1 Föreläsning II, Vecka I, 21/1-25/11, 2019, avsnitt

Relevanta dokument
1 Föreläsning II, Vecka I, 5/11-11/11, avsnitt 2.3

Binomialtal. Olof Bergvall. Algebra och Kombinatorik Stockholms Universitet 1 / 13

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på sammandragningarna.

1 Föreläsning IV; Stokastisk variabel

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Centrala gränsvärdessatsen (CGS). Approximationer

Om användning av potensserier på kombinatorik och rekursionsekvationer

Något om kombinatorik

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori

Matematik 5 Kap 1 Diskret matematik I

MA2047 Algebra och diskret matematik

KOMBINATORIK. Exempel 1. Motivera att det bland 11 naturliga tal finns minst två som slutar på samma

1.1 Diskret (Sannolikhets-)fördelning

3 Grundläggande sannolikhetsteori

Finansiell statistik, vt-05. Bayes sats. Bayes sats; forts. F3 Sannolikhetsteori. Exempel: antag att vi har tre skålar P( ) = 0 P( ) = 2/5 P( ) = 4/5

KOMBINATORIK. Multiplikationsprincipen

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

SF2715 Tillämpad kombinatorik Kompletterande material och övningsuppgifter Del I

Kombinatorik. Karl-Heinz Fieseler. Uppsala 2016

L HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER.

1 Föreläsning I, Vecka I: 5/11-11/11 MatStat: Kap 1, avsnitt , 2.5

Kombinatorik. Kapitel 2. Allmänt kan sägas att inom kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av

Multiplikationsprincipen

Kombinatorik och sannolikhetslära

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

KONTROLLSKRIVNING 2 Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic Datum: 14 apr 2014 Skrivtid: 13:15-15:00

Algebra och kombinatorik 10/ Föreläsning 4. Låt X vara en ändlig mängd. En permutation av X är en bijektiv funktion X X. Sats: S n =n!

Lösningar och lösningsskisser

Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB

TMS136. Föreläsning 1

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 25 augusti 2017 Skrivtid 8:00 12:00

Tentamen MVE300 Sannolikhet, statistik och risk

Kombinatorik. Torbjörn Tambour 21 mars 2015

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, STATISTIK BETINGADE SANNOLIKHETER, OBEROENDE. Tatjana Pavlenko.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Kapitel 2. Grundläggande sannolikhetslära

SANNOLIKHET OCH SPEL

1 Föreläsning 14, följder och serier

1.1 Diskret (Sannolikhets-)fördelning

Föreläsning 12: Repetition

Kapitel 2. Grundläggande sannolikhetslära

Lösningsförslag till tentamen MVE465, Linjär algebra och analys fortsättning K/Bt/Kf

Tentamen SF1661 Perspektiv på matematik Lördagen 18 februari 2012, klockan Svar och lösningsförslag

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A

Funktioner och kombinatoriska tillämpningar. Mars

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Grundläggande matematisk statistik

Matematisk Statistik och Disktret Matematik, MVE051/MSG810, VT19

{ } { } En mängd är en samling objekt A = 0, 1. Ex: Mängder grundbegrepp 5 C. Olof M C = { 7, 1, 5} M = { Ce, Joa, Ch, Je, Id, Jon, Pe}

Analys av polynomfunktioner

Repetition och förberedelse. Sannolikhet och sta.s.k (1MS005)

Sannolikhetsbegreppet

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF1610 och 5B1118, torsdagen den 21 oktober 2010, kl

TAMS79: Föreläsning 1 Grundläggande begrepp

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 7 januari 2014, kl

Statistisk slutledning (statistisk inferens): Sannolikhetslära: GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSLÄRA. Med utgångspunkt från ett stickprov

4. STATISTIK OCH SANNOLIKHET

Definition 1 Ett vektorrum M (över R) är en mängd element, vektorer, sådan att det finns en kommutativ operation + på mängden M som uppfyller

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

TMS136. Föreläsning 1

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, BETINGAD SANNOLIKHETER, OBEROENDE. Tatjana Pavlenko.

1 Jag själv lärde om detta av en kollega som, kanske, heter Joel Andersson

Hjalpmedel: Inga hjalpmedel ar tillatna pa tentamensskrivningen. 1. (3p) Los ekvationen 13x + 18 = 13 i ringen Z 64.

Kombinatorik. Författarna och Bokförlaget Borken, Kombinatorik - 1

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 10 januari 2011 kl

a k . Serien, som formellt är följden av delsummor

Hur Keplers lagar för planetrörelser följer av Newtons allmänna fysikaliska lagar.

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Lotto. Singla slant. Vanliga missuppfattningar vad gäller slumpen. Slumpen och hur vi uppfattar den - med och utan tärning

Nedan redovisas resultatet med hjälp av ett antal olika diagram (pkt 1-6):

RSA-kryptering. Torbjörn Tambour

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Matematiska uppgifter

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 1 Mängdlära Grundläggande sannolikhetsteori Kombinatorik Deskriptiv statistik

Analys o linjär algebra. Fortsatt analys.. p.1/81

Tentamen del 2 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering

KOMBINATORIK OCH BINOMIALSATSEN

Vidare får vi S 10 = 8, = 76, Och då är 76

dt = x 2 + 4y 1 typ(nod, sadelpunkt, spiral, centrum) och avgöra huruvida de är stabila eller instabila. Lösning.

STOKASTIK Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

IV. Ekvationslösning och inversa funktioner

Uppgift 2. För två händelser A och B gäller P(A B)=0.5, P ( A ) = 0. 4 och P ( B

Potensserier och potensserieutvecklingar av funktioner

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning det finns ett tal k så att A=kB

en observerad punktskattning av µ, ett tal. x = µ obs = 49.5.

12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER

TAMS79: Föreläsning 4 Flerdimensionella stokastiska variabler

Ett M/M/1 betjäningssystem har följande egenskaper: 1. Systemet har en betjänare. Betjäningstiderna är exponentialfördelade med medelvärde 1 μ

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

4. Bestäm alla trippler n 2, n, n + 2 av heltal som samtliga är primtal. 5. Skriv upp additions- och multiplikationstabellen för räkning modulo 4.

Transkript:

1 Föreläsning II, Veca I, 1/1-5/11, 019, avsnitt.3 1.1 Kombinatori Exempel 1.1 I ett rutnät går man åt höger eller uppåt. Hur många vägar finns det mellan A och B? B A Vi har 8 (del-)sträcor att välja uppåt och till höger på. A Man går 5 + 3 = 8 delsträcor. B Vi utveclar nedan en metod för att beräna detta. Exempel 1. I allsvensan (Fotboll) spelar alla 16 lag mot alla andra lag två och två. Varje par av lag möts två gånger. Hur många matcher spelas totalt? Exempel 1.3 Vi tillverning av racercylar finnns två ram-modeller, Giovanni och Basso. Dessutom finns tre modeller av hjul, X, Y och Z. Hur många olia cyeltyper an produceras? Vi har att välja mellan ramar och 3 hjulpar, d.v.s. 3 = 6. Detta allas multipliationsprincipen (MP). 1

Exempel 1.4 På hur många sätt an bostäverna a, b, c, d ordnas? på första plats an 4 bostäver väljas, på andra plats 3, på tredje plats och på fjärde plats 1. Enligt MP får vi 4 3 1 = 4 =: 4! (fyra-faultet) olia ordningar (permutationer). Exempel 1.5 I en förening med 10 medlemmar sall väljas en styrelse på 3 personer. Man väljer då tre personer utan hänsyn till deras poster i styrelsen. D.v.s. man väljer 3 av 10 utan hänsyn till inbördes ordning och utan återläggning. utan återläggning innebär att en person inte an ha två poster i styrelsen. Hur många styrelser är möjliga? Enl.MP an vi välja 10 9 8 delgrupper bestående av tre personer. Doc är detta med hänsyn till inbördes ordning. För att få utan hänsyn till inbördes ordning, dividerar vi bort den genom att dividera med 3 1, alltså 10 9 8 3 1 = 10 styrelser. Vi definierar nut ett antal begrepp som an lösa problemen ovan. n! läses n-faultet. 0! = 1, om n = 0 n! := n(n 1)(n )... 1 om n = 1,,... Multipiationsprincipen Givet m moment, där varje moment har n val = 1,,..., m ger totalt n 1 n... n m val.

Antalet permutationer av element valda av n element är P (n, ) := n (n 1)... (n + 1) = Detta motsvarar dragning med hänsyn till inbördes ordning och utan återläggning. n! (n )!. Antalet ombinationer av element valda av n element är en binomialoefficient: n (n 1)... (n + 1) n! := =! (n )!!. Detta motsvarar dragning utan hänsyn till inbördes ordning och utan återläggning. Samband ( ) ( ) n n =, n = 0 = 1, n P (n, ) =!. = Antal delmängder med element valda bland n element. Ex.1 Vi väljer alltså 3 av 8 sträcor som går upp. De resterande 8( ) 3 = 5 sträcorna är då åt höger. Vi an välja dessa 3 på 8 sätt. Det är 3 ( ) 8 = 8 7 6 3 3 1 = 56. Ex. Antal enelmöten är ( 16 ) = 10, alltså 40 matcher. Exempel 1.6 Hur många lottorader finns? 3

I Lotto gäller det att välja 7 av 35 utan återläggning och utan hänsyn till inbördes ordning. Svaret är ( ) 35 35 34 33 3 31 30 9 = = 6 74 50 6.7 10 6. 7 7 6 5 4 3 1 Om man i Lotto tog hänsyn till inbördes ordning sulle antalet rader vara 35 34 33 3 31 30 9 = 33 891 580 800 34 miljarder. 1. Mer ombinatori Exempel 1.7 (a) Hur många registeringsnummer finns? Förutsätt att man använder bostäver och alla 10 siffrorna och att ett reg.nr börjar med tre bostäver och åtföljs av tre siffror. (b) Tidigare i Sverige hade man en bostav åtföljd av fem siffror. Hur många reg. nummer fås med denna modell? (a) Antalet registeringsnummer: 3 10 3 = 10 64 8000 (b) 10 5 = 00 000 Exempel 1.8 I en lass finns 5 elever. Vad är sannoliheten att (minst) två fyller år samma dag? 4

Händelsen aatt (minst) två fyller år samma dag betecnar vi A och förutsätter att det är ett normalår (365 dagar) och att det är samma sannolihet att vara född för alla dagar (liformig fördelning). Koplementhändelsen är A c, att alla fyller år olia dagar. Vi sriver P (A c ) = g m. m = 365 5 och g = 365 364... (365 5 + 1) = P (365, 5). Detta ger P (A c ) = P (365, 5) 365 5 = 0.4313... P (A) = 1 0.4313... = 0.5687... Svar: sannoliheten att minst två fyller år samma dag är 57%. Exempel 1.9 0! := 1 och i övrigt är n! = 1 (...) n. 4 Beräna binomialoefficienterna för = 0, 1,, 3, 4. = 0 4! 0! (4 0)! = 1, Återstående termer är = 3 = 4! 1 1! 3! = 4 3 1 3 1 1 = 4, = 4, 1 Vi an passa på att utvecla (a + b) 4 : = 4 = 1. 0 (a + b) 4 = 1 a 4 b 0 + 4 a 3 b + 6 a b + 4 a b 3 + 1 a 0 b 4. = 4 3 1 1 = 6. Kommentarer M.h.a. Pascals triangel erhålls binomialoefficienterna 0, 1,,... och = 0, 1,..., n: 1 1 1 1 1 1 3 3 1 1 4 6 4 1 för n = 5

Exempel 1.10 Vid fise med astspö är sannoliheten att få napp (fisfångst) p := 0% vid varje ast. Karin astar 5 gånger. Vad där sannoliheten att hon får exat två napp (fisar)? Antag att varje asts utfall är oberoende. Söt sannolihet P (A), där A är händelsen att få napp exat två gånger av fem är ( ) 5 P (A) = p (1 p) 5 = 10 0. 0.8 3 = 0.048... 6

Föreläsning forts. Exempel.11 Givet händelserna i ex 1.5 (och 1.6) i frlsn1.pdf, beräna sannoliheterna (a) P (H T ) b) P (H T c ) P (H T ) = 0.95, P (T ) = 1.0 10 3, P (H) = 0.10. (a) P (H T ) = P (H T ) P (T ) = 9.5 10 4. Med ännedom om P (T H) an sannoliheten beränas som Detta ger Bayes sats: P (H T ) = P (T H) P (H). P (H T ) = P (T H) P (H) = P (H T ) P (T ). b) Av Bayes sats följer att Hur beränar vi P (T c H)? P (H T c ) = P (H) P (T c ) P (T c H). P (T H) = P (T ) P (H) P (H T ), P (T c H) = 1 P (T ) (H T ) = 0.9905 99%. P (H) P Exempel.1 Vid fise med astspö är sannoliheten att få napp (fisfångst) p := 0% vid varje ast. Karin astar 5 gånger. Vad där sannoliheten att hon får exat två napp (fisar)? Antag att varje asts utfall är oberoende. 7

Söt sannolihet P (A), där A är händelsen att få napp exat två gånger av fem är ( ) 5 P (A) = p (1 p) 5 = 10 0. 0.8 3 = 0.048... Exempel.13 I staden Caracollo vill man veta hur många ord som an bildas av stadens namn. Hur många finns? Ordet innehåller nio bostäver, som ger 9! ordningar (permutationer). Det finns c, a, l och o. Dessa måste divideras bort. Mer exat måste vi dividera med! p.g.a. c och p.s.s. för de andra bostäverna. Alltså är antal ord, som an bildas 9! 1 3 4 5 6 7 8 9 = {! = } = = 3 4 5 6 7 9 (!) 4 4 1 = 680. Exempel.14 I en ishocey(enel-)turnering ingår 14 lag. (a) Hur många matcher spelas i turneringen? (b) På hur många olia ordningar an grundturneringens lag hamna? (c) Efter turneringen spelar de 8 bästa lagen om slutsegern. På hur många sätt an dessa 8 lag tas ur ur de 14 lagen utan hänsyn till inbördes ordning, respetive med hänsyn ill inbördes ordning? (a) Antal matcher spelas i turneringen är ( ) 14 = 91. (b) Anal ordningar an grundturneringens lag hamna är 14! 8.71783 10 10. (c) Efter turneringen spelar de 8 bästa lagen om slutsegern. På hur många sätt an dessa 8 lag tas ur ur de 14 lagen utan hänsyn till inbördes ordning: ( ) 14 = 3003 6 8

och med hänsyn ill inbördes ordning: ( ) 14 8! 1.1081 10 8. 6 Exempel.15 I en ommun har man tillgång till femsiffriga telefonnummer från 0 000 och uppåt. (a) Hur många telefonnummer är tillgängliga? (b) Man behöver fler telefonnummer och beslutar att införa sexsiffriga. Det går till så här: 1) Man tar bort de som börjar med en sjua. ) Därefter inför man nya sexsiffriga nummer, som börjar på sju. Hur många telefonnummer har man då totalt? (a) Antal telefonnummer, som är tillgängliga är 100 1000 0 000 = 80 000. (b) Man behöver fler telefonnummer och beslutar att införa sexsiffriga. Det går till så här: 1) Man tar bort de som börjar med en sjua. Detta ger 80 000-10 000=70 000. ) Därefter inför man nya sexsiffriga nummer, som börjar på sju. Antal telefonnummer blir då totalt 70 000 + 100 000 = 170 000. 9