HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN L9S210, Svenska som andraspråk, 1, för lärare åk 7-9, 30,0 högskolepoäng Swedish as a second language, 1, for compulsory school year 7-9, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för svenska språket 2013-11-21 att gälla från och med 2014-01-19. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för svenska språket 2. Inplacering Kursen ingår i Ämneslärarprogrammet (LP11) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Den kan också läsas som kurs inom Lärarprogrammet (LP01), inriktning Svenska som andraspråk. Kursen ges på grundnivå Huvudområde Svenska som andraspråk Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att programmets (eller motsvarande) tidigare kurser är genomgångna. 4. Innehåll Kursen ger en grundläggande förberedelse för yrkesrollen som ämneslärare i Svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 7-9. I kursens samtliga delkurser står kunskaper om svenska som andraspråk i fokus med avseende på läraruppdraget. Detta innebär att kunskaper om språk och språkutveckling, grundskolans styrdokument och undervisning i relation till dessa fokuseras. Ämnesstudierna inriktas också mot utveckling av studenternas egna språkliga färdigheter. Under kursens gång introduceras digitala resurser och olika typer av IKT-relaterade verktyg prövas och utvärderas i olika sammanhang. Kursen består av fyra delkurser enligt nedan.
2/ 5 Delkurs 1: Introduktionskurs i svenska som andraspråk. 6 hp (Introductory Course in Swedish as a Second Language.) Delkursen inriktar sig på att översiktligt belysa ämnet Svenska som andraspråk och dess relation till andra språkämnen. I kursen presenteras och diskuteras styrdokument, organisation samt undervisningsinnehåll i en introducerande omfattning. Vidare berörs lärarens behov av att känna till den enskilde inlärarens språkliga och kulturella bakgrund samt livssituation i Sverige. Särskild vikt läggs vid att utveckla förståelse för kulturellt betingade skillnader i fråga om språklig socialisation och syn på lärande. Språkets sociala dimension och betydelse för den enskildes identitet, utveckling och möjlighet att inhämta kunskaper lyfts fram och de didaktiska konsekvenserna av detta diskuteras. I delkursen läses om och diskuteras vikten av insikt i den egna kulturen, kunskaper om andra kulturer och vad som händer i mötet mellan dem. Dessutom belyses samspelet mellan etnicitet och identitet samt synliggörande av egna och andras attityder och värderingar. Flyktingsituationen i världen, migrationsprocesser samt svensk integrations- och flyktingpolitik behandlas, såväl ur ett samhälleligt som ett individuellt perspektiv. Delkurs 2 Svenskans grundstruktur i ett andraspråksperspektiv, 7,5 hp (The Swedish Language System from a Second Language Perspective) Delkursen har som övergripande mål att ge grundläggande kunskap om svenska språkets uppbyggnad och att väcka förståelse och intresse för att arbeta med uttal, grammatik och ordförråd. I delkursen beskrivs det svenska språkets struktur vad gäller uttal och stavning, syntax och formlära samt ordbildning och betydelselära ur ett andraspråksperspektiv. I samtliga moment fokuseras sådana drag som brukar innebära särskilda utmaningar för inlärare av svenska som andraspråk. Delkursen ger en orientering om grundläggande drag i svenskans uttal samt belyser sambandet mellan tal och skrift och om olika varieteter i talad svenska. Vidare avser delkursen att ge grundläggande kunskap om svenskans grammatiska struktur med avseende på såväl formlära som satslära. Särskilt tonvikt läggs också vid svenskans lexikaliska struktur, vilken innefattar såväl ordbildning som ordsemantik. Delkursen innehåller dessutom en orientering om olika ordböcker och andra, exempelvis digitala, hjälpmedel. Delkurs 3: Svenskans struktur i tvärspråklig belysning, 6 hp (Swedish Language in a Cross-Linguistic Perspective.) Delkursen har som övergripande mål att ge en god beredskap för att aktivt arbeta med andraspråkselevers språkinlärning och språkutveckling. Genom att delkursen anlägger ett jämförande typologiskt och kontrastivt perspektiv på språksystemet uppnås en breddad och fördjupad kunskap om svenska språkets uppbyggnad på alla språkliga nivåer, d.v.s. på både fonologisk, morfologisk, syntaktisk och lexikalisk nivå. Särskilt uppmärksammas sådana drag och företeelser i svenskans uttal, grammatik och lexikon som ofta är problematiska för inlärare av svenska som andraspråk. Analyser av olika inlärarkategoriers talade och skrivna produktion utgör ett viktigt moment. Delkursen innehåller vidare en orientering om språken i världen och om språkligt släktskap. Delkurs 4: Andraspråksutveckling och andraspråksbedömning. 10,5 hp (Second Language Development and Assessment.)
Delkursen belyser hur andraspråket utvecklas under olika betingelser och i olika åldrar. Här uppmärksammas undervisningens roll liksom individuella och sociala faktorers inverkan på inlärningsprocessen. Vidare behandlas läs- och skrivutveckling på andraspråket i olika åldrar och kontexter. Principer för olika skriftsystem och deras sociohistoriska utveckling samt tal- och skriftspråkets olika funktioner problematiseras. Ett viktigt inslag i delkursen utgör olika metoder för att bedöma och utvärdera andraspråksinlärares språkfärdighet på olika nivåer varvid olika sätt för kontinuerlig utvärdering av inlärarnas andraspråksutveckling belyses. Olika inlärarkategoriers talade och skrivna produktion utgör underlag för språkliga analyser såsom performans- och bedömningsanalyser. De didaktiska konsekvenserna av sådana analyser diskuteras och frågor om vetenskapliga metoder aktualiseras. 3/ 5 5. Mål Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: Delkurs 1: Introduktionskurs i svenska som andraspråk redogöra för aktuell migrationspolitik liksom för migrationsprocesser samt för kulturbegreppet och de processer som påverkar värderingar av och attityder till människor från andra delar av världen visa kunskap om organisation och styrdokument i undervisning i svenska som andraspråk och modersmål visa förmåga att observera, dokumentera och analysera lärande samt utvärdera undervisning i svenska som andraspråk på olika nivåer i den svenska skolan utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa förmåga att reflektera över olika etiska aspekter inom ämnesområdet ur ett jämlikhets- och internationaliseringsperspektiv samt förmåga att reflektera över hur man kan anlägga dessa perspektiv i skolans verksamhet. visa goda färdigheter i att, anpassat till situation och syfte, använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion, kommunikation och kreativitet samt visa förmåga att reflektera över sin egen och andras språkanvändning Delkurs 2: Svenskans struktur i ett andraspråksperspektiv behärska grundläggande fonologisk, grammatisk och lexikalisk terminologi visa grundläggande kunskap om svenska språkets uppbyggnad på olika språkliga nivåer: fonologi, morfologi, syntax och lexikon visa god kännedom om sådana drag och företeelser i svenska språket som för andraspråksinlärare ofta medför svårigheter vid inlärningen visa förtrogenhet med olika typer av ordböcker och datorbaserat material. visa goda färdigheter i att, anpassat till situation och syfte, använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion, kommunikation och kreativitet samt visa förmåga att reflektera över sin egen och andras språkanvändning Delkurs 3: Svenskans struktur i tvärspråklig belysning visa breddad och fördjupad ämnesteoretisk kunskap om svenska språkets struktur på olika språkliga nivåer: fonologi, morfologi, syntax och lexikon beskriva svenska språkets uppbyggnad i ett jämförande typologiskt och kontrastivt perspektiv redogöra för och konkretisera sådana drag och företeelser i svenska språket som ofta medför svårigheter vid inlärning av svenska som andraspråk aktivt och självständigt genomföra analyser av inlärares talade och skrivna produktion samt muntligt och skriftligt redogöra för detta översiktligt redogöra för universella och språkspecifika drag inom syntax, morfologi och lexikon visa goda färdigheter i att, anpassat till situation och syfte, använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion, kommunikation och kreativitet samt visa förmåga att reflektera över sin egen och
4/ 5 andras språkanvändning Delkurs 4: Andraspråksutveckling och andraspråksbedömning visa kunskap om andraspråksinlärning och andraspråksutveckling under olika åldrar och förståelse för olika betingelser för undervisning i ämnet Svenska som andraspråk visa kunskap om läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivundervisning på ett andraspråk genomföra språkbedömningar och därvid visa förmåga att använda olika utvärderingsinstrument samt känna till olika sätt att analysera, beskriva och bedöma andraspråksinlärares språkfärdighet i syfte att främja deras språkutveckling visa goda färdigheter i att, anpassat till situation och syfte, använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion, kommunikation och kreativitet samt visa förmåga att reflektera över sin egen och andras språkanvändning. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Undervisningen genomförs med ett upplägg som växlar mellan föreläsningar, workshop-övningar samt seminarier. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentens innehåll och uppläggning och varierar mellan individuella skriftliga uppgifter, dvs. salstentamen såväl som inlämningar, gruppvisa skrivuppgifter och examinerande seminarier, vilka ibland har formen av gruppvisa diskussioner, ibland individuella eller gruppvisa redovisningar. I händelse av frånvaro vid examinerande seminarier ska studenten komplettera enligt kurslärares anvisningar. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till Institutionen för svenska språket och skall vara skriftlig. Antalet provtillfällen är begränsat till fem. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt från kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För VG på hel kurs LGS210 krävs VG på minst 15 hp. För betyget Godkänd krävs att studenten visar att kursens mål är uppfyllda. I samtliga delkursers olika skriftliga, muntliga, enskilda och gruppvisa examinationer ska studenten visa kunskap om och förståelse av innehållet i kurslitteraturen. Det krävs att hon/han i individuellt genomförda analyser och praktiskt inriktade uppgifter kan tillämpa för kursen adekvata termer och begrepp samt förhålla sig till, diskutera, värdera och i viss mån generalisera kursinnehållet till att även gälla i nya situationer och i andra sammanhang. Studenten ska också skriftligt och muntligt uppvisa en god egen språkbehandling och förmåga att språkligt bedöma egna och andras texter samt ha kännedom om internetkällor och digitala undervisningsverktyg. För betyget Väl godkänd måste studenten uppfylla kraven för Godkänd. Därutöver krävs en mycket god teoretisk medvetenhet och förmåga till självständig analys, där under kursen förvärvade kunskaper och färdigheter inte bara generaliseras till att gälla i nya situationer och sammanhang utan också problematiseras och utsätts för en kritisk granskning. Studenten ska skriftligt och muntligt uppvisa en mycket god egen språkbehandling.
Kursplanen kompletteras med en studiehandledning där betygskriterier, bedömningsvillkor och övriga villkor i samband med examination kan komma att specificeras närmare. 5/ 5 9. Kursvärdering Studenten ges möjlighet att göra skriftlig utvärdering av helkurs. Resultat från denna meddelas studentgruppen på den aktuella kursen samt nästa studentgrupp som läser kursen. Respektive delkurs utvärderas muntligt eller skriftligt av delkursansvarig lärare. Resultatet används som underlag för planering av kommande kursomgång. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Litteraturlista Gäller fr.o.m. VT2014 L9S210, Svenska som andraspråk 1 för lärare åk 7-9, 30HP, samt de första 30HP ( LSI110 ) för studenter som läser inriktning Svenska som andraspråk enligt LP01. Delkurs 1: Introduktionskurs i svenska som andraspråk, 6 HP Obligatorisk litteratur Axelsson, Monika 2013. Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 547-577. 30 s. Axelsson, Monica, Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red.), 2012. Forskningsöversikt om flerspråkighet. (Vetenskapsrådets rapportserie, 5: 2012.) Stockholm: Vetenskapsrådet. S. 55-91, 291-296 och 369-398. 70 s. Carlson, Marie (2002). Sfi-studerande kvinna traditionalist eller brobyggare? (Kap.8). I: Svenska för invandrare brygga eller gräns? Syn på kunskap och lärande inom sfiundervisningen. Göteborg Studies in Sociology 13. Department of Sociology, Göteborgs universitet. Stencil. 13 s. Elmeroth, Elisabeth (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 192 s. Cirka 100 s. enligt lärares anvisning. Elmeroth, Elisabeth & Häge, Johan (2009). Flyktens barn. Lund: Studentlitteratur. 141 s. Lindberg, Inger (2011). Språk för lärande i mångspråkig skola. I: Läraryrkets interkulturella dimensioner forskning om undervisning och lärande 6. 84 s. www.lärarförbundet.se Milani, Tommaso M. (2013). Språkideologiska debatter i Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 343-367. 24 s. Otterup, Tore (2006). Flerspråkiga barn bra rustade. I: Lytsy, A. Hur betygssätta en verkstad? Skolportalen. Stencil. 6 s. Skolverket (2011). Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. www.skolverket.se. Enligt lärares anvisning. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning Strandberg, Max (2006). Föräldrarnas energi kommer till klassen. I: Sjögren, Annick & Ingrid Ramberg, (red.), Kvalitet och mångfald i högskoleutbildningen. Mångkulturellt centrum. S.227-249. Stencil. 22 s. Aktuellt material enligt lärares anvisning, högst 100 s. Skönlitteratur enligt lärares anvisning, ungefär 200 s. Referenslitteratur Brune, Ylva (2000). Stereotyper i förvandling. Stockholm: Stockholm: Utrikesdepartementet. 40 s. Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Torlaug Løkensgard Hoel, (2002). Skriva för att lära. Lund Studentlitteratur. 208 s. Lindberg, Inger (2004). Andraspråksresan. Stockholm: Folkuniversitetet. 47 s. Nashmil, Aram & Bildt, Carina (2004). Osynliga framtidsdrömmar? Nyinvandrade ung 1
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket domars möte med den svenska skolan. Arbetsliv i omvandling 2004:4. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. <www.arbetslivsinstitutet.se/publikationer/> 25 s. Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet (2008). 3 uppl. (Språkrådets skrifter 8.) Stockholm: Liber. Delkurs 2: Svenskans grundstruktur i ett andraspråksperspektiv, 7,5HP Obligatorisk litteratur Domeij, Richard & Ola Karlsson (2013). Delaktig i det digitala samhället ett flerspråkigt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 519-543. 24 s. Josefsson, Gunlög (2009). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur. 252 s. Josefsson, Gunlög (2009). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Övningar med facit och kommentarer. Lund: Studentlitteratur. 205 s. Enström, Ingegerd (2010). Ordens värld. Svenska ord struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. 119 s. Rosenqvist, Håkan (2007). Uttalsboken. Svenskt uttal i praktik och teori. Stockholm: Natur och kultur. 87 s. Rosenqvist, Håkan (2007). Syntaxboken. Stockholm: Natur och kultur. 87 s. Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för Gymnasieskola. Enligt lärares anvisning. www.skolverket.se Referenslitteratur Ballardini, Kerstin, Sune Stjärnlöf & Viberg, Åke (1986). Svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur. 183 s. Bannert, Robert (1990) el. senare. På väg mot svenskt uttal. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, Olga m.fl. (2002). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. 208 s. Garlén, Claes & Gunlög Sundberg (2008). Handbok i svenska som andraspråk. Utarbetad av Språkrådet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. 455 s. Grammatiska grunder (2005). (Grammatik på video.) Humanistiska fakulteten & Universitets-TV. Göteborgs universitet. http://www.hum.gu.se/om fakulteten/internt/ittjanster/grammatiska-grunder/ordets-struktur/ Hultman, Tor (2003). Svenska Akademiens språklära. Utg. av Svenska Akademien. Stockholm: Norstedts ordbok. 313 s. Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet (2008). 3 uppl. (Språkrådets skrifter 8.) Stockholm: Liber. Delkurs 3: Svenskans struktur i tvärspråklig belysning, 6HP Obligatorisk litteratur Abrahamsson, Niclas (2013). Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S.85-120. 35 s. Andersson, Lars-Gunnar (2001). Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Skriptor. 75 s. Ekberg, Lena (2013). Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlittertur. S. 259-280. 21 s. Enström, Ingegerd (2013). Att undervisa om ord. En studie av lärares behov, 2
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket förutsättningar och kunskapsutveckling i svenska som andraspråk. GU-ISS-2013-05. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Holmegaard, Margareta & Roger Källström (1993). Uttal och uttalsundervisning. I: Cerú, Eva (red.), Svenska som andraspråk, lärarbok 2. Stockholm: Utbildningsradtion och Natur och kultur. S. 201-224. 24 s. Stencil. Källström, Roger (2012). Svenska i kontrast. Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur. 194 s. Lindberg, Inger (1997). Apropå barn och badvatten om grammatik och fokusering på form i dagens språkundervisning. I: Tingbjörn, Gunnar & Anders-Börje Andersson (red.). Svenska som andraspråk och andra språk: festskrift till Gunnar Tingbjörn. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Stencil. 18 s. Lindberg, Inger (2003). Språkanvändning kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, Mikael. (red.), Symposium 2003. Arena andraspråk. S. 61 81. 20 s. http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter Philipsson, Anders (2013). Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S.121-150. 29 s. Prentice, Julia & Emma Sköldberg (2013). Flerordsenheter ur ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 197-220. 23 s. Skolverket 2011. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning Aktuellt material enligt lärares anvisning, högst 100 s. Referenslitteratur Ballardini, Kerstin, Sune Stjärnlöf, & Åke Viberg (1986). Svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur. 183 s. Bannert, Robert (1990) el. senare. På väg mot svenskt uttal. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, Olga m.fl. (2002). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. 208 s. Garlén, Claes & Gunlög Sundberg (2008). Handbok i svenska som andraspråk. Utarbetad av Språkrådet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. 455 s. Hultman, Tor (2003). Svenska Akademiens språklära. Utg. av Svenska Akademien. Stockholm: Norstedts Ordbok. 313s. Rosenqvist, Håkan (2007). Uttalsboken. Svenskt uttal i praktik och teori. Stockholm: Natur och kultur. 87 s. Rosenqvist, Håkan (2012). Syntaxboken. Stockholm: Natur och kultur. 106 s. Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet (2008). 3 uppl. (Språkrådets skrifter 8.) Stockholm: Liber. Delkurs 4: Andraspråksutveckling och andraspråksbedömning, 10,5HP Obligatorisk litteratur Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. 245 s. Abrahamsson, Niclas & Kenneth Hyltenstam (2013). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid. 221-258. 37 s. Abrahamsson, Tua & Pirkko Bergman (red.), (2005). Tankarna springer före att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS Förlag. 145 s. 3
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Enström, Ingegerd (2013) Ordförråd och ordinlärning med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlittertur. S. 169-195. 27 s. Flyman-Mattson, Anna & Gisela Håkansson 2010. Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur. 110 s. Franker, Qarin (2013). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder alfabetisering i en flerpråkig kontext. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 771-815. 45 s. Hammarberg, Björn (2013). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 27-84. 57s. Genesee, Fred & Else V. Hamayan (1994). Classroom-based assessment. I: Genesee, Fred (ed.), Educating Second Language Children. New York: Cambridge University Press. S. 212 239. Stencil. 27 s. Olofsson, Mikael & Lena Sjöqvist (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 685-723. 38 s. Skolverket (2007) Att läsa och skriva. Forskning och beprövad erfarenhet. Hämtas från http://www.skolverket.se/sb/d/193/. Enligt lärares anvisningar. Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/publikationer Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning Skolverket. Nationellt provsystem. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/sb/d/170 Skolverket. Nya språket lyfter. http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod Skolverket. Språket på väg, del I och II. http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod Säljö, Roger (2000). Skriftspråk som medierande redskap. I Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. S. 157-185. 29 s. Aktuellt material enligt lärares anvisning, högst 100 s. Referenslitteratur Arvidsson, Gunnel m.fl. (1996). Basgrupp för vem och hur? Om invandrarelever med otillräcklig skolbakgrund. Göteborg: InvandrarPedagogiskt Centrum, IPC (stencil). 59 s. Axelsson, Monica, Rosander, Carin & Mariana Sellgren 2005. Stärkta trådar flerspråkiga barn och elever utvecklar språk litteracitet och kunskap. Stockholm: Rinkeby språkforskningsinstitut. S. 100-131. 32 s. Dysthe, Olga m.fl. (2002). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. 208 s. Heath, Shirley Bryce (1986). What No Bedtimestories Means: Narrative Skills at Home and School. I Scheffelin, B. & Ochs, E. (red), Language Socialization across Cultures. New York: Cambridge University Press. S. 97-124. 28 s. Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Stockholm. Norstedts. Lundahl, Christian & Maria Folke-Fichtelius (2010). Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur. 318 s. Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS Förlag. 150 s. Reichenberg Carlström, Monica (1998). Koherens, röst och läsning på ett andraspråk. 4
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Göteborg: Göteborgs universitet, Institutet för svenska som andraspråk (ISA), ROSA, Rapporter Om Svenska som Andraspråk. 38 s. + bilagor. Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet (2008). 3 uppl. (Språkrådets skrifter 8.) Stockholm: Liber. Wedin, Åsa (2010). Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Lund: Studentlitteratur. 5