Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen påverkar e> föremål. Således har man en lägre vikt på månen än man har här på jorden. Massan är konstant men vikten varierar! Massa och Tröghet P. Hewitt s video Newtons 2:a Lag E> föremåls acceleramon är propormonell mot ne>okraeen som verkar på föremålet samt omvänt propormonell mot föremålets massa MatemaMskt skrivs de>a förhållande; Acceleration = Nettokraften Massan F <=> a= m <=> F = m a 1
Newtons 2:a Lag Newtons 2:a Lag P. Hewitt s video AcceleraMonen beskriver hur snabbt hasmgheten ändras. AcceleraMon sker när ne>okraeen inte är 0. 10000 N Accelererar inte 10000 N Accelererar 1 N Quizz Om man skulle ta e> långt rör och sedan tömma röret på all lue - skulle en Uäder och en 1 tons vikt falla med precis samma hasmghet genom det? Dubbleras kraeen, kommer även massan a> dubbleras. Blir acceleramonen densamma? FrikMon FricMon FrikMon är det gemensamma namnet på de kraeer som verkar i motsa> riktning Mll rörelseriktningen. Det är en väldigt komplicerad krae men man brukar säga a> den uppkommer för a> ojämnheter i de olika ytorna hugger tag i varandra. FrikMon ökar med hasmgheten Tryck Friktion 2
FrikMon För fasta föremål är frikmonen i stort, oberoende av storleken på arean mellan det föremål som pu>as och ytan det har kontakt med. För flytande ämnen så som va>en och lue är frikmonen beroende av arean. LuEmotstånd är en typ av frikmon. FrikMon Man brukar göra skillnad på två olika typer av frikmon: sta1sk frikmon och glidfrikmon. Den stamska frikmonen är något större än glidfrikmonen, det innebär a> det krävs mer krae a> få e> objekt a> börja röra på sig, än det krävs för a> behålla föremålet i konstant rörelse. Icke fri> fall Släpper man en boll från e> plan och det tar bollen 1000 sekunder a> nå marken så borde den ha en hasmghet på 10000m/s när den når marken. Varför är det inte så? Icke fri> fall Det beror på a> luemotståndet ökar med hasmgheten man färdas i genom lueen. Till slut blir kraeen från luemotståndet lika stor som den krae som uppkommer på grund av jordens gravitamon. Ne6okra8en blir noll och accelera1onen upphör. 3
Diskussion En man (grön) och hans fru (blå) hoppar fallskärm. Mannen landar först. Varför? luftmotstånd luftmotstånd Kapitel 5: Newtons 3:a lag tyngdkraft tyngdkraft KraE och Växelverkan Kan manen utsätta paper på en kraft på 200 N? Newtons 3:e lag När e> föremål utövar en krae på e> annat föremål så utövar det andra föremålet en lika stor, men motriktad krae på det första föremålet Båda dessa kraeer uppkommer sammdigt Växelverkan är e> begrepp för de fysikaliska fenomen där två föremål påverkar varandra med kraeer. 4
Newtons 3:e lag P. Hewitt s video Diskussion Aktionskraft: däcken trycker på vägen Reaktionskraft: vägen trycker på däcken Aktionskraft: raketen trycker på gasen Reaktionskraft: gasen trycker på raketen Aktionskraft: manen drar i fjädern Reaktionskraft: fjädern drar i mannen P. Hewitt s video GravitaMon gör a> e> äpple faller Mll marken. Fly>ar sig jorden närmare mot äpplet? Om vi tar exemplet med jorden och äpplet: KraEen som verkar på båda föremålen är exakt densamma, kommer acceleramonen a> bli densamma? 5
Diskussion Vilket objekt dras mot det andra; A eller B? Vektorer En vektor beskriver både storlek och riktning. KraE är en av otaliga saker som beskrivs med hjälp av vektorer inom fysiken. Tidigare har vi bara kollat på kraeer som var riktade i samma eller motsa> riktning. Vad händer om riktningen på kraeerna inte är åt samma håll? Vektorer Vektorer Om vi har en låda som påverkas enligt nedan 1N 2N 1N Då kan man (förutsa> a> bilden är skalenlig) grafiskt bestämma den totala ne>okraeen genom a> studera vektorpilarna 2N Resulterande kraft 1N 2N Resulterande kraft Man kan även beräkna resultanten med hjälp av t ex Pythagoras sats 1 2 +2 2 =R 2 =5 1/2 6
Hur kan man veta spännkraften på repet? Hur kan man veta spännkraften på repet? Ett flyg åker norrut mot Kiruna med en hastighet av 80 km/h relativt mot luften. Plötsligt kommer en stark vind (60 km/h) från västkusten. Vad blir flygets hastighet? 7