Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention

Transkript

1 och hit-/sti-prevention Detta är ett kunskapsunderlag med tillhörande samtalspunkter som innehåller fakta, råd och frågor om sexuell hälsa och hiv/sti. Dokumenten är framtagna i ett projekt inom Kunskapsnätverket hiv/sti Norr, med stöd från Smittskyddsinstitutet, och har WHO:s definition på Sexuell hälsa som grund. Projektet pågick under En utvärdering av dokumenten finns i en slutrapport på Kunskapsnätverkets hemsida Implementering av dokumenten pågår. Det goda samtalet Förutsättningar för det goda samtalet/att tänka på: Man/kvinna Åldersförhållandet i samtalet Kultur Hur bemöter jag personer som inte tycker jag har något med dennes sexliv att göra? Samtalet ska vara enskilt, dvs. utan medföljande partner/barn eller annan anhörig. Om personen kommer från storstad/landsbygd (förstår hur sjukvårdssystem fungerar) Läs- och skrivkunnighet Om personen kan använda Internet eller inte Informera om att du inte är anställd av Migrationsverket och att du inte rapporterar vidare till Migrationsverket. Förklara tystnadsplikten att det som framkommer vid hälsoundersökningen inte förmedlas vidare till patientens familj eller till andra myndigheter. Förklara skillnaden mellan hälsovård och sjukvård. Förklara att hälsoundersökningen har två olika syften, dels att man uppmärksammar personer som är i behov av omedelbar vård eller vård som inte kan anstå (individinriktat), dels att man uppmärksammar behov av smittskyddsåtgärder (samhällsinriktat), dvs. man kontrollerar att inte patienten är sjuk och behöver vård och man arbetar förebyggande så att patienten inte ska bli sjuk. I slutet av samtalet bör du fråga om du får skicka iväg en kopia på journalen t.ex. till skolhälsovården eller till nästa vård-/hälsocentral om patienten flyttar. Förklara varför. Det är viktigt med samhällsinformation, t.ex. vikten av att passa tider och att patienten fortsättningsvis vid kontakt inte kan kräva ett visst kön på läkare och annan sjukvårdspersonal. 1

2 Tolkning Vilket modersmål har personen? Välj i första hand modersmålet. Andra språk (finns språkvariationer i engelskan och franskan). Tolken måste anpassa språknivån så att personen kan förstå. Matcha tolkens kön med personens (särskilt viktigt för kvinnor). Åldersförhållande mellan tolk och person (inte alltför ung tolk till äldre personer). Du bör använda en professionell tolk, inte någon som är anhörig till patienten, eftersom en anhörig kan/vill kontrollera patienten och vad som sägs, dvs. kan censurera information. Informera tolken att han/hon har tystnadsplikt. Detta är en information/ett erbjudande som ALLA får! Om det är något som personen inte förstår, så ska han/hon inte vara rädd för att fråga. 1. Flicka/kvinna 1.1. Kroppskunskap, myten om mödomshinnan/slidkransen Ta reda på om kvinnan har god kroppskunskap. I de fall där kvinnan har liten kännedom om kroppens organ och funktioner, visa på bilder och förklara. Förklara att det inte finns någon mödomshinna, utan bara en slidöppning som är elastisk. I takt med stigande ålder blir öppningen större. Därför kan ingen man eller sjukvårdspersonal avgöra om mödomshinnan finns kvar eller ej. De flesta flickor/kvinnor blöder INTE vid första samlaget. Mödomshinnan är framförallt en social och kulturell konstruktion som bidrar till att kontrollera unga kvinnors sexualitet. umo.se/kroppen/ 1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Allman-oversikt/Manniskokroppen---enoversikt/ umo.se/kroppen/tjejers-underliv/det-finns-ingen-modomshinna/ Kropp och genus i medicinen. Redaktörer: Eva Johansson och Birgitta Hovelius, Studentlitteratur 2004, kapitlet: Myten om mödomshinnan av Monica Christianson och Carola Eriksson. Människokroppen och dess funktioner, Landstinget Västmanland 1.2. Mens, graviditet, abort och könsbestämning Mens och graviditet Samtala med kvinnan om menstruationen. Finns det funderingar och problem? Om misstanke finns att kvinnan är gravid, ta graviditetstest. Vid positivt test, ta upp en diskussion kring detta. Eventuellt kan kvinnan skickas vidare till MVC. Om kvinnan inte är gravid, informera om vart hon vänder sig om hon blir gravid. Fråga om kvinnan har haft tidigare missfall? Om svaret är JA, har hon fått blodtransfusion? Man kan eventuellt förklara varför frågan ställs (risk för blodsmitta). Undersök om kvinnan haft besvär efter graviditeten/missfallet? 2

3 o Har hon fått behandling? o Hur har missfallet bearbetats? o Behöver kvinnan ytterligare hjälp med bearbetningen? Vid fysiska besvär hjälp kvinnan till att få kontakt med Kvinnokliniken. Vid psykiska problem hjälp kvinnan till att få kontakt med psykiatrin/kurator. umo.se/kroppen/mens/ 1177.se/Norrbotten/Tema/Gravid/ Abort Informera kvinnan om att hon bestämmer över sin egen kropp och kan göra abort om hon vill. Hon har rätt att säga NEJ om hon inte vill ha sex. umo.se/kroppen/graviditet/abort/ Könsbestämning Gällande könsbestämning på barnet: Det är mannens spermier som avgör vilket kön barnet får. scb.se/grupp/valfard/be0801_2006k01_ti_10_a05st0601.pdf 1.3. Könsstympning När du samtalar med kvinnan om detta ämne, använd ordet omskärelse i stället för könsstympning då det senare ordet är mer negativt laddat. Du använder dock ordet könsstympning vid dokumentationen. Det är viktigt att ha ett hälsoperspektiv i samtalet och inte bli moraliserande. Börja med att säga att du hört att man i vissa länder gör omskärelse på kvinnor. Förklara vad detta innebär och visa/rita samtidigt en bild. Fråga därefter om de har samma tradition i kvinnans hemland. Om hon svarar ja, fråga om kvinnan själv blivit omskuren. Om kvinnan är könsstympad, ha ett samtal kring detta. Har hon problem av detta? Om kvinnan har problem kan man hjälpa henne att få kontakt med Kvinnokliniken för omhändertagande. Prata om lagstiftningen, men utan att skuldbelägga. notisum.se/rnp/sls/lag/ htm 1177.se/Norrbotten/Tema/Sex-och-relationer/Kroppen/Konsstympning--- omskurenkvinna/ umo.se/kroppen/tjejers-underliv/konsstympning---omskuren-tjej/ gapf.se 3

4 1.4. Preventivmedel och onani Preventivmedel Informera kvinnan om att frågan ställs till ALLA. Använder kvinnan preventivmedel? Om svaret är JA, vilken typ av preventivmedel används? Om svaret är NEJ, berätta om vilka typer av preventivmedel som finns. Förklara fördelarna med preventivmedel. Förklara att avbrutet samlag inte är någon säker metod för att förhindra graviditet. Informera om att kvinnan själv kan bestämma om hon vill bli gravid eller om hon vill använda preventivmedel. Om kvinnan vill skaffa preventivmedel, skicka henne vidare till MVC. Onani Det är en myt att man blir sjuk av onani. Man måste inte ha samlag för att få orgasm/utlösning. Man kan få orgasm/utlösning genom att onanera. umo.se/sex/skydd-mot-graviditet/ preventivmedel.com/ umo.se/sex/hur-har-man-sex/onani/ 1.5. Sexuell läggning, sexuell myndighetsålder, sexuella övergrepp/våld och förtryck samt sexköp Informera om att lagstiftningen gäller för alla, oavsett kön eller sexuell läggning. Sexuell läggning Informera om olika sexuella läggningar. Det får inte förekomma diskriminering på grund av olika läggning, t.ex. homosexualitet. ALLA har rätt att ha olika sexuell läggning. Sexuell myndighetsålder - Straffmyndig från femton års ålder I Sverige blir man straffmyndig och kan dömas för brott från det att man fyller femton år. Det betyder att en tjej eller kille som är femton år eller äldre och haft sex med någon som inte fyllt femton år kan dömas för våldtäkt mot barn även om det inte förekommit något hot eller våld. Det går inte att skylla på att den som var under femton ville göra det. Får en sextonåring och en fjortonåring som är ihop inte ha sex? Betyder det att en sextonåring och en fjortonåring som är ihop inte får ha sex? Svaret blir att den frågan egentligen inte går att svara vare sig ja eller nej på. Att ha sex med någon under femton år är olagligt och syftet med lagen är att skydda barn och unga från att bli utnyttjade sexuellt. Men i lagen står det också att man inte ska dömas om det är uppenbart att det inte handlat om något övergrepp. Avgörande då är framför allt sådant, som om åldersskillnaden och skillnaden i utveckling mellan personerna som haft sex är liten och det varit helt frivilligt. Därför går en sextonåring som har haft sex med en fjortonåring som regel fri om det är tydligt att det var helt frivilligt och båda varit med på det. umo.se/sex/aldersgrans-for-sex/ 4

5 Sexuella övergrepp/våld och förtryck Informera om alla människors lika värde vad gäller pojkar och flickor. I Sverige har ALLA rätt att själv bestämma över sin kropp. Enligt lag får man aldrig tvinga någon till sexuella handlingar eller utsätta någon för sexuella kränkningar. Detta är straffbart. Du kan fråga flickan/kvinnan om hon blivit våldsutsatt. Ge exempel på olika former av våld och förtryck. Förklara att det är förbjudet i Sverige att utsätta annan person för våld och förtryck. Detta gäller även barnaga. Om flickan/kvinnan blivit utsatt för sexuella övergrepp/våldtäkt, kontakta MVC för STI-provtagning. Gör en överenskommelse med MVC så det blir så snabb handläggning som möjligt. Förklara för flickan/kvinnan varför det är viktigt med provtagning. Följ med som stöd vid provtagningen. Du kan hänvisa till kuratorskontakt om flickan/kvinnan behöver få samtala om detta. umo.se/vald--krankningar/valdfakt-och-andra-sexuella-overgrepp/ umo.se/vald--krankningar/diskriminering1/diskrimineringslagen/ 1177.se/Norrbotten/Tema/Sex-och-relationer/Vald-och-overgrepp/sexuella-over manskligarattigheter.se gapf.se institutetmothedersförtryck.se rfsl.se Sexköp Enligt svensk lag är det förbjudet att betala för en tillfällig sexuell förbindelse i Sverige. Straffet är böter eller fängelse. Det gäller både den som betalar för en sexuell förbindelse och den som utnyttjar en tillfällig sexuell förbindelse som någon annan betalar för. riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/brottsbalk sfs /#K Ungdomsmottagningar och STI-mottagningar Informera om vad de lokala ungdomsmottagningarna gör, samt om öppettider och var de finns. Besöken är kostnadsfria och personalen har tystnadsplikt. Exempel på vad man kan få hjälp med är; samtal, preventivmedelsrådgivning och provtagning. Om behov finns förmedlas kontakter med kurator eller läkare. Ungdomsmottagning finns även på nätet: Kom ihåg - Dela ut kondomer samt broschyrer på rätt språk! 5

6 2. Pojke/man 2.1. Kroppskunskap Ta reda på om mannen har god kroppskunskap. I de fall där mannen har liten kännedom om kroppens organ och funktioner, visa på bilder och förklara. umo.se/kroppen/ 1177.se/Norrbotten/Tema/Kroppen/Allman-oversikt/Manniskokroppen---en-oversikt/ Människokroppen och dess funktioner, Landstinget Västmanland 2.2. Omskärelse av pojkar Enligt lag (2001:499) gällande omskärelse av pojkar: 1. Med omskärelse avses i denna lag ett sådant kirurgiskt ingrepp i syfte att helt eller delvis avlägsna förhud runt penis, som inte anses utgöra hälso- och sjukvård i den mening som avses i 1 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Denna lag skall tillämpas på omskärelse av pojkar upp till arton års ålder. 3. Enligt lagen skall pojkens inställning till ingreppet så långt det är möjligt klarläggas. Ett ingrepp får inte utföras mot en pojkes vilja. rfsu.se/sv/sex--relationer/kropp-och-kon/omskarelse-av-pojkar-och-man/ 2.3. Preventivmedel, abort, könsbestämning samt onani Preventivmedel Kondom är det enda preventivmedlet för killar. Förklara fördelarna med att använda kondom. Förklara att avbrutet samlag inte är någon säker metod för att förhindra graviditet. umo.se/sex/skydd-mot-konssjukdomar/kondom/ rfsu.se/sv/sex--relationer/preventivmedel/kondom/ rfsu.se/sv/sex--relationer/preventivmedel/sterilisering/ Abort Informera om att i Sverige bestämmer kvinnan över sin egen kropp och hon har rätt att säga NEJ om hon inte vill ha sex. Hon kan använda preventivmedel och göra abort om hon vill. umo.se/kroppen/graviditet/abort/ Könsbestämning Gällande könsbestämning på barnet: Det är mannens spermier som avgör vilket kön barnet får. 6

7 scb.se/grupp/valfard/be0801_2006k01_ti_10_a05st0601.pdf Onani Det är en myt att man blir sjuk av onani. Man måste inte ha samlag för att få orgasm/utlösning. Man kan få orgasm/utlösning genom att onanera. umo.se/sex/hur-har-man-sex/onani/ 2.4. Sexuell läggning, sexuell myndighetsålder, sexuella övergrepp/våld och förtryck samt sexköp Informera om att lagstiftningen gäller för alla, oavsett kön eller sexuell läggning. Sexuell läggning Informera om olika sexuella läggningar. Det får inte förekomma diskriminering på grund av olika läggning, t.ex. homosexualitet. ALLA har rätt att ha olika sexuell läggning. Sexuell myndighetsålder - Straffmyndig från femton års ålder I Sverige blir man straffmyndig och kan dömas för brott från det att man fyller femton år. Det betyder att en tjej eller kille som är femton år eller äldre och haft sex med någon som inte fyllt femton år kan dömas för våldtäkt mot barn även om det inte förekommit något hot eller våld. Det går inte att skylla på att den som var under femton ville göra det. Får en sextonåring och en fjortonåring som är ihop inte ha sex? Betyder det att en sextonåring och en fjortonåring som är ihop inte får ha sex? Svaret blir att den frågan egentligen inte går att svara vare sig ja eller nej på. Att ha sex med någon under femton år är olagligt och syftet med lagen är att skydda barn och unga från att bli utnyttjade sexuellt. Men i lagen står det också att man inte ska dömas om det är uppenbart att det inte handlat om något övergrepp. Avgörande då är framför allt sådant, som om åldersskillnaden och skillnaden i utveckling mellan personerna som haft sex är liten och det varit helt frivilligt. Därför går en sextonåring som har haft sex med en fjortonåring som regel fri om det är tydligt att det var helt frivilligt och båda varit med på det. umo.se/sex/aldersgrans-for-sex/ Sexuella övergrepp/våld och förtryck Informera om alla människors lika värde vad gäller pojkar och flickor. I Sverige har ALLA rätt att själv bestämma över sin kropp. Enligt lag får man aldrig tvinga någon till sexuella handlingar eller utsätta någon för sexuella kränkningar. Detta är straffbart. Kom ihåg att nej betyder NEJ!!!! Du kan fråga pojken/mannen om han blivit våldsutsatt. Ge exempel på olika former av våld och förtryck. Förklara att det är förbjudet i Sverige att utsätta annan person för våld och förtryck. Detta gäller även barnaga. Om pojken/mannen blivit utsatt för sexuella övergrepp/våldtäkt, kontakta HC/VC för STI-provtagning. Gör en ÖK med HC/VC så det blir så snabb handläggning som 7

8 möjligt. Förklara för mannen varför det är viktigt med provtagning. Om han önskar, följ med som stöd vid provtagningen. Du kan hänvisa till kuratorskontakt om pojken/mannen behöver få samtala om detta. umo.se/vald--krankningar/valdtakt-och-andra-sexuella-overgrepp/ umo.se/vald--krankningar/diskriminering1/diskrimineringslagen/ 1177.se/Norrbotten/Tema/Sex-och-relationer/Vald-och-overgrepp/Sexuellaovergrepp/manskligarattigheter.se gapf.se institutetmothedersförtryck.se rfsl.se Sexköp Enligt svensk lag är det förbjudet att betala för en tillfällig sexuell förbindelse i Sverige. Straffet är böter eller fängelse. Det gäller både den som betalar för en sexuell förbindelse och den som utnyttjar en tillfällig sexuell förbindelse som någon annan betalar för. riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/brottsbalk sfs /#K Myten om mödomshinnan/slidkransen Förklara att det inte finns någon mödomshinna, utan bara en slidöppning som är elastisk. I takt med stigande ålder blir öppningen större. Därför kan ingen man eller sjukvårdspersonal avgöra om mödomshinnan finns kvar eller ej. De flesta flickor/kvinnor blöder INTE vid första samlaget. Mödomshinnan är framförallt en social och kulturell konstruktion som bidrar till att kontrollera unga kvinnors sexualitet. umo.se/kroppen/tjejers-underliv/det-finns-ingen-modomshinna/ Kropp och genus i medicinen, Redaktörer: Eva Johansson och Birgitta Hovelius, Studentlitteratur 2004, kapitlet: Myten om mödomshinnan av Monica Christianson och Carola Eriksson Ungdomsmottagningar och STI-mottagningar Informera om vad de lokala ungdomsmottagningarna gör, samt om öppettider och var de finns. Besöken är kostnadsfria och personalen har tystnadsplikt. Exempel på vad man kan få hjälp med är; samtal, preventivmedelsrådgivning och provtagning. Om behov finns förmedlas kontakter med kurator eller läkare. Ungdomsmottagning finns även på nätet: Kom ihåg - dela ut kondomer samt broschyrer på rätt språk! 8

9 3. Hiv/STI 3.1. STI och om symptom som kan tyda på STI Även om personen inte sexdebuterat kan frågan diskuteras. Känner han/hon till att det finns sjukdomar som överförs vid sexuella kontakter och hur de smittar? Berätta hur infektioner kan överföras och vad som inte smittar. Beskriv symptom. Diskutera oskyddat sex, i de fall det är relevant. Könssjukdomar kan överföras via könsorganen, munnen eller analöppningen, samt via dildo och andra sexleksaker. Vissa könssjukdomar smittar också genom blod. Risken att få en könssjukdom är störst om man har slidsamlag eller analsamlag, men flera könssjukdomar överförs också genom munsex. För att minska risken att få könssjukdomar kan man använda kondom, femidom eller slicklapp när man har sex med någon. Om man har haft oskyddat sex är det alltid bra att gå och testa sig, oavsett om man får några symtom eller inte. Många könssjukdomar ger nämligen bara små eller inga besvär alls. Hiv överförs via blod, sperma, slidsekret och bröstmjölk. Om man har oskyddat sex är risken störst att man får hiv om man får sperma i slidan eller analen. Hiv kan också överföras när man har munsex, framför allt om man får sperma i munnen. Hiv kan även överföras via blod, till exempel om man delar sprutor. Om man ligger på sjukhus och får blod är det ingen risk att man får hiv, eftersom allt blod som används i vården är testat. Hiv överförs inte genom kramar, pussar eller kyssar. Det överförs inte heller om man använder samma handduk eller dricker ur samma glas. Hiv sprids inte heller genom luften eller genom insekter som till exempel myggor. Klamydia är en bakterie som främst sätter sig i slemhinnorna i slidan, urinröret och analen, och överförs mellan personer när slemhinnorna kommer i kontakt med varandra. Klamydia överförs också via sperma och slidsekret. Klamydia sprids framförallt genom samlag, antingen slidsamlag eller analsamlag. Klamydia smittar inte via kläder, handdukar eller på toaletter, eftersom bakterien inte överlever ute i fria luften. Gonorré är en bakterie som främst sätter sig i slemhinnorna i slidan, urinröret och analöppningen, och överförs mellan personer när slemhinnorna kommer i kontakt med varandra. Den överförs också via sperma och slidsekret. Gonorré sprids framför allt genom slidsamlag, analsamlag och munsex. Får man sperma eller slidsekret i ögat eller i munnen kan man få en gonorréinfektion där. Om personen har sexdebuterat och/eller haft oskyddat sex, fråga om symptom, sveda och annorlunda flytningar. Det är viktigt att informera om att infektioner inte alltid ger symptom, eller kan vara små. 9

10 umo.se/sex/konssjukdomar/ umo.se/sex/konssjukdomar/om-man-far-en-konssjukdom/ noaksark.org/fakta/fakta.asp noaksark.org/fakta/fakta_omskarelse.asp Smittskyddsblad hos respektive landstings Smittskydd folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar 3.2. Kondomanvändning Finns kunskap om kondom? Kondomen är till för att förhindra oönskad graviditet och spridning av sexuellt överförbara infektioner. Informera om fördelarna med att använda kondom. Fråga inte om erfarenhet av kondomanvändning. Utgå från att det finns ett behov av att träna på hur man använder en kondom. Personen får lära sig något nytt, eller så blir det en repetition. Dela ut en kondom om så önskas. Vet personen vart man kan köpa kondomer? Om inte, informera om detta, samt att Ungdomsmottagningen har kondomer till reducerat pris eller er bjuder gratis till ungdomar. I samband med besök på Hud- och könsmottagning/std-klinik/hudklinik finns möjlighet att få gratis kondomer. umo.se/sex/skydd-mot-konssjukdomar/kondom/ rfsu.se/sv/sex--relationer/preventivmedel/kondom/ 3.3. Testning Fråga om personen tidigare testat sig för någon STI? Har personen haft oskyddat sex? Om det finns behov senare, informera om vart man vänder sig för testning, dvs. kontaktuppgifter. Informera om att testningen är gratis. Förklara fördelarna med testning, och informera om hur provtagningen går till. umo.se/sex/konssjukdomar/att-testa-sig/ 3.4. Smittskyddslagen Informera att Smittskyddslagen finns och förklara individens möjligheter att få stöd för att hantera sin sjukdom, och att prov tagning och behandling kan erbjudas utan kostnad. Lagen medför även skyldigheter, såsom testning vid misstanke, informationsplikt, förhållningsregler och medverkan vid smittspårning. I Sverige måste alla, enligt lagen, förhindra att smittsamma infektioner sprids till andra personer. Det gäller även sexuellt överförbara infektioner och blodsmitta. umo.se/sex/konssjukdomar/smittskyddslagen/ 10

11 3.5. Provtagning och provsvar Syftet med provtagningen är att diagnostisera eventuell förekomst av infektion och därmed kunna identifiera behov av behandling, uppföljning, psykosocialt stöd och smittspridningsförebyggande åtgärder. Det är viktigt att tydliggöra att provtagningen är en del av den hälsoundersökning som erbjuds till alla. Informera om vilka prover som tas och varför. Det kan underlätta att presentera proverna som prov för att upptäcka t.ex. lungsjukdom eller blodsmitta. Symtombeskrivning kan vara en annan metod för att underlätta informationen. Gör klart hur den som provtagits kommer att informeras om provsvaren. Aktuella prover, se rekommendationer för det egna landstinget. Om personen varit utsatt för övergrepp, att personen kommer från en kultur med annan syn på sexuell myndighetsålder (se även 1.5. och 2.4.) eller symptom på infektion kan föranleda utökad provtagning. 3.6 Källor med information på fler språk rfsl.se rfsu.se folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/rad-och-faktaomsexuellt-overforda-infektioner--syfilis/ folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/rad-och-faktaomsexuellt-overforda-infektione--herpes/ folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/rad-och-faktaomsexuellt-overforda-infektioner--mycoplasma-genitalium/ folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/rad-och-faktaomsexuellt-overforda-infektioner--kondylomhpv/ folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/rad-och-faktaomsexuellt-overforda-infektioner--klamydia/ folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/rad-och-faktaomsexuellt-overforda-infektioner--hiv/ folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/rad-och-faktaomsexuellt-overforda-infektioner--hepatit/ folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/rad-och-faktaomsexuellt-overforda-infektioner--gonorre/ Smittskyddsblad hos respektive landsting Kontakt - Kunskapsnätverket hiv/sti Norr: Region Jämtland Härjedalen - Karin Wåhlén Götzmann, e-post: karin.wahlen.gotzmann@regionjh.se, tel Landstinget Västernorrland - Anna-Karin Öberg, e-post: anna-karin.oberg@lvn.se, tel Norrbottens läns landsting - Maya Bergström-Wuolo, e-post: maya.bergstrom-wuolo@nll.se, tel Västerbottens läns landsting - EvaBritt Carlstén, e-post: evabritt.carlsten@vll.se, tel