Sandningsförsök med Hyttsten

Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten 0/4 sandningssand enligt ett kontrollprogram som inkommit till miljökontoret 2012-08-23. I kontrollprogrammet framkommer att vägarna idag halkbekämpas med saltinblandad sand och saltlösning inom driftområdet Luleå. Syftet med studien är att utvärdera långtidseffekten av att använda Hyttsten sandningssand som halkbekämpningsmedel. Målet är att säkerställa att Hyttsten sandningssand kan ersätta traditionellt använda material. Försöken kommer att utföras inom Trafikverkets driftområde i Luleå. Driftentreprenör är BDX Företagen. SSAB Merox ansvarar för provtagning och utvärdering av resultatet. I kontrollprogrammet framkommer att saltinblandad sandningssand lätt blåser ut mot vägkanten då den inte får fäste i isen på vägen. Befuktad sand läggs därför ut tillsammans med vatten som gör att sandkornen fryser fast. Hyttsten i fraktionen 0/4 är ett bra alternativ till sand pga dess sammansättning med fint och grövre material, struktur och långtidsverkan. Det fina mjölet har en förmåga att tina den blanka isskorpan. Strukturen gör att ballasten ligger kvar längre på vägbanan än sandens runda korn. Hyttstenssanden har högre friktion än traditionellt använda material. Dessa egenskaper förväntas ge fördelar i form av mindre förbrukad mängd Hyttstenssand kontra traditionell sandningssand utan att trafiksäkerheten påverkas. Enligt kontrollprogrammet är huvudbeståndsdelarna i Hyttsten är kalcium, kisel, magnesium och aluminium. Totalhalttester på Hyttsten visar på mycket låga halter av de särskilt miljöfarliga tungmetallerna bly, kadmium och kvicksilver (oftast under detektionsgränsen för analysen) men även nivåerna av de mindre farliga tungmetallerna såsom krom, zink, nickel, koppar och

Miljönämnden 2012-09-20 46 2 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 2 molybden är mycket låga. Hyttsten innehåller inga organiska ämnen. När Hyttsten undersöks med standardiserade laktester på laboratorium är det elementen kalcium, natrium, kalium och svavel som lakar i störst utsträckning. Tack vare de låga halterna av tungmetaller är utlakningen av dessa väldigt låg och för flertalet metaller till och med lägre än för bergkross. I kontrollprogrammet framkommer även att Hyttsten har undersökts i mer fältliknande förhållanden ex med miljötekniska undersökningar längs vägsträckor byggda med Hyttsten. Sammanfattningsvis visar dessa studier att lakning av framförallt kalcium, svavel, magnesium och alkalier sker i olika utsträckning och att ph vanligtvis ligger inom det basiska området. Den uppmätta lakningen i fält visar dock stora variationer och det är inte alltid den kan kopplas till Hyttsten i vägen. Ett flertal omgivningsfaktorer såsom geologiska förhållanden, grundvattennivå, syremättnad, liksom vägens konstruktion och dränering utgör förutsättningar för lakningens omfattning och storlek. Med utgångspunkt från de tester och studier som gjorts på Hyttsten i Sverige och internationellt och den långtgående erfarenheten av användning av Hyttsten som ballast i väg så är BDX/Merox slutsats att dess miljöpåverkan är mycket liten ur ett helhetsperspektiv. I kontrollprogrammet framkommer även att masugnsslagg sedan november 2010 är registrerat som ett icke-farligt ämne i REACH. Exempel på registrerade användningsområden är ballast till vägbyggen och anläggningar, råvara till cementtillverkning, friktionshöjare, jordbrukskalk och vattenrening. De provsträckor som är utsedda för halkbekämpning med Hyttsten är; E4 Trafikplats Antnäs E4 Trafikplats Måttsund E4 Trafikplats Gäddvik Norra E4/Väg 97 Trafikplats Notviken E4 Trafikplats Rutvik E4 Trafikplats Persön Väg 97 Trafikplats Sunderbyn Södra Väg 97 Trafikplats Sunderbyn Norra Väg 616 Kallax rondell Residensgatan

Miljönämnden 2012-09-20 46 3 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 3 Som referenssträcka har E4 Trafikplats Råneå Södra valts. Denna sträcka sandas med naturmaterial. Provsträckorna utvärderas genom observationer av tekniska egenskaper samt miljöegenskaper genom provtagning och analys av jord. I kontrollprogrammet framkommer att det i de planerade kontrollområdena inte finns några närliggande vattensamlingar och när ytvattnet når de närmsta vattendragen har den naturliga utspädningen bidragit till att effekter från hyttstenen bedöms vara obefintliga och ej detekterbara. Provsträckorna är också betydligt påverkade av trafik med de föroreningar som det medför. När det gäller långtideffekter av Hyttsten i grundvatten studeras det av Sweco på uppdrag av Trafikverket. Kontrollen av grundvattenrör, i anslutning till vägar med Hyttsten i förstärkningslager har pågått sedan 2006. Mängden Hyttsten som används vid halkbekämpning beräknas uppgå till ca 1% av den mängd Hyttsten som finns i vägkonstruktionerna i Swecos utvärdering beräknat per km och år. Med bakgrund av avanstående kommer ingen grundvatten- eller ytvattenprovtagning att utföras inom ramen för detta kontrollprogram. Provtagning kommer att ske vår och höst i Måttsund, Notviken och Råneå. År 1-4 (del 1)innefattar provtagning vår och höst. I det fall analyserna för år 1 och år 2 anses vara rimliga, dvs i det fall man inte ser några negativa effekter från Hyttstenen tas inga prover år 3. Efter avslutat år 4 sker utvärdering i samråd med miljökontoret. Då beslutas om behovet av kontrollprogrammets fortsättning över längre tid. Nästa provtagning (del 2) skulle innebära en förlängning med provtagning vartannat år under 2 till 4 år, dvs år 6-8 från försökets start. Inom tidsramen för kontrollprogrammet planeras även att Hyttsten sandningssand kan användas för halkbekämpning i andra lämpliga områden under tiden som den långsiktiga utvärderingen pågår. Detta med anledning av Vägverkets slutsatser i den tidigare studien; Hyttsten föreslås kunna accepteras som halkbekämpningsmedel eftersom de uppmätta halterna och de studerade halterna vid den litteraturstudie som genomförts vid upprättandet av MKB:n,

Miljönämnden 2012-09-20 46 4 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 4 inte bedöms påverka det biologiska livet negativt. Det framkommer i komplettering till kontrollprogrammet att det i dagsläget inte finns några planer på sandning med Hyttstenssand i centrala delar av Luleå. Innan kontrollprogrammets start, tas referensjordprover på samtliga provtagningssträckor. De analyser som genomförs är totalanalys med spårmetallar, klorid, ph, laktest före och efter del 1 avslutat kotrollprogram. Eftersom Hyttsten kan fastlägga metaller är det inte osannolikt att en något ökad halt av någon metall kan detekteras efter sandning med Hyttsten. Detta är positivt eftersom spridningen av dessa metaller minskar. Enligt Merox är inandningstester gjorda med GGBS (mald granulerad masugnsslagg), ett finkornigt och dammande material. Dessa försök har inte resulterat i någon faroklassning av slaggen. Merox anser att hyttstenen generellt inte bidrar till mer damm än vad liknande mängd traditionell sandning skulle ge vilket betyder att normal hantering och skydd för damm kan tillämpas. Slagg i ögon ger samma typ av irritation som vilka partiklar som helst med kantig form skulle ge, men ingen kemisk påverkan/irritation/frätning. Bakgrund Miljönämnden har 1998-09-17 56 behandlat en anmälan från Vägverket Region Norr som rörde ett försök med att använda krossad Hyttsten för halkbekämpning. Miljönämnden ansåg att försöket kunde genomföras med vissa begränsningar och att frågan fick prövas igen efter försöket. Målet med försöket var att söka metoder för att ersätta saltinblandad sand som halkbekämpning och att minska uttaget av naturresurser såsom sand och grus. I försöket ingick även att testa materialets tekniska egenskaper samt att undersöka effekterna på miljön. Försöket genomfördes och i rapporten föreslogs att Hyttsten kan accepteras som halkbekämpningsmedel, men att de långsiktiga effekterna inte är helt utredda. Efter försöket hade Vägverket för avsikt att börja använda Hyttsten som sandningssand i större skala. Innan sandning påbörjades fick miljönämnden lämna sin syn på frågan.

Miljönämnden 2012-09-20 46 5 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 5 Miljönämnden beslutade 2002-08-22 49 att förelägga Vägverket om följande försiktighetsmått när det gäller användning av Hyttsten för halkbekämpning inom Luleå kommun; - Recipientkontroll för att bevaka långsiktiga effekter ska utföras. Program utformas lämpligen i samråd med miljökontoret och Vägverket. - Spridning får inte utföras i känsliga områden som vattenskyddsområden och värdefulla floralokaler. - Den Hyttsten som används ska lagras på SSAB:s område tillräckligt lång tid och minst ett år. Ett kontrollprogram lämnades in till miljökontoret 2004-10-01. Enligt uppgift från Trafikverket 2010-12-08 blev det dock inget av verksamheten. Vägverkets studie har legat till grund för den nu planerade studien som beskrivs i det kontrollprogram som lämnades in till miljökontoret 2012-08-23. Miljökontorets granskning och bedömning Användning av Hyttsten för halkbekämpning är inte prövningspliktigt enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Miljönämnden har ändå möjlighet att ställa krav som tillsynsmyndighet. Enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler gäller alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada för människors hälsa eller miljön. Tanken att genom användningen av Hyttsten minska användingen av jungfruliga material ser miljökontoret som positivt. Enligt miljöbalkens första paragraf ska återanvändning och återvinning liksom hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Användning av andra halkbekämpninsmetoder innebär inget nollutsläpp. Salt kan ge vegetationsskador och metaller lakas även ut i varierande grad från

Miljönämnden 2012-09-20 46 6 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 6 grus och sand. När det gäller Hyttsten är dess försurande egenskaper och utlakning av metallinnehåll av särskilt intresse. Hyttsten innehåller både försurande och neutraliserande ämnen. Det är svårt att utifrån de försök med sandning med Hyttsten sandningssand som hittills genomförts värdera spridningens effekter på miljön, varför miljökontoret bedömer att en mer långsiktig undersökning av miljöeffekterna är motiverad ur miljösynpunkt. Enligt kontrollprogrammet har inandningstester gjords på ett dammande hyttstensmaterial. Dessa försök har inte resulterat i någon faroklassning av Hyttstenen. Det är dock inte tydligt för miljökontoret hur partiklarna i Hyttstens dammet beter sig i förhållande till övriga partiklar vi utsätts för, vid traditionell sandning och damm från detta. Miljökontoret bedömer därmed att damm från sandning med Hyttsten bör betraktas som minst lika farligt för hälsan som damm från traditionell sandning. Eftersom det i detta fall handlar om en delvis ny form av användning och de långsiktiga effekterna fortfarande är oklara bör ett antal krav ställas på verksamhetsutövaren. Recipientkontroll för att bevaka långsiktiga miljöeffekter bör ske. Som en försiktighetsåtgärd bör spridning av Hyttsten begränsas innan effekterna av dess användning är mer ingående utredd därav bedömer miljökontoret att spridning de första åren bör koncentreras till de platser som anges i kontrollprogrammet. Miljökontoret har gjort bedömningen att kontrollprogrammets utformning bör fånga upp eventuella skillnader mellan referensprovtagning och provtagning från platserna för sandning med Hyttsten sandningssand. Vid utvärdering av resultaten kan kontrollprogrammet behöva omformas beroende på provresultaten. Miljökontorets förslag till beslut Miljönämnden beslutar med stöd av 9 kap 1 samt 26 kap 9, 19 och med hänvisning till 2 kap 3 miljöbalken att förelägga BDX Företagen AB om följande försiktighetsmått när det gäller användning av Hyttsten för halkbekämpningsändamål inom Luleå kommun; Recipientkontroll för bevakning av långsiktiga effekter ska utföras i stora drag enligt det kontrollprogram som lämnats till miljökontoret 2012-08-23 dnr

Miljönämnden 2012-09-20 46 7 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 7 2012-1797. Kontrollprogrammet kan behöva omformas beroende på provresultaten. Detta ska ske i samråd med miljökontoret. Användning av Hyttsten som sandningssand får endast ske på de platser som beskrivs i kontrollprogrammet. Efter provtagning år två ska utvärdering ske i samråd med miljökontoret över eventuell utökad möjlighet till sandning även på andra platsen under försökets gång. Vidare beslutar miljönämnden att efter utvärdering eller utvidgning av sandningen ska frågan föras till nämnden för nytt ställningstagande. Gunnar Nilsson (kd), Göran Öhman (s), Torbjörn Hermansson (s), Bertil Bartholdson (v), Per Tjärdalen (m) och Emil Åkerström (m) yrkar bifall tillförslaget. Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar med stöd av 9 kap 1 samt 26 kap 9, 19 och med hänvisning till 2 kap 3 miljöbalken att förelägga BDX Företagen AB om följande försiktighetsmått när det gäller användning av Hyttsten för halkbekämpningsändamål inom Luleå kommun; Recipientkontroll för bevakning av långsiktiga effekter ska utföras i stora drag enligt det kontrollprogram som lämnats till miljökontoret 2012-08-23 dnr 2012-1797. Kontrollprogrammet kan behöva omformas beroende på provresultaten. Detta ska ske i samråd med miljökontoret. Användning av Hyttsten som sandningssand får endast ske på de platser som beskrivs i kontrollprogrammet. Efter provtagning år två ska utvärdering ske i samråd med miljökontoret över eventuell utökad möjlighet till sandning även på andra platsen under försökets gång. Vidare beslutar miljönämnden att efter utvärdering eller utvidgning av sandningen ska frågan föras till nämnden för nytt ställningstagande.

Miljönämnden 2012-09-20 46 8 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 8 Detta beslut kan överklagas hos länsstyrelsen. Vid expediering av ärendet bifogas närmare information om hur man överklagar.