Snabbkurs i visuell bedömning vid demensutredning

Relevanta dokument
I huv et på en neuroradiolog

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Svarsstöd vid akuta neuroradiologiska undersökningar

Herniering vid supratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet

En pekpinne för allas trevnad: INGEN ONÖDIG BILKÖRNING INNE PÅ GÅRDARNA!!

Röntgenutlåtandet: talspråk eller skriftspråk? Johan Wikström

Anamnes vid demensutredning. Ragnar Åstrand 8 mars

Hydrocefalus. Birgitte Berthelsen Neurosektionen, Radiologi SU/Sahlgrenska

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Demenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet

Multipel skleros - Pars radiologica

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Demenssjukdomar. Upplägg Demenssjukdomar. Behandling BPSD Utredning (Nationella riktlinjer)

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Svarsstöd vid elektiva neuroradiologiska undersökningar

OBS! Vi har nya rutiner.

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

NEURORADIOLOGI En liten introduktion

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i

CENTRALA NERVSYSTEMETS PATOLOGI

Rätt retorik för publik och klinik. Del 2. Skriv i klartext så att ditt budskap når fram. Röntgenveckan 2013, Uppsala

Diagnostisk crash course

Demenssjukdomar: ABC om utredning, behandling och uppföljning

När minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

Fördjupningsföreläsning - multimodal diagnostik av epilepsi. Håkan Sjunnesson. Neuroradiolog. Föreläsningen är gjord av Lars Stenberg

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

SveDem Svenska Demensregistret

Renografi våren Sammanställning av patientfall. Göran Granerus

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

När minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS

Kan man se minnet på röntgen?

REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Hjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet.

Vad är INR? Interventionell Neuroradiologi. Historik. Multi-disciplinärt samarbete. Behandlingsindikationer. Lab 32, Neuroröntgen/BFC

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Epilepsi. Epilepsi. Behövs multimodal utredning? Epilepsikirurgi. Fördjupningsföreläsning - multimodal diagnostik av epilepsi

T-tunika med formremsa i halsringningen

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Väggfäste Universal och Mätarm. Bruksanvisning Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder Väggfäste Universal.

REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING

Är alkohol skadligt?

DEMENS. Seminarium för ST-tandläkare i Orofacial medicin. Malin Höglund-Wetter Sjukhustandvården Värmland

Njurtumörer hos barn

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus

Spinal muskelatrofi Rapport från observationsschema

DT & neuropediatrik

1. Introduktion. Uppmärksamhetens neurala bas. Vad är uppmärksamhet. Uppmärksamhet har en global intensitetsdimension (vakenhet, alertness )

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

MATEMATIK GU. LLMA60 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht Block 5, översikt

Rift Valley Tanzania Lena Caval in 26 november

Påskhare med korg. Material: Virknål nr. 3,5 Rainbow Organic 8/8 Fyllnadsvadd Evt. plastgranulat Garnnål Sax. Mått: Ca cm

SMÅDJUR ABDOMEN fall 13 - SVT 2008 nr 12

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund

Tentamen Läkarprogrammet Omtentamen Stadium II, HT13 MSTA20/8LAG20 STA

LED ERSÄTTNINGSLAMPOR. Mr LED LED ERSÄTTNINGS LAMPOR 12 VOLT

OBS! Vi har nya rutiner.

Demenssjukdomar. Ove Almkvist

Lena Gordon Murkes Barnröntgen ALB

Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna?

1/23/2017. Metoder för morfologisk och funktionell hjärnavbildning. Jarl Risberg Neuroutbildarna i Lund. René Descartes ( )

NEUROPATOLOGI. Inlagring lipofuscin (åldrande, neurometabola sjukdomar) neuromelanin andra neurometabola sjukdomar

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Välkommen till Borgar!

Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

Cystisk njursjukdom. -patologi. Njurcystor hos barn. När kan PAD vara aktuellt?

Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Strålskydd ID-kontroll skall utföras på undersökningsrummet Metoden är optimerad genom automatisk exponerings kontroll och iterativ rekonstruktion

Repetitionsuppgifter. Geometri

När blir normal utveckling onormal?

*************************************************************************** Studentens namn: Studentens personnummer:

Braque Français Pyrenée & Gascogne

BILDER AV HJÄRNAN ETT STÖD I UTREDNINGEN AV DEMENS

REPETITION 3 A. en femma eller en sexa?

Del 1 Monteringsanvisning Garageport med motor. Boxline Modern Ribbline Futura (Basic)

Visuella defekter hos industriellt belagda byggvaror av trä

1.2 Logotypens färgsättning

A: 3 B: 4 C: 5 D: 6 E: 7 Ryssland

OBS! Vi har nya rutiner.

MOG- associerad sjukdom. Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset

Min Jakthund testar. GPS-västar

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

DATORTOMOGRAFI. Principer för undersökning av HJÄRNAN med multisliceteknik. Version

NEURORADIOLOGI medicinakuten

Transkript:

Snabbkurs i visuell bedömning vid demensutredning Medial temporallobsatrofi (MTA) MTA 0 MTA 1 MTA 2 1

MTA 3 MTA 4 Vinkeln kan variera liksom snedheten i bilden. Kan behöva gradera på två olika snitt eller helst vinkla om. Se hippocampus som en liten kanin. När öronen (pilen) ligger bakåt är det rätt läge att göra sin bedömning. MTA0 och MTA1 är alltid normalt. 2

MTA2 är normalt >70 år MTA3 är normalt >80 år MTA4 är "alltid" patologiskt, men hos den enskilde individen kan detta vara normalt. I en ung population, <70 år anses medelvärdet MTA1,5 vara gränsvärde för patologi. Global kortikal atrofi (GCA) GCA0 GCA1 3

GCA2 GCA3 Sällan är det bara en gradering i hjärnan. Kan vara GCA0 temporalt och GCA1 fronto-parietalt. Temporalt brukar det vara generellt en lägre gradering än resten av hjärnan. Många gånger är det frontala regioner och/eller parietala regioner som har högre gradering. GCA3 brukar bara vara enstaka fåror som i bilderna ovan, där det bara är i främsta delen av temporalloben (MR) och inom bakre parietala fåror (DT), där graderingen blir GCA3. GCA0-1 är att betrakta som normalt. GCA2 kan vara normal hos den riktigt gamla>80. Lokala områden med GCA2 skall mötas 4

med misstänksamhet är i stort sett alltid patologiskt. GCA3 är alltid patologisk. Kolla så att inte någon infarkt har orsakat GCA3 om så är fallet - nämn det! Ventrikelvidning Normala 25åringar Lätt vidgade ventriklar 5

Måttligt vidgade ventriklar, vidgade framhorn respektive bakhorn Uttalad dilatation av framhornen Ventrikelvidgning finns det ingen gradering för. Jämför med ventrikelvidden på en 25-åring och uppskatta sedan en lätt, måttlig eller uttalad ventrikelvidgning. Använd INTE termen central atrofi. 6

Fazekas vitsubstansgradering, enklaste varianten av gradering Fazekas 0 Fazekas 1 7

Fazekas 2 Fazekas 3 Fazekas 0, då finns inga vitsubstansförändringar alls - detta är vår egen tolkning och gör det enklare. På DT kan vi inte skilja Fazekas0 från Fazekas1. Fazekas1 är en upp till multipla vitsubstansförändringar av mer punktformat utseende. Även grupperade förändringar, men där man ändå ser att det är olika lesioner. Fazekas2 - här börjar vitsubstansförändringarna flyta samman med små tunna band alternativt större lesioner av vit substans, men mindre än 2 cm. 8

Fazekas3 är sammanflytande områden med vitsubstansförändringar. Oftast ser man detta först uppe i centrum semiovale. Fazekas0 och 1 är alltid normalt. Fazekas2 är normalt >80 år Fazekas3 är alltid patologiskt men kan i den enskilda gamla vara normalt. Det finns olika orsaker till vitsubstansförändringar, skilj mellan glios efter infarkt och tumörer och vitsubstansförändringar UNS. Posterior/parietalatrofi, Koedams ratingskala, PA PA0 9

PA1 10

PA2 11

PA3 Ny graderingsskala. Är tänkt att kunna skilja ut Alzheimerpatienter som insjuknat före 65 års ålder från de senila AD. Funkar kanske inte så bra. Skall enligt metoden bedömas I tre projektioner, t.ex axflair, T1 sag och cor. Går att bedöma på DT också. Tankar finns att göra den enklare. Skiljer sig inte så mycket från GCA-graderingen över parietalloben. PA0 och PA1 ärnormalt. PA2 och PA3 är enligt litteraturen patologiskt, men PA2 ses hos normala äldre i alla fall >80år. KOMIHÅG!!! Vi kan inte ställa demensdiagnos med vare sig DT eller MR. Vänliga hälsningar Lena Cavallin 12