LÄGESRAPPORT 2013 Hållbar kunskapsstad Lund NE



Relevanta dokument
Hållbar kunskapsstad Lund NE - Lägesrapport 2012

Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög. Lägesrapport 2011 till Boverket

Kunskapsstråket. En unik position

Hållbara städer - så bygger vi nytt

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE

Lönsam energieffektivisering 2015

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Hållbara Kunskapsstaden

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

Hur bygger vi en ny stad?

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Hållbara Järva! Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Väla Gård - ett nollenergihus

Hur en kommun fungerar. Vad vi gör. Våra utmaningar. Lunds kommun. Per Eneroth, gatuchef Från god standard till attraktiva ljusmiljöer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019

Lunds kommun Brunnshögsprojektet Brunnshög

ETT FÖRSLAG TILL HÅLLBARHETSUPPGRADERING AV MILJONPROGRAMMETS BYGGNADER september 2011 ENERGIRÅDGIVARNAS KONGRESS JÖNKÖPING

LEED certifiering av fastigheter

Bilaga B Satsningar Framtidsvision - Fastighet

Godkänt dokument - Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

ÅRETS BYGGEN 2003 POSTENS NYA HK

Utvecklingsplan Campus Näckrosen En vision om en kunskapspark för humaniora, konst och Kultur November 2013

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

Fastighetsägare i framkant

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Ulls hus Campus Ultuna

European Spallation Source (ESS) i Lund

Välkommen till Solenergi och energibranschen. 6 oktober, Malmö

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Mer solel med hjälp av solkartan.se

Säbytown. Skala:1:500

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Pernilla von Strokirch Projektchef. Spårväg Lund C ESS

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Grundskola/förskola Braxen 2

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Värdeskapande campusplaner. 8 maj 2017

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Energistrategier. Vision 2040

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE

Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 april 2015

Svenska Bostäders arbete på Järva

Sweden Green Building Council

Sjukhusområdet inriktningsbeslut Getingevägen Baravägen Tornavägen Sölvegatan Helgonavägen PÄ 37/2010

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde


Fastighet: Borlänge Ishall, Maxihallen och Borlänge Curlinghall Fastighetsägare: Borlänge kommun Konsulter: WSP Fastigheten och dess användning

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

- OPTIMERING AV EN HÅLLBAR BYGG- CERTIFIERAD

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP

Handlingsplan Miljöarbete

Göteborg Energi antar utmaningen

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015

Skanska Sveriges erfarenheter från byggande av lågenergi- och passivhus

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre,

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Träbyggnadsstrategi

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

Här är några av frågorna som diskuterades på mötet och svaren på dessa.

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Positive Footprint Housing

Akademiska Hus satsar på solceller

Investeringsstöd till bostäder för äldre personer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Väl planerat kunnigt utfört Byggherren ska se till att byggbestämmelserna följs. Det lättaste sättet är att anlita kompetenta planerare, arbetsledare

Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen, Fjelievägen, Bryggaregatan

Energikontoret Skåne

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

Latorps Byalag Onsdag

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

Järva. Järva. Byggdes boende lägenheter 700 hus radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Lägesuppdatering 2015

En universitetsnära stadsdel med hållbarhetsmål om samverkan kring projektet Vallastaden 2017

Transkript:

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 LÄGESRAPPORT 2013 Hållbar kunskapsstad Lund NE NORDÖSTRA LUND BRUNNSHÖG ESS OCH MAX IV IDEON- TORGET UNIVERSITETS- SJUKHUSET UNIVERSITETS- PLÅN LUND C 1

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 BYGGNADER ENERGI MOBILITET GRÖNSKA Projektledare: Dagmar Gormsen Sammanställt av: Frida Sundh Grafisk form: Grafolin Mars 2014 2

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 4 PROJEKTOMRÅDET KUNSKAPSSTRÅKET OCH BRUNNSHÖG 5 AKTIVITETER UNDER 2013 6 1. FÖRNYELSE AV LUNDS UNIVERSITET HISTORISKA MILJÖER 6 1.1 Lundagård med omgivning, Statens fastighetsverk 6 1.2 Kvarteret Paradis, Akademiska Hus 6 2. KUNSKAPSSTRÅKET STADSINTEGRERAD SPÅRVÄG, GÅNG OCH CYKEL 8 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk, Lunds kommun 8 2.2 Belysning av inbyggd hållplats, Lunds kommun 9 3. FÖRTÄTNING OCH BLANDSTAD I CAMPUSMILJÖ 10 3.1 Ideon Gateway, Ikano Fastigheter 10 3.2 Campusområde LTH samt Ideon, Akademiska Hus 12 3.3 Hållbart kompaktboende, AF Bostäder 24 5. STADSNÄRA GRÖNOMRÅDE 25 5.1 Stadsnära grönområde, Lunds kommun 25 7. HÅLLBARHETSHUS I HÅLLPLATSMILJÖER 27 7.1 Hållbarhetshus, Lunds kommun, byggherrar och större fastighetsägare 27 7.2 Prototyping the City, Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun 29 8. PROJEKTLEDNING OCH MARKNADSFÖRING 30 8.1 Programsamordning, administration, information och utvärdering, Lunds kommun 30 EKONOMISK UPPFÖLJNING 32 3

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 SAMMANFATTNING Mycket har hänt under året i projektet Hållbar kunskapsstad Lund NE. Flera delåtgärder är redan nu i avslutningsskedet och Ideon Gateway har varit i gång under ett helt år och rönt mycket uppmärksamhet i media. Snart är även den ombyggda hållplatsen i närheten av byggnaden i bruk. På campusområdet har Akademiska Hus slutfört flera åtgärder, Annexet och Energilagret hör till dessa. Åtgärderna i Maskinhuset, motorlabbet är nästintill klara och i kvarteret Paradis syns nu hur Eden har förändrats. Stadsodlingsprojektet har intresserat många och klimatplanteringarna på Brunnshög påbörjas i maj. Även AF Bostäder är beredda på att sätta spaden i jorden för de experimentbostäder som ska bli ett kompakt studentboende. Statens Fastighetsverks förslag på åtgärder har fått klartecken från Riksantikvarieämbetet och ombyggnaden av Historiska museet är nu påbörjad. Sammantaget är det endast en åtgärd som i nuläget inte ser ut att hinna med under projekttiden, 7.1 Hållbarhetshuset. Under året har även kommunikationsarbetet intensifierats och en ny projektsekreterare har anställts. Tabell 1: Översikt över åtgärderna inom Hållbar kunskapsstad Lund NE. ÅTGÄRD DELÅTGÄRD ANSVARIG STATUS 2013 1. Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer 1.1 Lundagård med omgivning Statens fastighetsverk Pågår 1.2 Kvarteret Paradiset Akademiska Hus Pågår 2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk Lunds kommun, trafikkontor Pågår 2.2 Belysning av inbyggd hållplats Lunds kommun, trafikkontor Pågår 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö 3.1 Ideon Gateway Ikano Fastigheter Avslutat 3.2 Campusområde LTH samt Ideon Akademiska Hus Pågår 3.3 Hållbart kompaktboende AF bostäder Planering 5. Stadsnära grönområde 5.1 Greenfront Lunds kommun, Park- och naturkontor Pågår 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 7.1 Hållbarhetshus Lunds kommun, Stadsbyggnadskontor och Kommunkontor 7.2 Prototyping the City Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun (enligt ansökan) Pågår Inte påbörjat 8. Projektledning och marknadsföring 8.1 Programsamordning, administration, information och utvärdering Lunds kommun, Kommunkontor Pågår 4

H Å LLBA R K U NS K A PSSTA D LU N D N E L ÄG ES R A PPO RT 2013 PROJEKTOMR ÅDET KUNSK APSSTR ÅKET OCH BRUNNSHÖG Under de kommande 40 åren kommer Lunds utveckling till stora delar att ske i nord-östra Lund. Redan idag kan man längs med Kunskapsstråket märka hur förändringarna är på gång. Idag finns här 25 000 arbetsplatser, detta antal väntas växa till minst det dubbla inom utvecklingstiden. 30 000 studenter befinner sig dagligen i området. Besökare lockas också i allt större utsträckning till aktiviteter som sker i området; Skissernas museum, Gerdahallen och Vattenhallen Science Centre. Lunds Centralstation med omnejd kommer att byggas om när spårvägen dras fram genom staden. Sjukhusområdet kommer att öppnas upp mot staden och omgivningarna. En strategisk Campusplan visar hur campusområdet kan utvecklas och förtätas. Förtätning och förändring av Ideon och Pålsjöområdet har inletts med nybyggnationen av Ideon Gateway. Utvecklingen av Brunnshög har startat, där Maxlab IV byggs just nu och under 2015 kommer även kvarteret Solbjer att ha byggstart. Hållbar kunskapsstad Lund NE spelar som investeringsprojekt en viktig roll i denna utveckling. Projektet är startskottet för många av de första fysiska förändringarna. Inom projektet sker också diskussioner kring hur Lunds hållbara stadsutveckling ser ut och nya spin-offeffekter har redan börjat ta form. 1 2 3 4 5 6 7 Universitetsplatsen Eden Attraktiva gång- och cykelstråk LUX Campusområdet Maskinteknik med motorlabb Energilager 8 Ideon Gateway 9 Innovativ belysning av hållplats 10 Hållbart kompaktboende 11 Stadsodling 12 Klimatplantering Karta över Kunskapsstråket i Lund. 12 10 9 8 11 7 IDEONTORGET UNIVERSITETSSJUKHUSET UNIVERSITETSPLÅN 5 4 3 LUND C 6 2 1 PLANERADE SPÅRVÄGSHÅLLPLATSER PLANERAD SPÅRVÄG KUNSKAPSSTRÅKET SPÅRVÄGSNODER KOPPLINGSPUNKTER EXISTERANDE BEBYGGELSE NY BEBYGGELSE MÖJLIG NY BEBYGGELSE KOPPLAT TILL KUNSKAPSSTRÅKET KVARTERSSTRUKTUR INOM KUNSKAPSSTRÅKET KVARTERSSTRUKTUR I INFLUENSOMRÅDET 5

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 AKTIVITETER UNDER 2013 1. FÖRNYELSE AV LUNDS UNIVERSITET HISTORISKA MILJÖER 1.1 LUNDAGÅRD MED OMGIVNING, STATENS FASTIGHETSVERK I delprojektet ingår fastigheterna Universitetshuset, Kungshuset, Palaestra, Arkeologen samt Historiska museet. Total budget:...8,31 Mkr Beviljat stöd:...2,49 Mkr Kostnader 2013:...2,10 Mkr Upparbetat bidrag 2013:...630 870 kr Under 2013 har arbetet med att implementera energiutredningar pågått.hos samtliga objekt På Historiska museet har Statens Fastighetsverk, tillsammans med Lunds universitet, påbörjat ombyggnationen av en ny utställningslokal på 4:e våningen. I projektet ingår att utföra energibesparande åtgärder, såsom att förbereda för ny ventilation, tilläggsisolera vinden samt att installera energismart museibelysning. Under 2014 kommer ombyggnationen av ny utställningslokal slutföras på Historiska Museet. I Universitetshuset kommer energibesparingsåtgärder att genomföras. En principdiskussion om genomförandemetoder pågår för närvarande med Riksantikvarieämbetet. Under 2014 kommer projektering av nya ventilationssystem, belysning, rumsindelning med mera att påbörjas i Kungshuset samt i Arkeologen. Målsättningen är att skapa ändamålsenliga och energieffektiva byggnader. I dagsläget är det oklart när och hur Lunds Universitet kommer att gå vidare med en ombyggnad av Palaestra. Mindre energieffektiviseringsåtgärder kommer dock att genomföras under året. 1.2 KVARTERET PARADIS, AKADEMISKA HUS Kvarteret Paradis ligger mycket centralt i Lunds stadskärna. Det består av en attraktiv och kulturhistoriskt intressant sjukhusbebyggelse från sent 1800-tal, men har sedan 1970-talet kompletterats och anpassats till lokaler för Lunds universitets verksamhet. Förändringsarbetet inom kvarteret Paradis startade med en ombyggnad av byggnaden Eden, inklusive en ny inglasad uppehållsyta vid entrén. Planerad nybyggnation i form av ett studiecentrum inom kvarteret Paradis kommer inte att hinnas med inom projektets tidsram. Byggnad Eden från 1983 är en institutionsbyggnad som är mycket effektivt byggd med relativt små fönster och låg takhöjd allt enligt principerna efter oljekrisen i början av 70-talet. Idag ställs helt andra krav på undervisningslokaler i form av grupprum och uppehållsytor. 6

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 Utmaningen i denna byggnad är att skapa bra lokaler och samtidigt ta hänsyn till dagens krav på låg energiförbrukning. Det som har gjorts i Eden är förbättring av klimatskalet, ny ventilation med variabelt flöde, där befintliga ventilationskanaler utnyttjas i stället för som ofta sker att nya kanaler dras, och åtgärder för att minska VVC-förluster. Energieffektiv belysning med morgondagens teknik har också satts in. Tack vare stödet från Delegationen för hållbara städer kan ny teknik prövas och testas utan att visa på kortsiktig lönsamhet. Kravet på att dels tillgodose mycket dagsljus och dels använda transparent arkitektur sker genom att öppna upp lokalerna invändigt, men även genom att ta upp större fönster för bättre dagsljusinsläpp. Att större fönster sätts in kompenseras genom ett extra bra U-värde på fönstren. Byggnaden klarar en klassning nivå Silver enligt systemet för Miljöbyggnad. Den har också en energiförbrukning som ligger 25 % under BBR-kraven för nybyggnad. Certifieringssystemet Miljöbyggnad har använts som verktyg under projekteringen för att nå god energiprestanda och en god innemiljö. Total budget:...12 Mkr Beviljat stöd:...3,6 Mkr Kostnader 2013:...5 Mkr Upparbetat bidrag 2013:...1,5 Mkr Byggnad Eden i kvarteret Paradis före ombyggnad Byggnad Eden i kvarteret Paradis efter ombyggnad januari 2014 7

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 Byggnadsarbetena har pågått under hela 2013. Ansökan för klassning enligt certifieringssystemet för Miljöbyggnad är inskickad. Ombyggnad av tillhörande transformatorstation med grönt tak, så kallat sedumtak. Sedumtak ger dels en isolerande och kylande effekt på transformatorstationen och dels ett grönt tillskott i miljön. Projektet följer planerna och byggnadsarbetena kommer att avslutas under 2014. 2. KUNSKAPSSTRÅKET STADS- INTEGRERAD SPÅRVÄG, GÅNG OCH CYKEL 2.1 ATTRAKTIVA GÅNG- OCH CYKELSTRÅK, LUNDS KOMMUN Delåtgärden handlar om att utveckla ett demonstrationsstråk för gång- och cykeltrafik, från Lund C, Sveriges fjärde största station, genom Universitets- och sjukhusområdet via Ideon till Brunnshög. Ett högkvalitativt gång- och cykelstråk mellan två viktiga punkter förbättrar tillgängligheten för stadens pendlare och skapar bättre förutsättningar för hållbara transporter. Planerade åtgärder för att uppnå önskat resultat: Trädplantering i trafikerade stråk som en lokal klimatåtgärd Cykelräknare som ett visualiseringsprojekt Utveckling av belysning längs gång- och cykelstråk för att främja tryggheten för ökat cyklande Uppgradering av beläggning längs gång- och cykelstråk Högkvalitativt vägvisningssystem Informationstavlor med cykelkartor Trygghetsfrämjande åtgärder Total budget:...4,5 Mkr Beviljat stöd:...1,35 Mkr Kostnader 2013:...243 835 kr Upparbetat bidrag 2013:...73 150 kr Det blå huvudcykelstråket, se kartbild, kommer att flyttas till ett nytt läge i Helgona-vägen och längs med Sölvegatan. Tillsammans med fastighetsägaren och intressenter har en ny utformning och gestaltning tagits fram. Mycket tid har lagts på möten och dialog med parterna för att åstadkomma en lösning som stödjer tankarna om noder och stråk i Kunskapsstråket Modell av cykelräknare samt beslut om placering har fattats. Gång- och cykelräkningar har genomförts i fem punkter i det aktuella stråket. Projektering och ombyggnader kommer att utföras under 2014. Räkningar av gående och cyklister kommer att genomföras på samma platser som föregående år. 8

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 Karta över det blå huvudcykelstråket 2.2 BELYSNING AV INBYGGD HÅLLPLATS, LUNDS KOMMUN Avsikten med delåtgärden är att testa LED - belysning i hållplatsmiljöer längs det nya spårvägsstråket Lundalänken. Fokus ligger på en kombination av belysningsdesign, säkerhet och trygghet samt hög energieffektivitet. I Lägesrapport 2011 godkändes ändringen att flytta åtgärden till en busshållplats inom Kunskapsstråket, istället för att arbeta med en hållplats längs med Lundalänken där spårvägen kommer att gå i framtiden, eftersom investeringarna i spårvägen inte är beslutade än. Vi har inom projektet valt att arbeta med hållplatsen Ideon Gateway, belägen på Scheelevägen i anslutning till bygganden Ideon Gateway. Total budget:...670 000 kr Beviljat stöd:... 200 000 kr Kostnader 2013:...26 000 kr Upparbetat bidrag 2013:...7 800 kr En ljusdesigner har anlitats och förslag har tagits fram på belysningen på hållplatslägena, längs anslutande gång- och cykelvägar, och i själva väderskyddet. Projektering och byggande av hållplatsen görs under 2014. En före- och efterstudie i form av en enkät planeras. Enkäten syftar till att undersöka hur människor som vistas i området upplever dess trygghet. 9

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 3. FÖRTÄTNING OCH BLANDSTAD I CAMPUSMILJÖ 3.1 IDEON GATEWAY, IKANO FASTIGHETER Sedan början av 2000-talet har Ideon Gateway planerats och slutligen kom bygget igång 2010. Innan dess genomfördes mycket arbete för att säkerställa att rätt inriktning och rätt satsning inom olika områden genomfördes. Detta resulterade i ett projekt med hög miljöprofil och med den gemensamma nämnaren som är möten i olika former. Huset är 19 våningar högt och drygt 20 000 m 2 stort varav cirka hälften är kontor och hälften är hotell och konferensanläggning. Åtgärden har erhållit stöd till vindkraft, solceller och LED-belysning. Total budget:...10 Mkr Beviljat stöd.:...3 Mkr Kostnader totalt:...ca 5,5 Mkr Upparbetat bidrag 2013:...1,645 Mkr Solceller Ideon Gateway har nått sin fulla höjd och samtliga solceller är på plats på fasaden. Även inkopplingen av solcellerna till elsystemet är genomförd och solcellerna har börjat producera el till byggnaden. Den anläggning som har satts upp har följande egenskaper: 975 m 2, beräknad förväntad elproduktion per år är 64-66 MWh, installerad toppeffekt 122,0 kwp. Efter ett års produktion av el från solcellerna kan man se att produktionen har uppnått det beräknade värdet. LED-belysning LED-belysning är installerat i de allmänna utrymmena, på toaletter och i alla hotellrum. Trolig förbrukning för dessa lampor är 40 MWh/år. Jämfört med en traditionell installation medför detta en energibesparing på 167 MWh/år. Vindkraft Vindkraft har sedan tidigare plockats bort från projektet. Tidplan Byggnaden är slutbesiktigad i december 2012 och inflyttning påbörjades i januari 2013. Under 2013 har ytterligare anpassningsarbeten pågått och och inflyttning har skett successivt. Aktiviteter/kommunikation som skett under 2013: Ideon Gateway har synts i media i ett flertal artiklar och även i tv. Ett flertal presentationer om Ideon Gateways miljöprestanda har hållits, ofta i samband med att miljörelaterade konferenser i konferenslokalerna i byggnaden. Exempel på tillfällen där detta genomförts är: Ideon Gateway invigdes med pompa och ståt 16 17 januari 2013 Artikel i Energi och Miljö, februari 2013 Nominerat till Skåne Solar Award, årets solcellsanläggning, 2013 Nominerat till Sweden Green Building Award för Bästa byggnad enligt systemet GreenBuilding, 2013 Nominerat till Sweden Green Building Award för Bästa byggnad enligt systemet LEED, 2013 Presentation för Sveriges Bygguniversitet (augusti 2013) 10

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 Ideon Gateway sett från Sölvegatan. Ideon Gateway som undersökningsobjekt i projektet go: NEUTRAL Presentation av Ideon Gateway på RE:novera 2013 på Ideon (november 2013) Energikontoret och Sveriges Fastighetsägare hade ett solenergiseminarium på Ideon Gateway där Gateway presenterades (november 2013) IEA Annex 55 hade konferens på Ideon Gateway där Gateway presenterades ingående för ca 30 internationella delgater (november 2013) Gästföreläsning LTH i Helsingborg om Ideon Gateway (december 2013) Under året har även en del studiebesök ägt rum, några av de grupper som haft miljöfokus är: LKF driftorganisation Lunds Klimatallians SGBC, Sweden Green Building Council, har använt Ideon Gateway som fallstudie Ingenjörer för Miljön Delegation från Västpommern var på studiebesök februari 2013 Byggnaden såldes i juli 2013 till Wihlborgs fastigheter. Ikano Fastigheter fortsätter som projektdeltagare och bidrar även framöver med kommunikation om byggnadens miljöprestanda och uppföljning av energimätningarna. 11

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 3.2 CAMPUSOMRÅDE LTH SAMT IDEON, AKADEMISKA HUS Detta delprojekt består enligt ansökan av aktiviteter i nedan nämnda byggnader. Inom dessa delprojekt har även några ändringar beviljats. LUX (f.d. HT-centrum) Annexet (f.d. Matteannexet) Kårhuset, utbytt mot KC 2 V-huset, Väg- och Vatten M-huset, Maskinteknik, Motorlabb KC4, utbytt mot BMC hus I Matematiks huvudbyggnad. Alternativ energiförsörjning, KC4, energilager i mark och solpaneler KC4, Urban vindkraft, utbytt mot solceller M-huset Ekonomihögskolan, utbytt mot solceller M-huset Tabell 2: Översikt över ändringar inom åtgärd 3.2 Campusområde LTH samt Ideon 2013, Akademiska Hus BYGGNAD STÖ D EN LIGT ANSÖKAN ANLEDNINGEN TILL ÄNDRINGEN OMFÖRDELNING AV STÖD Kårhuset 900 000 kr Åtgärden är beroende av spårvägsutbyggnad och kommer inte att genomföras inom projekttiden. 900 000 kr till ombyggnad av Kemicentrum 2, liknande åtgärd. Kemicentrum 4, KC4 vindkraft 600 000 kr Vindkraft svår att genomföra. Omfördelning av hela stödet, 600 000 kr, till installation av solceller på Maskinhuset. Nya åtgärder Ombyggnad hörsal Kemicentrum 2 Solceller på Maskinhuset 0 kr Byte av byggnad där ombyggnad av Kemicentrum 2 ersätter Kårhuset. Åtgärderna ligger nära varandra på Campus och liknar varandra. 0 kr Nyinsatt åtgärd kring produktion av förnybar energi från solceller, ersätter insatser för vindkraft och solenergi. Får 900 000 kr från Kårhuset. 600 000 kr från Ekonomihögskolan redan beviljat. Där till 600 000 kr från Kemicentrum 4 vindkraft. 12

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 LUX (TIDIGARE HT-CENTRUM) Åtgärden består av två delar, en om- och tillbyggnad av äldre byggnader som kommer att husera LUX, och ett energilager för värme. LUX är ett nytt center för humaniora och teologi (där av det äldre namnet HTcentrum som står i ansökan) och kommer att inrymmas i befintliga äldre byggnader som kompletteras med en tillbyggnad. De två befintliga byggnaderna är den kulturhistoriskt intressanta byggnaden Zoologen från 1917, tidigare museum och institutionslokaler, och Zoofysiologen från 1962 med stora glasytor. Dessa byggnader samt tillbyggnaden ska omvandlas till effektiva kontors- och undervisningslokaler. För att lätta upp de tunga tegelbyggnaderna blir tillbyggnaden delvis i glas. Inriktningen har dels varit låg energiförbrukning per kvadratmeter, och dels att få in många bra arbetsplatser, det vill säga låg, effektiv lokal- och energianvändning per arbetsplats. Den stora utmaningen är att effektivt utnyttja de gamla byggnaderna och skapa många nya kontorsrum, bra undervisningslokaler samt att få balans mellan kulturbyggnad, effektiva fönster, tilläggsisolering och modern formgivning. Zoologen saknar mekanisk ventilation och fönsteren ska kompletteras med en extra ruta och tätning runt fönsterbågarna vilket ger bra isolering och täthet. Zoofysiologen var tidigare en laboratoriebyggnad som nu omvandlats till kontor. Detta ger stora möjligheter till energieffektivisering. All ventilation förses med effektiv värmeåtervinning och variabelt flöde, ny belysning testas. I nybyggnaden får fönster och glaspartier skärpt u-värde till under 1,0. Energilager i mark I ansökan ingår att en befintlig anläggning för energilager i intilliggande byggnad ska kompletteras med fler borrhål. Det har tidigare varit osäkert om denna åtgärd hinns med. Planering pågår i ambitionen att åtgärden ska kunna göras inom tiden för projektet. Total budget:...20 Mkr Beviljat stöd:...6 Mkr Kostnader 2013:...6 Mkr Upparbetat bidrag 2013:...1,8 Mkr Byggnadsarbeten både i befintliga byggnader och för tillbyggnaden. Ansökan för klassning enligt Miljöbyggnad är inlämnad. Projektet följer planerna att färdigställa byggnadsarbetena och inflyttning kommer att ske under året. Borrning för komplettering av energilager i mark är tänkt att påbörjas under 2014. 13

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 Zoologen med f.d. museet till höger i bild före ombyggnad till LUX. I bakgrunden till vänster Zoofysiologen. Tidig idéskiss LUX (tidigare HT-centrum) med Zoologen i bakgrunden, den tillbyggda delen har bearbetats och har mindre andel glas än skissen visar. Ökad ambition Miljöbyggnad används som verktyg för att säkerställa kvaliteten för bra miljöoch energiprestanda. Detta hade vi inte räknat med i ansökan. Vindsvåningen i den äldsta byggnaden från 1917 kommer att isoleras och inredas till kontor. Befintliga takfönster byts och kompletteras med några nya för att få en bra arbetsmiljö. Övriga fönster i byggnaden från 1917 kompletteras med en extra ruta. 14

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 Annexet. ANNEXET (TIDIGARE MATTEANNEXET) Annexet kallades tidigare Matteannexet, eftersom det ligger bredvid Matematiks huvudbyggnad. Idag används huset till hela LTH och man har därför beslutat att ändra namnet. Åtgärden består av två delar, en ombyggnad av byggnaden Annexet och en ny utemiljö kring sjön Sjön utanför denna byggnad. Annexet, en arkitektoniskt intressant och mycket yteffektiv byggnad från 1964, har länge varit i behov av ny ventilation men kostnaderna har varit för höga, eftersom det inte funnits utrymme för nytt tidsenligt fläktrum. En utbyggnad för nytt fläktrum har varit nödvändig, men av arkitektoniska skäl blev det tvunget att förlägga fläktrummet i en utbyggnad under mark, vilket är mycket kostsamt. Byggnaden har takbalkar av betong som är genomgående i lanterninerna och således i direktkontakt med både ute- och inneluft. Det har varit en utmaning att isolera dessa då balkarna av arkitektoniska skäl inte kunde ändras utvändigt. Denna konstruktion finns på flera ställen inom LTH och metodiken att hantera dem provas här. Energianvändningen kommer att minska väsentligt tack vare åtgärden. Den tidigare energianvändningen låg på 200 kwh per m 2 och det nya värdet ligger på 80 kwh per m 2. Det blir ett gott exempel på energieffektiv byggnad för studenter inom LTH, som får en hel del undervisning här. Ofta används exempel från LTHområdet i undervisningen. Miljöbyggnad har använts som verktyg under projekteringen och kommer även användas för uppföljningen. Ett nytt arbetssätt under ombyggnaden var att miljöbyggsamordnare och energisamordnare arbetade tillsammans med konsultgruppen systematiskt under hela projekteringen. Tidigt uppsatta mål, separata energisamordningsmöten samt kontinuerliga kontrollberäkningar har gett resultat. Det goda arbetssättet för projektet används som exempel dels i undervisning på ett antal kurser vid LTH, dels i utbildningar i Systemet för Miljöbyggnad som Sweden Green Building Council ger. Catarina 15

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 Annexet. Befintlig byggnad till vänster med de karakteristiska takbalkarna i betong som går rakt genom lanterninerna. Tillbyggnad till höger. Det nya underjordiska parkområdet med sjön Sjön till höger utanför bild. Warfvinge, som var energisamordnare, använder det även som gott exempel i andra externa föredrag. PARKOMRÅDET Parkområdet i centrum för norra delen av universitetsområdet är ett viktigt rekreationsområde för studenter främst inom naturvetenskap. Planeringen är att varsamt synliggöra övre och nedre sjön vid LTH från Sölvegatan, Kårhuset och Kunskapsstråket genom att modulera marken, bryggor och utföra kompletterande planteringar. Total budget:...16 Mkr Beviljat stöd:...4,8 Mkr Kostnader 2013... 300 000 kr Upparbetat bidrag 2013:... 90 000 kr Färdigställande och inflyttning i byggnaden. Projektering för förändringar av området runt sjön Sjön. Uppföljning av byggnaden samt verifiering av miljöcertifieringen enligt systemet för Miljöbyggnad. Utförande av förändringar i parkområdet sker enligt planerat runt sjön Sjön. Modulering av marken, genom att ta bort överskottsmassor, så att parkområdet syns och får kontakt med övriga delar av kunskapsstråket kommer att utföras under året. Förberedelse av terrassering samt nya sittgrupper och utsiktsplatser kommer också att ske. Den befintliga växtligheten rensas inför nyplantering. Ökad ambition Genom den stimulans som projektet Hållbar kunskapsstad Lund NE innebär har ambitionen vid om- och tillbyggnad av Annexet ökat i några avgörande punkter. U-värdet på glasen har sänkts från det planerade 1,1 W/ m 2 K till 0,8 W/ m 2 K. Kravet på hela byggnadens täthet har skärpts så det är mindre än 0,4 l/s, m 2 vid +/-50 Pa. Som jämförelse har Miljöbyggprogram Syd för nybyggda lokaler ett täthetskrav 0,6 l/s, m 2 vid +/-50 Pa. Enligt ansökan var det tänkt att använda en del LED-teknik till belysningen som även skulle närvaro- och dagsljusstyras. Erfarenheterna från försöket i E- 16

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 huset har stimulerat till att belysningsanläggningen utvecklats som pilotobjekt. En helt ny typ av styrning med dagsljus, närvaro, tid m.m. samverkar för en energieffektiv användning. Det, tillsammans med nya typer av effektiva armaturer och mycket LED-teknik, ger sammantaget en installerad effekt på belysningen på 3 W/m 2 jämfört med de planerade 9 W/m 2. KÅRHUSET Kårhuset är byggt 1994. Där finns flera olika publika verksamheter vilket ställer olika krav på byggnaden. Byggnaden är inte särskilt effektiv även om den bara är knappt 20 år gammal. Anledning till detta är att man använde sig av en totalentreprenad vid nybyggnationen, som prioriterade låga anläggningskostnader före låga driftskostnader. Byggnaden har idag flera olika system för klimat och ventilation som vid en uppgradering skulle kunna bli mer effektiva. Genom åtgärder kan energianvändningen sänkas med 10 %. I samband med utbyggnaden av kollektivtrafikstråket Lundalänken skulle en förstärkning med en entré mot väster öppna upp mot platsen som finns där för angöring av den spårbundna Lundlänken. Kårhuset blir då en port till norra delen av universitetets campus och genväg till och från hållplatsen för att stimulera det kollektiva åkandet. Total budget:...3 Mkr Beviljat stöd:... 900 000 kr Kostnader 2013:...0 kr Upparbetat bidrag 2013:...0 kr Åtgärden kommer inte att kunna genomföras inom projekttiden. En ombyggnad av Kårhuset kommer att ske senare, när spårvägen byggs nordväst om byggnaden. Då blir det också aktuellt att bygga en ny entré. De andra åtgärderna kring energieffektivisering kommer då att göras samtidigt som fasad- och entréombyggnaden. Förslag till ändring av åtgärden innebär att stödet flyttas från Kårhuset och att motsvarande energieffektivisering görs i Kemicentrum, KC2. Planerad aktivitet Den ändringsansökan om att förflytta medel från delåtgärd Kårhuset till Kemicentrum, KC2, beviljades av Boverket 2014-01-27. KEMICENTRUM 2 HÖRSALSOMBYGGNAD Den i ansökan upptagna ombyggnaden av Kårhuset kommer inte att genomföras under den aktuella perioden. Istället planeras en ombyggnad av hörsal i Kemicentrum 2 (KC2). Det är motsvarande åtgärder som kommer att göras i KC2 som har skjutits på framtiden i Kårhuset. I Kårhuset finns kårlokaler, kontor och större hörsalar. Åtgärder var planerade för effektivare ventilation och belysning i hörsalarna, vilket inte kommer hinnas med inom tidsramen för projektet. Åtgärderna görs för att klara dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat med god energieffektivitet. Byggnaderna ligger inom samma campus. Ombyggnaden i KC 2 avser ny ventilation som är behovsanpassad, VAV, med effektiv värmeåtervinning och de kringarbeten det medför. Lokalerna förses även med modern belysning med styrning utifrån erfarenheter från pilotprojekten i E- huset och Annexet. Den totala projektkostnaden är ca 9 Mkr varav 3 Mkr är stödbe- 17

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 rättigat underlag. I Boverkets beslut 2014-01-27 godkändes att 900 000 kronor i stöd för ventilation och belysning flyttades från delåtgärden Kårhuset till Kemicentrum, KC2. Total budget:...3 Mkr Beviljat stöd:... 900 000 kr Kostnader 2013:...0 kr Upparbetat bidrag 2013:...0 kr Under 2013 har inga åtgärder gjorts. En energieffektiv ombyggnad av ventilationen och belysningen i hörsalen planeras och genomförs under 2014. NORRA DELEN AV CAMPUS Förbättrat inomhusklimat och energiprestanda, belysning och energieffektiv ventilation beskriver de åtgärder som görs på norra delen av campus. I norra delen Lunds universitets Campus är det till stor del 60-talsbyggnader med enhetligt formspråk, generella gemensamma lokaler som är tillgängliga för många. Bland annat de byggnader där Lunds tekniska högskola, LTH, finns ska anpassas till moderna undervisningslokaler med bra miljö- och energiprestanda. Inom norra delen av Campus ligger flera byggnader som har en gemensam budget enligt ansökan. Total budget:...16,5 Mkr Beviljat stöd... 4,9 Mkr V-HUSET, VÄG- OCH VATTEN Ombyggnad sker för att dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat ska uppnås. Det är en utmaning med 60-tals-huset att få det funktionellt med god energiprestanda när kravet är högt på att bibehålla det arkitektoniska uttrycket i Klas Anshelms arkitektur. Byte av fönster, komplettering för effektiv ventilation för variabelt flöde och energisnål belysning, men även byte av ställverk för minskning av förluster i elförsörjningen kommer att genomföras. Erfarenheter från försöken med belysningsinstallationer i E-huset kommer att tas till vara, liksom erfarenheter från Annexet. Delegationen för hållbara städer besökte E-huset, och den provinstallation som finns där, den 8 maj 2012. Miljöbyggnad används som verktyg för att säkerställa kvaliteten för bra miljöoch energiprestanda. Det goda arbetssättet och därmed erfarenheter från Annexet används med miljö- och energisamordnare involverade i projektet. Kostnader 2013:...0 kr Upparbetat bidrag 2013:...0 kr 18

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 V-huset, Etapp 1, fasad mot öster Ombyggnaden påbörjas för lågdelen genom rivning av befintliga anläggningar och förberedelse för energieffektiviserande åtgärder. Ombyggnaden följer planen och kommer att pågå för lågdelen av V-huset under 2014 och beräknas vara klar under hösten 2014. M-HUSET, MASKINTEKNIK Maskinteknik får nya lokaler för motorlabb med laboratorier för test och utveckling av större motorer för lätta och tunga fordon, bland annat för alternativa bränslen. I samband med testerna går det åt en hel del energi. Projektet innebär tillbyggnad och ombyggnad med arbetsplatser och laboratorier. Det innebär bättre klimatskal, effektiv ventilation med värmeåtervinning och energisnål belysning men även byte av ställverk för minskning av förluster i elförsörjningen. Det är extremt stora luftmängder som behövs när testcellerna är i drift. Motorerna körs knappt en tiondel av tiden och då inte alla samtidigt. Tidigare så fanns bara två lägen för ventilationen av och på och då med maximalt flöde i alla celler samtidigt och bristfällig tilluftskompensation. Nu blir det separata system för testcellerna och för allmänventilationen. Luftmängder, både i arbetsrum och testlokaler, styrs efter behov och den totala luftmängden över dygnet ska hållas så låg som möjligt. Ventilationen förses även med värmeåtervinning. Det är framförallt luften från testcellerna som ger en hel del återvunnen värme till övriga delar av lokalen. Lokalerna förses även med modern belysning och styrning. Dessutom kommer överskottsenergi att tas tillvara i form av producerad el från motorbromsar. Mekaniska generatorer installeras för att bromsa motorer vid testkörningar. De fungerar som jättelika dynamor, elen som produceras tas till vara och används i egna nätet, vilket gör att nettoförbrukningen av el till verksamheten minskar betydligt. 19

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2014 Genom tillbyggnaden förses denna del av byggnaden med ett bättre klimatskal och fönster med U-värde under 1,0. I Boverkets beslut 2013-03-08 godkändes att 1 500 000 kronor i stöd flyttades från delen Ekonomihögskolan till Maskinhuset och Motorlabb. Ny budget:...6 Mkr Beviljat stöd:...1,8 Mkr Kostnader 2013:...4 Mkr Upparbetat bidrag 2013:...1,2 Mkr Projekteringen har färdigställts och en stor del av byggarbetena har utförts. Flera artiklar har publicerats kring motorlabbet och ombyggnaden. http://www.energi-miljo.se/2013/11/moderniserat-forbranningsmotorlab/ http://www.skanskan.se/article/20140129/nyheter/140129278/-/sveriges-storsta-motorlabb-i-lund http://www.sydsvenskan.se/lund/riggat-for-basta-effekt/ Projektet följer planerna och sista etappen färdigställs under första halvåret 2014. Tillbyggnad Motorlabb med nytt klimatskal längs hela laboratoriet. Kontrollrum i tillbyggnaden. Till vänster ny yttervägg. Till höger gamla ytterväggen med de ombyggda testcellerna innanför. 20