SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg



Relevanta dokument
SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014


Behandling av långvarig smärta

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Akut och långvarig smärta (EB)

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Patient med smärta. Utredning och bedömning Biopsykosocial smärtanalys Screening av riskfaktorer. Sjukgymnastiska. bedömning

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Hälsa enligt WHO (1945)

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Smärta. Palliativa rådet

Krångel och problem när barn ska äta

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

Höstmöte NRS-primärvård (light) 4 november 2015 Stockholm

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Smärta och obehag. pkc.sll.se

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

En sjukförsäkring i förändring

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Icke-farmakologisk behandling vid sömnstörning Regional läkemedelsdag 6 oktober 2015

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Effektiv behandling av smärta

När det gör ont innehåll

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Uppdragsavdelningen Reviderad Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Cannabis som medicin vad säger vetenskapen?

Svenska palliativregistret (2009)

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2015

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Den vidunderliga smärtan

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

Problem: För stor ungdomsarbetslöshet

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Evidensbaserad medicin

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund

Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse. Smärta hos barn. Smärta hos barn underskattas ofta

Psykosociala behov och åtgärder

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.

Transkript:

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften är långvarig smärta. kostanderna stora, mest indirekta, vårdkostnader 7%. 24.10.2014 Smärtanalysen startar Smärta definieras av den internationella smärtorganisationen International Association for the Study of Pain, IASP, som "En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse associerad med faktisk eller potientiell vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan" ---- ----subjektiv emotionell upplevelse 1

SMÄRTUPPLEVELSEN Sensoriska (intensitet, lokalisation, typ, ) Känslomässiga (rädslor, oro, ångest...) Kognitiva (förståelsen av orsaken till smärtan, katastroftänkande..) Beteendemässiga (visar med kroppsspråk att man har ont...) Smärtregistreringen... Enligt IASP : -nociception innebär den neurala process som kodar skadliga stimuli. -denna kodning moduleras på vägen på olika nivåer -detta sker via bla nedåtgående smärtmodulerande banor samt via icke-neuronala celler t.ex. astrocyter och mikroglia. Sensitiseringsprocessen vid utveckling av långvarig smärta... depressivitet, rädsla och ångest, låg tilltro till egen förmåga att hantera situationen katastroftänkande - är exempel på faktorer som ökar smärtans intensitet Långvarig smärta-ett komplex problem Oro, ångest, depression Sömn, trötthet, koncentration Minskat socialt liv, Sjukskrivning, ekonomi Dålig hälsa, o livskvalitet 2

Klassificering av smärta BIOPSYKOSOCIAL HELHETSSYN VID LÅNGVARIGA SMÄRTTILLSTÅND I MODERN KLINISK SMÄRTVÅRD nociceptiv Neuropatisk -perifer -central psykogen idiopatisk (av okänd orsak) Yleisimmät iatrogeeniset kivut P Marchettini, Milano 1. N. alveolaris 2. N.auricul. Ja kutaanihermot 3. N. intercostobrachialis 4. N. med. Digitaalihaarat 5. N. ileoinguinalis 6. N. saphenus, infrapatell haara 7. N. saphenus 3

Sensitisering av centralt neuron hos råtta Samma berörings, nyp- och smärtstimulering medför ökande retbarhet (ökande smärta). Efter 60 min kvarstående urladdning (kvarstående smärta) efter det att stimuleringen har upphört. (Ma&Woolfe 1996) Bevis för effekt av multimodal rehabilitering SBU rapport 2010, systematisk översikt 14 RCT, 2430 patienter, moderat starkt bevis gällande arbetsförmåga, men även andra utfall. Multidisciplinary treatment for chronic pain: a systematic review of interventions and outcomes, L.Scascighihi et al, Rheumatology 2008. (35 RCT) - moderat starka bevis för smärta, psykiska besvär, funktionsförmåga, livskvalitet, hanteringsstrategier. Indikationer för multimodalrehabilitering? 4

Indikation Patientrelaterade förutsättningar Indikationer Patienten har ihållande eller intermittent smärta som varat under mer än tre månader. Smärtan och dess konsekvenser är av sådan dignitet att de i hög grad påverkar patientens dagliga liv. Patienten har potential för ett aktivt förändringsarbete, trots smärtan. Patienten har inte någon annan sjukdom eller något annat tillstånd som innebär hinder för att delta i programmet. ( röda flaggor ) har uteslutits, screening för psykosociala riskfaktorer ( gula flaggor ) har gjorts, patientens förväntningar och beredskap för förändring samt hur smärtan påverkar möjligheten till aktiviteter har kartlagts. Evidensbaserad optimering av farmakologisk behandling har gjorts. Icke-farmakologiska unimodala åtgärder har övervägts/erbjudits/prövats. Rehabilitering Rehabilitering eliminera träna kompensera Rehabilitering är en process som : utgår från individens upplevda oförmåga, behov och intressen. är målinriktad och teambaserad!!! innefattar sammansatta och samordnade åtgärder i tiden avgränsad i vissa fall återkommande (progredierande sjukdom/återkommande skov) 5

Rehabilitering TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Rehabilitering är en process som stödjer personen och dennes anhöriga att... få kunskap och insikt om sjukdomen och dess konsekvenser (education) mobilisera egna resurser att hantera det nya livet(selfmanagement) utveckla personens sätt att tänka, uppleva, reagera och handla(realize...optimal potiental)...för att nå gamla och nya mål i livet. 6