Årsredovisning 2013 1
2
ÅRSREDOVISNING 2013 Sparbanksstämma med huvudmännen äger rum onsdagen den 23 april 2014 kl. 18.30 i Sparbankens samlingsal. Tidaholms Sparbank 1
VD:s kommentar 2013 har varit en enda stor väntan på tecken som skall peka på att en förbättrad konjunktur är i antågande. En viss förbättring har kunnat skönjas men än är det en bit kvar. I ett försök att få hjulen att snurra fortare sänkte Riksbanken reporäntan ytterligare i slutet av året. Om detta var förenligt med en ärlig tro om att det skullle ha någon avgörande effekt eller bara ett politiskt utspel lär vi aldrig få veta. I striden om vem som skulle ta ansvar för svenska hushålls allt högre skuldsättning gick Finansinspektionen ut som segrare. Med hushållens ökade skuldsättning i ena vågskålen och en ekonomi som skriker efter ökad konsumtion i andra har minister Anders Borg svårt att bestämma sig för vilket han skall föredra. Att vi i dagspressen kunnat läsa att merparten av alla julklappsköp 2013 gjordes på kredit gör inte Borgs situation lättare. För Tidaholms Sparbank har 2013 många likheter med 2012. Tillströmningen av nya kunder har fortsatt och affärsvolymen har ökat. Per 2013-12-31 uppgick den till 8.721 mkr vilket är en förändring sedan föregående årsskifte med 8,9 %. På marknaden känner vi att kunderna uppskattar vårt sätt att bedriva bankverksamhet. Detta bekräftades också i 2013 års SKI-undersökning där vi, i mätningen av hur nöjda kunderna var med sin bankförbindelse, hamnade på tredje plats både bland privatpersoner och bland företag. Det låga ränteläget slår mot vårt räntenetto. Trots högre volymer ligger räntenettot 4,8 milj. kr lägre än föregående år. Detta kompenseras resultatmässigt dels genom en högre utdelning på våra Swedbankaktier dels genom ökade volymer i Swedbank Hypotek och Swedbank Robur vilket gett högre provisionsintäkter. Därtill kan vi glädjas åt att 2013 inte inneburit några kreditförluster. Sammantaget ger detta ett rörelseresultat på 32.466 tkr vilket är det högsta i bankens historia. Styrelsen kommer, i likhet med tidigare år, att föreslå stämman att överföra merparten av årets vinst till bankens reservfond. På det sättet skapar vi möjlighet att även i fortsättningen vara en bank där våra kunder känner sig trygga. En bank med hög servicenivå. En bank med allt det som behövs för att kunderna skall säga, Tidaholms Sparbank det är min bank. Jan Blennow VD 2
Redovisning för verksamhetsåret 2013 Styrelsen för Tidaholms Sparbank, organisationsnummer 567200-4883, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2013, bankens 111:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Tidaholms Sparbanks verksamhetsområde omfattar Tidaholms Kommun, Mullsjö Kommun, Brandstorps församling av Habo Kommun samt Fågelås församling av Hjo Kommun. Sparbankens rörelse skall avse främst nämnda verksamhetsområde. Vi erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och juridisk rådgivning till privatpersoner, företag, lantbruk och organisationer. Miljöarbete Tidaholms Sparbanks miljöarbete är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärsnytta och miljönytta går hand i hand. Arbetet styrs genom vårt miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy och våra miljömål. Varje år granskas arbetet med Miljöledningssystemet av interna och externa revisorer. Bankomat AB Tidaholms Sparbank har till Bankomat AB överlåtit uttagsautomaterna i Tidaholm och Mullsjö. Bankomat AB är ett bolag som ägs gemensamt av Swedbank och Sparbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken samt Danske Bank. Bolaget kommer att driva en gemensam infrastruktur för bankernas uttags- och insättningsautomater. Sparbankens ställning Tidaholms Sparbanks balansomslutning vid utgången av 2013 uppgick till 3.079.945 tkr, att jämföra med 2.881.868 tkr för 2012. Inlåning Inlåningen från allmänheten var vid årets slut 2.666.896 tkr jämfört med 2.510.905 tkr för 2012. Utanför den egna balansräkningen har sparbanken förmedlat placeringar till Robur och Robur Försäkring vars värde per 2013-12-31 sammanlagt uppgick till 1.600.742 tkr jämfört med 1.342.045 tkr för 2012. Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick vid utgången av år 2013 till 1.999.501 tkr jämfört med 1.859.813 tkr för 2012. Vidare har vi förmedlat lån till Swedbank Hypotek som vid utgången av år 2013 uppgick till 1.867.713 tkr jämfört med 1.825.243 tkr för 2012. Kapitaltäckning Kapitalbasen uppgår till 286.337 tkr vid årets slut. Sparbankens kapitaltäckningskvot uppgår vid årsskiftet till 2,09 (1,95). Resultat Rörelseresultatet för 2013 uppgår till 32.466 tkr. Motsvarande resultat för 2012 uppgick till 31.178 tkr. Likviditet Sparbankens likviditet var på bokslutsdagen god. 277.290 tkr fanns insatta som kortfristiga dagslån och inneliggande kassa uppgick till 8.751 tkr. Vidare så finns värdepapper om nominellt 330.000 tkr som förfaller inom 3 månader. Personal Vid årets slut var 38 personer anställda i bankarbete, varav 24 kvinnor och 14 män. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för olika risker. En närmare beskrivning av dessa risker återfinns i not 3. 3
Utsikter inför 2014 Några större förändringar av de förutsättningar vi lever under förväntas inte under 2014. Reporäntan, som vid ingången av året ligger på 0,75 %, förväntas vara oförändrad under 2014. Bedömningen är att värdet i att stimulera tillväxten genom låg ränta går före möjligheten att med högre ränta motverka en bostadbubbla. Detta innebär att vi säkert kommer att få en fortsatt debatt om hushållens skuldsättning och man skall inte bli förvånad om någon form av regelverk kring amortering dyker upp. Enligt nuvarande tidplan börjar en uppdaterad version av regelverket för styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut att gälla 1 april. Regelverket, vilket är en anpassning till europeiska regler, har varit ute på remiss men mindre än två månader innan det skall träda i kraft vet vi inte hur det i detalj kommer att se ut. Våra prognoser för bankens utveckling 2014 bygger på en fortsatt men dock något lägre tillväxt. Några tendenser som pekar på en minskad kundtillströmning har vi ännu inte kunnat se. Resultatutvecklingen förväntas fortsätta på en relativt hög nivå och budgeterat resultat ligger högre än utfallet föregående år. Detta har i huvudsak sin förklaring i att våra avskrivningar av goodwill upphör i juni. Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 32 451 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 100 - överföring till reservfonden 32 351 Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,09 (föregående års kapitaltäckningskvot 1,95). Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 4
Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym 2013 2012 2011 2010 2009 Affärsvolym ultimo, tkr 8 720 702 8 028 985 7 350 833 6 994 492 6 312 872 förändring under året, % 8,62 9,23 5,09 10,80 56,98 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % (73,7% för 2011-2009 och 72% för 2008) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 11,96 10,87 10,62 10,77 10,92 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,09 1,95 1,72 1,77 1,81 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 1,79 1,73 1,58 1,59 1,65 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,80 2,16 2,27 1,80 1,86 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,03 1,12 1,15 0,97 1,16 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,39 0,40 0,42 0,18 0,40 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 7,56 8,07 8,68 3,65 7,15 K/I-tal före kreditförluster och nedskrivningar Summa kostnader exkl kreditförluster och nedskrivningar i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,62 0,61 0,62 0,81 0,62 K/I-tal efter kreditförluster och nedskrivningar Summa kostnader inkl kreditförluster och nedskrivningar i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,62 0,64 0,63 0,82 0,66 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 87,91 71,29 62,85 68,91 65,80 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten 0,04 0,21 0,29 0,58 0,83 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditgarantier 0,00 0,16 0,09 0,07 0,28 Övriga uppgifter Medelantal anställda 34 32 31 31 31 Antal kontor 3 3 3 3 3 5
Resultat- och balansräkning Resultaträkning, tkr 2013 2012 2011 2010 2009 Räntenetto 53 381 58 311 54 924 39 206 33 776 Provisioner, netto 26 455 24 732 23 944 24 128 19 670 Nettoresultat av finansiella transaktioner 523 446 649-52 -829 Övriga intäkter 5 984 3 249 2 405 556 7 367 Summa intäkter 86 343 86 738 81 922 63 838 59 984 Allmänna administrationskostnader 38 455 37 727 35 326 35 128 29 748 Övriga rörelsekostnader 15 460 15 081 15 372 16 349 7 212 Kreditförluster -38 2 752 1 279 798 2 631 Summa kostnader 53 877 55 560 51 977 52 275 39 591 Rörelseresultat 32 466 31 178 29 945 11 563 20 393 Bokslutsdispositioner 7 773-5 348 2 255 2 056-6 936 Skatter -7 788-5 912-8 052-4 027-1 711 Årets resultat 32 451 19 918 24 148 9 592 11 746 Balansräkning, tkr Kassa 8 751 13 959 12 579 16 033 11 982 Utlåning till kreditinstitut 277 290 329 602 176 973 256 823 776 661 Utlåning till allmänheten 2 003 775 1 866 709 1 677 309 1 456 430 1 152 292 Räntebärande värdepapper 654 924 564 363 572 097 480 087 51 055 Aktier och andelar 98 505 67 983 47 587 50 517 38 243 Immateriella tillgångar 3 545 12 054 20 563 29 072 40 062 Materiella tillgångar 18 855 14 861 15 490 15 379 14 972 Övriga tillgångar 14 300 12 337 12 364 17 347 22 912 Summa tillgångar 3 079 945 2 881 868 2 534 962 2 321 688 2 108 179 Skulder till kreditinstitut - 4 880 9 548 11 872 14 570 Inlåning från allmänheten 2 666 896 2 510 905 2 205 618 2 022 286 1 823 526 Övriga skulder 22 946 29 345 27 665 13 951 15 506 Avsättningar 938 965 1 306 1 411 1 660 Efterställda skulder 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 Summa skulder och avsättningar 2 710 780 2 566 095 2 264 137 2 069 520 1 875 262 Obeskattade reserver 3 545 11 318 5 970 8 225 10 281 Eget kapital 365 620 304 455 264 855 243 943 222 636 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 079 945 2 881 868 2 534 962 2 321 688 2 108 179 6
Resultaträkning, tkr Not 2013 2012 Ränteintäkter 90 104 103 616 Räntekostnader 36 723 45 305 Räntenetto 4 53 381 58 311 Erhållna utdelningar 5 5 267 2 817 Provisionsintäkter 6 32 126 30 018 Provisionskostnader 7-5 671-5 286 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 523 446 Övriga rörelseintäkter 9 717 432 Summa rörelseintäkter 86 343 86 738 Allmänna administrationskostnader 10 38 455 37 727 Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 21, 22 9 839 9 635 Övriga rörelsekostnader 11 5 621 5 446 Summa kostnader före kreditförluster 53 915 52 808 Resultat före kreditförluster 32 428 33 930 Kreditförluster, netto 12 38-2 752 Rörelseresultat 32 466 31 178 Bokslutsdispositioner 13 7 773-5 348 Skatt på årets resultat 14-7 788-5 912 Årets resultat 32 451 19 918 Rapport över totalresultat, tkr 2013 2012 Årets resultat 32 451 19 918 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas - aktier 28 815 19 782 Årets övrigt totalresultat 28 815 19 782 Årets totalresultat 61 266 39 700 7
Balansräkning, tkr Tillgångar Not 2013 2012 Kassa 8 751 13 959 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 15 349 745 339 611 Utlåning till kreditinstitut 16 277 290 329 602 Utlåning till allmänheten 17 1 999 501 1 859 813 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 4 274 6 896 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 305 179 224 752 Aktier och andelar 19 98 505 67 983 Immateriella anläggningstillgångar 20 3 545 12 054 Materiella tillgångar 21 18 855 14 861 - Inventarier 2 086 2 093 - Byggnader och mark 16 769 12 768 Aktuell skattefordran 22 1 733 - Övriga tillgångar 22 935 922 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 11 632 11 415 Summa tillgångar 3 079 945 2 881 868 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 24-4 880 Inlåning från allmänheten 25 2 666 896 2 510 905 Aktuell skatteskuld 26-1 641 Övriga skulder 26 16 409 20 179 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 6 537 7 525 Avsättningar 28 938 965 - Uppskjuten skatteskuld 938 965 Efterställda skulder 29 20 000 20 000 Summa skulder och avsättningar 2 710 780 2 566 095 Obeskattade reserver 30 3 545 11 318 Eget kapital 31 Reservfond 262 786 242 968 Fond för verkligt värde 70 383 41 569 Årets resultat 32 451 19 918 Summa eget kapital 365 620 304 455 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 079 945 2 881 868 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 32 22 731 43 256 - Garantier 22 731 43 256 Åtaganden 33 244 207 160 160 - Övriga åtaganden 244 207 160 160 Ställda panter - - 8
Rapport över förändringar i eget kapital Reservfond Fond för Årets Eget kapital verkligt värde resultat Ingående eget kapital 2012-01-01 218 920 21 787 24 148 264 855 Årets resultat - - 19 918 19 918 Årets övrigt totalresultat - 19 781-19 781 Årets totalresultat - 19 781 19 918 39 699 Vinstdisposition 24 048 - -24 048 - Anslag till allmännyttiga ändamål - - -100-100 Utgående eget kapital 2012-12-31 242 968 41 568 19 918 304 454 Ingående eget kapital 2013-01-01 242 968 41 568 19 918 304 454 Årets resultat - - 32 451 32 451 Årets övrigt totalresultat - 28 815-28 815 Årets totalresultat - 28 815 32 451 61 266 Vinstdisposition 19 818 - -19 818 - Anslag till allmännyttiga ändamål - - -100-100 Utgående eget kapital 2013-12-31 262 786 70 383 32 451 365 620 Kassaflödesanalys, tkr Den löpande verksamheten 2013 2012 Rörelseresultat 32 466 31 178 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto 70 293 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner 15 14 Av-/nedskrivningar 9 839 9 635 Kreditförluster -38 2 752 Betald skatt -7 788-5 912 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 34 564 37 960 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten -140 136-190 750 Ökning/minskning av värdepapper -110 463 247 856 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten 155 991 305 287 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut -4 880-4 668 Förändring av övriga tillgångar -1 669-152 Förändring av övriga skulder -3 822-1 188 Kassaflöde från den löpande verksamheten -104 979 356 385 Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar -1 764 - Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar 57 256 Förvärv av materiella tillgångar -5 334-497 Kassaflöde från investeringsverksamheten -5 277-241 Finansieringsverksamheten Anslag 34 27 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 34 27 Årets kassaflöde -75 658 394 131 Likvida medel vid årets början 683 172 289 041 Likvida medel vid årets slut 607 514 683 172 Följande ingår i likvida medel Kassa 8 751 13 959 Utlåning till kreditinstitut 277 290 329 602 Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 319 709 339 611 Summa enligt balansräkningen 605 750 683 172 Summa enligt kassaflödesanalysen 607 514 683 172 9
Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Tidaholms Sparbank (567200-4883) med säte i Tidaholm. Adressen till huvudkontoret är Gamla Torget 10, Tidaholm. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen 2014-02-26. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman 2014-04-23. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar är redovisade till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. 10
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas enligt nominell ränta. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är dock begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar 11
Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, lokalkostnader, IT-kostnader m.m. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. 12
Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Det samma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att förändring löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. När säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten enligt följande. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. 13
Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffnings värdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. 14
Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande händelser. - betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, - ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, - beviljande av långivaren, som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, - det kommer att bli sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena gjorts. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. 15
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. 16
Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknade nyttjandeperioden är 5 år. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning på fastigheter sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 50 år, mark skrivs inte av. Komponentavskrivning av fastigheter används inte då resultatpåverkan är marginell. Avskrivning på inventarier sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 5 år. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Ansvarsförbindelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 17
3. Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/ eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist i huvudsak är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i följande tabeller. 18
Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditriskbrutto och netto 2013 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter nedskrivning) avseende poster i avdrag för balansräkningen säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 32 946-32 946 32 946 - Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 726 550 151 726 399 696 697 29 702 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 93 017-93 017 93 017 - Pantbrev i jordbruksfastigheter 454 553 1 000 453 553 453 442 111 Pantbrev i andra näringsfastigheter 186 182 193 185 989 162 641 23 348 Företagsinteckning 162 420 693 161 727 159 805 1 922 Övriga 5 349 798 3 928 345 870 96 343 249 527 Summa 2 005 466 5 965 1 999 501 1 694 891 304 610 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AA+ 6 349 745-349 745-349 745 Summa 349 745-349 745-349 745 Andra emittenter - AAA 250 207-250 207-250 207 - A 15 008-15 008-15 008 - BBB 9 979-9 979-9 979 utan rating 29 985-29 985-29 985 Summa 305 179-305 179-305 179 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 185 271 - - - - Utställda lånelöften 58 936 - - - - Utställda finansiella garantier 22 731 - - - - Summa 266 938 - - - - Total kreditriskexponering 2 927 328 5 965 2 654 425 1 694 891 959 534 Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditriskbrutto och netto 2012 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter nedskrivning) avseende poster i avdrag för balansräkningen säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 32 269-32 269 32 269 - Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 628 641 536 628 105 585 137 42 968 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 71 969-71 969 71 969 - Pantbrev i jordbruksfastigheter 395 702-395 702 395 444 258 Pantbrev i andra näringsfastigheter 196 790 3 776 193 014 160 878 32 136 Företagsinteckning 173 284 1 261 172 023 168 391 3 632 Övriga 5 370 982 4 251 366 731 92 648 274 083 Summa 1 869 637 9 824 1 859 813 1 506 736 353 077 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA 6 129 875-129 875-129 875 - AA 209 736-209 736-209 736 Summa 339 611-339 611-339 611 Andra emittenter - A+ 199 824-199 824-199 824 - A 15 020-15 020-15 020 - BBB 9 908-9 908-9 908 Summa 224 752-224 752-224 752 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 129 577 - - - - Utställda lånelöften 30 583 - - - - Utställda finansiella garantier 43 256 - - - - Summa 203 416 - - - - Total kreditriskexponering 2 637 416 9 824 2 424 176 1 506 736 917 440 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkning exempelvis garantier. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 Standard and Poor's eller Moodys rating 19