Sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids

HANDBOK Sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids En handbok för cirkelledare som i förebyggande syfte arbetar med information om sexuellt överförbara sjukdomar, STI och Hiv/Aids. sid X

Innehåll Förord... sid 3 Bakgrund... sid 4 Inledning... sid 5 Syfte... sid 6 Mål... sid 7 Avgränsningar... sid 7 Metod... sid 8 Cirkelledarens upplägg och förhållningssätt... sid 9 Studiecirkel 1. Introduktion... sid 11 2. Anatomi och din egen kropp... sid13 3. Anatomi och egenvård... sid 18 4. Kärlek och relationer... sid 20 5. Sexualitet... sid 22 6. Attityder och värderingar... sid 25 7. Hiv och Aids... sid 27 8. STI... sid 30 9. Säkrare sex... sid 33 10. Främja sexualitet från våld och diskriminering... sid 34 11. Uppföljning och utvärdering... sid 36 Referenser... sid 37

Förord Studiefrämjandet MittSkåne har i olika projekt arbetat med målgruppen invandrade och asylsökande människor. Det har många gånger varit väldigt resurskrävande eftersom det tar lång tid att utveckla ett förtroende och att skapa ett naturligt sammanhang för målgruppen. När människor möts i en förtroendeingivande miljö med goda intentioner utvecklas en nyfikenhet och det blir enklare att diskutera attityder, ta till sig ny kunskap och acceptera nya levnadsförhållanden. Folkbildningsmetodiken är en pedagogisk utmaning när människor med en annan kulturell, etisk eller religiös bakgrund möts i det svenska samhället. Detta i vår postmoderna tid där både globalisering och andra förändringar tyvärr ibland försvårar integration och invandrade känner sig kanske istället segregerade och bildar egna små samhällen. Olika projektarbeten har möjliggjort en ökad förståelse för oss inom Studiefrämjandet. Vi har lärt oss om kulturella olikheter, religiösa skillnader, värderingar, normer, etnisk tillhörighet, oliktänkande och så vidare. Vår erfarenhet är att om man klassificerar människor från samma land och bildar en gemensam grupp för dem är ingen bra lösning. Utan vår övertygelse för att uppnå bästa resultat är att blandade grupper med olika etniska bakgrunder ger ett större utrymme för ett livslångt lärande. Vårt förhållande till våra medmänniskor är centralt för hur vi mår och samverkar med andra människor. Vi skapar dessutom relationer och gemensamma uttrycksformer och tillhörighet i samhället. Detta är grunden till att främja hälsa och harmoni i tillvaron. Det speglar mycket om vad man har för bakgrund och hur man vill leva i framtiden 1. Mot bakgrund av all erfarenhet och Statens folkhälsoinstitut rapport möjliggörs förutsättningarna för att skriva en handbok om sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids med målet att implementera handboken och dess metoder för blivande cirkelledare med syftet att motivera fler individer att vårda sin sexuella hälsa genom ökad kunskap och därmed minska risken för STI och Hiv/Aids. 1 Statens folkhälsoinstitut rapport 2005:23, Kultur för hälsa Januari 2014 Projektledare: Tsignesh Asres och Gull-Britt Nilsson Grafisk form: Carita Lott Publikationen utgiven av; Studiefrämjandet MittSkåne, Fabriksgatan 2A 222 37 Lund Tfn + 46 46 211 77 50 www.studieframjandet.se/lund sid 3

Bakgrund Studiefrämjandet är ett av Sveriges största studieförbund. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna och bedriver folkbildningsverksamhet över hela landet. Studiefrämjandet är en ideell förening och utifrån ett demokratiskt synsätt hävdar vi alla människors lika värde och rätt till kunskap, kultur och bildning. Studiefrämjandet prioriterar de som fått mindre möjlighet än andra att delta i både utbildnings- och folkbildningsverksamhet. I all vår verksamhet ska vi främja ett mångkulturellt samhälle. Tillgänglighet och hållbarhet är två av Studiefrämjandets hörnpelare och en förutsättning för att alla ska ha samma möjlighet att delta jämlikt i olika sammanhang oavsett språkkunskaper, hudfärg, könsidentitet, klass, sexualitet, etnicitet, religiös åskådning eller trosuppfattning. I ett tillgängligt samhälle enligt Studiefrämjandets policy är information och verksamhet utformat på ett sådant sätt att ingen individ på något sätt ska känna sig exkluderad. Studiefrämjandet MittSkåne har sedan 2004 arbetat med olika hälsofrämjande insatser för asylsökande och invandrade, exempelvis; Hälsoprojekt Empowerment (2004-2012) Lika rättigheter lika möjligheter (2007-2009) Lär dej cykla (2010-2011) LEIA ledarskap, egenmakt, initiativ, ansvar (2011-2013) Samt ett antal kortare projekt såsom mångkulturell matlagning, läsfrämjande insatser, naturguidningar och cirklar inom hälsa och samhälle. Studiefrämjandet MittSkåne har under flera år genom olika projekt bidragit till att skapa bättre förutsättningar för invandrade. Detta har resulterat i och utvecklats till ett stort nätverk med såväl tjänstemän inom den kommunala sektorn som enskilda individer. sid 4

Inledning Alla människor ska kunna uppleva sexuell integritet, självkänsla och välbefinnande i alla faser av livet, oavsett kön, sexualitet, ursprung, funktionalitet och sammanhang. Vår uppfattning är att vi är långt ifrån detta mål. Människors frihet att vara, välja och njuta begränsas dagligen, både genom strukturell diskriminering och genom våldshandlingar och övergrepp 2. Materialet består av faktadelar, information, övningar och folkbildningsmetoder som sammanställs i en studiecirkel med elva sammankomster och tio olika teman. Ett tema för varje sammankomst. I studiecirkeldelen får ledare dels en överblick över temainnehåll, dels olika konkreta förslag på samtal, diskussioner och förslag på gruppdynamik- och värderingsövningar allt i enlighet med folkbildningens metoder. Sammankomsterna innehåller förslag på olika delmoment; återkoppling fakta gruppdynamik- eller värderingsövning diskussioner reflektioner Varje sammankomst börjar med en återkoppling. Vad har deltagaren funderat på sedan förra träffen? Finns det något som är oklart? Har deltagaren själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap med hänsyn till vad som diskuterades vid förra träffen? Värderingsövningar och dess metoder är hämtat från Aktiva värderingar 3. För den som vill ha fördjupad kunskap om temainnehåll finns hänvisningar och referenser. Handboken är tänkt att användas av utbildade cirkelledare. Vi rekommenderar ledare med utländsk bakgrund men det är inget krav. Manliga ledare till mansgrupper och kvinnliga ledare till kvinnogrupper är dock att föredra. Förhoppningsvis kan avslutad studiecirkel med koppling till handbokens upplägg ge stöd i att fortsätta inhämta kunskap om sexualitet och sexuellt överförbara sjukdomar, STI och Hiv/Aids i form av egna studiecirklar eller vängrupper. Sammantaget vill vi bidra med våra erfarenheter till att skapa en ökad förtrogenhet att i studiecirkelform samtala kring kulturella förhållanden, kulturella likheter och olikheter, säkrare sex samt att stärka det preventiva arbetet när det gäller sexuellt överförbara sjukdomar, hiv och oönskade graviditeter. Inspiration till studiehandledning är bland annat hämtat från LAFA 4. 2 Ulrika Löfmark & Anne Hammarström 2004: 10 3 Stenberg, Johan 2003 4 LAFA, 2007, kropp & sexualitet -Fakta-och metoder för lärare som undervisar i svenska som andraspråk sid 5

Syfte Syftet med folkbildning är att på ett demokratiskt och jämlikt sätt få medborgarna i samhället att ta till sig ny kunskap och nya värderingar utanför den traditionella skolvärlden genom exempelvis studiecirklar, bibliotek, konferenser och föreläsningar. Syftet med handboken är att underlätta arbetet med att sprida information och kunskap inom det i många kulturer tabubelagda och känslosamma området sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids. Vi vill också på olika sätt poängtera värdet av att för att nå ett lyckat resultat är det viktigt att avsätta tid till att skapa goda förutsättningar för både ledare och deltagare. Att diskutera känsliga och svåråtkomliga ämnen är ett uppdrag som kräver fingertoppskänsla. Vi har alla behov av långsiktigt lärande. En process som varar livet ut. Som nyanländ i ett främmande land med stora kulturella skillnader mot hemlandets kan det för många upplevas som ett inre kaos 5. I de fall där individer får ta del av folkbildningsmetodiken där kunskap och egna erfarenheter är av avgörande betydelse i lärandeprocessen, så är vår erfarenhet att deltagare har stora möjligheter att känna tillfredsställelse i lärandet. Utgångspunkt för all bildning är att vi aldrig kan ge kunskap. Vi kan däremot skapa bra förutsättningar för en lärandeprocess. Handboken är ett material för cirkelledare som vill förmedla kunskap inom området sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids. Målgruppen är invandrade, nyanlända unga och vuxna. Handboken belyser några av livets viktiga frågor allt från kulturella skillnader och likheter till kärlek, sexualitet och STI, Hiv/Aids. Handbokens innehåll och upplägg är baserat på upplevda erfarenheter från cirkelledare, fakta, folkhälsorapporter från folkhälsoinstitutet och smittskyddsinstitutet. Diskussioner och frågeställningar från tidigare grupper, gruppdynamik- och värderingsövningar. 5 Lena Sahlqvist & Erland Wiberg 2003 sid 6

Mål Målet med handboken är att utbilda cirkelledare i grundläggande kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa. Utbildade cirkelledare håller studiecirklar inom området (se teman och delmoment nedan). Utifrån handbokens upplägg och metodik underlättar och möjliggörs lärande processen både för cirkelledare och deltagare att inhämta och förädla kunskap. Studiecirkelns teman; Introduktion Anatomi och egen kropp Anatomi och egenvård Kärlek och relationer Sexualitet Attityder och värderingar Hiv och Aids STI Säkrare sex Främja sexualitet från våld och diskriminering Uppföljning och utvärdering Delmoment som ingår i studiecirkeln; kunskap om sin egen kropp kunskap om sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids. kunskap om användning av kondom kunskap om individers rätt till lika rättigheter och lika möjligheter kunskap om individuella attityder och uppfattningar utifrån ett genusperspektiv kunskap om sexuella förhållningssätt individuella reflektioner över eget risktagande Avgränsningar Handbokens innehåll avgränsas till grundläggande kunskap om sexualitet, STI, Hiv/Aids och sexuell hälsa med hänvisning till referenser när det gäller fördjupad ämneskunskap. Utbildaren har en central roll och ska själv ha genomgått Empowerment studiecirkel, utbildats i metoden samt Studiefrämjandets tre stegs ledarutveckling. Av erfarenhet är rekrytering av ledare av stor betydelse för ett lyckat resultat och sker av ansvariga inom Studiefrämjandet. sid 7

Metod Folkbildningsmetodiken bygger på ett fritt och frivilligt deltagande och att alla deltagare bidrar med sin kunskap och sina erfarenheter. Studiefrämjandets erfarenhet är att folkbildningsmetoden fungerar mycket bra inom området sexuell hälsa, STI och Hiv/Aids. En liten grupp om minst 3 deltagare och max 10-12 deltagare fungerar bra enligt folkbildningsmetodiken. Liten grupp Demokrati Folkbildning Delaktighet Frivilligt Forskarna Margareta Johansson och Hans Lorentz vid Lunds Universitet, har försökt finna förståelse föroch kunskap om betydelse av folkbildning för deltagare med annan kulturell, etnisk eller religiös bakgrund i relation till deras personliga utveckling, lärande, identitet och integration i det svenska samhället 6. De menar att det finns ett uppenbart samband mellan integration och folkbildning. Bildning ger en möjlighet att orientera sig i tillvaron. Känslan av att bli sedd och tagen på allvar som den individ man är - särskilt för personer med annan bakgrund än den svenska - skapar upplevelser av delaktighet och samhörighet. Vikten av att i lärande beakta den egna livssituationen är också mycket betydelsefull. 6 Margareta Johansson och Hans Lorentz 2006 sid 8

Cirkelledarens upplägg och förhållningssätt När cirkelledaren träffar deltagarna första gången är det viktigt att ha ett genomtänkt anslag. Vid första tillfället har ledaren en övergripande genomgång av vilka teman som ingår i cirkeln och deltagarna ges tid till att reflektera över både förväntningar och farhågor. Ledaren introducerar värdet av personliga loggböcker för reflektion och återkoppling. Övningarna vid första tillfället syftar till att deltagarna kommer igång. De är också ett första steg mot grupptrygghet, trivsel och vi känsla i gruppen. Gemensam överenskommelse och att tillsammans sätta upp spelregler för studiecirkeln är en bra inledning vid första sammankomsten. Deltagarna ges då möjlighet att påverka struktur och upplägg och blir mer motiverade. Överenskommelsen blir ett gemensamt dokument som ledare och deltagare ska återkoppla till under cirkelns gång. Att arbeta med sex och samlevnad är att bjudas in till möten där inget kan tas för givet. Människor som är födda och lever i Sverige kan ha andra värderingar och beteenden än människor som kommer från andra samhällen och kulturer. Utgår vi från att sexualitet främst är en social konstruktion så förstår vi också att det finns skillnader. I föreställningar om och i värderingar som rör sexualitet och samlevnad hittar vi en mängd olika uppfattningar som ibland skiljer grupper och individer åt. Att säga att en värdering eller ett beteende är mer äkta, sant eller riktigt i absolut bemärkelse är inte möjligt. Däremot kan man lyfta fram vissa grundläggande värden som de flesta i en demokratisk process enats om, exempelvis alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor och allas rätt till hälsa. I Sverige råder stor konsensus kring detta synsätt. Att aktivt arbeta med vi-känsla i en grupp och en varm och modig samtalskultur är enligt vår erfarenhet ett av de mest kraftfulla verktygen för att skapa ett gott arbetsklimat och långsiktiga resultat. En god kultur stödjer människor för att inhämta ny kunskap, upplevelse av delaktighet och känna sig inkluderad i lärandeprocessen. Samtalen skall präglas av dialog fylld av empati och respekt. För att lättare förstå vad som menas med en varm och modig samtalskultur kan det underlätta om cirkelledaren också föreställer sig motsatsen. En kylig och rädd kultur kan utmärkas av bland annat prestige, illvilja, utanförskap och dominans. Ledarens roll är att förbättra det sociala klimatet genom att skapa nya interaktionsmönster och förhållningssätt och på detta sätt skapa en positivitet där ömsesidig respekt råder. sid 9

Checklista för cirkelledare presentation av ledare och deltagare introduktion av kursinnehåll och upplägg struktur (närvaro, folkbildningsmetodikens grunder) beakta kulturella skillnader skapa varm och tillåtande atmosfär i gruppen (fika, möblering, gruppstorlek och sammansättning) delat ansvar ledare och deltagare förväntningar och farhågor genomgång av upplägg dokumentation och utvärdering gemensam överenskommelse Vid alla tematillfällen måste det finnas papper, pennor, blädderblock och/eller whiteboardtavla att tillgå. Ledarens attityd till gruppen är viktig. Arbetet med värderingsövningar ska präglas av engagemang, lekfullhet och respekt. Värderingsövningar får aldrig användas som ett medel för att kontrollera deltagarna. Ledaren ger uttryck för allt positivt som upplevts i gruppen. Kollektivt beröm gynnar oftast gruppens motivation till vidare diskussion och inhämtning av kunskap. Lyssna med inlevelse och engagemang. Om ledaren inte förstår någon deltagares beskrivning ställs klargöringsfrågor som till exempel; Hur tänker du då? Hur många? Vill du berätta mer/beskriva hur du har tänkt? Hur menar du? Använd inte frågeordet VARFÖR vid följdfrågor eftersom det ofta framkallar känslor som skuld och försvar. Låt alla få tala till punkt. Viktigt att ledaren ser till att fördela ordet. Stoppa kommentarer om andras åsikter och handlingar. Tydlighet med att det inte är tillåtet att behandla varandra negativt. Det som sägs vid sammankomsterna stannar i gruppen. Det är helt ok att berätta för andra vad cirkelledaren har sagt, men aldrig vad andra säger eller frågar om. Att lova tystnadsplikt för varandra ökar tilliten. sid 10

Studiecirkel Studiecirkeln bygger på 11 träffar á 3 studietimmar/gång med olika teman för varje sammankomst. 1 Introduktion 1:1 Ledarens mål och deltagarnas förväntningar av studiecirkeln Ge en överskådlig presentation av studiecirkeln som helhet. Kartlägga deltagarnas förväntningar och eventuella farhågor. Skriva gemensam överenskommelse 1:2 Övning Förväntningar och farhågor Deltagarna skriver enskilt ner sina förväntningar och farhågor på post it-lappar. De får använda obegränsat med post it lappar och skriva allt ifrån en förväntning till flera förväntningar eller farhågor. Använd en färg till förväntningar och en annan till farhågor. Sätt sedan upp lapparna på en tavla eller vägg grupperat farhågor och förväntningar. Pussla ihop de farhågor respektive förväntningar som beskriver samma sak så det bildas små kluster. Fas 1 Vad behöver vi göra för att undvika och hur behandlar vi farhågor? Hur kan vi skapa bästa miljö för att uppnå gruppens förväntningar? Fas 2 Definiera vad som är deltagarnas ansvar respektive ledarens ansvar Material; Blädderblock, pennor, post it lappar i två färger Har deltagarna svårt att formulera sig skriftligt går det lika bra att göra övningen muntligt. Överenskommelse Skriv överenskommelse högst upp på ett blädderblock eller tavla. Fråga därefter deltagarna hur de vill att gruppen ska jobba för att skapa en god gruppmiljö. Sammanfatta varje svar med ett ord eller kort mening. Försök att få ihop minst tio ord eller meningar på listan, till exempel: lyssna, bekräfta, utmana, ifrågasätta, komma i tid, få lov att avstå, respekt och obligatorisk närvaro. Fråga därefter gruppen utifrån de ord/meningar som skrivits på tavlan, vad de behöver från ledaren för att lyckas med den gemensamma överenskommelsen. sid 11

1:3 Diskussion Be deltagarna reflektera kring ordet demokrati och vad övningarna förväntningar/farhågor och överenskommelseövningens betyder för den demokratiska processen. 1:4 Överenskommelse Fäst överenskommelsen på väggen så att alla kan se den. Ta fram överenskommelsen varje gång gruppen träffas. Återkoppla regelbundet till överenskommelsen. Kanske behöver den revideras. 1:5 Loggbok Skriv överenskommelse sid 12

2 Anatomi och din egen kropp 2:1 Återkoppling Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen? Finns det något som är oklart? Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist? 2:2 Fakta Det kan vara en fördel att förklara ordet hormoner, eftersom det återkommer många gånger i texten. Hormoner är budbärare som skickar signaler från en del av kroppen, en cell eller ett organ till en annan del av kroppen, en cell eller ett organ. Kvinnans och mannens könsorgan framkallar njutning vid beröring men gör det också möjligt att kunna fortplanta sig. Det finns dels de yttre könsorganen som man ser på kroppen, dels de inre som finns inuti kroppen. Könsorganen gör det möjligt för äggceller och spermier att mötas så att en befruktning sker. Till mannens könsorgan hör; testiklar bitestiklar sädesledare och sädesblåsa prostata penis sid 13

Förklara begreppen manligt könsorgan, pung, testiklar, urinblåsa, urinrör, prostata, ändtarm, sädesledare anus, ollon och förhud. Förhudens funktion är att skydda ollonet. Penis kan i vardagsspråk kallas kuk och snopp 7. I pungen finns testiklar eller pungkulor. I testiklarna bildas spermier och det manliga könshormonet testosteron. I testiklarna bildas spermier som är mannens könsceller. Testiklarna ligger i pungen och är två ovala kulor, som är cirka tre centimeter långa. Pungen är en utbuktning av bukväggen, som hänger ner som en påse, och har till uppgift att skydda testiklarna. Mellan sädeskanalerna finns celler som bildar manliga könshormoner. Det viktigaste hormonet är testosteron, som behövs för produktionen av spermier. I puberteten ökar produktionen av testosteron. Det är nödvändigt för utveckling av mannens könsorgan och de förändringar som sker från pojke till man under puberteten. I bitestiklarna mognar spermierna. I bitestiklarna sker den slutliga mognaden av spermierna. Det tar totalt drygt två månader för spermierna att utvecklas från omogna celler i testiklarna till befruktningsdugliga spermier. Bitestiklarna kan lagra de färdiga spermierna i flera veckor. Varje spermie är mycket liten, bara ungefär 0,05 millimeter lång. Spermien har ett litet huvud som innehåller de ärftliga anlagen, arvsmassan, och en lång svans som gör att den kan ta sig framåt. Spermier nybildas hela tiden till skillnad från kvinnans äggceller. Penis innehåller tre stycken svällkroppar, två på ovansidan och en på undersidan. Svällkropparna är uppbyggda ungefär som en tvättsvamp och fylls med blod när mannen blir sexuellt upphetsad och får erektion. Penis blir då större och hårdare och reser sig. Urinröret går genom den undre svällkroppen och mynnar på den främre delen av penis, som kalllas ollonet och täcks av förhuden. Ollonet är mycket känsligt, och beröring leder oftast till lustfyllda känslor. Man kan vara omskuren av olika anledningar. Det kan handla om religion, tradition eller kultur. Då brukar operationen göras redan när man är liten och hela förhuden tas bort. Man kan också omskäras av medicinska skäl. Ibland görs det om förhuden är trång och inte går att dra ner över ollonet. Då brukar man opereras när man är lite äldre, ofta före eller under tonåren. Ibland behöver hela förhuden tas bort men ibland räcker det att en del tas bort 8. 7 1177 Vårdguiden 8 1177 Vårdguiden sid 14

Till kvinnans könsorgan hör; äggstockar äggledare livmoder slida blygdläppar klitoris Namn på kvinnligt könsorgan är vagina, slida men man kan också till exempel höra benämningarna fitta eller underliv. I äggstockarna utvecklas ägg varje månad. I kvinnans könsorgan utvecklas kvinnliga könsceller, så kallade äggceller. En äggcell kan befruktas av mannens spermier och utvecklas till ett foster i kvinnans livmoder. I livmoderns skyddade miljö kan det befruktade ägget få näring och växa. Äggstockarna ligger på vardera sida i lilla bäckenet och är upphängda i så kallade ligament. Varje äggstock är oval och ungefär tre centimeter lång. De har ungefär samma storlek som en mandel. Äggstockarna innehåller äggblåsor. I varje blåsa finns förstadiet till ett ägg. Puberteten startar hos flickor när hormonproduktion sätts igång. Hos flickor blir brösten större och höfterna får rundare former. Detta leder till att produktionen av kvinnliga könshormoner ökar. Vanligen inträffar puberteten i 10-15 årsåldern. Könshormoner är nödvändiga för att kvinnans könsorgan ska utvecklas och att resten av kroppen förändras från flicka till kvinna. Flickorna får också sin första menstruation. sid 15

För att en befruktning ska kunna ske måste det finnas spermier i äggledarna när ägget transporteras mot livmodern. I livmodern växer fostret. Livmodern ligger i lilla bäckenet mellan urinblåsan och ändtarmen. Livmodern är ungefär lika stor och har samma form som ett gråpäron. Den väger ca 60 80 g. Livmoderns väggar består av glatt muskulatur, som invändigt är klädda med en slemhinna vars tjocklek varierar kraftigt under menstruationscykeln. Man brukar dela upp livmodern i livmoderkroppen, den större övre delen och livmoderhalsen, den nedre delen. Den nedre delen, livmoderhalsen, övergår i slidan och kallas för livmodertapp. Livmoderns viktigaste uppgift är att fungera som tillväxtplats för fostret. Fostret behöver få både näringsämnen och syre, och skyddas så att det inte skadas under utvecklingen. Slidan är mycket elastisk. Slidans nedre del omges av muskler. Väggen är kraftigt veckad och kan därför tänjas ut vid samlag eller förlossning. Slidans öppning kallas för slidkrans och kan ha en oregelbunden form med flikiga kanter. Tidigare användes begreppet mödomshinna, men det är felaktigt eftersom det inte finns någon hinna som täcker slidöppningen. Slidan mynnar ut mellan urinrörets och ändtarmens öppningar. Det sekret som normalt finns i slidan kommer till största delen från livmoderhalsen och är mycket surt för att förhindra angrepp av skadliga bakterier. Det kallas för flytning. Kvinnan har dels två yttre blygdläppar som består av hårbeklädda hudveck, dels två inre blygdläppar som består av slemhinneveck. De inre blygdläpparna omger slidmynningen. Blygdläpparnas funktion är att de skall skydda de inre delarna, slidöppningen, urinrörsmynningen och klitoris. Det finns kvinnlig könsstympning i flera olika samhällen. Kvinnlig könsstympning innebär att delar av kvinnans yttre könsorgan skärs bort, skadadas eller sys ihop. Könsstympning medför stora hälsorisker för kvinnors och flickors hälsa och är förbjuden i Sverige. Det är även förbjudet att medverka till att ingreppet utförs i ett annat land. Det finns hjälp att få om man har könsstympats eller riskerar könsstympas 9. Klitoris har rikligt med känselkroppar och är därför mycket känslig för beröring, vilket oftast leder till lustfyllda känslor. Klitoris enda funktion är att den skall ge kvinnan njutning. Urinröret mynnar mellan klitoris och slidmynningen. Fortplantning innebär att en ny individ utvecklas från en äggcell som befruktats av en spermie. 9 1177 Vårdguiden sid 16

2:3 Övning Helfigur Utgå från en manlig och en kvinnlig helfigursbild eller rita på tavla och fråga deltagarna vilka svenska namn som de känner till. Ännu bättre är det om det finns en docka att tillgå av typen där organen kan plockas ut och in. Allt för att lättare förstå kroppens uppbyggnad. Det kan vara trevligt att ha egentillverkade könsorgan, framför allt de kvinnliga inre könsorganen, livmoder, äggledare och äggstockar i cernitlera, eller så kan man ha med mandlar(äggstockar) och gråpäron(livmoder) för att visa storleken. 2:4 Diskussion Diskutera hur kroppen fungerar och vad hälsa betyder för deltagarna. Namn och uttryck på könsorgan på olika hemspråk och skillnader i ordens betydelse? 2:5 Loggbok Beskriv främmande ord och begrepp sid 17

3. Anatomi och egenvård 3:1 Återkoppling Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen? Finns det något som är oklart? Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist? 3:2 Fakta Kroppsvård för kvinnor Det bästa sättet att hålla sig ren är att tvätta underlivet en gång per dag, med enbart vatten eller oparfymerad olja till exempel olivolja eller barnolja. Man kan stryka på oljan innan man duschar istället för att använda tvål. Det är också bra att undvika att duscha rakt upp i slidan. Slidan rengör sig själv. Att tvätta underlivet ofta med tvål är inte bra eftersom det kan torka ut slemhinnorna. Överdriven hygien förändrar den naturliga bakteriefloran i underlivet och kan leda till illaluktande flytningar. Det är också bra att lufta underlivet ibland. Man kan till exempel sova naken eller i luftiga underkläder. Om man besväras av rikliga flytningar kan man pröva att; Använda oparfymerad barnolja istället för tvål och vatten Undvika att skölja vatten inuti slidan Använda bomullstrosor och andra luftiga kläder Byta trosor varje dag Undvika trosskydd Lufta underlivet så mycket som möjligt Aldrig använda tamponger mot flytningar Alla kvinnor har flytningar i underlivet. Flytningar har samma funktion som saliven i munnen och håller slemhinnorna fuktiga, friska och smidiga. Normala flytningar är lätt sura och luktar ungefär som filmjölk eller yoghurt. Menstruationscykeln Livmoderns slemhinna förändras periodvis från puberteten ända fram till klimakteriet, så kallade menstruationscykler. Under ett helt liv går en kvinna igenom många cykler. En del kvinnor har olika långa, oregelbundna menstruationscykler. Under puberteten är det helt normalt att menstruationerna är oregelbundna. Hormoner från hypofysen och äggstockarna styr menstrua tionscykeln. sid 18

Menstruationsblödningens första dag räknas som cykelns första dag. Blödningen beror på att slemhinnan, som förberetts för att ta emot ett befruktat ägg, stöts bort när det inte skett en befruktning. Blödningen pågår oftast mellan fyra till sju dagar. Därefter börjar slemhinnan byggas upp igen under inverkan av kvinnliga könshormoner. Kroppsvård för män Bästa sättet att hålla sig ren är att tvätta underlivet en gång om dagen med vatten. Använd gärna en oparfymerad olja, till exempel barnolja, istället för tvål. Tvättar man för ofta eller med tvål kan det uppstå hudutslag på penis, klåda och torr hud. Särskilt förhudens insida och ollonet är känsligt för uttorkning. 3:3 Övning Transfer in Sätt lika många stolar som deltagare i en ring. I cirkelns mitt har ledaren lagt olika föremål, bilder och ord skrivna på små lappar. Låt sedan deltagarna välja ett föremål, bild eller ord. Var och en ska därefter fundera utifrån ett hälsoperspektiv vad föremålet, bilden eller ordet förknippas med. Därefter delger deltagarna två och två sina tankar till varandra. När deltagarna känner sig redo presenterar man varandras föremål, bild eller ord för hela gruppen. Material; Stolar, ett antal föremål, bilder eller ord 3:4 Diskussion Diskutera egna erfarenheter av egenvård. 3:5 Loggbok Vad är viktigt att tänka på när det gäller egenvård? sid 19

4. Kärlek och relationer 4:1 Återkoppling Vad har deltagarna funderat på sedan förra träffen? Finns det något som är oklart? Har deltagarna själv eller tillsammans med någon annan sökt kunskap utifrån det vi pratade om sist? 4:2 Beskrivning av kärlek Kärlek är en känsla som präglas av en stark ömhet och tillgivenhet. Kärlek kan vara riktad mot abstrakta ting som konst eller en nation mot mer allmänna konkreta ting som natur, husdjur eller en nära medmänniska inklusive den egna personen. Kärlek kännetecknas av en vilja att ge villkorslöst till någon eller något, det vill säga att bete sig altruistiskt. Ett exempel är föräldrars kärlek till sina barn, ett annat är den känsla som två människor känner för varandra som innehåller en både fysisk och psykisk attraktion 10. 4:3 Diskussion Diskutera vad kärlek innebär? 4:4 Övning Intervjua varandra Tid: 2 minuter att förklara, 5 minuter för intervju och 15 minuter för att berätta för varandra, beroende på gruppens storlek. Låt gruppen para ihop sig två och två, med någon de inte känner sedan tidigare, eller den per son i en grupp de har pratat minst med om de redan känner varandra. Deltagarna får fem minuter på sig att ta reda på så mycket som möjligt om en person alternativt att utgå från frågeställningarna nedan. Säg till när det är dags att byta intervjuperson och när hela intervjun ska vara klar. Frågeställningar; När trivs jag bäst med livet? En present jag minns Nämn en person jag skulle vilja träffa, nu levande eller död, och vad jag skulle vilja säga eller göra med honom/henne Min första kärlek Det gör mig glad Det gör mig arg Min framtida yrkesdröm Om jag fick bestämma över världen en dag... 10 http://sv.wikipedia.org sid 20