Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikplats: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikperiod: 30 augusti 2010 14 januari 2011 Handledare: David Holmertz Valhallavägen 199 105 25 Stockholm 08 698 53 37 david.holmertz@sida.se 1. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) är en svensk myndighet som på uppdrag av regeringen arbetar för att uppnå målen med svensk utvecklingspolitik. Myndigheten regleras av regeringen genom Myndighetsförordningen (2007:515), Regeringens förordning (2007:1371) med instruktion för Sida, Regeringens årliga regleringsbrev och enskilda regeringsbeslut. Myndigheten har under hösten genomgått en organisationsförändring som stod klar den 1 januari 2011, vilken innebar en minskning med ca 150 anställda och en ny organisationsstruktur. Tidigare bestod Sida av tre pelare; Management, Policy och Operations, som hade ett fördelat ansvar. Management ansvarade bl. a. för strategisk mål och resultatstyrning, kompetensförsörjning, finansiell uppföljning, metodutveckling, utvärdering och att Sida uppfyller lagar och förordningar samt att organisationen fungerar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. På Policy låg det övergripande ansvaret att Sidas gällande policys tillämpas när nya strategier utformas och genomförs. Policy hade även ansvar för att efterfrågad kompetens finns tillgänglig 1
inom utvalda ämnesområden. Operations var den pelare som ansvarar för att bereda, utforma och följa upp insatser inom ramen för de, av regeringen, beslutade strategierna. Strategierna kan röra landsamarbeten, regionala och globala program, stöd till enskilda organisationer, humanitärt bistånd samt för att använda och utveckla instrument för aktörssamverkan. Inom Operations fanns det ett tydligt fältfokus vilket innebar att en stor del av personalen arbetade utomlands. Pelaren bestod av fyra avdelningar; Långsiktigt programsamarbete, Konflikt och postkonfliktsamarbete, Reformsamarbete i Europa och Samverkan med aktörer. 2. Regionala teamet för Asien Min position var på det Regionala Asienteamet som låg under Operationspelaren och på avdelningen för Långsiktigt programsamarbete. Det regionala Asienteamet består av ca 18 medarbetare varav ett antal av dem är placerade i fält på den svenska ambassaden i Bangkok. Teamets uppdrag är att genomföra strategierna för Sri Lanka, Östtimor, Kambodja, Nordkorea, Burma och för det regionala samarbetet i Asien. Mina arbetsuppgifter har främst rört det regionala samarbetet med Asien och samarbetet med Sri Lanka. Utvecklingssamarbetet med Sri Lanka styrs utefter Utfasningsstrategin 2008 2010 med det övergripande målet att bidra till förbättrade förutsättningar att uppnå en långsiktig hållbar lösning på Sri Lankas etniska konflikt, baserad på alla medborgares lika rättigheter. Samarbetet är inriktat på; Mänskliga rättigheter och demokratisk samhällstyrning samt; Regionalt balanserad ekonomisk utveckling och även; Forskning och u krediter. Det regionala samarbetet med Asien styrs av den i höstas antagna samarbetsstrategin i vilken det framgår att det regionala samarbetet skall utformas efter samarbete som drar fördel av en regional ansats inom ämnesområden såsom demokrati, mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det medför att samarbetet främst riktas till att stärka regionala aktörer eller samarbeta med aktörer som verkar inom Asien som region. Mina uppgifter inom det Regionala Asienteamet har varit av varierande karaktär och därför erbjudit mig en god inblick i det omfattande arbete som utförs av Sida i stort och framförallt inom det regionala Asienteamet. Praktiken inleddes med en vecka då jag fick 2
tid att sätta mig in i de informations och kommunikationsportalar som finns samt läsa nödvändiga rapporter och dokument som styr arbetet, dels för teamet och dels för Sida. Vidare så anordnades möten och utbildningar för att väl sätta mig in i organisationen. Under den första tiden av min praktik var jag delaktig i utarbetandet av Sri Lankas strategirapport för 2010. Strategirapporter tas årligen fram och syftar till att redovisa resultat och problem för den verksamhet som Sverige stödjer i det aktuella landet eller regionen. Rapporteringen utgör sedan ett underlag för de geografiska samråd som sker mellan Sida och utrikesdepartementet (UD). Min roll i författandet av Strategirapporten för Sri Lanka innebar att ta fram underlag och skriva utkast på sammanfattande resultatanalyser för de sex utvalda insatserna, inom ämnesområden som mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning, och regionalt balanserad ekonomisk utveckling. Ytterligare en annan arbetsuppgift som utgjort en stor del av min av praktikperiod har varit Resultatbilagan till Sidas årsredovisning för 2010. Resultatbilagan redovisar resultat dels för Sidas utvecklingssamarbete inom de tematiska prioriteringarna och dels för de regioner och samarbetsländer som inför 2010 påbörjat en ny strategiperiod. I arbetet med Resultatbilagan har jag haft en koordinerande roll för sammanställningen av resultaten av det regionala utvecklingssamarbetet i Asien. Jag har även gjort en omfattande resultatanalys för en av insatserna inom samarbetsområdet hiv och aids. En annan uppgift som utgjort en stor del av min praktik är insatshanteringen där jag tagit del av inledande möten med tänkbara framtida samarbetspartners och teamkommitté möten, vilka fungerar som ett rådgivande organ för beslutande chefer och handläggare med syftet att kvalitetssäkra och lära under insatsberedningen. En löpande del av mitt arbete med insatshanteringen har utgjorts av att avsluta insatser främst i avseende med Sri Lanka. Innan en insats kan anses som avslutad skall Sida producera en slutbedömning som omfattar en analys av genomförande, resultat, problem samt lärdomar. Under min praktiktid har jag avslutat nio insatser varav fem har varit samarbeten i Sri Lanka. Jag har även deltagit i teamets löpande ordinarie verksamhet såsom teammöten, diskussioner, bevakat och rapporterat från interna och externa möten och seminarier. 3
4) En sammanfattning av mina erfarenheter av praktikperioden Erfarenheterna från min tid på det regionala Asien teamet är många och av varierande karaktär, personliga så väl som formella. Den största och för mig viktigaste erfarenheten anser jag vara den personliga utveckling som jag genomgått, att under en förmånlig period få insikt utav sina starka men även svaga sidor i förhållande till vad som önskas av mig i min kommande arbetsroll. Praktiktiden är ett privilegierat tillfälle för lärande och förutom en personlig utveckling så är andra upplevda erfarenheter; förbättrad skriv och analysförmåga, fått god inblick i svensk utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete, hur rollen som statstjänstman utövas och även djupare förståelse för den svenska utvecklingskontexten. En annan erfarenhet av tråkigare slag är den som har kommit utav Sidas organisationsförändring. Att jag under min förhållandevis korta arbetslivsperiod hunnit erfara en sådan omfattande organisationsförändring med en minskning med ca 150 medarbetare samt en ny organisationsstruktur försöker jag ändå betrakta som en värdefull erfarenhet. I mitt kommande arbetsliv kommer jag att möta organisationer i förändring (eftersom att organisationer ständigt är i förändringar av olika slag) och erfarenhet från hur förändringar påverkar både medarbetare och organisationer är således bra. En annan insikt är den påverkan en minister kan ha på sin myndighet i detta fall biståndsminister Gunilla Karlsson. Sida har under 2010 uppmärksammats i media och biståndsministern Karlsson har gjort uttalanden om Sidas tillkortakommanden. Generaldirektören Anders Nordström avgick i maj 2010 med hänvisningen till organisatoriska och ekonomiska problem vid myndigheten. Karlsson har innan Nordströms avgång fört en politisk debatt i media om vikten av att bekämpa korruption och att Sida ska arbeta efter en `result based management (RBM). Detta tydliga fokus från ministern har nu fått stort genomslag i den nya organisationen, där kravprofilen på controllerbefattningarna har fått högre krav gällande akademisk utbildning. Andra reflektioner är att Sida liksom andra institutioner påverkas av rådande trender och normer vilket reflekteras i det svenska utvecklingssamarbetet. Dock skall tilläggas handläggarens individuella påverkan på insatsen tycks vara stor. 4
5. Statsvetenskapliga reflektioner Under 1996 blev jämställdhet ett uttryckt mål för Sveriges utvecklingssamarbete. En del av Sidas arbete med jämställdhet utgår från att jämställdhet skall integreras i alla Sidas insatser så kallad mainstreaming. Sverige har fört ett internationellt påverkansarbete tillsammans med Finland och Österrike för att man inom EU och internationellt skall arbete med mainstreaming som en metod för jämställdhet. Vid kvinnokonferensen i Peking 1995 har Sverige tillsammans med den nordiska delegationen påverkat att mainstreaming som begrepp infördes i slutdokumenten från konferensen. Komplexa internationella, regionala och nationella processer medförde sedan att jämställdhet gjordes till en fråga som skulle integreras inom alla ämnesområden under Sveriges första ordförandeskap i EU. Judith Squires menar att Sverige har fört ett enastående påverkansarbete för att jämställdhet skall integreras inom alla områden inom EU och andra internationella forum. Att mainstreaming blev en viktig strategi för att bedriva jämställdhets arbete skall inte endast ses som ett resultat av kvinnorörelsens, Sveriges och andra länders förda påverkansarbete utan forskning visar att det stora genomslaget även beror på internationella normer om hur man bör organisera sig gällande policyproblem med betoning på bra samhällsstyre och modernisering (Squires, Judith, 2007, s.46 48). Mainstreaming som metod är svår, både begreppsmässigt och att operationalisera. För en begreppsmässig förståelse så krävs det dels en reflektion kring begreppet genus i relation till kvinnor och män, jämlikhet gällande möjligheter och utfall av dessa möjligheter samt omfördelning och erkännande. För att kunna operationalisera mainstreaming som metod måste könsstrukturer identifieras i beredningsfasen, under genomförandet och i utvärdering utav insatsen. Man måste även genomföra en analys av hur man bäst kan genomföra förändring och vad denna förändring kan få för konsekvenserna, kommer den att verka för eller rent av emot jämställdhet (Squires, Judith, 2007, s.67 68). Även om mainstreaming har fått stort genomslag som policy så finns det farhågor att användandet av mainstreaming som metod är undermåligt. Detta beror dels på att det finns få studier som visar på effekterna av att mainstreaming och 5
dels är det svårt att hitta bra indikatorer för att mäta effekterna av metoden. Studier visar att mainstreaming är en metod som används för att det förväntas och att inte alltid implementeras utan man istället utgår från business as usual. Vidare så tycks det även råda en förvirring kring vad mainstreaming innebär och att idet bland endast tycks resultera i att man adderar så kallade kvinnoprojekt till agendan, vilka likväl kan verka för att hålla kvar rådande (ojämlika) könsstrukturer (Squires, Judith, 2007, s. 70 71). Dock finns det studier som visar på att det finns positiva effekter utav mainstreaming (Squires, Judith, 2007, s.71). Mainstreaming är således ingen lätt metod för att uppnå resultat inom jämställdhet dock inte sagt att det är en dålig metod. Mainstreaming kräver en kunskap om vad begreppet genus innebär och även hur det skall operationaliseras. Mina blygsamma och absolut inte täckande erfarenheter inom en del av Sidas utvecklingssamarbete visar på vikten att i beredningsfasen föra en dialog med samarbetspartnern och inringa viktiga mål och indikatorer för hur man ska mäta dessa mål samt under insatsens genomförande och avrapportering föra en dialog om dessa viktiga fokusfrågor. Inom varje operativt team på Sida skall det finnas samordnare för jämställdhet. På det regionala Asien temat har man valt att ha två samordnare, en handläggare inom ämnesområdet demokrati och mänskliga rättigheter och en inom ämnesområdet miljö och klimat. Dock tycks dessa roller inte vara helt tydliga. Inom Sida arbetar man efter så kallade arbetsbeskrivningar som sedan i utvärdering med sin närmaste chef utgör ett underlag för löneförhandling utefter hur väl man utfört sina arbetsuppgifter. De båda handläggarna saknade en beskrivning utav sin roll som jämställdhetssamordnare i sin arbetsbeskrivning vilket medför att detta ansvar saknar ett värde eftersom det inte belönas. Vidare kan det tänkas att detta påverkar incitamentet att utföra rollen som samordnare eftersom det inte finns ett belöningssystem. Sida är en myndighet med en bred kompetens och expertis, både miljö och jämställdhet är två ämnesområden som skall integreras inom varje insats, där ingen insats får verka så att det påverkar jämställdhet eller miljön negativt. För att vara handläggarna behjälpliga inom dessa två områden finns en så kallad gender helpdesk och help desk inom miljö och klimat. Dessa två stödfunktioner, som utgörs av experter inom ämnesområdet, finns tillgängliga inför 6
insatsberedningar. Att använda help deskarna är inte tvingande men önskvärt dock så sker det att dessa inte används vid insatser då detta stöd kan tänkas vara extra nödvändigt som till exempel med hiv insatser, där Sidas arbete syftar till att stärka sexuella och reproduktiva rättigheter. Kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter är generellt sett grovt eftersatta. En annan reflektion är att beslutsunderlagen genomgående problematiserar och visar på vikten i att insatsen skall verka för jämställdhet. I resultatrapporteringen och den förda dialogen mellan handläggare och samarbetspartnern tycks detta sedan ha tappat fokus. Dock kan detta likväl bero på den ökande arbetsbördan på myndigheten vilket medför det finns mindre tid till dialog och uppföljningen av insatserna. Ovannämnda reflektioner menar jag tyder på en brist av ansvarsutkrävande gällande vems uppgift det är att integrera jämställdhet. Saknaden utav tydliga arbetsbeskrivningar för de två samordnarna av jämställdhet men även för den enskilda handläggaren vilken enligt sidas policy för jämställdhet borde ha ett individuellt uttryckt ansvar att integrera ett jämställdhetsperspektiv. Tidigare utvärdering av sida integreringsarbete inom ämnesområdena jämställdhet, miljö och hiv/aids visar på brist i ansvarsutkrävande och att det mer genomförs i relation till ett individuellt åtagande av handläggaren (Uggla, Fredrik, 2007, s. 5). Detta tillsammans med det faktum att mainstreaming i sig inte är en enkel metod att applicera försvårar betydligt att genomföra insatser som har ett integrerat jämställdhetsperspektiv och på så sätt även för Sida att genomföra sitt uppdrag där jämställdhet är ett av fem prioriterade områden. Referenslista Uggla, Fredrik, Mainstreaming at Sida A Synthesis Report, Stockholm. Squires, Judith, The New Politics of Gender Equality,2007, Palgrave Macmillan:New York 7
8