Lärarhandledning Hjälp! Flyktingmottagandet i Landskrona 1943-1952 Visas 22/11 2015 22/5 2016 Landskrona museum Hej lärare! På våren 1945 stängdes de kommunala skolorna i Landskrona. Undervisningen flyttades snabbt till växthus, församlingshem och föreningslokaler. Detta på grund av den stora flyktingströmmen efter andra världskriget. Historien om hur våra skolor användes som flyktingläger berättas nu på Landskrona museum! Utställningen Hjälp! handlar om flyktingmottagandet i Landskrona under och efter andra världskriget. Mellan 1943 och 1952 får totalt 22 000 flyktingar mat, sängplats, vård och tid för återhämntning här i Landskrona. Lärarhandledningen vänder sig till er som tänkt arbeta mer med tiden under och efter andra världskriget med speciellt fokus på Landskrona samt till er som vill förbereda en klass inför ett besök i utställningen Hjälp! Här finns information om Landskrona under beredskapstiden och hur Landskrona hjälpte. Det finns även förslag på diskussionsfrågor och tips på länkar för vidare inspiration. Längst bak i dokumentet finns en beskrivning av utställningen samt vad en visning med workshop innehåller. 28 januari -3 april visas utställningen Fristad om asyl och flykt idag i Café Nell Walden. 60 miljoner människor i världen är på flykt just nu. Under perioden tittar vi på Fristad vid besök i utställningen Hjälp! 18 februari-1 maj visas utställningen Flykt på museets fjärde våning, i vilken tre berättelser från nyanlända 2015 återges. Gymnasieklasser som bokar visning under den perioden tittar även på Flykt. Varmt välkomna! sida 1 av 6
Krig och beredskap Den 9 april 1940 ockuperar den tyska armén Danmark och andra världskriget kriget kom närmre Sverige och Landskrona. Tor Johansson som då var 7 år berättar att Det rådde en spöklik stämning i Landskrona man var rädd. I Landskrona var det mörkt, då man använde specialbyggda mörkläggningsgardiner som stängde ute allt ljus. Speciella lampor och ljus som lyste nedåt konstruerades som kunde användas om man var tvungen att gå ut efter mörkrets utbrott. Allt för att undvika beskjutningar av fienden. Under beredskapstiden isolerades ön Ven, taggtråd spändes runt stränderna och bunkrar byggdes i Backafallen. Turisterna uteblev och militärer stationerades på ön. Andra världskriget bröt ut i Europa den 1 september 1939, då Tyskland invaderade Polen. Två dagar senare förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Under åren 1940-1941 utvidgades kriget till allt större delar av Europa. Många europeiska länder blev anfallna och ockuperade av tyska trupper, medan andra allierade sig med Tyskland. När Japan anföll USA den 7 december 1941 utvidgades kriget till Fjärran östern. I de ockuperade länderna förföljdes människor. Tyskland ville urskilja människor med annan trosuppfattning, annat etniskt ursprung eller annan politisk uppfattning. Värst var det för de judiskt troende eller dem med judiskt påbrå. De segregerades, samlades i getton och transporterades till förintelseläger där de utrotades genom ett grymt systematiskt mördande. Homosexuella, romer och funktionsnedsatta diskriminerades, utsattes för brutala förföljelser och fördes även de till utrotningsläger. Endast ett fåtal länder i Europa var neutrala. Det var Sverige, Schweiz, Turkiet, Portugal, Spanien, Irland och Vatikanstaten. Sverige var i beredskap och det rådde brist på många basvaror då vi undvek handel med utlandet. Statens livsmedelskommission utfärdade särskilda kuponger, ransoneringskort, för att reglera invånarnas inköp och motverka en kris, så även i Landskrona. Till exempel var det ransonering på ägg, kött, mjöl, kakao och kaffe. För att kunna äta mer kött än ransoneringen tillät åt man till exempel grävling, kråka och korv som var gjord av fisk. Många höll kaniner på sina bakgårdar och odlingslotter, som när de växt till sig blev middagsmat. Även skor och lagning av skor ransonerades. Detta ledde till olika kreativa lösningar, bland annat ordnades speciella stift att fästa under skorna, för att spara på skosulorna. I varje hus utsågs en hemskyddsledare och i varje kvarter utsågs en blockledare, det var personer som skulle ansvara för utrymning, brandbekämpning och larma försvaret om krigets bombplan skulle nå ända hit. Även Landskrona befästes, precis som Ven och resten av kusten. I Sverige var man beredd, Landskrona och alla städer var i beredskap. Det gällde att känna igen fienden för att veta när det var tid att söka skydd och larma försvaret. Ransoneringskort från Statens Livsmedelskommission (tv). Frågor Krig och beredskap Hur påverkas ett land i krig? Vad betyder det att Sverige var neutralt under kriget? Vem är förlorarna i krig? Varför kallas det beredskapstid? Vems ansvar är det att vara beredd på krig? Hur förändrades livet i Landskrona under beredskapstiden? sida 2 av 6
Flyktingbåtar i Kyrkbacken på Ven. Flykten hit Många flyktingar kom hit till Landskrona med vitmålade bussar, men lika många anlände med tåg, godståg, båtar och lastfartyg. Flyktingströmmen var stor under och efter andra världskriget. Människor försökte fly från Tyskland och nazisternas förföljelser. Människor flydde bland annat över havet, över Öresund, till Sverige och Landskrona. I oktober 1943 började judeförföljelserna även i Danmark. Tack vare att informationen spreds fort innan beslutet trädde i kraft lyckades många människor gömma sig och fly. Efter kriget var det många som flydde från diktatur och förtryck från den ryska ockupationszonen i Tyskland, DDR. En av Röda Korsets vita bussar parkerad på bron över vallgraven till citadellet som då var karantäns- och utrustningsläger samt citadellets personal. Den tillkom på regeringens uppdrag och genomfördes i svenska Röda Korsets namn, under ledning av Folke Bernadotte. Bernadotte förmådde, efter långa och svåra förhandlingar med Heinrich Himmler, att samla och frige internerade skandinaver. Samtidigt lyckades han ta med sig fler människor, främst kvinnor, utan hänsyn om deras ursprung. Några av dessa bussar med människor som fick hjälp att fly från förintelselägren kom till Landskrona. Det här är ett protokoll från ett inledande förhör, en flykthistoria. Vi stod på kajen och tittade när de kom. Vi fick inte vara där för pappa och mamma naturligtvis, men jag var där i alla fall och såg när man tog bort presenningar och plockade undan och till slut så kom det människor upp. Dom låg längst där nere i rummen på båtarna. /Elisabeth Nilsson f.1929 Till Landskrona kom flyktingarna från Danmark ofta om nätterna, i kanoter, i gummibåtar, i hemmabyggen eller gömda i sumpen på större fiskebåtar. I hopp om att undgå de tyska minsveparna som gick i farvattnet. De kallades för illegala flyktingar och marinpolisen eskorterade dem i land i Landskrona. Landsfiskalen mötte ofta upp och erbjöd dem något varmt att dricka och ordnade med övernattning. På rådhuset görs sedan ett inledande förhör, enskilt med varje person. Där flyktorsak, nationalitet, religion och flyktvägen dokumenteras. Mot slutet av andra världskriget, när Tyskland gick mot militärt och politiskt sammanbrott, genomfördes den stora svenskledda räddningsaktion som blivit känd under namnet Vita bussarna. Frågor Flykten hit Vem flyr? Varför flyr man? Hur flyr man? Vem är flykting? Vart flyr man? sida 3 av 6
Hjälpen och mottagandet Fred! Budskapet prydde hela Landskronapostens förstasida den 7 maj 1945. Det var en glädjens dag och Sten- Olof som var 12 år gammal kommer aldrig att glömma hur det kändes. Det var så stort! Jag vek tidningen med texten fram och lade den över styret på min cykel, sedan cyklade jag runt hela Landskrona med det största leendet! Freden tog samtidigt Landskrona ett steg närmre krigets offer. Redan natten till den 3 maj 1945 kom de första Bernadotte-transporterna, även kallat de vita bussarna, med överlevande till Landskrona. Tuppaskolan gjordes om till flyktingläger över en natt. Flickscouter och lottakåren hjälps åt att utrymma, packa madrasser med halm och förbereda mackor och varm choklad åt de 660 kvinnliga flyktingar som då fick plats i skolans salar. Berit som då var 8 år och var en av de elever som blev flyttad från Tuppaskolan minns att...tuppaskolan var helt avstängd. Det var dubbla stängsel till och med, men visst gick man där och tittade...och slängde över godsaker till dom och sådant... Fler transporter väntades och flera av de kommunala skolorna gjordes om till genomgångsläger, där de krigsdrabbade fick mat, vila och vård medan det ordnades arbete och boende på andra orter i Sverige. Flickskolan blev genomgångsläger för 350 kvinnor, både skolan och gymnastiksalen användes som förläggning. Alléskolan, dåvarande Yrkesskolan användes som genomgångsläger i tre perioder för totalt 600 flyktingar. Då många av flyktingarna var sjuka inrättades ett särskilt sanatorium för kvinnor med tuberkulos och difteri på Albanoskolan, där totalt 800 patienter fick vård under åtta intensiva månader. Skolundervisningen flyttades först till andra skolor där det fick vara två klasser om samma klassrum och undervisningen skedde växelvis, en klass på förmiddagen och en annan på eftermidagen. Innan de fick fram fler lokaler som kunde fungera som klassrum kunde eleverna flyttas till bland annat kolonistugor, växthus och samlingslokaler. Allt för att så många flyktingar som möjligt skulle få en sängplats. När höstterminen började 1945 så var de flesta skolorna igång igen utom Albanoskolan som var sanatorium till slutet av december samma år. I Landskrona öppnas även ett barnsjukhus på lasarettet för att vårda barn drabbade av tuberkulos och svält. Sammanlagt vårdades 150 barn och nyfödda där. Citadellets karantänläger öppnades i juli 1945, dit fördes alla illegala flyktingar som kom till Sverige söder om Stockholm. Där fick de genomgå politisk och medicinsk karantän, man var rädd för sjukdomar och spioner. Upp till 500 personer vistades här samtidigt, utan att få lämna området. Samtliga fick göra en inledande intervju med lägerchef Tore Svensson för att sedan förhöras av säkerhetstjänstens representant. Legala flyktingar fick ofta lämna lägret efter någon vecka, medan illegala kunde få vänta i flera månader. Senare användes Citadellet som så kallat utrustningsläger, där utrustades både barn och vuxna med nya kläder, vaccinationer, boende och i bästa fall arbete. 1953 tas driften över av Statens arbetsmarknadskommisson och flyttas till Malmö, då bor det ett tjugotal ungerska arbetssökande i lägret. Mellan 1943 och 1952 får totalt 22 000 flyktingar mat, sängplats och vård här i Landskrona. Röda Korset har en central roll i hjälparbetet, liksom lottorna, scouterna, Föreningen Norden och Kvinnliga Beredskapskåren. Frivilliga familjer väljer att öppna sina hem som tillfälliga boenden för flyktingar som lämnat genomgångslägren. Personer i Landskrona och runt om i Sverige skickade leksaker, böcker, barnvagnar och annat som flyktingarna behövde och kunde ha glädje av. Nyfikna landskronabor som betraktade de nyanlända bakom staket av taggtråd på Alléskolan (dåvarande Yrkesskolan). Grupp med personal och patienter på sanatoriet för flyktingar med TBC på Albanoskolan. Frågor Hjälpen och mottagandet Varför ska man hjälpa? Vem kan hjälpa? Vad innebär det att hjälpa? Hur kan man hjälpa? Holländska barn på citadellet köar för att få frukt. sida 4 av 6
Om utställningen Hjälp! Under 2014 startade Landskrona museum ett dokumentationsprojekt kring Landskrona under och efter andra världskriget. Det är något som museet velat göra länge eftersom det varit en svart lucka i våra arkiv. Våra medarbetare samlade in fotografier, dokument och berättelser. Sammanlagt intervjuades 15 personer, ungefär hälften var flyktingar som kom till Landskrona och hälften hjälpte till vid mottagandet eller hade föräldrar som arbetade med mottagandet. I utställningen kan man se och höra deras berättelser. Utställningen Hjälp! handlar om flyktingmottagandet i Landskrona under och efter andra världskriget. Utställningen är uppdelad i två rum. Första rummet handlar om flykten till Landskrona. Väggarna är tapetserade med protokoll från inledande förhör som hölls med alla illegala flyktingar. En film visas med bilder och tidningsurklipp varvat med berättelser från personer som flytt hit eller minns hur det var i Landskrona under de här åren. Andra rummet handlar om mottagandet i Landskrona och beredskapstiden. Där berättas historien om hur Landskronas skolor gjordes om till flyktingläger under våren 1945 och var alla elever då fick ta vägen, om organisationen som arbetade med flyktingmottagandet, om citadellet som centralt karantänsläger och historier om landskronabor som hjälpte. Visning med workshop Vid en visning berättar en av museets pedagoger hur flyktingar kom till Landskrona och var de flydde ifrån under och efter andra världskriget. Flykthistorier återges och exempel på flyktsätt diskuteras. Vidare berättar vi historien om hur Landskronas skolor stängdes till förmån för flyktingarna efter andra världskriget. Vi berättar om hur alla hjälptes åt, Röda Korset, lottorna, scouterna, Föreningen Norden, Kvinnliga Beredskapskåren, frivilliga familjer, polisen, militären och staden. Och hur vi i Landskrona kunde hjälpa 22 000 flyktingar med mat, sängplats, vård och tid för återhämtning. Vi kommer även att berätta historien bakom utställningen och hur museet samlat in materialet som visas. Med tillhörande workshop får eleverna undersöka källmaterial i arkivlådor med fotografier, intervjuer, dokument och föremål, för att sedan med hjälp av frågor kunna diskutera vad källorna kan och inte kan berätta om människorna som flydde, flykten, kriget och beredskapstiden i Landskrona. sida 5 av 6
För mer inspiration och information Minnesbanken, Landskrona museums faktarum Sök i vårt digitala fotoarkiv efter bilder från tiden kring andra världskriget. http://www.landskrona.se/landskrona-museum/minnesbanken.aspx Forum för Levande historia http://www.levandehistoria.se/ Materialbank om Förintelsen: http://www.levandehistoria.se/material Fakta & fördjupning om Förintelsen: http://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/forintelsen Om detta må ni berätta av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. En bok om förintelsen i Europa under 1933-1945. Finns som e-bok och pdf på svenska, engelska, arabiska, finska, persiska, spanska och turkiska. http://www.levandehistoria.se/material/om-detta-ma-ni-beratta Vita bussarna Röda Korset, 2000. En kartläggning av svenska Röda Korsets räddningsaktion till Tyskland under andra världskriget. http://www.redcross.se/documents/vitabuss%5b1%5d.pdf So-rummet, Sverige under andra världskriget SO-rummet är en gratis digital lärresurs och ett länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap. Här finns bland annat en artikel om Sverige under andra världskriget med tillhörande intressant fakta samt uppgifter och frågor. http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/sverige-under-andra-varldskriget# ne.se (med inloggning som stadens skolors datorer har) Temapaket andra världskriget åk 7-9, gymnasiet Artiklar, övningar, filmer, bildspel och pedagogisk bildsamling. http://www.ne.se/temapaket/andra-världskriget/ Skandinavien i Hitlers järngrepp, UR serie i 5 delar Här visas delar av Skandinaviens historia och hur Danmark, Norge och Sveriges öden flätas samman med hjälp av tidigare sparsamt använt arkivmaterial. Danskt tal, svensk text. http://www.ne.se/play/ur/serie/188764 Raul Wallenberg civilkurage/människor för ändring, UR program åk 4-6 28 minuter http://www.ne.se/play/ur/program/181308 sida 6 av 6