6 Skandinaviska Enskilda Banken ArsreCovisning 1995
i., ' 4,.. InnehAll Tillaktieiigarna. - -_ * 2 S-E-Bankskoncemenikorthet-- _ 4 DivisionS-E-Banken- --.= 6 Division Enskilda- -, 12 Overtagna fastigheter och andra panter...,,- 18 Riskkontroll och riskpolicy 19 S-E-Bankskoncernens medarbetare--.., 20 Banken och miljcin-, - -_21 F 6 r a nl t nin g sb er iit t ei s e Finansiell koncern<iversikt- S-E-Banksaktien Redov isningsp rinciper Definitioner 39 Resultat- och balansriikningar med noter_40 Forslag till vinstdispositioru- - 60 Revisionsberdttelse - - 60 L6ngtidsoversikter- --6! Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer Adresser Kallelse till bolagssteimman Ekonornisk information frin Skandinaviska Enskitrda Banken 1996 22 34 35 62 64 Bokslutsmeddelande 13 februari Arsredovisning borjan av april Boiagsstiimma 29 aprtl DelArsrapport januari - mars 29 april DelArsrapportjanuari-juni 13 augusti Del6rsrapport jaruari - september 5 november Sesam Telefu&anken, ':tt*tl pe rsortl i g serllrict dtlgrvt rnt 6rets sarttliga dagar, lir ett exempel pd bankens satsningar fdr att mdta den 6kade konkurrensen pd prioatmarknaden, B anken erb j ud er fdr et ag och kommuner en mdngfal d finansiella tj iinst *. Under dret leasingfin* r sierade t ex Stockholns Lokn I t rafik 11 j iirno rigs - i: a gnnr fdr Rosla gsb an an genom ltankens do terbolag FinnttsSkandit. Redovisningar och rapporter kan bestiillas fran Koncemstab Informatiory Skandinaviska Enskilda Banken, 106 40 Stockhoim. l-lnder 199 5 ge non{d rde banken ett tiusola{ st.irre e ty o r t - och pvoj ektfi t rc n- sieringar, blartd atunt fdr lner a: ser.fi"it-t X aki n t ill dtt estlittdskn telefou.- bologet Eesti Tele.
il.,:.. Resultat och rdntabilitet Rcirelseresultatet uppgick till 2 62g Mkr. Det innebar en forbiittring med 3 329 Mkr jiimfdrt med 1994 di bankgruppen redovisade en fdrlust pa 201 Mkr efter en siirskild nedskrir.ning pa fastigheter med 4,3 mlrjarder. Avkastningen pa eget kapitar uppgick till e0 procent att jamfcira med--2,zprocent. Ordinarie utdelning och vinst per aktie styrelsen foreslir en utdelning av oforiindrat 1:50 kronor per aktie. Nettovinsten per aktie var 4:90 kronor (0:40 kronor). Avskiljning och utdelning av Diligentia/Arands - styrelsen fcireslar att aktierna i ea nybildad fastighetskoncern, bestaende av Diligentia och Arands, delas ut till bankens aktieiigare hosten 1996. Strukturella f oreindringar under 6ret saldes det heliigda dotterbolaget Arsenalen-Garniscnen. Diligentia Invest, som huvudsakligen fcinraltar overtagna aktiepanter, overfordes fran Diligentia till banken infcir avskiljandet av Diligentia. 6) SfanClmavista Emskilda Banken
S T A N D I N A V I S K A E N S K I L D A B a N K E N il,, ' r r_....:.._ 1995 var ett tudelat Ar for S-E-Bankskoncernen. A ena sidan kunde vi gliidja oss At forbiittrade yttre omst,iindigheter med sjunkande langa riintor och en kvardrdjande hcigkonjunktur. Dessa forhallanden i kombination med egna anstrlingningar bidrog till en positiv utveckling fcir S-E-Bankskoncernen under andra halvaret, vilket medfcirde att vi kunde presentera ett resultat pa 2,6 mlljarder fcir helaret 1995. Diirmed dr vi tillbaka pa rdtt viig - iiven om det dnnu Ar langt kvar till en normal resultatrriva. A andra sidan drogs vi med sviterna a v laneexpansionen pa det sena 1980- och det tidigal99}-talet i form av omfattande reserveringar for bankens engagemang i Luxonen. Detta engagemang, som varit dyrkopt pa mer iin ett siitt, beskrivs utforligt i ett siirskilt avsnitt i verksamhetsberdttelsen. i.{"" ' )f.. fter en orolig vinter och var pi de finani. siella marknaderna savlil i Sverige som utomlands, vdnde trenden under forsommaren. I Sverige bidrog de fallande langa riintoma bland arurat till att fjolarets undervarde i bankens investmentportfolj helt kunde elimineras och att vi kunde gcira affdrer i saval tradingsom investmentportfoljen med gott resultat. Riintefallet och det allliimt relativt goda konjunkturliiget, atminstone i den exportirriktade delen av ndringslivet, bidrog ocksa till att volymen nytillkommande kreditforluster fran rorelsen var lag under Aret liksom till att Atervinningarna blev hoga. " i- \ - / s l'\. rets resultatforbattring berodde helt pa att kreditforlusterna minskade till 4 miljarder, dvs den niva som vi fcirutspadde Curt G Olsson och Bjdrn Saedberg redan i delarsrapporten for forsta kvartalet 1995. Det innebar saledes att sjiilva intjiiningen sjdnk, dven om man bortser fran betydande realisationsvinster under jdmfcirelsearet 1994. Minskningen forklaras huvudsakligen av tvi omstdndigheter - svag kreditefterfragan och krympande marginaler. Utvecklingen under Aret var dock positiv med stigande intiikter kvartal for kvartal. Ett gladjerimne iir att kostnaderna totalt cikade med mattliga 2 procent trots att personalkoshraderna steg med 6 procent. Detta iir en effekt av en planenlig, successiv minskning av kostnadema i den dagliga verksamheten med hjrilp av okad produktivitet och skiirpt kostnadskontroll. PA sa siitt har vi ocksa kunnat frigcira resurser for fortsatta investeringar som syftar til1 att forstlirka var position och oka kundbasen saviil i Sverige som i ovriga Norden. Under \994-95 har banken saledes etablerat filialer i Oslo och Helsingfors, startat den dygnet runt-cippna Sesam Telefonbanken samt forvdrvat kortforetaget Diners Club Nordic. Dessa satsningar har sammantaget utvecklats viil i linje med vara fcirviintningar. l*'.,! {'*,;'t tt oka volymerna - med ett awdgt risktagande - och samtidigt halla kostnaderna nere iir en av de stora utmaningarna fcir kommande A{. eftersom det krdver en hird prioritering av resurserna i kombination med en utpr2iglad aff2irskiinsla. Det iir dock av stdrsta vikt att vi lyckas med denna balansakt, eftersom den hardnande konkurrenssifuationen knappast medger nigra marginalcikningar av betydelse framover. Inom division Enskildas verksamhetsomraden - valuta- och rdntehandel, radgivning i
S T A N D ] N A V I S K A E w S K T L D A B A N K E N samband med fusioner och fcirviirv, exportfinan_ siering av storforetag etc - Ar hird konkurrens fran saviil svenska som utliindska affdrs- och investmentbanker eller fondkommissiondrer inte n6got nytt, Aven om den skiirpts ytterligare under senare 6r. Fcir division S-E-Banken med sin kundkrets av privatpersoner och huvudsakligen mindre och medelstora foretag iir situationen diiremot ny och utmanande. Medan de nya nischbanker_ na pa den svenska marknaden koncentrerar sig pa en eller ett par tjdnstex, t ex inlaning, maste S-E-Banken v arabrapa samtliga prioriterade omraden. Mot den bakgrunden blir det extra viktigt att fortsatta arbetet med att utveckla nya produkter anpassade for olika kundsegment liksom att hoja serviceniv6n och tillgiingligheten ytterligare, bland annat med hjalp av ny informafionsteknologi och nya distributionskanaler. Sjiilvfallet iir ocksa en fortsatt satsning pa vidareutbildning och kompetensufveckling av personalen, liksom en positiv och stimulerande arbetsmiljd, av stor betydelse fcir bankens utveckling framover. Vi iir starkt medvetna om att de senaste Aren varit en besviirlig period fcir vara anstlillda och vill ddrfcir rikta ett sdrskilt varmt tack till v6ra medarbetare for goda insatser under 1995. att fa en for bankrcirelsen betryggande kapital_ styrka. / /-' o -E-Bankskoncernen skall {--\ nu i enlighet '.,...':' med uppsatta mal flytta fram positio_ nerna i s6vdl Sverige som ovriga Norden och oka avkastningen pa det egna kapitalet. Vi arbe_ tar mot dessa mal med utgangspunkt fran en rad styrkefaktorer: o Trots den hardnande konkurrensen har vi under senare Ar kurulat fcirsvara var ledande stiillning inom bland annat valutahandel, internationella betah"lingaq, investment banking-tjdnster, formogenhetsforvaltning och korttjdnster. n Banken ligger langt framme ndr det giiller ny teknologi och nya distributionsformer har investerat kraftfullt i utbildning och kompetensutveckling. o Kosfnadsutvecklingen dr under kontroll. o Vi har vidareufvecklat koncernens totala och riskhantering, vilket beskrivs ndrmare i Arets verksamhetsberdttelse. n Koncernen har en underliggande intjriningsfcirmaga och en finansiell sty,rka, som medfcirt att vi - med stcid av vara aktieiigare - kurnat ta oss igenom finanskrisen av egen kraft.
S T A N D I N A V I S K a E N S K I L D A B A N K E N $ -H- S ms?}es1'(*se fr *rs? ffi i kcr*het Skandinaviska Enskilda Banken dr en universalbank, vilket innebdr att den erbjuder en mangfald banktjirrster till privatpersonet fdretag, institutioner och kommuner. Bankgruppens verksamhet rir uppdelad pa tva marknadsorienterade divisioner - S-E-Banken (privatpersoner samt mindre och medelstora fciretag) och Enskilda (storfciretag, institutioner och banker). Fastigheter som tagits over fcjr skyddande av fordran forvaltas av underkoncernen Diligentia. Treasury har ansvaret for styrningen av likviditets-, valuta- och rdnterisker samt koncernens egen finansiering. Ansvaret for koncernens kredit- och portfoljpolitik ligger i en slirskild kreditorganisation, som ocksa avger egna yttranden infor storre kreditbeslut. En ny stabsenhet, Group Risk Control, har ansvar fcir miitning och kontroll av risker. Afflirsid6 och mil " S-E-Bankskoncernen skall oara ledande i Norden pfi utaeckling och fdrsiiljning aa finansiella tjiinster fitr priaatpersoner och fdretag samt den ledande internationella merchantbanken med nordiskbas o Koncernen skall aara den ldnsammaste ffirsbanksgruppen i Saerige med en aakastning pd eget kapital som aiil kompenserar fdr inflation samt industriell och finansiell risk. Shategi. Tydlig segmentering ao olikn kundgrupper o Dffirentierat produktutbud, anpassat tiii ktmdernas behoo n Satsning pfr sercice ochkompetensutoeckling " God likaiditet i balansriikningen o Fortsatt satsning pfr Norden fdr att bredda hemmamarknaden o F ortsatt utr:eckling ao riskhanterings- och ekonomistyrningssystemen " Okad ko stnads ffiktia it et Organisation och ledning Koncernledning - Styrelse i Koncernchef VerkstAllande ledning - Kreditutskott I S-E-Banken Enskilda Diligentia I I I - Portfoll'- och kreditpolicykommittd Kreditkommitt6er
S T A N D I N A V I S K A E N S K I L D A B A N K E N Fem Ar i sammandrag 1995 1994 7992 1991 Intiiktea Mkr Kostnader, Mkr Resultat fore forluster, Mkr Kreditforluster, Mkr Rorelseresultat, Mkr Balansomslutning, miljarder kr t5 222 8 569 6 653 4025 2628 439 17 770 8 427 8 743 I 444**\ _ 707**) 417 18 757 7 911 10 846 r0 767 679 448 73 944 9 577 5 813 11 183-6816 485 75 280 8 698 7 086 4760 7 822 451 Placeringsmarginal, procent Riintabilitet, procent Avkastning pa riskviigda tilloinoer -_"b*^'b*_/ nr^.pnf Roreiseresultat per aktie, kronor Intiikter/kostnader Intiikter/kostnader KreditforlustnivA, procent exkl. forluster inkl. forluster Andel osiikra fordringar, procent Kapitaltacknings grad, procent Primiirkapitairelation, procent 7,78.) 8,0 7,06 3:59 1,,78 7,27 7,52 2,68 9,6 7,99-0,26"*) - 0:96 **) 2,04 0,96**) 3,02**) 3,55 **) 74,2 8,8 2,09 2,6 0,22 7:49 2,37 7,04 2,90 5,90 73,0 8,0 7,43 11 tr -17:46 7,46 0,67 7,62 8,4 2,1,0 6,7 3:06 1.,76 '1,,74 14) 7,87 70,7 6,7 Antal anstiillda, medeltai Antal kontor 9 697 288 9 804 303 9 953 320 10 368 330 I0 846 326 lnklusive repor Efter s?irskild nedskrivning av fastigheter pa 4,3 miljarder Marknadsandelar i Sverige Procent (Rangordning inom parentes) r995 7993 lnlaning HushAll Foretag UtlAning HushAII Foretag Bostadsfinansiering (S-E-Banken BoLAn) Leasing (FinansSkandic) Fondforvaltning Privatobligationer Livforsiikringspremier ***) Custody service Aktiehandel Valutahandel Internationella betalningar Obligationshandel (privatobligationer) 77,8 (4) 72,6 (5) 23,2 (2) 23,5 (1) 10,8 (5) 28,7 (1) 8,2.) (6) 1.4,8 (1) *) 23,6 (2) 1.5,7 (3) 12,7 (3) 50-60 (1) 71.,0 (1) 35-40 (1) 50-55 (1) 24,5 (1) 17,5 (4) 7e,0 (3) 12,7 (4) 72,4 (5) 23,0 (3) 26,0 (1) 24,1. (1) 25,8 (1) 10,e (5) 71,e (5) 2e,0 (1) 30,e (1) 8,2 (6) 8,5 (6) 74,4 (i).) 26,9 (1)..) 24,8 (2) 27,0 (1) 16,6 (3) 11,8 (4) 77,0 (2) 27,4 (2) 50-60 (1) 50-60 (1) 12,2 (1) 11,8 (2) 35-40 (1) 35+0 (1) 50-5s (1) 50-5s (1) 2e,B (1) 23,7 (1) *) Jusieratfortillkommdestatligabolinestockarmder1995harS-E-BarkenBoLAnsmarknadsandelrikatmellanlgg4ochlgg;..*) Blmd ba*egda finansbolag. ***) Avtaladepremier Andelarna fcjr in- och utlaning avser moderbanken och omfattar inte mindre sparbarker
S T A N D I N A V I S K A E N S K I L D A B a N K E N,.J.: '1.. :'"': 1."...r. -;"ti Aff2irsid6 och mal " Ledande i Norden pd utaeckling ochf)rsiiljning aa finansiella tjiinster. En uthdllig l\nsamhet och hdg aakastning pd eget kapital c En stijrre andel ndjda kunder iin andra banker. En position som branschens mest attraktirsa arbetsgiaare Strategi. Renodling ao kontorsniitet till forsiiljning och seraice o Segmentering ao kunderna " Dffirentiering aa produkter och tjiinster o Decentraliserad, kundorienterad organisation. P ro cess orienter ad produktion Organisation Regionbanken - med 95 procent aa diaisionens kunder - iir indelad i fem geografiska regioner, som oid drsskiftet omfattade sammanlagt 280 kontor. Ansaaret fdr priaatpersoner med behozt ars fdrmdgenhetsfbroaltning liksom t'6r stiftelser och mindre institutioner ligger hos S-E-Banken Kapitalfiiru altning, som ocksd ansaarar fir dotterbolaget S-E-B anken Luxembourg. Diaisionms stdrsta ftretagskunder, kommuner och offentlig foraaltning iir samlade i Eiretagskontakter. Ansoaret 16r de enheter i koncernens utlandsndt som arbetar med dioisionens kunder ligger i en siirskild Utlandsfunktion, Produktion, utaeckling och marknadsfiring aa diaisionms produkter och tjiinster handhas aa Marknail fi Processer med fem huaudfunktioner : F dretagsmarknad, Pizt atmarknad, B etalnings- och V iir ilep app er s - processer samt Affiirsprocesser (backoffice mm). Till diaisianen hdr ocks dotterbolagen S-E-Banken B oldn, FinansSkanilic, S-E-B anken F oniler, S-E-Banken Fiirs iikring och S-E-B anken Fastigheter (intern fas tighetsfiraaltning) Iiksom enhet erna S-E-Banken Kort med Eurocard och Diners Club Nordic samt S-E-Banken Custoily Sentice, Hijst en 1994 komplet ter ades S -E-B ankens tr aditionella bankoerksamhet med Sesam Telefonbanken, med egen profil och eget oarumiirke. Under 1995 bildades S-E-Banken Fiiretagsinoest, som sknll Jbrse mindre f)retag med riskkapital. Diaision S-E-Banken hade aid utgdngen aa 1995 cirka 7 500 anstiilldn. Utland Marknad & Processer SArskilda enheter Dotterbolag Regionbanken FOretagskontaKer. S-E-Banken Sesam lgpitatf6rvahning Telefonbanken S-E-Banken Custody Service S-E-Banken BoLlin Region Norr S-E-Banken Kort FinansSkandic Region Stor- Stockholm S-E-Banken Fdretagsinvest S-E-Banken Fonder Region Ost S-E-Banken F6rsAkring Region Vist S-E-Banken Fastigheter Region Syd
S K A N D I \ A \ l, c K. \ E l r K l r l J a B. r N h F \ r r'- hax'::..,. :.i.a a: Itr{ inili: Den svenska bankmarknaclel.r praglades under. 1995 i stor r-rtstr;icknir-rg al tillkorrrsten av de manga nya nischbankema, som skairpt konkur, rensen betydligt och bidragit till en allmdnt okad saisning pa produktutveckling marknadsforing. och Etableringen av de nva bankerna har hittills i forsta hand leti till skiirpt konkurrens pa privatmarknaden, och da framfor allt pa sparandeomradet. Detia har framst tagit sig utiryck i en allmzin hojning av inlaningsrdntorna men ocks6 i iindrad priss2ittning pa betatningstjanster och annan service. Aven pa kreditsidan har den okade konkurrensen under Aret leit till prispress och produktinnovationer. Till bilden hor ocks6 att ett flertal icke-banker, frimst detaljhandels{oretag, borjat konkurrera om hushallens placerings- och betalnings',,olvmer med egna kortproclukter och nominellt hoga rdntor. PA marknaden fcir mindre och medelstora foretag har konkurrensen utdkats med siatliga PostGirot Bank samt ett antal nordiska banker med uttalade ambitioner pa foretagsmarknaden. Den okade konkurrensen avspeglas ocksi i reklam, sen ice- och tjiinsteutbud samt teknisk utveckling. Pi bara nagot ir har finansbran, schens marknadsforingskoslnader mingdubblats. Lokait har flera banker bcirjat folia S-E-Bankens satsning pi liingre oppethallande. De nya telefonbankema lbrsoker matcha den dygnet runt-service som Sesam Telefonbanken erbjuder, dven om ingen hittills foijt bankens afflirsidd fullt ut. Flera banker strivar efter att oka antalei utbildade privatradgivare och s;iliare av t ex forsiikringar eller betaltjiinster for fciretag, omraden dzir S-E-Banken gjort omfattande satsningar under senare Ar. Nu prcivas ocksa framtidens IT-teknik pa den svenska bankmarknaden. I Stockholm, Uppsala och Goteborg testar S-E-Banken s k videokios, ker, ddr kunden kan ansoka om kredii eller teckna pensionsfcirsiikringar genom att se och tala med en banktjiinsteman via TV-skiirm. I Hnttittge utonf'dr Stockltol nr srbetar ett 75-tal personer nud ntt ge Sesnm TeIefonltanktrs ku ttde r parsonli g serz,ice tltlgrrct rrnt, irets stnttlign tlagar. Banke trs.fdrsta afionmtkottor ligger i PUBJwset i Stotkholm. Konto rct sakn ar kn ssttr och rir i stiilltt utrustnt nt e tl insiit ttrir tgs - o ch uttagsfltttomoter, Lt 6 r s n t o r t i t tt r, i t t fo rmatiottsternritml nrcd Ttekskinrr etc.
S T A N D I N A V I S K. c. E N S K I L D, q, B A N K E N Division S-E-Eanken Friilatwcatlirr'r*cfe* Division S-E-Banken har cirka 1,8 rniljoner privatkunde4 varav 1,5 miljoner i sjdlva banken. S-E-Bankensparformer pi privatmarknaden 31 dec 1995 37 dec]-994 Dessa kunder svarar for en tredjedel av koncernens inlaning och fcir en $iirdedel av dess utlaning. Marknads- Marknads- Miljarder andel, Miljarder andel, kronor procent kronor procent IntAning 48,5 72,6 49,3 12,7 Allemansspar 6,3 12,7 7,0 72,9 Fondsparande inkl. allemansfond 57,2*) 23,6 57,4 24,8 Privatobligationer 19,4 15,7 1,5,2 16,6 Summa 131,4 16,4 122,9 '1,6,5 * Av totalsuman svarade aktiefonder inkl. allemansfonder f<ir 35,3 miljarder (31,9 miljarder), riintefonder for 13,6 miljarder (11,5 miljarder) och blandade fonder fcir 8,3 miljarder kronor (8,0 miljarder). Svag hrmlr&llsi*l*ning Medan hushallsinl6ningen i de svenska bankerna totalt sjonk med knappt en procent under 1995 minskade inlaningen i S-E-Banken med ndra 2 procent. Det berodde delvis pa att banken - Iiksom ovriga storbanker - tappade inlaning till de nya nischbankerna, men framfcir allt pa en fortsatt civerflyttning till altemativa sparformer, frdmst privatobligationer. Som framgar av tabellen minskade dock S-E-Bankens marknadsandel av inlaningen endast marginellt. Stor efter f y* gan p ji lr r:i.v a f * ht i$*ti*lraer Utvecklingen pa privatobligationsmarknaden var fortsatt positiv, dven om efterfr6gan avtog mot slutet av Aret. Den totala nominella volymen vid Arets slut uppgick till 123 miljarder kronol, en okning med 35 procent jiimfort med Arsslutet 1994. Over en miljon svenskar iir nu innehavare av privatobligationer. Bankens och dotterbolaget S-E-Banken BoLAns utestaende volym uppgick till sammanlagt 19,4 miljarder kronor, en okning med 28 procent jamfort med 1994. S-E-Bankskoncemen lir Sveriges tredje storsta emittent av privatobligationer. 57 tniliader i *nder En svag utveckling pe d" fl"rtu irl1"*utio""llu aktiemarknader och en kraftigt frirst;irkt krona ledde till en minskad volym i utliindska aktiefondet som svarar fdr en stor andel av S-E-Banken Fonders totala utbud. Bankens marknadsandel minskade diirigenom fran24,8 t11i23,6 procent. Vid irsskiftet var S-E-Banken Fonder Sveriges ndst storsta fondfcirvaltare med 57,2 miljarder kronor i ett 60-tal fonder, baserade i Sverige och Luxemburg. Under varen startades tva nya allemansfonder, S-E-Banken Allemansfond Chans/Risk och S-E-Banken Allemansfond Smibolag. Fonderna, som har en djlirvare irlriktning iin bankens ovriga allemansfonder, utvecklades vdl. Bankens Teknologifond liksom Ldkemedelsfonden horde under Aret till de fem blista globala fonderna i vlirlden enligt en underscikning presenterad i Wall Streetloumal. h'$ins{ta*le p rerrai eint;ikter Pensionssparundut peu"rkj* uv wa uiktigu hiindelser under Aret. Avdraget fcir pensionsfors,iikringar halverades och formerna fcir det nya pensionssystemet borjade framtrdda. Med anledning av det senare lanserade S-E-Banken Forsiikring under hcisten "Nya Folkpensionen". For att biittre na ut med den nya produkten etabierade banken en ny enhet for direktforsaljning och borjade ocksa siilja pensionsforsdkringar via videokiosker. Satsningen pa tjiinstepensioner intensifierades under Aret och nyforsiiljningspremierna okade markant. Marknaden fcir kapitalforsdkringar paverkades kraftigt av det forslag fill premieskatt pa utliindska forslikringar som presenterades i borjan av Aret. Detta fick till fdljd att fcirsiiljningen av forsiikringar via bankens engelska bolag, S-E-Banken Life, upphcirde nlistan helt.
S x A N D ] N A V I S K A E N S K I L D A B A N K E N S-E-Banken Fcirsdkrings totala premieintakter under 1995 stannade dtirigenom pa 1,6 mlijarder, varav 1 miljard utgjordes av nyforsdljning. Motsvarande siffror 1994 r'ar 4,6 respektive 3,7 miljarder kronor. Priuatpersoner oclt stiftelser som iir kmder hos S - E- B anken Kap it aifdra al tni n g lt etj iinas att 125 kapitalftroaltare, 25 s t iftel s efdrzto I t n r e o c h 3A akimdklttre i Suerige S-E-Bankens linef ormer pa privatmarknaden och Luxctttburg. Bankkrediter Bolin 31 dec 1995 3l dec i994 24,0 38,0 10,8 9,0 Miljarder kronor 7nA Marknads- Miljarder mdel, kronor procent llarknadsandel, procent 1nO ",7) Rq fr,{i r sis.ai husl'r5lisut}ar-rir.lg, i}r;de h*krediter Medan utlaningen till hush6ll fran samtliga banker minskade med cirka 2 procent sjdnk S-E-Bankens utianing med drygt 3 procent. Bankens marknadsandel av utlaningen till annat dn bostiider sjcink diirmed marginellt. Det rekordldga bostadsbyggandet och den hoga realriintan ledde till att bolinen till hushallen 16g p6 en fortsatt lag niva under 1995. \Ad utgangen av 6ret uppgick de svenska bolineinstitutens sammanlagda utlining till sm&hus och bostadsrdtter till 423 miliarder kronor, r'arav 9E-Banken BoLAn svarade f6r 9 procent. S-E-Banken BoLAns viktigaste kanal till saviil gamla som nya kunder iir bankens kontor. For att na nya kundgrupper har f<iretaget damtover inlett samarbete med ett antal fastighetsmiiklare samt med Sesam Telefonbanken. Det senare innebiir att kundema kan fi en lineansokan godkiind iiven under helger eller pa andra tider di bankkontoren iir stdngda. ilra ir ftir 5-!-Banken Kort S-E-Banken Kort?ir Nordens ledande kortutgivare med drygt i,7 miljoner utestaende kort. Sortimentet omfattar rese- och representationskorten Eurocard och Diners Club, profilerade Atlet i Gdteborg iir ett aa Sveriges stdrsta familjeii gd n zterks ta d sfdre t ng ned all tilloerknirtg i Sonige och 75 procent als oms iit tnin g en u t oml ands. Fdretaget anzsiinder S-E-Banken.fdr att tiicka s ina fin at tsie lla b ehov i sduiil Sz,erige sont utomlands.
S K A N D I N A V I S K A E N S K I L D A B A N K E N Division S-E-tsanken kort for t ex H&M, Hemkop och B&W samt generella bankkort (VISA och MasterCard). Trots den hardnande konkurrensen, inte minst fran detaljhandelrs egna kort, uppvisade S-E-Banken Kort ett gott forsiiljningsresultat. Sesar* Telefgnbanken Sedan Sesam bildades hosten 1994 som Sveriges forsta renodlade telefonbank med personlig betjaning dygnet runt har verksamheten utvecklats mycket positivt. Tillstromningen av kunder har overtriiffat planerna och drygt hiilften av kunderna kommer fran andra banker iin S-E-Banken. Under 1995 inledde Sesam inte bara dei tidigare ndmnda samarbetet med S-E-Banken BoLAn utan dven med Svensk Fastighetsfcirmedling, Sveriges stcirsta fastighetsmiiklarkedja. ffi*ry-:**-',#gx- S-E-Banken har cirka 110 000 kunder bland sma och medelstora foretag. Dessutom ansvarar divisionen for affiirerna med ett antal storre foretag, kommunel, fondkommissioniirsfirmor och fondforvaltare. Okad inl,*ning" nrarginelx t minskad ilfl,&nin,g Vid utgangen av Aret uppgick division S-E-Bankens inlaning fran foretag, kommuner m fl till 50,8 miljarder kronor att jdmfora med 47,1 rrrlljarder vid sarrna tidpunkt 1994. De utestaende krediterna till samma kundkategori var totalt 123 miljarder (125 miljarder), inklusive bankens krediter till Diligentia. Ordinarie bankutl&ning svarade for 62 procent medan 32 procent hiinforde sig till bostadsfinansiering. Resterande 6 procent utgjordes av FinansSkandics utlaning. Nyproduktionen av flerbostadshus var under 1995 den lzigsta under efterkrigstiden. Men till fciljd av statens successivt minskande engagemang i och riintebidrag till bostadssektorn okade rorligheten pa marknaden for fastighetskrediter. Vid utgangen av Aret var den totala lanestocken till flerbostadshus i Sverige 500 miljarder kronor. Med 38 miljarder i utestaende 16n hade S-E-Banken BoLAn 7,6 procent av denna marknad. Niir det giiller nyutlaningen pa totalt 48 miljarder kronor var andelen 10,6 procent. tsra fir f&r lensir"r,g Nyforsiiljningen av FinansSkandics investeringskrediter, huvudsakligen i form av leasing, motsvarade forvlintningarna och cikade med 112 procent, medan factoring-tjrinster (fakturakop och fakturabehning) inte nadde forra Arets hciga ftirsiiljningsnivi. Vid utgangen av Aret uppgick den utestaende leasingvolymen till 5,9 miljarder kronor, vilket motsvarade en marknadsandel pa 14,8 procent. Kreditfcirlusterna minskade fran en redan IAg niva. Satsningen pa leverantdrsleasing, som in- Ieddes1994, utvecklades positivt och Finans- Skandic samarbetar nu med ett flertal leverantdrer av bland annat grafiska produkter och medicinsk utrustning. I borjan av 1995 oppnade FinansSkandic filial i Oslo i niira samarbete med S-E-Banken. Redan under det forsta Aret gjordes ett stort antal affiirer med storre norska fciretag. tr{.i skkapi talf fi rsiirj ning Under 1995 bildade banken en sdrskild enhet for riskkapitalforsorjning, S-E-Banken Foretagsinvest, med 200 Mkr till forfogande. LAnen iir utformade som efterstallda kreditet, dvs forlagslan, konvertibla fdrlagslin eller skuldebrev med optionsriitt. Fciretagsinvest, som fokuserar pa investeringar i storleksordningen 2-20 Mk1, kan ocksa ga in med aktiekapital pa upp till cirka en tredjedel av kapitalet, men hogst 5 procent av rostetalet, i respektive foretag. Hittills har S-E-Banken Fciretagskapital investerat 25 Mkr i ett s k venture capital-bolag, Novare Kapital, bildat i samarbete med lnvestor. Novare Kapital iir inriktat pa minoritetsinves- 10
S x A N D I N A V ] S K A E x S K J L D A B A N K E N teringar i mindre svenska foretag med god tillvaxtpotential och internationell konkurrenskraft. 70$ miiiarrter i dep& Vid utg&ngen av 1995 fcirualtade S-E-Banken Custody Service svenska och utliindska vdrdepapper fcir drygt 700 miljarder konor. Banken fcirsvarade sina hciga marknadsandelar pa dessa omraden. Under iret utfdrdade 9E-Banken Custody Service depaaktier fcir sammanlagt 30 miljarder kronor i Pharmacia-Upjohn. Svenska depaaktie-?igare i bolaget far samma riitt som amerikanska aktieiigare vad giiller mcijlighet att rirsta. S t o ckh olms Lokaltr at'ik har under dret leasingfinansier at 41 j iirna iigs - aagnar ftr Roslagsbanan genom FinansSkandic. D e t finansier ade b elopp et uppgdr till275 Mkr S-E-Banken har en hdg andel ar: sdztiil soenskt sottt internat ione IIn bet ai t j iinst er. H tm utnyttinr bankens tiiinster bland annat fir si nn im po r tbetalningnr. ll
S T A N D I N A V i S K A E N S K l L D A B a N K E N Mel Enskildas mdl iir att oara den ledande internationella merchantbanken med Norden som bas och att i den egenskapen. ge sina kunder i Norden och )ariga aiirlden rdd och seroice i samband med inhemska och internationellaffiirer. uara den naturliga partnern ftr banker och finansiella institutioner i alla deras affiirer med Narden samt. aisa uthdllig l\nsamhet och hdg aakastning pd eget kapital Strategi Frjr att nd dessa mdl i en stiindigt dknnde internationell konkurrens eft er str iiaar Enskilda hd gsta mdj liga professinnalism pd ftljande nyckelomrdden:. ldngsiktiga kundrelationer som bygger pd ett totalt engagemang f)r att tillaarata kundernas intressen. teknisk kompetens och profnsionellt lngarbete sfutiil inom traditionell merchant banking som pfr nya omrdden. Organisation Verksamheten omfattar tre produktinriktade affiirsomrdden - Enskilda Commercial Banking (betalningar, correspondent banking, liinderrisker, exportfinansiering mm), Enskilda Secuities (aktiehandel, rddgianing i samband med emissioner, fusioner och firaiirzt etc) samt Enskilila Trading e Capital Markets (aaluta- och riintehandel samt skuldfinansiering). Enheten Counterp arty Risk Management ansaarar fdr aeroakning och administration aa motpartsrisker samt fir bransch- och Jbretagsanalyser, medan Creilits soarar f6r att koncernens kreditpolitik efter- Ieas och gn en s k "second opinion" ifrdga om diztisionens bediter. Diz:isionens utliindska niitoerk, som betjiinar hela koncernen, omfattar filialer, dotterbolag och reresentantkontor i fjorton kinder. Enskilda hade aid drsskiftet ndrmare 1 900 anstiillda, oarao hrilften utanfdr Soerige. Enskilda Commercial Banking Enskilda Securities Enskilda Trading & Capital Markets Utlindska nitverket Thrbulent Sr ps Snst<ildas huvudmarknader \995 var ett turbulent Ar pa de internationella finansmarknaderna, och inte minst pi de marknader diir Enskilda har sin huvudsakliga verksamhet. Vintern och varen prdglades av den intemationella oron till foljd av kraschen i den engelska investmentbanken Barings, jordbiivrringen i Japan, finanskrisen i Mexico och devalveringen av den spanska pesetan. Den svenska ekonomin drabbades hart med kraftig forsvagning av kronan och stigande rdntor. Under forsommaren vdnde trenden. Stabiliteten okade i flera liindet, bland annat till fciljd av att ett antal centralbanker siinkte sina stl.rriintor. I Sverige bidrog den forbatkade budgetsituationen och beslutet om att anta konvergenskraven in-for EMU till att kronan starktes och obligationsriintoma sjonk. Den utvecklingen fortsatte under hosten. Aven pa aktieborserna borjade Aret svagt till foljd av den sjunkande dollarkursen, finanskrisen i Mexico och nedskiirningen av amerikanskt investeringskapital. Aktiviteten tilltog dock under senare delen av iret i takt med de sjunkande rdntorna. I Sverige var utvecklingen mer positiv och bcirsindex steg med 18 procent under Aret, medan omsattningen var i stort sett ofordndrad iiimfort med 1994. 12
S x A \ D i N A V T s K A E N S K I L D A B A N K E N C lob;:lt k r"r rrd- $cl.: prodr:kf;insvar Den snabba internationaliseringen och forandringarna pi aktie-, rinte- och I'alutarnarknaderna skapade under 6ret ett behov av ati gdra Enskildas organisation dn mer globalt inriktad. Divisionens tre affdrsomraden - Enskilda Commercial Banking, Enskilda Securities och Enskilda Trading & Capitai Markets (TCM) - fungerar nu i princip som dotterbolag, d;ir siv;il de produkt- som kundansvariga har ett globalt ansvar inom sina respektive omraden. Det overgripande kundansvaret fcirdelar sig pa s6 sdtt att Enskilda Securities ansvarar for fciretag, TCM fcjr instihrtionella kunder och Commercial Banking fcir banker. Enskilda S ecur i t ies ztar futslti I d rz C a zzx n eyr.i ntr B * zzk in g AffiirsomrAdet Commercial Banking omfattar betahringar och likviditetshanter:ing, rcirelsekapitalfinansiering, export- och projektfinansiering, landriskhantering samt kundansvar fcir banker. Under 1995 boriade den hardnande internationella konkurrensen mdrkas pa allvar inom Commercial Bankings verksamhetsfiilt.'llrots detta kunde banken befiista sin st?illning som iedande i Sverige pa de flesta av dessa produktomraden. Det beror bland annat pa att storforetagen tenderar att reducera antalet banker de den tionde sttirstn rddgiisaren inom fusioner och fdroiira i Europa under 1995- TilI uppdragen hdrde bland annat sammanslagningen av Pharmacia och Upjohn sant Astrns firoiire azr delar azt F isons forskningsoch tt tt' ecklin gsa erksanthet. Bilden iir f'dn Astras laboratorium. arbetar med. Eftersom banken har en jdmfcirelsevis homogen internationell systemmiljci har den ocksa goda mojligheter aft erbjuda lcisningar som i-nnefattar flera ldnder och,/eller valutor. l{;id$ivning sch rnetadutveckling Efterhand som de efterstriivade ltisningama blir alltmer komplexa blir affiirsutbytet med kunden i okande grad inriktat p& radgivning och metodutveckling. Bankens kunskap om de svenska storforetagens behov skapar diirmed goda forutsiittningar att konkurrera dven om fjdnster som inte iir direkt relaterade till Sverige. Under 1995 genomfdrde Enskilda Commercial Banking globala systemldsnilrgar frir ett {lertal svenska stor- Under 1995 liimnade Enskilda Contmercial Banking en exportkreditram fdr det estliintl ska t elefonbolage t E e sti TeIe, numera deliigt aa firrskn Telecom och saenska Telia. Kred it en au ser,ft n a nsie - ring ai: leaeranser fdr Iitzj en iit et frfr n N okia. 1J
S T A N D I N A V I S K A E N S K I L D A B A N K E N Division Enskilda fciretag. Bankens internationella niitverk betyder mycket i detta sammanhang. Antalet personer i direkt hanteringsarbete minskade viisentligt. Diirigenom frigjordes resurser for radgivningsoch fcirsiiljningsarbete liksom for produktutveckling. Alla transaktioner for de mest kriivande kundforetagen hanteras nu pe en och samma avdelning. Under Aret utsag EU-kommissionen Skandinaviska Enskilda Banken till officiell ECU-bank i Sverige. Det innebiir att kommissionens betalningar gir via konto i banken och hanteras inom Enskilda Commercial Banking. *{tig aktivitet inorn prciektfinansiering Under 1995 avslutades ett tjugotal storre exportoch projektfinansieringar av leveranser fran ett stort antal nordiska kunder, bland annat ABB, Perstorp, Ericsson, Kvaerner Turbin AB, Nokia och Volvo Lastvagnar. Srirskilt inom telekommunikationsomradet genomfcirdes ett betydande antal affiirer i saviil Europa som USA, Kanada och Asien. Trots okande konkurrens fran bland annat de utlandsiigda bankerna i Sverige befiiste banken sin stiillning som ledande pa detta omrade..ilrus& d f*tc 5 t: c us"ities Enskilda Securities bestar av enheterna Equities, Equity Capital Markets och Corporate Finance. M6let iir att vara den ledande internationella investmentbanken for framfor allt nordiska kunder samt en av de ledande internationella fondkomrnissiondrerna pa de viktigare aktiemarknaderna i kontinentaleuropa. Enskilda Securities tir den enda nordiska investmentbanken som firms etablerad med full service pa alla internationella marknader av storre betydelse for de nordiska kunderna. Institutionetrla investerare i fokus Equities svarar fcir analys och fcirsiiljning av samt handel med aktier och aktierelaterade instrument i Stockholm, Oslo, Helsingfors, Londory Paris, Frankfurt och New York. PA alla dessa platsex, med undantag for New York, iir banken ocksa borsmedlem. Kundkretsen utgors huvudsakligen av irstitutionella placerare, framfor allt i Storbritarurien, Norden och USA. Forutom egna analyser av de nordiska och kontinentaleuropeiska aktiemarknaderna kan Enskilda Securities genom samarbete med andra analysfciretag even erbjuda analyser for Storbritannien, Nordamerika och Fjiirran Ostern. Institutionella placerare utanfcir Sverige svarar for ungefdr fva tredjedelar av Enskilda Securities omsiitb:ring vad avser aktierelaterade affarer. Trots hardnande konkurrens i form av ett antal nya intemationella aktdrer pa Stockholms Fondbrirs kunde banken forsvara sin stiillrling som den storste aktoren pa den svenska brjrsen. Andelen av aktiehandeln i Sverige sjcink dock fran drygt 12 procent 1994n[ 11 procent 1995. PA aktiederivat var banken klart storst med ungeftir 25 procent av marknaden. PA Helsingforsbcirsen uppgick Enskilda Securities andei av aktiehandeln ti11 8 procent redan efter det forsta Aret som borsmedlem. Pd den norska aktiemarknaden var andelen 2,5 procent. Mot slutet av Aret startade Enskilda Securities handel med aktiederivat i Finland. Under 1996 planeras derivathandeln komma igang 2iven i Norge. F{iiga andetrar inam C*rporate F:inagt* Enskilda Securities starka stallning som ledande nordisk investmentbank befiistes under 6ret. Det avspeglade sig bland arurat i ett antal tiitplaceringar i fraga om nyemissioner och marknadsintroduktioner samt inte minst inom fusioner och forviirv, ddr Enskilda var den tionde storsta radgivaren i Europa under 1995. Under Aret genomfordes 12 nyemissioner/utfcirsdljningar pi sammantaget 10,5 miljarder kronor fcir svenska foretag, vilket inrlebar en halvering jiimfort med 1994. Enskilda Securities, som bland annat iedde Skanskas utforsiiljning T4
5 x : \ \ D t \ A V r s K A E r s K t l. n ; \ B r \ - K i t \ av aktier i Custos och hade delat ledarskap for den omfattande nyemissionen i Ericsson, medverkade i affdrer motsvarande 86 procent av clen totala volymen. Aven vad galler marknadsintuoduktioner I'ar aktiviteten i Sverige lagre 1995 dn under foregaende 6r - 17 rniljarder kronor fcirdelat pa 15 f<iretag att jimfora med 22 miljarder respektir.e 42 bolag7991. Enskilda Securities medverkade i introduktioner motsvarande ndra 50 procent av denna volym. Det totala virdet av 6rets uppkopserbjudanden p6verkacles kraftigt av Pharma cia-upjohnaffiireru som ensam svarade frir citka 80 procent av den totala volymen,57,8 miliarder lronor, pa den svenska marknaden 1995. Enskilda, som hade delat ledarskap fcir denna affar, var ocksa radgivare vid biand annat Astras forv?irv av delar av brittiska Fisons forsknings- och utvecklingsverksamhet i USA och England, norska Orklas forvdn' av BCPs livsrnedelsdel, sammanslagningen mellan Pripps och Ringnes samt amerikanska 3erkleys kop av Abu Carcia. Under hcisten bildade Enskilda Securities och den amerikanska investmentbanken Biackstone Limited Partnership en allians for ridgivning avseende foretagsfrirviirv och fcirsiljningar melian Norden och Nordamerika. Vid slutet av Aret kom det fci'rsta resultatet arr samarbetet: medverkan vid Assa Abloys kop av Essex Holding, en av USAs storsta listillverkare. Fcirutom finansiell ridgirming erbjuder Enskilda Securities juridisk r6dgivning via Enskilda Juridik. Enskilda Tradiu;;. Capital Marktts iir tktt s tti rs tt' akt'ort t t i t t o r r t in I 1 r ts,- och olil i li t ilrt : - lnndeln i S*rige. i 3i] iij:"::t;g:;iii;::;j*; : Iicrli*:: Det overgripande ansvaret fcir divisionens affiirer med de stora foretagskunderna - cirka 80 svenska och 100 civriga nordiska koncemer - ligger hos Corporate FirTance. Fcir varje kund finns en kundansvarig, som i naira samarbete med olika experter inom banken erbjuder radgrvning och losningar pi allt frin marknadsintroduktioner till finansieringar. Enskilda i OsIo metjz,erknde uder frret t:id en offentlig en issio n fdr red erifdret aget A\MILCO AIS inon Anders Willrcbrcen Gruppen och deltog ocksfi z,id finnnsierirgert nzr balngets nya oljefnrty g P e t rtti arl F oinapen. 15
S T A N D I N A V I S K A E N S K I L D A B A N K E N Division Enskilda Fdrutom i Sverige finns Corporate Finance representerat i London, Oslo och Helsingfors. Under 1995 bildades en ny enhe! Enskiida Securities Risk Control, med uppgift att mdta, <ivervaka och folja upp de positioner som Enskilda Securities har som ett led i sin aktiehandel. E;erckifda Tr"nei.irtg & Cnpit*t fxll*rksts Enskilda tading & Capital Markets (TCM) har ansvar for handeln med valutor och rantebiirande instrument inom och utom balansriikningen samt kapitalmarknadsprodukter skuldomradet. inom For att oka TCMs fokusering pa de institutionella kunderna bildades under Aret en sarskild enhet med ansvar for lonsamheten och koordineringen av marknadsaktiviteterna inom detta kundsegment. TCMs marknadsandelar i Norge och Finland utvecklades b;ittre lin berliknat.f6r 1996 ar malet att konsolidera den stlillning som uppnatts bland stcjrre kunder och expandera i segmentet diirunder. Stark position pa valutamarknaden Bankens ledande strillning inom den internationella handeln med nordiska valutor bekrdftades av ett flertal marknadsoversikter och kundenkliter, i saviil Europa som USA och Asien, under 1995. I tidskriften Euromoney t ex rankades Enskilda som den frdmsta banken i viirlden i fraga om handel med nordiska valutor. Lcinsamheten var god och bdttre dn under 1994. Niir det gtiller de traditionella produkterna okade kraven pa kvalitet i form av ekonomisk analys mm i takt med kundernas stigande krav. Samtidigt fortsatte marknaden for valutaoptioner att cika. 9tarlci &r p6 ngrdi*ka slq*xdmarknaden Intresset for industri- o.n t*""outguti* pi den nordiska marknaden var fortsatt starkt. Enskilda hade liksom tidigare Ar en ledande position pa detta omrade i Sverige och arrangerade eller deltog i over 20 obligations- och llri/lisf* Certifikat - Kortfristiga skuldebrev som emitteras genom en eller flera banker upp till ett r.isst rambelopp Clearing - Kvittning eller utjdnining av omsesidiga tbrdringar meilan banker Derivat - Instrument som baserar sig pa underliggande viirdepapper, valutor eller rdntor Euro Commercial Paper - Skuldebrev med en triptid pa htig-e127q dagar; kan friimst utnyttjas av fcirstklassiga iiintagare pa penningmarknaden i USA och Europa Floating Rate Note (FRN) - Ett langfristigi skuldber,is vars rantesats oftast bestams var tredie manad. Investmentbank - bank vars verksamhel omfattar tinansiejl ridgivning til1 forerag i samband med b<irsintrocluktioner, f<iretagsfrjrvdrv, fusioner etc samt aktieanalys och aktiehandei. IV{arket maker - En bank, fbrrdkommissiondr eller iiknande son-r fcirbundit sig aft h6lla marknad genom att stiilla kop- och selikurser i ett visst viirdepapper. Medium Term Note - Skuldebrev med en lophd pa tvi till rio 6r. Merchantbank - brittisk beteckning pa bankbfirma sorn specialiserat sig pi laneformedling, finansiering av intemationell handel, emissionsverksamhet samt radgir.ning vid fciretagsfcirviirv och fusioner. Frivate placernent - Piacering av skuldebrev hos ett fital investerare, utan medverkan av undenvriiers (banker som garanterar att en viss del av linet placeras)- Swap - Byte av betalfloden, t ex i form av nettot pi fasta rintesb:drnmar mot rtlrliga eller en valuta mot en annan. Terminskonkakt - Avtal om kcip eller fcirsiiljning av en tillging, di{r leverans och pris sker vid ett bestiirnt datum i framtiden. 16
S T A N D I N A V I S K A E I T s K I L D A B a N K E N Floating Rate Note-emissione4, Medium Term Note-program och private placements till ett sammanlagt viirde pa drygt2} miljarder kronor. Bland lantagarna fanns Securum, Stockholms Stad, Volvo och Oresundskonsortiet. Den svenska certifikatmarknaden cikade med 30 procent i volym. En stor del av okningen var hiinforlig till nya lantagare. Enskilda deltar i 70 av totalt 100 utestaende laneprogram. Ett fortsait utlaningsbehov hos sivzil banker som institutionella placerare medforde en strcim av kapital till de internationella skuldmarknaderna. Minga stora lantagare drog fordel av detta och 1995 blev ett rekordar i fr6ga om s;mdikerade l6n. Enskilda var iiven under 1995 den storsta arrangoren av lan till nordiska foretag med narmare 30 transaktioner - bland annat fcir finska Repola, norska Kvaerne4, Stora, Scania samt republiken Island - till ett viirde av cirka 12 miljarder dollar. Aven pa de europeiska marknaderna fcir Medium Term Notes och Euro Commercial Paper var aktiviteten hog och Enskilda behcill sin starka stallning pa dessa marknadssegment. Den kraftiga tillvaxten for privatobligationer pa den svenska marknaden, diir S-E-Bankskoncernen dr en av de strirsta ernittentema, fort' satte under 1995. Enskilda dr en av de ledande medlemmarna av SOX, den elektroniska bcirsen for privatobligationeq, och var under 1995 den storsta market makern pa detta omrade. {-ugnare utveckling p& derivatn'larknaden Aktiviteten pa derivatmarknaden var liigre iin under 1994 och det utldndska engagemanget pa de nordiska marknaderna minskade. Enskilda, som iir den storsta aktoren pi den nordiska derivatmarknadery lyckades dock cika saviil marknadsandel som lonsamhet pa rante- och valutarelaterade swappar och swap-relaterade kontrakt. (Se vidare sidan 30.) Samtidigt som marknaden for borshandlade terminskontrakt totalt sett minskade under 1995 kunde Enskilda Futures, Enskildas m2iklarenhet for borshandlade terminskontrakt, oka sina volymer till en rekordhog niva och pa sa siitt oka sin marknadsandel. Mot slutet av Aret blev Enskilda Futures Ltd. som forsta nordiska institution clearingmedlem av Chicago Mercantile Exchange, vdrldens stcirsta marknadsplats for standardiserade termins- och optionskontrakt. Genom medlemskapet kan Enskilda erbjuda iin biittre service till kundema. Proprietary trading FrAn och med 1995 definieras TCMs handel i egen portfolj som ett siirskilt produktomrade, Proprietary tading. Hlirigenom siitts kundaktiviteterna i fokus pa ett tydligare sdtt iin tidigare samtidigt som bankens eget risktagande renodlas. Minskad utlsning, Division Enskildas utestaende krediter uppgick vid utgangen av Aret n r68,2 miljarder kronor att jiimfcira med72,2 miljarder den 31 december 1994. Minskningen geillde framst utliningen i utldndsk valuta. NedgAngen skall ses mot bakgrund av den langsiktiga trend som innebiir att utlaningen till foretagen successivt minskat och ersatts med s k vdrdepapperisering (som innebdr att fciretagen finansierar sig direkt pa marknaden) och andra affdrer utanfcir bankernas balansriikning. Banken upptriider da som radgivare och arrangcir i stiillet for att vara lsngivare. T7
S T A N D I N A V I S K A E N S K I L D A B A N K E N Overtagna fastigtrreter och andra pantetr Vid utg6ngen av 1995 iigde S-E-Bankskoncernen fastigheter och andra panter overtagna for skyddande av fordran till ett bokfctrt vdrde av 16,1 miljarder kronor. Fastighetspanter med ett sammanlagt bokfort viirde pd 13,5 miljarder kronor forvaltades av underkoncernen Diligentia. For civriga overtagna panter uppgick det bokforda v?irdet till 2,6 miljarder, varav akfiema i fastighetsbolaget Araniis som overtogs i februari1995 svarade for 382 Mkr. Diligentia ligde vid Arsskiftet 707 fastigheter med en total uthyrbar ytap62,7 miljoner kvadratmeter. BestAndet dr koncentrerat till Stor- Stockholm och Stor-Goteborg. 11 procent av den uthynbara ytan och 23 procent av det bokforda viirdet finns utomlands. Merparten utgors av kommersieila lokaler, medan bostlider svarar fcir en fjrirdedel av den totala volymen. Under Aret avyttrades tre av bolagets fastigheter i Norge, ett antal mindre fastigheter i Stockholm och Goteborg samt Gimo Konferenshotell i Uppland. Samtidigt tillfordes ett antal nya fastigheter, bland annat fran Coronado. Diligentia Geografisk lddelning bokf6rt virde, inkl projekt Belgien 60,4% Sverige AranAs-koncernen Geogratisk f6rdelning bokf6rt varde, inkl projekt L4,6% Portugal 8,4% T rrvpmhrrro 7 Ro/^ - "-"'o '/" " 6vriga utlandet 8,8% meter, exklusive projekt, iir spritt pa ett flertal l2inder med en koncentration till Belgien, Luxemburg, Portugal och Sverige. Gvriga iivertagna panter En stor dei av koncernens ovriga overtagna panter forvaltas av Diligentia Invest, som vid Arsskiftet forvaltade aktier och konvertibler till ett bokfort vdrde av 1,6 miljarder kronor. Innehavet omfattar friimst aktier och konvertibler i borsnoterade fastighetsbolag. (Se vidare ForvalhingsberAttelsen sidan 28.) Stockholm 32% Goteborg 75% Oresundsregionen 9ok A Utlandet Vid Arets slut iigde Arandskoncernen 99 fastigheter med ett bokfort viirde pi 9,8 miljarder kronor. FastighetsbestAndet, som samrnantaget omfattar en uthyrbar ytaph 675 000 kvadrat- 1B
S T A N D I N A V l S K A E N S K I L D A B a N K E N R.iskkontroltr och riskpolicy En banks verksamhet handlar till stor del om att hantera risker av olika slag, frdmst marknadsoch mopartsrisker, men ocksa likviditets- och operationeila risker.. Marknadsrisk iir den risk som ligger i att viirdet pa bankens tillgangar och skulder kan stiga eller sjunka till fdljd av marknadsmdssiga prisfciriindringar.. Motpartsrisk dr risken for att de kunder (fdretag, privatpersoneq, banke4 finansiella institutioner, stater etc) som banken gor affdrer med av n&got skdl inte formar fullgcira sina skyldigheter gentemot banken. Huvuddelen av motpartsrisken kan hdnforas till kreditrisker. n Likoiditetsrisk iir risken for forlust till fdljd av brist pa likviditet som kan tvinga banken att exempelvis ga ur en position i fcirtid. Denna risk uppstar di placeringar och finansiering loper pa olika tid.. Operationell risk 2ir risken for oforutsedda fcirluster till foljd av administrativa eller systemmiissiga fel. Dessa kan vara avsiktliga - t ex brott mot lag eller instruktion - eller oavsiktliga, inom eller utom bankens kontroll. Medan kredit- och likviditetsrisker kan ses som klassiska bankrisker, har marknadsrisker - dvs rdnte-, valuta- och aktiekursrisker - under senare 6r hamnat i fokus pa ett sdrskilt siitt. Detta dr en fciljd av de senaste Arens expansion av affdrer utanjor balansrdkningen, inte minst i handeln med olika derivatinstrument, som kunderna anvdnder fcir att avbalansera sina egna risksituationer. Vissa risket, framfor allt kredit- och marknadsrisker, tar banken pi sig som en integrerad del av affiirsutbytet med kundema. Banken ser saledes dessa affdrer - i och utanfor balansriikningen - som en del av sin ordinarie verksamhet. Det giiller ddrvid att hantera de risker som affarerna med kundema medfor pa ett fcir banken kontrollerbart siitt. Dlirfcir faststdller bankens styrelse limiter fcir de hogsta vdrden som de samlade riskema far uppg6 tilt vid varje enskild tidpunkt..frirsthrlq f ruganisa tisn f Ur ris kknri tr:cll Under de senaste ar"r,n@ partsrisker fatt en effektiv utformning inom S-E-Bankskoncernen genom inr,iittandet av den nyakreditorganisationen. Denna har inte bara ansvaret fcir koncernens kreditpolitik och portfoljfragor utan har ocksa en viktig funktion ruir det galler att gora en fran afflirssidan skild bedomning, svara fcir en "second opinion", av storre kreditbeslut. Under 1995 etablerades en strukfur fcir samordnad sfyrning av den totala risken - dvs savlil marknads- och motpartsrisker som likviditetsoch operationella risker - inom koncernen. Den s k Assef & Liability-kommitt1n har starkts och utgcir nu ett for koncernen gemensamt beslutsorgan fcir behandling av risk-, kapitaloch likviditetsfragor liksom fragor som rcir struktur och utveckling av balansriikning och ovrig afflirsvolym. Kommitt6ns uppgift iir bland annat att fortlopande ansvara fcir koncernens civergripande riskpolitik, som faststiills av bankens styrelse. Kommitt6n, som leds av koncemchefen, fattar beslut om o riktlinjer fcir styrning och samordning av koncernens samlade affdrsrisk i form av marknads-, motparts-, likviditets- och operationella risker liksom for vilket behov av riskkaoital detta fciranleder r hcigsta belopp fdr koncemens marknadsrisker i form av valuta-, rlinte-, fastighets- och aktierisker samt totala motpartsrisker. riktlinjer for riskanalys, riskkontroll samt metod- och systemutveckling. En ny koncemstab, Group Risk Control (GRC), har inrdttats fcir mdtning och kontroll av risker och for metodutveckling i anslutning till detta 19