Systematiska kvalitetsarbete 13-14 Förskola och Pedagogisk omsorg [Skriv här]
Innehåll Kungälvs kommuns förskolor 141015... 3 1. Normer och värden... 4 1.1. Nuläge... 4 1.2 Analys... 4 1.3. Hur går vi vidare... 4 2. Utveckling och lärande... 5 2.1. Nuläge... 5 2.2. Analys... 5 2.3. Hur går vi vidare... 5 3. Barns inflytande.... 6 3.1. Nuläge... 6 3.2. Analys... 6 3.3. Hur går vi vidare... 6 4. Övergångar och samverkan.... 6 4.1. Nuläge... 6 4.2. Analys... 6 4.3. Hur går vi vidare... 6 5. Skola och hem... 7 5.1. Nuläge... 7 5.2. Analys... 7 5.3. Hur går vi vidare... 7 6. Kompetensutveckling... 8 6.1. Nuläge... 8 6.2. Analys... 8 6.3. Hur går vi vidare... 8 3 2
Kungälvs kommuns förskolor 141015 Verksamhetschef: Ann Ryström Förskoleenhet Förskolechef Avdelningar Antal hus Kärna Linda Hellberg Gustafsson 11 3 Ytterby 1 Ann-Katrine Andersson 8 2 Ytterby 2 Eva-Lena Gustafsson 3 1 Hålta Marstrand Ytterby Peter Schmidinger 9 3 Komarken Maths Svensson 11 4 Centrum Eva Brunsten Mattson 11 4 Centrum Helen Eliasson 8 3 Munkegärde 1 Rosita Olsson 6 3 Munkegärde 2 Malin Peterson 9 3 Kareby/Diseröd (Romelanda) Helena Andersson 11 6 Kode Lena Canderudh 11 3 Sammanlagt 98 avdelningar med I snitt 19 barn/avdelning gör 1860 platser i kommunal förskola. Pedagogisk omsorg Monica Kindblad Ca 45 dagbarnvårdare med plats för ca 250 barn 3
1. Normer och värden 1.1. Nuläge Basen i förskolans arbete är en bra grundverksamhet och god pedagogisk planering, fungerande rutiner och organisering av arbetet i barngruppen. Arbetet med normer och värden planeras in i grundverksamheten för att skapa trygghet, trivsel och lärande. Avdelningarna och dagbarnvårdarna planerar för att umgänget och det sociala samspelet ska fungera så att alla trivs och är delaktiga i verksamheten. För att skapa trygghet planeras också för hur rutiner och omsorg ska fungera. Samtliga enheter har upprättat sin plan mot diskriminering och kränkande behandling som bygger på den kartläggning som görs på varje avdelning under året. Sättet som barn och vårdnadshavare varit delaktiga på i upprättandet av likabehandlingsplanen varierar 1.2 Analys GR-enkäten visar att andelen som upplever att barnen trivs och är trygga ligger kvar på samma nivå sedan 2012. 1.3. Hur går vi vidare Alla arbetar vidare utifrån det som framkom i kartläggningen och som dokumenterats i deras plan. Ny kartläggning startar varje år på hösten. Analys av årets plan görs i slutet av våren/början av hösten. Intensifiera arbetet med att fä vårdnadshavarna delaktiga i upprättandet av planen. Uppmuntra och förenkla för vårdnadshavarna att fylla i den årliga enkäten. Ett arbete med att ta fram nya blanketter för anmälan av kränkande behandling pågår under 2014 och vidare in i 2015. Ambitionen är att de ska digitaliseras. 4
2. Utveckling och lärande Utveckling och lärande GR enkät 2014, vårdnadshavare 100 96 95 94 93 94 94 90 85 80 2.1. Nuläge Basen i förskolans arbete är en bra grundverksamhet och god pedagogisk planering, fungerande rutiner och organisering av arbetet i barngruppen. Lek- och lärandemiljön organiseras för att väcka och möta barns nyfikenhet och lust och intresse för att lära sig. Det finns material som utmanar och stimulerar, i olika rum och hörnor erbjuds en mångfald av aktiviteter. Personalen kartlägga barnens behov och intressen bl.a. genom att lyssna in barnen. Därefter skapas t.ex. teman utifrån barnens intresse och behov som kopplas till läroplanen för förskolan. Lek, måltider och samlingar erbjuder lärandesituationer vilket gör lärandet meningsfullt för barnen. På varje förskola och i varje dagbarnvårdargrupp finns utsedda språk - och matematikpiloter som deltar i kommunens gemensamma nätverksmöten. De har sedan som uppdrag att inspirera och se till att "modellen" implementeras hos alla medarbetare. 2.2. Analys Kungälvsmodellen har uppdaterats för att möta behovet i förskolan och den nya matematikplanen för förskolebarn implementeras. Verksamheten vad gäller naturvetenskap och teknik behöver utvecklas på ett flertal enheter. 2.3. Hur går vi vidare 2011 2012 2013 2014 Totalt GR NT utvecklare har kopplats till förskolan och pedagogisk omsorg för att, tillsammans med personalen, arbeta för att utveckla verksamheten så att barnens intresse för naturvetenskap och teknik stimuleras. Matematik- språk och NT-utvecklare skall tillsammans arbeta för att samordna insatser vid uppkomna utvecklingsbehov. Kompetensutbildning för personal utifrån framkomna behov i kartläggningen 5
3. Barns inflytande. 3.1. Nuläge Det mesta av barns inflytande sker i vardagen t ex val av kläder, leksaker, vilken lek, plats att leka på samt att vara ute eller inne osv. Personalen tydliggör när det finns valmöjligheter eller inte. Barnens intressen kartläggs på olika sätt, oftast genom dialog och observationer, för att kunna planera verksamheten utifrån barnens behov och intressen. Flera enheter uppger att barnen kan göra aktiva val i lärmiljön, att de får öva sig i att ta ansvar för egna handlingar, att de aktivt arbetar för att barnen vågar prata och framföra sin åsikt inför andra. Att fånga upp barns åsikter i vardagen ses som väldigt viktigt 3.2. Analys De kompetensutbildningar som har rört barns lek och barns inflytande har skapat en större medvetenhet kring de möjligheter som finns att utveckla möjligheterna för barn att ha inflytande och påverkan på beslut. Många nyfikenhetsfrågor och utvecklingsområden på förskolorna rör detta. 3.3. Hur går vi vidare Uppdrag ges till förskolechefer och chefer för Pedagogisk omsorg att visa hur verksamheten planeras så att: barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och samarbeta barnens intressen och behov ligger till grund för verksamheten barnen förmåga att prata inför andra och framföra sin åsikt utvecklas 4. Övergångar och samverkan. 4.1. Nuläge Förskolorna har idag flera grundskolor att samarbeta med och Pedagogisk omsorg finns i hela kommunen vilket ställer höga krav på tydliga rutiner för hur information lämnas och övergången till förskoleklass organiseras. 4.2. Analys Rutiner för samverkan med grundskolan och övergångar till förskoleklass har sett olika ut inom Kungälv. 4.3. Hur går vi vidare Rutiner för övergångar till förskoleklass har tagits fram och kommer att gälla from läsåret 2015-2016. Förskolans och grundskolans specialpedagoger deltar i arbetet. 6
5. Skola och hem 100 Delaktighet och inflytande GR enkät 2014, vårdnadshavare 95 90 90 88 90 90 89 85 80 2011 2012 2013 2014 Totalt GR Bemötande enkät 2014, vårdnadshavare 100 97 98 96 98 97 95 90 85 80 2011 2012 2013 2014 Totalt GR 5.1. Nuläge Förskolorna och dagbarnvårdarna arbetar på ett flertal sätt för att ha ett bra samarbete med föräldrarna genom ett gott bemötande i alla kontakter med vårdnadshavare t.ex. i den dagliga tamburkontakten föräldramöten och föräldraråd och med information till hemmen om den dagliga verksamheten och läroplan bl.a. genom Fronter och bloggar. 5.2. Analys I enkäten och vid kontakter med vårdnadshavare framkommer att personalen har ett mycket gott bemötande mot vårdnadshavare och andra de kommer i kontakt med i sin yrkesroll. 5.3. Hur går vi vidare Alla enheter fortsätter utveckla samarbetet med vårdnadshavarna. Några enheter har detta som prioriterat område inför 2015. Utbildning i Aktiva föräldramöten fortsätter under 2015 7
6. Kompetensutveckling 6.1. Nuläge Kommunens förskolor har en gemensam kompetensutvecklingsplan som kallas Huset Huset är en bild av förskolans läroplan där kompetens i de olika delarna systematiskt fylls på. Personalens behov av kompetensutveckling kartläggs systematiskt på individ, avdelning och enhetsnivå. Om behov uppstår under läsåret finns möjlighet för ytterligare kompetensutveckling. Under 2013/14 har den gemensamma kompetensutvecklingen bestått av två föreläsningar och efterföljande arbete på enheterna. I oktober föreläste Anette Olin om Systematiskt kvalitetsarbete genom aktionsforskning. I mars talade Margareta Öhman om hur Empati kan utvecklas genom lek och språk. 6.2. Analys Personalen erbjuds kompetensutveckling dels bred som gäller för all personal dels på individ- /gruppnivå utifrån det behov som framkommer i kartläggningen. 6.3. Hur går vi vidare Kompetensutvecklingsplanen fylls på utifrån det behov som synliggjorts under kartläggningen på enheterna det. Under 2014/15 har förskolan två gemensamma kompetensutvecklingstillfällen. I oktober föreläser Johanna Björk om att vända svårigheter till möjligheter i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I mars ägnas en halvdag åt Läslyktan med föreläsning av Maud Nilzén. Språk- matematik- och NT-utvecklarna träffar delar av personalen kontinuerligt under året för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Måndag eftermiddag kommer fortsatt att användas för nätverksmöten t.ex. IT-pedagogik, annan kompetensutveckling m.m. 8