Årsredovisning 2007 1
2007 ett föredömligt tillväxtår Vi kan glädjas åt resultatet för tillväxtutvecklingen för branscherna trä, verkstad och elektronik/it i Norrbotten. Lönsamheten inom SME är viktig för företagens möjligheter att investera i personal, marknad, produkter och utrustning och den har förbättrats dramatiskt (+480 procent mellan 2003 2006, blir ännu bättre 2007). Även IUC Norrbotten har haft tillväxt i antalet projekt, företag och resurser. Samarbetet med andra aktörer har fördjupats. Målen har överträffats med råge. Norrbotten är en förebild när det gäller tillväxt i SME. Fortsatt högkonjunktur Inför framtiden ser det ljust ut för Norrbotten, inte minst de planerade investeringarna inom gruv- och processindustrin i Malmfälten och vid kusten medför att högkonjunkturen inom verkstadsindustrin fortsätter. LKAB och Boliden investerar kraftfullt och nya gruvor planeras av både LKAB och Northland Resources. Investeringsplaner i Piteå kring energi ger förhoppningsvis möjligheter för norrbottnisk industri att leverera delar av anläggningar inom processer och vindkraft. Inom elektronikindustrin fortsätter den positiva trenden för företagen där andelen export från länet är mycket hög. Elektronikindustrin har på senare år utvecklat egna produkter som nått en världsmarknad. Träindustrin har ökat sin vidareförädling där vi kan glädjas åt att Norrbotten har många framgångsrika trähustillverkare, varav några är bland de absolut främsta i Sverige. Industriellt byggande är motorn för den framtida tillväxten inom träindustrin. Starka produktägare är en nödvändighet Vi behöver ännu fler starka produktägare eftersom spridningseffekten är mycket större mätt i kompetens, omsättning, lönsamhet och sysselsättning. Där finns även möjligheter för nya branscher som exempelvis design att utvecklas. Ett glapp i stödsystemet är behovet att investera i referensinstallationer. Diskussioner förs om att skapa en speciell finansiering för detta område. Under 2007 har antalet anställda ökat mest markant och det kunde förutses redan efter tidigare års starka resultatutveckling. Samtidigt har basindustrins investeringar medfört en personalökning i SME men här ligger också framtida svagheter. Vi vill bygga hållbar tillväxt genom att coacha fram starka produktbolag av alla slag kring basindustrin och forskningen och göra bolagen internationellt starka. Vi har presenterat ett projektförslag TM1, Tillväxtmotor för små & medelstora företag i Norrbotten som blir ett slags klusterinitiativ för tillväxt baserat på den inventering som TBN-metoden utgör och som samtidigt kommer att göras bredare och effektivare. Vi utvecklar därmed TBN-metoden i Norrbotten och tar nästa steg samtidigt som andra regioner i landet följer efter och börjar introducera verktyget. Projektet TM1 blir vårt huvudprojekt och det syftar till att skapa tillitsfull och effektiv samverkan i nätverk mellan företag, universitet/institut, basindustri, samhällsorgan och genomföranderesurser som genererar hållbar regional tillväxt. Nya utmaningar Vi har tagit fram sex nya förslag till program/projekt i samarbete med andra aktörer: Ω TM1, Tillväxtmotor för små och medelstora företag i Norrbotten. Ω ESIS samarbete mellan IUC/Electropolis och LTU kring teknikområdet EIS (Embedded Internet Systems). Ω TräInnovation samarbete mellan IUC och LTU kring genomförandet av trästrategiprogrammet. Ω Produktion Botnia samarbete IUC och LTU kring utveckling av produktion hed hjälp av Lean Production. Ω PEGIN utveckling av produktägare och utrustningsindustri inom process-, energi- och gruvområdena. Ω Design LABland utveckling av affärsnätverk inom konceptdesign baserad på textil, mode, grafisk form och arkitektur i samarbete med produktägare i Norrbotten. Strategiska samarbeten för att stärka IUC Norrbottens tillväxtarbete i SME Samarbetet med LTU har utvecklats positivt på senare åren och vi har nu tre stora samarbetsprojekt som är inne i EU Mål 2-processen med förhoppningen att så småningom kunna komma igång. Ett samarbete med Innovationsbron har växt fram praktiskt i det gemensamma arbetet inom programmet Pro Steel. Vi har fört diskussioner om att starta ett liknande program inom trä, Pro Wood, med start tidigast i slutet av 2008. Samarbetet i partnerskapet Finanspartner.nu har förutsättningar att bli riktigt nyttigt för SME och samtidigt vara en plattform för ett utökat samarbete med Länsstyrelsen, Almi, Innovationsbron, Norrbottens forskningsråd och Norrlandsfonden. Styrelsen för IUC Sverige har arbetat fram en strategiplan som ett offensivt förslag till satsning för att stärka tillväxten i SME. Förslaget stämmer väl överens med IUC Norrbottens sätt att jobba och vår inriktning de närmaste åren. Anders Wäppling, VD IUC Norrbotten AB
TBN-metoden har fått ett erkännande i och med att IUC Sverige har tagit den till sig TBN-metoden är idag ett nationellt verktyg för att skapa tillväxt i företagen. Det har varit en framgångsrik metod för IUC Norrbottens verksamhet och nu har IUC Sverige anammat den modell som utvecklats här för att behovsstyra och kvalitetssäkra insatserna. Det är ett erkännande som gläder alla som arbetat med metoden. Det visar att man är på rätt väg, att det mödosamma slitet att skapa tillväxt sker på ett sätt som andra företagare och näringsutvecklare ser som ett föredöme. IUC Sverige har utsett tre piloter som ska börja använda metoden förutom Norrbotten, det är Västerbotten, Dalarna och Östergötland med assistans av universitetet i Linköping. Kalixföretaget Mirror Partner Utveckling har utsetts till att utveckla den IT-plattform som utgör grunden för implementeringen på nationell nivå. Varumärkesskyddad 2006 TBN-metoden varumärkesskyddades 2006 och den bygger på en systematisk och målinriktad matrismodell för att identifiera behov och tillväxtambitioner hos varje företag som deltar. Det statistiska materialet medger också att det går att utläsa branschers behov och tillväxtfaktorer när flera företag från samma bransch har deltagit i undersökningen. Det är inte antalet företag som är det viktiga utan att det är företag som har en uttalad ambition att utvecklas som finns i matrisen. TBN står för tillväxt i befintligt näringsliv, och den bärande idén är att stötta entreprenörerna där engagemanget och drivkrafterna är som störst. Det ger snabbast effekt i tillväxthänseende. TBN-metoden kvalitetssäkrar I augusti 2005 inledde IUC Norrbotten en målmedveten inventering av små och medelstora företag i Norrbotten och detta arbete har genomförts fortlöpande sedan dess. Intresset att medverka är stort och idag finns cirka 225 företag inlagda i TBN-databasen, ett Internetbaserat verktyg för behovsanalys. IUC Norrbotten gör tillsammans med företagen en behovsinventering där företagen rangordnar sina utvecklingsbehov. Varje företag får bland annat prioritera sina tre viktigaste behov. För att skapa tillväxt i länets näringsliv utgår TBN-arbetet från företagens egna behov och tillväxtambitioner. IUC Norrbotten har valt att prioritera produktägande, basindustrinära och entreprenörsledda småföretag. Användarna kan enkelt och effektivt ta reda på vilka behov företagen har och agera utifrån detta. Med hjälp av metoden kan alla åtgärder styras mot verkliga behov. Aktörer som deltar Ett 50-tal utvalda personer har tillgång till TBN-metoden. Dessa finns inom IUC-organisationen, Innovationsbron, Norrbottens Forskningsråd, Luleå tekniska universitet, Internet Bay, Länsstyrelsen i Norrbottens län, ALMI, Norrlandsfonden, Norrbottens läns landsting, Företagarna, Centek, Norrbottens Handelskammare, Exportrådet, Kommunförbundet Norrbotten, Lunova och samtliga kommunala näringslivschefer i länet. IUC Norrbotten IUC Norrbotten AB har idag drygt 100 delägare. 60 procent av bolaget ägs av små och medelstora företag, 20 procent av Längmanska företagarfonden och 20 procent av övriga intressenter. IUC Sverige Det finns 16 självständiga IUC-bolag med det regionala näringslivet som majoritetsägare. IUC-bolagen arbetar på lite olika sätt men de har det gemensamt att de alla strävar efter att vara en motor för den regionala industriella utvecklingen. IUC Sverige ska, på uppdrag från näringsdepartementet, fungera som ett sammanhållande serviceorgan för de regionala IUC-företagen. 3
IUC Norrbotten utvecklar regionen genom att jobba för tillväxt i I det norrbottniska tillväxtpusslet saknades en bit som skulle binda ihop företagens egna utvecklingsidéer med regionala tillväxtplaner och finansiella resurser. - Det är här IUC Norrbotten fyller ett tomrum, säger styrelsens ordförande Eric Björkman. IUC Norrbotten är ett nätverk av företagsmedlemmar. Huvuduppgiften är att initi era och driva projekt tillsammans med medlemsföretagen, med målet att skapa tillväxt i Norrbottens befintliga näringsliv. Genom att stötta produktägande företag ska IUC Norrbotten bidra till att skapa största möjliga tillväxt i länet. De enskilda medlemsföretagens utveckling är det primära. Tillsammans blir de en levande utvecklingskraft. IUC Norrbotten har funnits i sin nuvarande skepnad sedan våren 2004 då BIFUN, Basindustrinära företag i samverkan, och IUC Barents slogs ihop. Vid den här tiden var det svårt för små enskilda företag att komma åt utvecklingspengar från till exempel EUs strukturfonder. Problemet är att vi har många små företag och stöden är inte gjorda för dem. De skulle dessutom bli både besvikna och fullkomligt begravda i pappersarbete om de själva skulle hålla på och söka EU-medel, kommenterar Eric finan sieringsmöjligheterna. Det norrbottniska näringslivet har få mellanstora företag eller starka företagsnätverk, kluster av små och medelstora företag, som kan samverka och komplettera varandra i regionala utvecklingsfaser. Det var en sådan här spelare i näringslivet som IUC Norrbotten blev. Intresset var stort och vi blev tidigt drygt 100 medlemmar, minns Eric Björkman som klev på som ordförande när den nya organisationen blev verklighet. Den fastställda ambitionen att minst 60 procent av bolaget skulle ägas av medlemsföretagen har också uppnåtts. Är man för liten spelare i näringslivet är det svårt att nå de stora utvecklingspengarna. Det problemet var legio sedan mitten av 1990-talet när Sverige blev medlem i EU-familjen. För länets utveckling kan det uppfattas som ett Moment 22. Länsstyrelsen sammanställer sina regionala tillväxtplaner men det befintliga näringslivet har haft svårt att delta i förverkligandet av dem. Här skapar IUC Norrbotten direkt medlemsnytta. Slussa EU-medel Vi vill så effektivt som möjligt slussa möjliga EU-medel till våra produktägande företag så att de kommer till nytta i deras utveckling. För oss handlar det om att identifiera gemensamma behov och gruppera projekt och program, se till att de är behovsstyrda och att de söks från rätt fond. Ansökan ska dessutom anpassas till den regionala tillväxtplanen så att vi kan erhålla medfinansiering, förklarar Eric Björkman. Relationen mellan IUC Norrbotten, som är ett aktiebolag, och medlemsföretagen är tydligt angiven. De enskilda medlemsföretagen ska till 100 procent jobba i sin egen verksamhet, och samverka med företag i nätverket. IUC Norrbottens roll är, enligt Eric, att försöka bereda expansionsmark. Vi vill att de enskilda företagen ska lyftas fram, att de på egna meriter kan göra affärer. Sedan har de möjlighet att i olika sammanhang framträda tillsammans med andra när så är naturligt. Jag är själv företagare och som sådan är det på ens egna meriter man vill nå framgång. Vilken roll har styrelsen i IUC Norrbotten? Vi är väldigt fokuserade på strategier och idéer för hur vi bäst ska komma till nytta. Vi vill hela tiden vara uppdaterade kring behoven och vi ställer oss jämt frågan om våra produktägande medlemsföretag tycker om de beslut vi fattar. Vilken roll har Connecting Board? De har en lite speciell roll som vi nu utvecklar. Dels vill vi rapportera till en nivå över oss vad vi gör och dels få en återkoppling på om vi är på rätt väg. Det får vi bland annat genom Connecting Board där landshövdingen Per-Ola Eriksson ingår. För länsstyrelsen måste det ju också vara värdefullt att få en återkoppling på hur de regionala tillväxtplanerna fungerar i praktiken. Det senaste året har projektet EPN, Exportplattform Norrbotten, resulterat i att flera samarbetsföretag rott hem en stor order som nu verkställs i ett avknoppat bolag, EPN Partners AB. Hur ser IUC Norrbotten på den utvecklingen? Mycket positivt. Vi ska inom IUC vara med och utveckla affärerna och om medlemsföretagen kan gruppera sig starkt och växa på marknaden så har vi nått ett mål. Det är i förlängningen det vi vill åstadkomma, tillväxt i vårt befintliga näringsliv. För oss är det inte intressant att vara en aktiv ägare, vi vill mer fungera som en tillväxtmotor, en kompetensresurs. Ägare i Electropolis I Kalix Electropolis AB har ni gått in som ägare. Hur resonerar ni där? 4
befintligt näringsliv Det är inte jämförbart med EPN. På senare år har Kalix Electropolis AB utvecklats till att bli norra Sveriges elektronikplattform och här är vi hälftenägare tillsammans med Kalix kommun. Det var ett snabbt sätt för oss att kunna vara med och styra utvecklingen. För vår del inom IUC är det en fördel att kunna fortsätta utveckla elektroniken i ett befintligt bolag, det ökar möjligheterna att finansiera verksamheten. Eric Björkman tycker att flera av länets elektronikföretag har utvecklats kraftigt sedan de började samarbeta inom Electropolis, klustret har tillfört deltagarna kompetens och ekonomiska medel. Jag är ganska säker på att vi bara har sett början på utvecklingen. Precis som inom verkstadsindustrin där EPN Partners bildats kommer vi se fler starka samarbeten de närmaste åren, inte minst mellan elektronikföretag och företag inom andra branscher. IUC Norrbotten är en av landets 16 regioner. Hur är samverkan inom IUC Sverige? Allt bättre. Jag tror att vi kommer att få se en liten renässans inom IUC Sverige. Både regeringen och näringsdepartementet vill se en utveckling som liknar vår där verksamheten är mer kopplad till näringslivets behov och där samverkan blir nyttigare med universitet, högskolor och institut. Vi förstår att den saknade länken i innovationssystemet i ett riksperspektiv har varit IUC-nätverken. Och det roliga är att det är vårt arbete som verkar bli modell för hela landet. TBN arbetsmodellen Han lyfter fram arbetet med TBN-matrisen som en framgångsmodell. Den har varit mycket lyckosam. Utifrån den kommer vi att kunna fortsätta skapa nya projekt och program för vår egen regionala utveckling och nu vill IUC Sverige också börja använda den modellen. Ett erkännande som heter duga. Och det är Kalixföretaget Mirror Partner AB som utvecklar TBN för hela landet. TBN är en kvalitetsstyrd arbetsmodell som står för Tillväxt av Befintligt Näringsliv. Det måste innebära att IUC Norrbotten går en ljus framtid till mötes? Det hoppas jag. Jag upplever att vi får större och större acceptans. Nu ser många att vi efter tre-fyra år har uppnått mycket av det vi sa oss stå för, vi är på väg att bygga en praktisk Triple Helix som kommer att bli en framgångsmodell för många år framåt. Vår vision är att Norrbotten ska bli den bästa regionen inom EU år 2013 när man tittar tillbaka på den här programperioden, när det gäller att ha störst tillväxtresultat. Ett högt mål som förpliktigar. Ett mål som kan nås om hela regionen samverkar. Design LABland vill göra design till ett strategiskt verktyg Projektet Design LABland arbetar för att göra design till ett strategiskt verktyg, som kan användas i det framgångsrika arbetet med att korsbefrukta de industriella branscherna. Ett mål för IUC Norrbotten är att med design lyfta fram tydligare produkter, som är ett uttalat behov hos företagen. Styrgruppen för Design LABland består av Anders Wäppling, Sara Jonsson Lindmark, Kenneth Isaksson, Irma Perdahl och Margareta Jonsson (se bild). 5
Bottenvikspiraterna vill inta både Europa och världen Bottenvikspiraterna gjorde succé! Ingen kunde missa att uppmärksamma länets elektronikföretagare som utklädda till Bottenvikspirater intog montern vid den årliga elektronikmässan i Älvsjö för ett par månader sedan. Det gäller att synas, att våga sticka ut. Med det i minnet började Hans Mörtberg under 2007 smida planer på att våga slänga av sig kostymen och slipsen och i stället ta på sig nygamla kläder. Han kände till historien om Bottenvikspiraterna som slogs mot både torneborgare och stockholmare. Här finns det likheter med länets företagande som måste våga agera som piraterna, ta sig in på marknaden. Anders Högström, VD för elektronik klustret Electropolis, som kommenterar insatsen i montern med orden vi syntes extremt bra. Sex deltagare Vid elektonikmässan deltog moderna pirater från de sex medlemsföretagen Electrotech, Rubico, Mikromakarna, Kablia, Microbit och Samhall inom Electropolis. Historisk bakgrund Bottenvikspiraterna det är historien om Isak Mustaparta från Seskarö, som 1780 utmanade de mäktiga handelsmännen i Torneå stad, polisen och militären för att åstadkomma bättre handelsförbindelser med köpmännen i huvudstaden. Det här hände på den gamla goda tiden när tjära var en viktig handelsvara. Den brändes längs Kalix och Torne älvdalar, flottades efter älvarna ner till kusten där den såldes till köpmännen i Torneå som var de enda som hade rätt att handla med Stockholm. De som tagit fram tjäran fick lite betalt, stadsborna från Torneå tog mesta delen av förtjänsten. För stor del, tyckte Isak Mustaparta som tillsammans med några kustbor byggde en egen skuta, 13 famnar lång och 28 fot bred (23,5 x 8,4 m), för att frakta tjäran till Stockholm och sälja den där. Torneborna fick reda på detta och i kulregnet lyckades Isak segla av med lasten i riktning mot huvudstaden. Där blev båten först satt i kvarstad och besättningen kastad i fängelse, men eftersom regeringen hade skrivit lagen fel kunde besättningen efter domstolsförhandlingar friges och segla hem. Ökad frihet Denna Seskaröaffär kom att ge ökad frihet åt många andra affärsidkare från regionen. Isak Mustaparta och hans manskap skrev in sig i historieböckerna som Bottenvikspiraterna. Länets elektronikföretagare kan sägas vara ättlingar till dessa pionjärer. Hans Mörtberg, Annika Johanzon och Anders Högström. 6
Elektronikföretagen är viktiga samarbetspartners för regional utveckling Under 2007 har Elektropolis breddat verksamheten och nu samarbetar svenska och finska industrier och universitet med företagen som kravställare. Electropolis har utvecklats till att bli norra Sveriges elektronikkluster. Mässor Electropolis har medverkat i Tekniska mässan 17-19 oktober och IT-mässan EP 2008 i Stockholm. I samband med Tekniska mässan tilldelades Electropolis och industridoktoranden Jimmie Wiklander (anställd på Kalix Electropolis) första pris i tävlingen Swedish Embedded Award inom ramen för forskningsprojektet SensorBand, i klassen Bästa mikro/nanoteknikprojekt. Vid mässan EP 2008 deltog representanter för företagen Rubico, Mikromakarna, Kablia, ElectroTech, Microbit och Samhall som Bottenvikspirater. Både Norrbotten och Västerbotten har många framgångsrika elektronikföretag. I Skellefteåregionen finns flera större tillverkande företag samt ett antal spetsteknologiföretag. Genom att skapa ett närmare samarbete mellan elektronikföretagen i de båda länen skapas ett starkt samverkansnätverk inom elektronikbranschen med mycket goda förutsättningar att utveckla elektronikbranschen i norra Sverige under de kommande åren. De första kontakterna togs tidigt under 2007 med elektronikföretag i Skellefteåregionen. Det visade sig direkt att det fanns ett gemensamt intresse att hitta varandra. Vid mötena deltog representanter för elektronikföretag, IUC Norrbotten, Electropolis, IUC Bothnia och tillväxtkontoret i Skellefteå kommun. De båda länens elektronikföretag sammanstrålade nästa gång vid Entreprenörskonferensen i Luleå 30-31 maj, där 16 elektronikföretag presenterade sin verksamhet för varandra. Alla underströk vikten av ett bredare samverkan. Nästa steg togs i september då det gemensamma elektronikprojektet ESIS (Elektronik System ett regionalt Innovations System) presenterades i samarbete med Luleå tekniska universitet. Nedan ges exempel på satsningar det senaste verksamhetsåret: Kompetensutveckling Electropolis har medverkat till att etablera en regional 2-årig kvalificerad yrkesutbildning (KY) inom elektronik, på direkt uppmaning från elektronikföretagen. Huvudansvarig för utbildningen är Kalix UniverCity i nära samverkan med Kunskapssmedjan i Pajala. Utvecklings- och forskningssamverkan samt kompetenscentra Electropolis har varit projektkoordinator i FoU-projektet SensorBand som etablerats på initiativ från företaget Care- Tech, i samarbete med Meri-Lappi Institute, Uleåborgs universitet, Luleå tekniska universitet och finska företag. Industridoktoranden Jimmie Wiklander har arbetet med design och implementering av provsystemet. CareTech går nu vidare med att testa tjänsten i skarp miljö. Electropolis har medverkat i en förstudie med syftet att skapa ett regionalt innovationscenter i östra Norrbotten. Ett sådant anses nödvändigt för att lokalt kunna stötta utvecklingen i elektronikbranschen och driva samarbetsprojekt med universitet och högskolor. Ett flertal konkreta initiativ har tagits under året. Electropolis har utöver detta haft otaliga kontakter med universitet och institutioner, samt samverkat med Forskarstation Östra Norrbotten som arbetar för att stötta industridoktorander. Internationella samverkanskontakter Electropolis har haft löpande arbetsmöten med Digipolis/Micropolis och Meri-Lappi Institute, upprättat fungerande samarbeten med finsk industri och Uleåborgs universitet inom projektet SensorBand, deltagit i styrgruppen för InnoCentra som utreder hur olika samarbetskluster fungerar i Finland och Sverige samt upprättat kontakter med potentiella samarbetspartners i både Finland och Norge som kan leda till nya spännande utvecklingsprojekt. Marknadsföring Electropolis har skapat en ny hemsida i nära samverkan med IUC Norrbotten, och skickat ut pressmeddelanden som resulterat i inslag i tidningar och tidskrifter, på hemsidor och i radioinslag. Verksamhetsinriktning 2008 Electropolis sätter fokus på projektet ESIS, intern kompetensutveckling och extern rekrytering av kompetens till elektronikbranschen (båda som komplement till ESIS) samt företagsstyrda projekt i samverkan med medlemsföretag som tillfrågat Electropolis att medverka. 7
Företagare ska få hjälp att växa både nationellt och internatio Ett 10-tal regionala företagare har i dialog med IUC Norrbotten identifierat viktiga framgångsfaktorer för att kunna växa med affärer, utanför regionen och internationellt. PEGIN-projektet ger deltagande företag och alla andra som vill växa en möjlighet till detta. P E G I N P E G I N Tillsammans med IUC Norrbotten har företagarna målmedvetet sökt samarbetslösningar för att skapa tillväxt. Det har resulterat i projekt PEGIN, som formats för att både öka och göra det lokala och regionala samarbetet mer uthålligt. Det skapar en långsiktig utveckling som är viktigt för produktägande företag i regionen. PEGIN står för process, energi och gruvrelaterad industri och fokus ligger på dessa områden. Fortsätter de att utvecklas, då spiller det över på alla branscher i regionen. För medlemsföretagen inom IUC Norrbotten är det viktigt att insatser som görs är behovsstyrda och det framgår tydligt av de områden som har listats upp: analys av affärspotential för företagets huvudprodukt produktifiering för lönsam expansion referensinstallationer hos basindustrin som visar kundnytta, operatörsengagemang, kvalitet, säkerhet och leveranskompetens samarbete för större affärer arrangemang och handledning för snabb lansering och fler affärer Thomas Björnström En av företagarna som medverkat i framtagandet av projektet, Thomas Björnström, vill ha starkt fokus på produkter. Det är viktigt att vi kan ta tillvara den kompetens som vi bygger upp i nätverken, och att vi med den blir bättre på att identifiera och kommersialisera nya produkter. Gör vi det kan vi skapa långsiktig tillväxt i länet. Och så vill jag att vi i samråd med basindustrierna oftare hittar tillfällen att testa nya produkter mot en kommersialisering. Vi som är småföretagare och utvecklar nya produkter behöver referensinstallationer hos basindustrier och stora företag för att kunna testa dem i ett skarpt läge, och senare få ut dem på marknaden. Det vinner basindustrierna på i längden, de får tillgång till regionala partners som kan fortsätta utveckla den teknik och de produkter som utvecklar deras egen industri. Det här avspeglar sig också i projektets affärsidé, att i samarbete med kunder, forskare, finansiella organ, regionala myndigheter och lokala aktörer medverka till kommersialisering av befintliga och nya produkter för utveckling av produktägande företag baserat på efterfrågan inom områdena processindustri, gruvindustri och energi. Övergripande mål är att: utveckla starka produktägande företag i länet. skapa ett arbetssätt för att tillvarata och bredda kompetens för utveckling av PEGIN-relaterad industri. särskilt beakta möjligheter till energieffektivisering. Lars-Eric Aaro Direktör Technology & Business Development, LKAB Norrbotten behöver fler starka produktbolag som samverkar med basindustrin. LKAB välkomnar PEGIN-projektet som tillsammans med IUCs nätverkande ökar den regionala kompetensen och genomförandekraften till nytta för LKAB och regionen i stort. Projektets samarbete med ProcessIT är också bra. Gunnar Axheim Chef Vattenfall Norden, Vattenkraft Vattenfall välkomnar PEGIN-projektet som tillsammans med IUCs nätverkande ökar den regionala kompetensen och genomförandekraften till nytta för Vattenfall och regionen i stort. Norrbotten behöver fler starka produktbolag som samverkar med basindustrin och Vattenfall. Göran Carlsson Divisionschef SSAB Tunnplåt Jag tycker detta är ett utmärkt initiativ av IUC Norrbotten och produktägande företag i Norrbotten. Vi inom SSAB Tunnplåt ser ett stort behov av att stärka regionala företag med produkter som SSAB Tunnplåt kan använda sig av i vår verksamhet och ser nyttan av att dessa företag kan expandera på en internationell marknad. Jonas Lundström Informations direktör, Northland Resources Northland Resources ska bygga en modern gruvverksamhet i Norrbotten och norra Finland och då kommer PEGIN-projektet mycket lämpligt i tid. PEGIN och samverkan i nätverk 8
nellt med PEGIN P E G I N P E G I N ökar möjligheterna för Norrbottensföretag att delta i våra investeringar och Northland Resources kan bli en språngbräda för företagen till nya affärer i gruvindustrin i världen. Erik Sandberg Ordförande Branschråd Teknikindustri, Luleå Näringsliv AB, Fd Marknadschef inom stålindustrin, VD inom tillverkningsindustrin Ett mycket bra initiativ från IUC Norrbottens sida, att skapa ett samverkansprojekt som tar tillvara den kompetens som finns hos underleverantörer och utrustningstillverkare som härigenom ges möjlighet att leverera tjänster och produkter utanför sin traditionella marknad, företrädesvis inom basindustrin. Att det här inte har blivit genomfört tidigare beror sannolikt på att det saknats initiativtagare, en eldsjäl som förmått att samla företagare för en bred samverkan. Det har Anders Wäppling och IUC Norrbotten lyckat med, och jag är övertygad om att PEGIN-projektet ytterligare kommer att stärka företagen, att stimulera dem att bli mer offensiva. Nils Sandberg Fd Teknisk direktör, LKAB PEGIN är i grunden ett projekt som syftar till att på bred front, kraftfullt och kostnadseffektivt, driva på både den regionala och de enskilda företagens marknadsutveckling. För de flesta småföretag är det både för dyrt och tidsödande att komma ut till framförallt de utländska kunderna. Av tradition är det här en svag del i det norrbottniska företagandet. Vi kan sägas fortfarande leva lite i skuggan av basindustrierna som varit och kommer att vara starka kunder men för att skapa tillväxt måste vi nå större marknader. Det räcker inte att få någon beställning då och då, bara för att överleva. Vi måste anstränga oss mer än så. Utvecklingsbara energiprodukter ska kommersialiseras IUC Norrbotten och ETC i Piteå har i en förstudie inventerat vilka företag i länet som har produkter inom energiområdet, och analyserat vilka produkter som kan utvecklas bli kommersiella. Några produkter är intressanta och utvecklingsbara. Ett intressant projekt är den småskaliga biogasanläggning som utvecklas hos Artic Nova i Vittangi. Biogas uppstår i avloppsreningsverk, från hushållsavfall och gödsel. Den rötgas som bildas består av metan och koldioxid. När man eldar upp gasen är den värd cirka 40 öre per kubikmeter. Om man vidareförädlar rötgasen, omvandlar den till fordonsbränsle, stiger värdet mer är tio gånger till 4-5 kronor per kubikmeter. En av de produkter som IUC Norrbotten vill vara med och vidareutveckla är den biogaspump som Per-Olof Karlsson, JTM Invest, har tagit fram. Biogasanläggningen går under namnet 3-F Biogas, vilket betyder att pumpen uppfyller tre funktioner: den fungerar som vätskepump, gaspump samt att den frigör koldioxiden i slingorna i trumman. 9
Norra Sverige uppmärksammas för industriellt byggande inom trä Det finns ett stort internationellt intresse för svenska träbyggnadsprinciper. Projektet Build in Wood har avslutats och det följs under 2008 av det nya projektet TräInnovation med inriktning mot industriellt träbyggande. Av naturliga skäl framhåller trä- och husbyggnadsbranscherna trä som ett bra alternativ till stål och betong när det gäller att bygga boende, både villor, stugor och flerfamiljshus. Det finns flera fördelar med trä, till exempel: det är inte en lika stor miljöbelastning att använda trä jämfört med stål och betong, trä är en regional förstklassig råvara och trä ett lätt byggmaterial som ger jämförelsevis lätta konstruktioner när man bygger på höjden. Både Christer André, IUCs projektledare och Lars Stehn, professor i träbyggnad vid Institutionen för samhällsbyggnad på Luleå tekniska universitet, framhåller trä som ett mycket lämpligt material att bygga flerfamiljshus eller att bygga på befintliga bostäder eller hyreshus. Det ska i de allra flesta fall inte vara några problem att höja befintliga byggnader med tvåtre våningar utan att riskera att befintlig byggnad behöver förstärkas. Trä gör det även möjligt att i större grad bygga industriellt, antingen som plan- eller volymelement i den egna industrilokalen. Det gör till exempel Lindbäcks i Öjebyn, och Englunds Hus i Kalix. Bygga inne, montera ute Planelement kan vara hela väggar eller takkonstruktioner som byggs i lokalen med närhet till byggmaterial och maskiner för att sedan fraktas till byggarbetsplatsen där byggnaden monteras. Volymelement är hela rum eller badrum med färdigt dragen el, vvs och ventilation där byggnadsdelarna lyfts på plats och monteras som om man byggde Lego. En viktig fördel med industriellt husbyggande är att man minskar exponeringen av väder och vind under byggtiden. Risken för fuktskadat virke på grund av regn eller snö blir mindre. För att minimera fuktskador blir det allt vanligare att byggarbetsplatserna kläs in i stora tält som successivt följer byggnaden uppåt under byggtiden. Det höjer kvaliteten på färdiga produkter och det är kostnadseffektivt eftersom det sparar byggmaterial. Att bygga industriellt förkortar byggprocessen eftersom man kan effektivisera produktionen. Inköpen av material samordnas till ett och samma ställe samtidigt som många olika yrkeskategorier under tak fortlöpande samverkar på samma byggarbetsplats. Nya lösningar I den regionala utvecklingen av trä lyfts husbyggandet fram som det dragande loket, som Christer André ska dra fram underleverantörerna i värdekedjan. Som komplement till renoveringar av befintliga hus och villor får de oftast små företagen möjlighet att växa och produktionsanpassa sina produkter, det kan vara sågade trävaror, lister, trappor, trappräcken, fönster, inner- och ytterdörrar, paneler och andra inredningsdetaljer. Det handlar om att vara kostnadseffektiva och att komma med nya spännande lösningar. En alltmer kännbar del av boendekostnaden är energiförbrukningen, och här kan IUC vara med, tillsammans med andra aktörer, och ta fram moderna tekniska konstruktionslösningar och produkter. Alla konstruktörer vill leverera energisnåla byggnader så här handlar det om vara på tårna Lars Stehn när det gäller forskning, produktions- och produktutveckling. Samarbete nödvändigt Lars Stehn är övertygad om att det måste finnas ett fungerande samarbete mellan företagen inom näringen, med lärosäten och forskningsinstitutioner samt branschöverskridande inom regionen om trähusbyggandet ska utvecklas. Samarbeten i alla dess former ger multipeleffekter, som effektiviserar och påskyndar utvecklingen. Lars Stehn vill att forskning på universitetet ska vara nyttig och då måste den bedrivas i nära samarbete med branschen och enskilda företag, säger han och framhåller IUC Norrbotten som en mycket viktig partner som förstår företagens och branschens villkor. Som ett framgångsrikt exempel nämner Lars Stehn den golvbrunnskonstruktion som tagits fram tillsammans med främst Lindbäcks i Öjebyn för att minimera risken för vattenskador i våtrum. 10
Utmärkt Modernt Träbyggande Lindbäcks nytänkande i fokus Byggföretaget Lindbäcks i Öjebyn har uppmärksammats i och med att Svenska Bostäder och kvarteret Inköpschefen i Vällingby tilldelats priset Utmärkt Modernt Träbyggande av Nationella Träbyggnadsstrategin och Sveriges Träbyggnadskansli. system. Nu är det inga problem att bygga fler än två våningar med trästommar, det var förbjudet fram till 1994, så därför har stål och betong varit det allenarådande stommaterialet att bygga flerfamiljshus, förklarar Stefan Lindbäck. Det är Svenska Bostäder som officiellt tilldelats priset men Lindbäcks har en fått en kopia av diplomet. Den här uppmärksammade unika träkonstruktionen har en låg vikt i förhållande till en hög bärförmåga. Det gör att nya våningsplan med lätthet kan byggas på befintliga byggnader, ofta utan att grundförstärkningar behöver göras. Vanligen går det också att bygga med bärande träkonstruktioner på platser med svåra grundförhållanden, vilket skapar nya möjligheter till förtätningar. Jag tycker att utmärkelsen är värd att uppmärksamma ur två aspekter. Från början var det här komplexet projekterat med en betongstomme men de valde att gå på trä för att få ekonomin att gå ihop. Det andra är att det är värdefullt för opinionen visa att forskning och utveckling inom trä har kommit ikapp övriga Ökat träbyggande Kommittén Nationella träbyggnadsstrategin tillsattes av regeringen som ett resultat av utredningsrapporten Mer trä i byggandet och dess uppgift är att verka för ökad användning av bärande träkonstruktioner i flervåningshus, offentliga byggnader och byggnadsverk. Sveriges Träbyggnadskansli arbetar för ökad användning av modern träbyggnadsteknik, ett arbete som sker i samverkan med Skogsindustrierna, Trä och Möbelindustriförbundet, Skogs och Träfacket samt Nationella Träbyggnadsstrategin. Juryns motivering: I kvarteret Inköpschefen i Vällingby centrum har AB Svenska Bostäder och Lindbäcks Bygg AB visat att industriell lättbyggnadsteknik med volymer i trä väl lämpar sig för påbyggnad av befintliga strukturer. Metoden har gjort det möjligt att på en trång arbetsplats och under en kort byggtid åstadkomma en arkitektoniskt lyckad lösning vid förnyelse av den svenska modernismens bebyggelse. Tredimensionell fastighetsfastighetsindelning är här en förutsättning och även i detta avseende är kvarteret Inköpschefen ett framsynt projekt, som ger värdefulla erfarenheter till alla i liknande situationer. Högre kostnadseffektivitet med produktionsteknisk utveckling Idag samverkar 15 aktiva företag med IUC Norrbotten i projektet Lean Production. Det är tillverkande företag inom verksamheterna verkstad, elektronik, trä och plast som vill förbättra sin produktionsteknik. Enligt IUCs projektledare Kenth Nilsson kartläggs företagens produktionsflöden som kan leda till att de anställda måste börja arbeta på ett nytt sätt. Det kan vara jobbigt ett tag men Kenth upplever att de företagare som deltar i projek- tet är intresserade och vetgiriga för att utveckla produktionen. Workshops, nytt arbetsmaterial och gemensam planering gör att det uppstår en positiv och kreativ stämning när personalen får vara med och påverka sin egen arbetssituation. Forskaren Kjell Rask vid Luleå tekniska universitet är projektsamordnare och i projektet deltar även Ola Magnusson, Piteå och Mats Tavenikku, Kiruna. 11
Genombrott för Exportplattform Norrbotten I oktober 2007 undertecknades den historiska första ordern. Ett år tidigare hade ett 20-tal småföretag beslutat sig för att marknadsföra och sälja sitt gemensamma industrikunnande på både en nationell och internationell marknad. Staffan Granström Staffan Granström var projektledare för nätverket EPN, Exportplattform Norrbotten, samtidigt som han är VD i egna Piteå baserade företaget ESSGE System teknik AB. Projektet EPN slutfördes under senhösten i samma veva som ordern var i hamn. Det historiska kontraktet, värt 45 miljoner kronor, undertecknades av EPN Partners AB i slutet av oktober och är en totalentreprenad för anslutning av utlastningen av pellets från LKABs befintliga pelletsverk KK2 i Kiruna till den nya lastningsstationen. Arbetena ska vara slutförda vid halvårsskiftet 2008. EPN Partners AB bildades under hösten 2007 av de medverkande medlemsföretagen för att marknadsföra nätverkets tjänster och produkter och för att tillsammans kunna åta sig större komplexa anläggningsprojekt hos processindustrier och energiproducerande industrier. Stora anläggningsprojekt som de enskilda småföretagen aldrig hade kunnat ro hem själva. I det här fallet har storleken en avgörande betydelse. Enligt projektledaren Staffan Granström är de samverkande företagen tillsammans en kompetent och stark affärspartner som målmedvetet samlat sina styrkor för att bli en stark affärspartner för stora investerare. Ett framgångsrikt koncept Att EPN lyckats så bra beror på flera saker: mixen av företag som i den här affären kompletterar varandra, det entreprenörsinriktade konceptet som sprudlar av engagemang och vilja, ivern att samverka med företag inom nätverket för att tillsammans kunna erbjuda sina tjänster, det affärsfokus som i varje detalj präglar upplägget och det gemensamma säljintresset som avspeglade sig i väl planerade industribesök för att lära känna sina kunder och de beställare som finns. De potentiella kunderna fick dessutom träffa företagen och lära känna den kompetens som man besitter. Ordern till LKAB kommer att bli ett förnämligt referensobjekt när EPN Partners ska ut på nya säljturnéer. Företaget EPN Partners är ett ungt företag så parallellt med färdigställandet av ordern åt LKAB i Kiruna görs en översyn av bolaget, där man ser över allt från organisationen till marknadsföring och affärsplaner. I den första affären deltog tio företag, och för varje ny affär kommer skräddarsydda koncept tas fram med olika nätverksföretag. Affärernas innehåll och storlek avgör vilka som ingår i affärsuppgörelsen. När affären är i hamn skrivs ett leverantörsavtal mellan EPN Partners och de samverkande företagen. ReRail ska bli tystare Anders Sundgren utvecklar tålmodigt sitt patent ReRail, en ny typ av slityta som kläms ovanpå de befintliga rälarna. Det är ett kostnadseffektivt sätt att modernisera järnvägar, eftersom endast 12 procent av materialet behöver användas jämfört med om hela järnvägsrälsen måste bytas ut. Slitbanan blir betydligt jämnare vilket medför att tåget går tystare och transporterna blir miljövänligare. Järnvägens livslängd beräknas öka, underhålls- och investeringskostnaderna minska. ReRail tillverkas av en ny generation modernt stål, som härdats så att det får samma hårdhet som pansarplåt och slitplåt i entreprenadmaskiner. Anders Sundgren 12
Förvaltningsberättelse Styrelsen och VD för IUC Norrbotten AB, 556576-4791 får härmed avge årsredovisning för 2007. Allmänt om verksamheten Industriellt Utvecklings Centrum Norrbotten AB (IUC Norrbotten AB) är ett regionalt utvecklingsbolag som riktar sig till små och medelstora företag inom branschområdena trä, verkstad, elektronik/it och nya tillväxtområden. Företaget ingår i det nationella IUC-nätverket som omfattar ett tjugotal IUC:n över hela landet. IUC Norrbotten AB är en sammanslagning av BIFUN ek. förening (startades år 2001) och IUC Barents AB (startades år 2000) enligt beslut på bolagsstämmorna den 19 april 2004. IUC Norrbotten är delägare i IUC Sverige AB sedan år 2005, Kalix Electropolis AB sedan år 2006 samt EPN Partners AB sedan december 2007. IUC Norrbotten arbetar med att skapa tillväxt i länets befintliga näringsliv och då främst i produktägda entreprenörsledda småföretag och basindustrinära företag. Verksamhetsplanen bygger på företagens egna tillväxtambitioner och driver underifrån - upp projekt/program i samverkan med länets genomföranderesurser. Ett prioriterat verksamhetsområde för IUC Norrbotten är också att skapa affärs- och branschkluster. Effektiva former för att driva denna process har utvecklats, exempelvis Buildinwood, BIFUN, Levande rum, EPN, Möbelskaparna, Produktion Botnia och designlabland. Denna modell kan nyttjas till nya klusterbildningar. Den arbetsmetodik som IUC Norrbotten AB tillämpar bygger på behovsinventeringar, analys och åtgärdsplan i enskilda företag samt tema möten, seminarier, projekt och utveckling av affärs- och branschkluster för grupper av företag. En prioriterad åtgärd är mentorprogram för entreprenörer med tillväxtambitioner. Entreprenörerna i Norrbotten har länge önskat sig en väg in när det gäller stöd till produkt- och verksamhetsutveckling. Genom att samverka kring Finanspartner.nu har vi skapat detta. Vår ambition är att medverka till att utveckla den gemensamma plattformen för finansiering i SME, www.finanspartner.nu. Partnerskapet omfattar IUC Norrbotten, Almi, Innovationsbron, Forskningsrådet, Länsstyrelsen och Norrlandsfonden. Inom det nationella IUC nätverket och de gemensamt ägda IUC Sverige AB har gemensamma arbetsmodeller och metoder utvecklats inom områdena Institutsamverkan, Avknoppning och Nätverk (IAN-programmet). IUC Norrbotten har aktivt deltagit i detta arbete. IUC Norrbotten AB skall långsiktigt ha en ägarstruktur med minst 60 % SME och 20 % Längmanska företagarfonden. Storföretag, kommuner och fack är med som ägare eller associerade partners. En nyemission pågår i syfte att öka antalet SME. IUC Norrbotten AB:s styrelse består av 5 personer med näringslivskoppling och starkt engagemang för regional tillväxt samt en adjungerad ledamot från Luleå tekniska universitet. Utvecklingen under år 2007 Under 2007 har vi ökat omsättningen med 20 % till 13,5 Mkr och varit med om att skapa många framsteg bland SME i Norrbotten. Vi känner också ett starkt stöd för vårt sätt att jobba, inte minst på riksplanet där 2007 har inneburit ett genombrott för den i Norrbotten utvecklade TBN-metoden TBN-projektet TBN-projektet har varit IUC Norrbotten AB långsiktiga huvudprojekt finansierat 2004 2007 av Längmanska företagarfonden, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen och EUmål 1. Projektets mål är att skapa tillväxt i länets befintliga näringsliv och då främst produktägda, basindustrinära och entreprenörsledda småföretag. Vid avslutningen av TBN fas 2 (20060401 20070930), kan vi konstatera följande måluppfyllelse: En databas med TBN-metoden och TBN-matrisen är utvecklad och varumärkesskyddad, implementeringen i Kommunernas näringslivsverksamhet och nationellt i andra regioners IUC bolag är förberedd. Totalt finns 210 företag i matrisen varav 169 är ordentligt genomgångna. Totalt 18 insatsföretag har genomfört en analys och tagit fram en handlingsplan för utveckling och 10 företag är förberedda och startat inom TM1 1 oktober 2007. Metodik och arbetssätt för mentorstöd har utvecklats. Totalt 13 temamöten har genomförts kring, för företagen, angelägna teman. Ett affärs- och kompetensnätverk har startats och tre är under utveckling. Totalt 7 programpaket har startat med 77 deltagande företag. Det är glädjande att TBN - metoden och TBN - matrisen nu är accepterad i det nationella IUC nätverket som ett gemensamt verktyg för att inventera utvecklingsbehoven i SMF över hela landet. TBN matrisen blir ett nationellt verktyg genom implementering i övriga IUC bolag i Sverige. En första version av IT verktyget tillämpas nu hos piloter i Västerbotten, Dalarna, Värmland och Östergötland. IT utvecklingsarbetet har levererats från Mirror Partner AB i Kalix som blir det företag som i fortsättningen ska ansvara för driften för IUC Sveriges websida, intranät, databas och TBN matris. Finansiering i produktutveckling i SME Under 2007 har återbetalningsmedel som erhållits via royaltyavtalen återinvesteras igen i nya projekt. Under året har beslut tagits om investering i två projekt till en kostnad av 580 tkr. Samarbetet inom ramen för Finanspartner som en samlad resurs för finansiering av produktutveckling i SMF har utvecklats positivt. Nutek beslutade bidra med 1 500 000 kr för 2007 och nya pengar för 2008 ca 1 500 000 kr till Finanspartner, till detta kommer de regionala medel som finns tillgängliga hos samarbetsparterna Länsstyrelsen, Almi, Innovationsbron, Forskningsrådet, Norrlandsfonden och IUC Norrbotten. Finansiering i forskning och utveckling i SME Vinnova har fått beslut från regeringen om fortsatt satsning på programmet Forska och Väx. SME har möjlighet att söka 13
pengar till nyttjande av FoU-resurser för bl.a. produktutveckling men även andra utvecklingsbehov. IUC Norrbotten hjälper till att bereda dessa möjligheter. Finansiering i Marknadssatsningar i SME Innovationsbron och IUC Norrbotten har tillsammans startat Pro Steel programmet. Programmet handlar om marknadsutveckling och marknadsföring av produkter vars konkurrenskraft stärks med högpresterande stål. Innovationsbron har avsatt 3,5 mkr till projektet som även delfinansieras av de företag som deltar. Innovationsbron har beslutat om en ökad satsning på programmet under 2008. Finansiering i Referensinstallationer för SME Ett stort behov och ett glapp i stödsystemet är behovet att investera i Referensinstallationer hos första kunderna för SME. Där finns idag inte något bra stöd och kunderna är tveksamma till att ta risken. Diskussioner förs om att skapa en speciell fond för detta område. Buildinwood Fokus är på byggnation, byggkomponenter och trämekanik med tyngdpunkt på gemensamma marknadsaktiviteter och verksamhetsutveckling. Ett 30-tal träföretag i länet har deltagit i projektet som omfattar kommunerna Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Jokkmokk, Boden, Luleå, Kalix, Överkalix och Pajala. Under året har tillsammans med LTU ett program Trä Innovation tagits fram i syfte att genomföra den tidigare utarbetade trästrategin i Norrbotten. Inredningar och möbler Inredningar och möbler är växande affärsområden i Norrbotten. Projektet har fokus på affärsområdena inredningar och möbler, med tyngdpunkt på utveckling av affärsklustren Levande rum och Möbelskaparna samt utvecklingen av affärsrelationer mellan nätverken. Totalt ingår 13 företag som genomför gemensamma marknadsaktiviteter och verksamhetsutveckling. Kompetensutveckling trä Pilotprojektet Kompetensutveckling trä har påbörjats under 2007 och syftar till att utveckla en modell för behovsbaserad kompetensutveckling av företag inom träindustrin i Norrbotten. Målgruppen omfattar 65 träföretag i länet. IT-Pilot De goda resultaten från IUC Norrbottens projekt IT trä, IT Bin och IT Pilot 1 fick en fortsättning i IT Pilot 2 med syftet att via IT understödja interna och externa affärsprocesser inom ett begränsat antal företag i Norrbotten. Målgruppen är i första hand företag med klara ambitioner att utveckla IT-användande i de sex nätverksbildningar som har anknytning till IUC Norrbotten. EPN Under hösten 2005 togs de första stegen mot ett marknadsbolag för små och medelstora företag med processindustribaserade produkter och tjänster. Under november 2007 startade bolaget EPN Partners AB sin kommersiella verksamhet genom att en första order runt 45 mkr beslutades från LKAB. IUC Norrbotten AB är en av 7 delägare med lika andelar och totalt 700 tkr i aktiekapital. EPN Partners AB kommer att agera på en större marknad riktad mot processindustrier som stål, gruv/mineral, massa/papper och energi. Styrelseordförande för bolaget är Anders Wäppling (IUC Norrbotten) och VD är Staffan Granström. Elektronik/Process IT Kalix Electropolis AB är ett regionalt utvecklingsbolag med syfte att skapa bättre samverkan och tillväxt inom elektronikbranschen i norra Sverige - samarbetsnätverket går under samlingsnamnet Electropolis. Initiativet till att bilda Kalix Electropolis AB togs av elektronikföretagen i Kalix 2003 och har successivt vidareutvecklats och breddats till att under 2006 omfatta elektronikföretag i hela Norrbotten. Huvuddelen av verksamheten inom bolaget bedrivs i projektform i nära samarbete med företagen, samt viktiga samarbetsparter i regionen bl.a. LTU. Under verksamhetsåret 2007 har projektverksamheten breddats till att omfatta flera utvecklingsprojekt bl.a. i samarbete mellan svensk och finsk industri/universitet där företagen har varit kravställare. Även en del extern uppdragsverksamhet har bedrivits i bolaget. Under 2007 har ett samarbete även initierats med elektronikbranschen i Västerbotten och där vi tillsammans med IUC Norrbotten AB, IUC Bothnia AB och LTU har utarbetat en långsiktig satsning på elektronikbranschen i Norr- och Västerbotten under namnet ESIS (Elektronik System - ett regionalt Innovations System). Ägare av Kalix Electropolis AB är idag IUC Norrbotten AB (50 %) och Kalix kommun (50 %). Styrelsen för bolaget representerar ägarförhållandena och den geografiska spridningen av elektronikbranschen i Norrbotten. Styrelseordförande för bolaget är Anders Wäppling (IUC Norrbotten) och VD är Anders Högström. Ytterligare breddning av ägandet planeras under det kommande verksamhetsåret. Produktion Botnia Produktionsutveckling m h a Lean Production och Sex Sigma startades under maj 2006 och 15 företag är nu aktiva med det praktiska arbetet. Planer finns att långsiktigt bygga ett kompetensnätverk Produktion Botnia med syftet att företagen tillsammans med IUC Norrbotten och Luleå tekniska universitet utvecklar sin produktion och logistik. Design LABland Design LABland startade med en förstudie och ett pilotprojekt som gick ut på att hitta nya vägar för norrbottniska designers. Detta har lett till ett treårigt projekt med syfte att genom mentorskap, erfarenhetsutbyte, workshops och marknadsföringsaktiviteter hjälpa unga kreativa människor att få kontakt med företag och testa sina affärsidéer. Målet är att bygga upp ett nyskapande kreativt laboratorium för unga talanger och erfarna kompetenser inom design. Förstudier: En förstudie Nya Energiprodukter och tjänster har genomförts i samarbete med ETC i Piteå. Förstudien Gruvindustrin - utveckling av produktägande företag och utrustningsindu- 14