett rikt stadsliv skapar bättre förutsättningar för god mental och fysisk folkhälsa, är socialt interagerande samt är mindre miljöbelastande. De genererar också fler ekonomiska transaktioner, inspirerar till mer innovativa möten och kreativt tänkande. De är mer attraktiva och hållbara än städer där det är få människor som rör sig i det offentliga rummet. Vilka parametrar påverkar stadslivet? Stadsliv är antalet människor multiplicerad med spenderad tid. Det vill säga att stadslivet påverkas både av antalet människor som rör sig genom stadens rum och hur lång tid som varje enskild individ spenderar i det offentliga rummet. Det kan illustreras med att om det går en person varannan minut tvärs över ett torg så kommer torget ligga öde men om en av dessa personer plötsligt går lite långsammare eller stannar upp kommer nästa person att komma ifatt. Det gör torget mer spännande för denna person och möten mellan individer kan uppstå vilket kan vara början på en positiv stadslivsspiral. Öka och koncentrera stadslivet Mängden individer som går eller cyklar genom stadens rum är nära förknippat med placeringen av och avstånden mellan viktiga funktioner. Byggnader som innehåller många olika funktioner som t.ex shoppingcentra innebär att färre rör sig på gatorna eftersom många behov kan tillfredställas inuti en byggnad. Den svenska traditionen med lunchresturanger genererar ett stadsliv mitt på dagen som inte finns i jämnstora danska städer. En annan viktig parameter är programmeringen av rummen; vad är det för aktiviteter som erbjuds, vem riktar de sig till och på vilka tider på dygnet, veckan och året är de aktuella? Den rumsliga kvaliteten och hur attraktivt det är att gå och cykla påverkar också mängden av stadsliv. Om det är mer attraktivt att köra bil, så kommer merparten av dem som har bil att köra den. Men om det är trevligt och t.o.m mer effektivt att gå eller cykla kommer de flesta välja det. Finns det dessutom andra människor att titta på så är det många som är beredda att låta det ta sin tid eller t.o.m väljer att promenera för nöjets skull. Kvällsoch söndagspromenader är sedan länge en europeisk tradition. Stadslivet, både den faktiska mängden och i ännu högre grad den upplevda mängden, ökar om funktioner och aktiviteter är samlade i rumsligt attraktiva stråk med prioritet för gående och cyklister. Liv - Rum - Hus Gehl Architects har utvecklat en arbetsprocess som sätter stadslivet och människan i centrum vid utvecklingen av staden. Stadsplaneringen börjar traditionellt med att utgå ifrån husen, sedan formar man platserna utifrån de mellanrum som uppstår och hoppas därefter på att människorna tar stadsrummen i besittning. Den omvända arbetsprocessen börjar med att först formulera en vision för livet och sedan definiera vad som krävs för att det ska uppstå. Därefter utformas stadsrummen så att de stödjer och uppmuntrar det önskade livet. Först efter det formas byggnaderna så att aktiviteterna i stadens rum och i byggnaderna interagerar med varandra på ett inspirerande sätt. Människan som utgångspunkt För att skapa livskvalitet och tillgänglighet i regionen behöver vi ha fokus på den mänskliga dimensionen och de rumsliga kvaliteterna - regionala planeringen i ögonhöjd. 22 Öresundsregionen i ögonhöjd
Det sjuder av lokalt liv: Vauban, Tyskland Genom att skapa en miljö som inbjuder till att människor stannar upp och vistas så skapar man också en god grogrund för stadsliv. Platser bör erbjuda goda möjligheter till att sitta, stå och vara aktiv, ha ett gott mikroklimat och knytas ihop med andra platser i stråk så att människor rör sig naturligt igenom dem. I Vauban i Tyskland har man skapat goda möjligheter att uppehålla sig nära bostäderna; i privata förgårdar, runt entréer och i de gemensamma gaturummen. Genom att människor upphåller sig längre tid utomhus skapas bättre förutsättningar för att grannar möts vilket har bidragit till att en stark social gemenskap har utvecklas. Antal människor Spenderad tid Stadsliv Intensiteten av stadsliv beror på två huvudfaktorer, dels antalet människor som befinner sig i rummet och dels hur lång tid de spenderar där. Öresundsregionen i ögonhöjd 23