I DAGSPRESS LOKAL SUCCÉ

E n t i d n i n g o m d a g s p r e s s f r å n R i k s m e d i a Riksmedia Nr 1 Maj 2007 www.riksmedia.se nytt Tidningens framtid finns på nätet Johan Drakenberg: KREATIVITET I DAGSPRESS LOKAL SUCCÉ för Nacka Värmdö Posten Kulturministern i stor intervju: Presstöd i ny form Debatt Urban Hilding om hanteringsersättningen krönika Anders Ahlberg om lokaltidningens framtid

Ledare Leslie Marsden, vd Delta i debatten om hanteringsersättningarna, uppmanar Riksmedias vd Leslie Marsden, som vill ha en seriös diskussion i frågan. Se nätet som en chans Frågan om annonsörs- och hanteringsersättningarna diskuteras förvånansvärt lite, trots att det är en viktig branschfråga. I detta nummer av Riksmedia-Nytt tar vi tag i debatten och vill driva den på ett seriöst sätt. Den stora frågan är dels hur de procentuella ersättningarna inverkar på medievalet och på mediebyråerna som konsulter, dels den viktigt principiella frågan om vem som ska betala mediebyråernas tjänster. Mediebyråernas arbete är mycket viktigt och deras kompetens efterfrågas helt naturligt av annonsörerna. Och det är ju just annonsörerna som är uppdragsgivare. Frågan är då om tredje part ska betala för konsulttjänsten? För ett antal år sedan ändrades systemet med provisioner och allt skulle bli transparent. Det var inte längre byråprovision utan skulle kallas annonsörs- och hanteringsersättning. Systemet har blivit mer transparent, men är det inte lite same, same but different? På Riksmedia känner vi att det är värt att betala en ersättning för att främja ett seriöst medieval. Det är att säkerställa att valet går rätt till. Då känner vi oss trygga, för då kommer vi som representanter från morgonpressen att bli valda i alla de lägen vi bidrar bäst till annonsörernas Return on Investment (ROI). Och det gör vi ofta. Det framgick inte minst av Johan Drakenbergs Dagspresskola i Riksmedia-Nytt nr 1 2006. Där kunde vi, bland annat, läsa om morgontidningens erkänt goda förmåga att driva försäljning. Vad tycker du som läsare av Riksmedia-Nytt om detta? Tveka inte, delta i debatten! H H H Vad vi än tycker om det så minskar den svenska morgonpressens upplaga långsamt och har gjort så länge. Det är inte frågan om några dramatiska minskningar, utan en långsiktig trend. På liknande sätt är det med nätet, fast tvärtom. Det viktigaste är dock inte distributions- eller publiceringsformen, utan att vi sätter den lokala tidningen och nyheten i fokus. Jag tror dessutom att nätet innebär en extra chans för den lokala tidningen den som i dag kommer ut några få dagar i veckan i pappersformat kan ganska enkelt komma ut varje dag, timme för timme, på nätet och därmed stärka sin konkurrenskraft markant. Nätet är en chans inget hot. Vi hörs, Leslie Leslie Marsden, vd för Riksmedia. Riksmedias medarbetare E-post: fornamn.efternamn@riksmedia.se Riksmedia representerar dessa tidningar Leslie Marsden vd 08-566 266 07 Elisa Sepulveda ekonomichef 08-566 266 01 Bo Löfstedt säljare 019-17 46 85 Jesper Ekstrand säljare 08-566 266 06 Emelie Bruhn ekonomi 08-566 266 02 Lars-Eric Andersson säljare 019-17 46 83 Madeleine Philip säljare 08-566 266 03 Plats och eftertext Patrik Karlsson försäljningschef 019-17 46 80 Henric Jansson säljare 019-17 46 86 Birgitta Eriksson traffic 08-566 266 08 Bo Ericsson annonsproducent 019-17 46 87 Fredrik Zander säljare 019-17 46 81 Tidning Utgivningsort Ale-Kuriren* Ale Alingsås Tidning Alingsås Blekinge-Posten Bräkne-Hoby Dala-Demokraten Falun Dalslänningen Bengtsfors Ena-Håbo Tidningen* Enköping Falköpings Tidning Falköping Finnveden fredag Värnamo Finnveden Västbo Värnamo Folkbladet Jönköping Jönköping Hallands Nyheter* Falkenberg Haparandabladet Haparanda Helsingen Söderhamn Härryda Posten Härryda Innerstadspress* Stockholm Jönköpings-Posten Jönköping Kalmar Läns Tidning med Nybro Tidning Kalmar Karlskoga-Kuriren Karlskoga Karlstads-Tidningen Karlstad Kungsbacka Tidning Kungsbacka Kungsbacka-Posten Kungsbacka Kungälvs-Posten Kungälv Laholms Tidning Laholm Lerums Tidning Lerum Lysekilsposten Lysekil Länstidningen Östergötland Linköping Metro* (Metropol) Metro Teknik* Mölndals-Posten Mölndal Nacka Värmdö Posten* Nacka Nord-Sverige Umeå Norra Halland Kungsbacka NSD Luleå Partille Tidning Partille Piteå-Tidningen Piteå Provinstidningen Dalsland Åmål Sigtuna-/Knistabygden* Sigtuna Sjuhäradsbygdens Tidning Ulricehamn Skaraborgsbygden Skara Skaraborgs Läns Tidning Skara Skövde Nyheter Skövde Smålandsbygdens Tidning Jönköping Smålands-Tidningen Eksjö Smålänningen Ljungby ST-Tidningen Stenungsund SP-Tidningarna Södertälje Strängnäs Trosa Gnesta Stenungsunds-Posten Stenungsund Svenska Dagbladet Stockholm Sydöstran Karlskrona Sörmlandsbygden Katrineholm Tranås Tidning Tranås Tranås-Posten Tranås Uddevalla-Posten Uddevalla Uppsala Tidningen* Uppsala Vetlanda Posten Vetlanda Värmlandsbygden Karlstad Värmlands Folkblad Karlstad Värnamo Nyheter Värnamo Västerbottningen Umeå Västerbygden Uddevalla Västerås Tidning* Västerås Västgöta-Bladet Tidaholm Växjöbladet/Kronobergaren Växjö Östran/Nyheterna Kalmar *) Endast platsannonser och eftertext Riksmedia-Nytt ges ut av Riksmedia Sverige AB l Ansvarig utgivare: Leslie Marsden l Produktion: Desken AB, 08-652 31 61 l Layout och form: Editor Publishing AB, 08-544 305 10 l Redaktion: Mikael Bergling, 0705-58 51 58, Johan Drakenberg, 0702-18 82 77, Anders Gustafson, 0707-89 89 71, Fredrik Nejman, 0733-22 06 82 l Kontakt: 08-566 266 00, riksmedianytt@riksmedia.se l Tryck: Tryck i Norrbotten AB, 0920-362 24 l Omslagsfoto: Rickard Kilström, 070-422 33 60 riksmedianytt nr 1 2007

Urban Hilding urban.hilding@ium.se debatt Blir det enklare och kostnadseffektivare att köpa rikskampanjer, finns det många annonsörer som vill använda tidningen mer. Våga pröva nytt, skriver Urban Hilding, vd för mediebyrån Initiative Universal Media och tidigare annonsdirektör på Dagens Nyheter. Våga utnyttja alla möjligheter Hur är det på den andra sidan? Det är en fråga jag ofta får när jag träffar gamla kollegor och bekanta inom olika medier, efter att jag nu har lämnat Dagens Nyheter efter 13 år. Tack det är väldigt roligt och enormt utvecklande, brukar jag svara. Det känns dock inte som om jag är på andra sidan. Arbetet är dessutom inte helt annorlunda, även om det i jobbet som säljansvarig för ett medium ingår att betrakta alla annonsörer som presumtiva kunder samtidigt som kunskapen om kundernas kommunikations-, kampanj- eller strategiska mål ofta är relativt grund. En mediebyrå samarbetar mycket djupare och närmare med sina kunder. Det är inte ovanligt att vissa kundansvariga medierådgivare arbetar heltid med enbart en eller två kunder. Då är det självklart att kundens målsättningar kring bland annat varumärke och försäljnings- och konsumentrelaterade mål också blir medierådgivarens mål och dagliga arbete. Annonsörs-/hanteringsersättningens vara eller icke vara är något som alltid diskuteras. Under mina år på DN hade jag inställningen att om branschen har enats om att annonsörer som anlitar mediebyråer och förenklar för medierna ska ha ersättning, har jag inga problem med det. Jag har även alltid ansett att rabattnivåer skall utgå från annonserad volym oavsett kund. Det har ju alltid funnits interna diskussioner bland medierna om vad mediebyråerna gör och varför mediebyråernas annonsörer ska ha denna ersättning. Annonsörs- och hanteringsersättningen är på mellan 3,5 och 6 procent (dagspress 4 procent) och utgår till annonsörerna för att de hanterar sina medieköp via en mediebyrå, något branschen kom överens om redan 1999. Min kunskap från mediebyråsidan är att Artikelförfattaren Urban Hilding är vd för Initiative Universal Media. Våga pröva, nyttja osålda utrymmen, standbyförfaranden, pluggar annonsörerna har full insyn i, och kunskap om, denna ersättning och får den i sin helhet. De flesta avtal som mediebyråer har med sina annonsörer är en kombination av kommissionsdel och timarvode. Kommissionsdelen är ersättning för bland annat den dagliga hanteringen, upprättande av medieplan, bokning, fakturering, uppföljning, förhandling och betalning av medier mm. Denna kommissionsandel kombineras oftast med ett timarvode för arbete med mediestrategier, medietaktik, analysarbete, onlinestrategier, vilket är väldigt sunt. En mediebyrå bör få betalt av sin kund för kompetens och nedlagd tid som vilken konsult som helst och inte en högre ersättning om annonsörer investerar mer i medier, vilket är fallet om avtalet enbart är kommissionsbaserat. Att mediebyråer som till exempel köper samtliga mediemätsystem, köper kampanjanalyser, genomför medieanalyser, bokar via annonspaketen, medieplanerar, har koll på samtliga priser och kampanjpaket, står kreditrisk och dagligen presenterar medierna för sina annonsörer och underlättar för medierna har en hanteringsersättning anser jag inte orimligt. Men, ersättningen är annonsörens, inte mediebyråns. Det viktigaste är dock att se mediebyrån som en samarbetspartner till mediet. Det går att göra ett enormt bra arbete tillsammans för våra gemensamma kunder, det har jag upplevt själv och hoppas kunna påverka i hög grad framåt. I Sverige har vi ett mycket sunt förhållande mellan medier, mediebyråer och annonsörer. Vi har även ett samsynsdokument som är överenskommet mellan Sveriges mediebyråer och Sveriges annonsörer. Bara några mil söder om oss och på andra sidan Östersjön är förhållandet annorlunda. Där får mediebyråerna en volymbaserad ersättning efter avtal mellan mediebyrån och mediet, det vill säga bulkbaserad volymersättning baserad på den samlade totala annonsvolymen under till exempel ett år. Annonsörsersättningen (mediebyråersättning) är internationellt ofta 15 procent, vilket ska jämföras med våra 3,5 6 procent. Jag tror att det är viktigt att ha denna kunskap i åtanke i kontakt med internationella och multinationella annonsörer. Detta är deras vardag inom betydligt större marknader än Sverige och Norden. När det gäller dagstidningar är en betydligt viktigare fråga än ersättningsnivån hur nationella och internationella kampanjer i högre grad ska bli placerade i tidningarna. Fokuseringen bör ligga på hur annonseringen i dagstidningar kan göra enklare, flexiblare och kostnadseffektivare på riksbasis. Det finns ett stort intresse bland många annonsörer att pröva till exempel morgonpressen vid rikskampanjer. Det som försvårar genomförandet är ofta enkelheten vid planering och köp, flexibilitet och pris. Att genomföra en rikskampanj i dagspress jämfört med till exempel tv är betydligt dyrare räknat på kontaktkostnad. Det är också skälet till att vi (om jag får säga så) på tidningarna skapat ett flertal geografiskaoch riksannonspaket. Kan vi gemensamt försöka utveckla den svenska tidningssidan till att enklare och kostnadseffektivare kunna köpa rikskampanjer finns det många annonsörer som skulle använda tidningen mer. Alltså: våga pröva, nyttja osålda utrymmen, standby-förfaranden, pluggar, flexibilitet i dagar, under vecka, svaga perioder med mera. Det finns så många möjligheter! «PANELEN Håller du med Urban Hilding? w Pia Grahn Brikell, VD Sveriges Reklamförbund: Förhållandet mellan medier, mediebyråer och annonsörer på den svenska marknaden är i till stor del sunt. Systemet är relativt transparent och marknaden är ganska överskådlig och välstrukturerad. Men i vissa fall har vi en helt annorlunda betalningsmodell och synsätt än andra länder, vilket kan försvåra när man arbetar med internationella annonsörer och mediebyrånätverk. Ungefär hälften av alla medieköp i Sverige görs fortfarande utan mediebyrå, vilket innebär att köpen där inte alls är lika transparanta. w Roland Lindgren, annonschef Norrländska Socialdemokraten (NSD): Att mediebyråer får betalt för sin kunskap och nedlagt arbete genom hanteringsersättningen är ok. Det som genom åren har förundrat mig vid kontakt med många medierådgivare är hur lite de många gånger vet om vår lokala annonsmarknad. Jag håller med Urban Hilding om att svensk dagspress behöver bli betydligt flexiblare, mera lättillgängliga och rappare när det gäller att tillmötesgå nya annonslösningar. w Åke Hökby, annonschef Södermanlands Nyheter: Annonsörs/hanteringsersättningen är förlegad. I Sverige har vi haft stor framgång i att skapa kreativ reklam. Detta byggdes upp i samband med att bland annat Leon Nordin ändrade på ersättningsmodellen från kommission till timdebitering. Resultatet har blivit starkare kreativa byråer, som hävdar sig även internationellt. Även mediebyråerna bör kunna gå samma väg. Med ett skickligt utfört jobb bör annonsören se fördelen med en mediabyrå utan att tredje part, mediet, ska stå för kostnaderna. nr 1 2007 riksmedianytt

aktuellt Nytt Riksmedia ny stil Riksmedia byter utseende. Vi laddar för framtiden och byter såväl logga som grafisk profil. Dessutom har vi skaffat oss en ny hemsida, säger Leslie Marsden. I oktober efterträdde han Henrik Olsson som vd för Riksmedia. Den 1 april ströks tillägget tf. Jag tycker att det var dags att fräscha upp Riksmedias utseende. Vår nya grafiska profil känns både optimistisk och framtidsanpassad och speglar bra det nya Riksmedia, säger Leslie Marsden. Dessutom kommer alla bolag i Riksmediakoncernen i framtiden att arbeta under det gemensamma namnet Riksmedia. Riksplatsen heter numera Riksmedia plats och eftertext. Bolaget finns dock kvar och ska även i framtiden ligga i Örebro. Genom att alla arbetar under samma namn blir det tydligare för våra kunder och samarbetspartner vilka vi är. Goda tider Leslie Marsden säger att Riksmedias försäljning ekonomiskt går mycket bra. Det första kvartalet 2007 ökade försäljningen med 12 procent jämfört med samma period 2006. Allra mest ökar platsannonseringen. Riksplatsen går som tåget. Det är jätteroligt. Vi ser nu över vilka områden vi ska satsa på för att bibehålla vår starka position. Vi är dessutom på väg att anställa nya säljare i både Stockholm och Örebro. Vår bedömning är att 2007 blir ett mycket bra år för hela branschen och att vi som företag kommer att går betydligt bättre än 2006. w Hur länge håller annonskonjunkturen i sig? Vi tror att platsannonseringen exploderar under 2007 och sedan ökar ytterligare under 2008 och 2009. Det finns en enorm potential där. Självklart kommer högkonjunkturen med tiden att mattas. Då måste man arbeta mer med försäljning, vilket kommer att gynna oss eftersom vårt medium levererar resultat. Det betalar sig helt enkelt för annonsören att annonsera hos oss w Vad tror du händer på nätet? Den lokala tidningen har ännu inte tillräcklig stor lokal räckvidd på nätet för att på allvar kunna komplettera den tryckta tidningen lokalt. En del av besökarna på webben kommer dessutom utanför tidningens traditionella spridningsområde. Det gör att tidningen inte är lika unik på webben som den är i tryckt version. Trafiken på nätet ökar dock hela tiden. Jag tror att vi under 2008 kommer upp i en nivå där tidningen på nätet blir lika stark lokalt som den är i tryckt form. w Innebär nätet en ny chans för tidningen? Ja, inte minst för fådagarstidningar som via nätet ganska enkelt kan komma ut sju dagar i veckan. Men även om nätet är positivt för tidningsföretaget innebär det en tuff framtid för tidningen i tryckt form. Men människor kommer även i framtiden ha ett stort behov av Riksmedias nya logotyp. lokala nyheter. Däremot kommer man i framtiden att söka dem på flera olika sätt än idag. w Via E-papper? Det tror jag dröjer. Även om det snackas om olika tekniker ska man nog vara klar över att allt tar tid och ibland ganska lång tid. År 2000 då internet blev stort var det många som sade att den tryckta tidningen skulle vara död är 2010. Det kommer den inte att vara. Även om medievanorna förändras sakta men säkert kommer behovet av tryckta produkter att vara stort även framöver. Konkurrensen om vår tid blir dock allt större. Inte minst därför är det viktigt att tidningarna hela tiden jobbar med sin kvalitet, men också att man vågar marknadsföra sig. Annonsmarknaden fortsätter öka och allra bäst går det uppåt Plus tio procent i fjol. Plus sex procent i år? Annonsmarknaden fortsätter att växa. Den stora vinnaren blir återigen internet. Vi spår en 30-procentig ökning i år, säger Elisabeth Trotzig, vd för IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik. Närmare 30 miljarder kronor satsades på annonser och reklam i fjol visar färska (april) siffror från IRM. Topplaceringarna togs av landsortspressen och tv med ungefär 4,5 miljarder kronor vardera. Men den stora vinnaren stavas internet. I fjol ökade internetannonseringen med hela 50 procent. Totalt satsades 2,6 miljarder kronor. Två andra stora vinnare i fjol var radio (+18 procent) och annonsbladen (+13 procent). TV ökade med knappt 10 procent och morgonpressen med 7 procent (+9,1 procent för storstadspress och +5,4 för landsortspress). Senast vi såg en lika stor ökning i medieinvesteringar var år 2000. Den största skillnaden mot då är de stora volymerna för internet, säger Elisabeth Trotzig. Totalt sett räknar IRM att medieinvesteringarna kommer att öka med i snitt 6 procent i år. Precis som under 2006 får landsortspressen svårt att klara genomsnittet, tror Trotzig: De konkurrensutsätts allt mer från lokal-tv, lokala webbaktörer eller gratistidningar. riksmedianytt nr 1 2007

ny profil fakta Etiska regler aktuellt Här är några av de etiska reglerna: w Tydlig definition av vad som avses med brutto, netto, hanteringsersättning, införingsavgift med mera. w Inget bulkköp av annonser. Mediebyråerna måste köpa annonsutrymme på enskild namngiven annonsör. w En mediebyrå får inte samtidigt agera som medierevisor eller extern granskare (så kallad media auditing) av annan medlem i Sveriges Mediebyråer. w Mediebyrån svarar för hela kreditrisken gentemot media. w Vid upphandling begränsas antalet deltagande byråer till högst fyra. Annonsören måste meddela sin ordninarie mediebyrå om upphandlingen. Annonsören måste också berätta om någon tredjde part, extern revisor (media auditing) är inblandad vid upphandlingen. w Vid upphandling (pitch) bör alla deltagande byråer få ett arvode som motsvarar en arbetsvecka för en person, 25 000 kronor. w Deltagande byråer vid upphandling har ägande- och upphovsrätten till sitt material. Annonsören måste meddela samtliga deltagande byråer vid en pitch hur det gick senast 30 dagar efter upphandlingstidens utgång. Hela regelverket hittar du på www.annons.se eller www.sverigesmediebyraer.se Alla äntligen överens om etiska regler w Hur då? Många som slutar prenumerera på tidningen uppger priset som skäl med resultat att många chefredaktörer säger: Vilken tur att inte upplagan viker därför att tidningen har blivit sämre. Det tycker jag är ett konstigt resonemang som innebär att läsarna inte tycker att tidningen är värd att betala för. Hade den varit gratis, hade de då haft den kvar? Ja, troligtvis. Jag tror att tidningarna måste bli duktigare på att motivera varför de kostar 2 300 kronor per år att få hem i brevlådan och vad prenumeranterna får för pengarna. Mikael Bergling för internet w Kan den kraftiga ökningen på internetannonsering påverka landsortspressen negativt? Nej, inte i det stora hela. Den enda tendensen man ser är att eftertextannonserna minskat lite. Men å andra sidan har platsannonserna ökat, säger Elisabeth Trotzig. Fredrik Nejman Elisabeth Trotzig. Leslie Marsden är vd för Riksmedia sedan 1 april. Foto: rickard kilström fakta Färsk vd Namn: Leslie Marsden Ålder: 31 år Familj: Sonen Lee, 3 år Bor: Stockholm Intressen: Stort intresse för bollsporter, framför allt fotboll Favoritlag: Liverpool FC Bakgrund: Uppvuxen i Enskede i södra Stockholm. Studier på lärarhögskolan i Stockholm och IHM. På Riksmedia: Började på Riksmedia 1998. Har arbetat som juniorsäljare, säljare och försäljnings- och marknadsansvarig. VD sedan 1 april. fakta Pengar Här satsades mest reklampengar 2006 (miljarder kronor): 1) TV 4,5 2) Landsortspress 4,4 3) Storstadspress 3,4 4) Internet 2,6 5) Adresserad direktreklam (DR) 2,4 6) Oadresserade DR 2,1 7) Kataloger 2,0 Källa: IRM segt Mediebyråerna och annonsörerna har enats om gemensamma etiska regler. Men det satt hårt åt. Vi har diskuterat frågan i ett år. Så jag är verkligen glad att vi fått fram ett regelverk, säger Per Rosvall, vd för Sveriges Mediebyråer. Relationerna mellan landets mediebyråer och annonsörer har ibland varit lite ansträngd. Annonsörerna har klagat på att de inte fått full insyn i olika rabatter. Mediebyråerna å sin sida tycker att en del annonsörer överutnyttjat mediebyråer vid upphandlingar (pitcher). Därför har både Sveriges Annonsörer och Sveriges mediebyråer varit intresserade av att få fram ett regleverk som styr deras arbete. min åsikt w Behövs det etiska regler? Sofie Westerstrand, vd, Scream mediabyrå: Ja, det är viktigt att ha ett gemensamt synsätt som Sveriges Annonsörer. När mediebyråerna var medlemmar i Reklamförbundet fanns det relger. Men de här är branschspecifika. Att de reglerar upphandlingar och audit känns mycket bra. Samsynsdokument Nyligen undertecknkade de båda organisationerna ett sex sidor långt samsynsdokument. Dokumentet består av tre delar, alla med fokus på etik. Mediebyråerna har växt väldigt snabbt de senaste åren. Trots det har det varit en dold bransch. Så från vår sida har vi känt ett behov av mer öppenhet och transparens, säger Margareta Kylberg, medieexpert på Sveriges Annonsörer. w Har mediebyråerna inte sagt hela sanningen till sina kunder? Många annonsörer har känt att de varit i händerna på mediebyråerna. Dessutom har de haft svårt att få en inblick i hur olika rabattsystem fungerar. Därför är det bra att vi får ett ordentligt regelverk, säger Margareta Kylberg. Om oklara rabatter varit ett problem för annonsörerna så har upphandlingarna (pitchandet) varit det för mediebyråerna. En del annonsörer har gått ut till 15 20 olika mediebyråer. Det känns inte seriöst. Många byråer lägger ner ett jättearbete utan att få ett öre. Nu säger rekommendationen att man inte ska gå ut till mer än fyra byråer, säger Per Rosvall. De mediebyråer som är med vid upphandlingen ska dessutom få betalt. De etiska reglerna säger att arvodet bör motsvara kostnaden för en persons arbetsvecka, 25 000 kronor. Reklam för 14 miljarder Samsynsdokumentet gäller med omedelbar verkan och till någon av organisationerna säger upp det eller att det ersätts av ett nytt dokument. Sveriges Annonsörers medlemmar köpte ifjol reklam för 14 miljarder kronor. Ungefär 80 procent av dessa pengar hanterades av medlemmarna i Sveriges Mediebyråer. «Fredrik Nejman fredrik.nejman@desken.se nr 1 2007 riksmedianytt

aktuellt Lokalt material är bästa vapnet fakta Veckotidning w Namn: Nacka Värmdö Posten w Startades: 1989 w Upplaga: 65 000 w Utgivning: Varje tisdag w Antal anställda: 16, varav hälften journalister w Omsättning: 37 mkr 2005 w Resultat: 17 mkr i rörelseres 2005 w Största konkurrenter: Mitt i Nacka och Mitt i Värmdö tidningskrig Att bli ännu mer lokal. Det är Nacka Värmdö Postens recept för att klara den allt tuffare konkurrensen. Vi satsar hårt på det redaktionella och det ger resultat, säger vd Patrik Staflin. I och runt Stockholm pågår ett gratistidningskrig som många tror snart kommer att skörda offer. Men knappast Nacka Värmdö Posten. Tidningen har funnits sedan 1989 och vuxit sig starkare för varje år. Att den i dag attackeras från tre olika håll Metro, Stockholm City och Mitt-i-tidningarna har inte fått vinstmaskinen NVP att hacka. En upplaga på 65 000 exemplar varje tisdag, då den delas ut, gör NVP till den överlägset mest lästa tidningen i Nacka och Värmdö. w Hur lyckas ni hålla konkurrenterna stången? Genom att satsa stenhårt på egenproducerat lokalt material. Det enda vi köper in är tv-programmen från TT-Spektra. Våra journalister, åtta totalt om vi räknar in två fotografer, har gedigen erfarenhet, ofta från landsortspressen, säger tidningens vd Patrik Staflin. Utseendet viktigt En annan viktig faktor är tidningens utseende, menar Staflin. För att ha en aptitlig och modern layout har tidningen vid två stora omgörningar anlitat tidningsformgivaren John Bark. Att tidningen finns i två kommuner med stor inflyttning och köpstarkt läsekrets gör att annonsförsäljningen går bra. Det är väldigt mycket mäklarannonser nu. Men naturligtvis också mycket bil och hem & fritid. w Har ni många riksannonser? Nej, ytterst lite. Vi jobbar nästan uteslutande med lokala annonsörer, säger Patrik Staflin, som började som förste annonssäljare på tidningen samma år som den startade, 1989. Bortsett från några knackiga år vid starten har NVP varit en av de mest lönsamma lokaltidningarna i landet. Förmögen ägare Att tidningens grundare och förre ägare Gunnar Wirström hade en förmögenhet på 120 miljoner kronor när han endast 44 år gammal avled 2005 talar sitt tydliga språk. Tidningens ägs i dag av Wirströms minderåriga barn. Enligt Patrik Staflin har Nacka Värmdö Posten endast en riktigt tuff konkurrent, Mitt i Nacka/Värmdö. Själv ser han varken Metro eller Stockholm City som konkurrenter. Gratistidningar har låg status och är dåliga på internet brukar det heta. Det är en halv sanning när det gäller NVP. Läsare och beslutsfattare tar oss på lika stort allvar som vilken lokaltidning som helst i landet. w Nätet då? Vi har legat ganska lågt där. Men vi ser naturligtvis en tillväxtpotential. Många annonsörer vill ut på nätet. «Fredrik Nejman Vi är för Nacka- och Värmdöborna vad Barometern är i Kalmar, säger Nacka Värmdö Postens vd Patrik Staflin. foto: rickard kilström Mitt i: De har ett stort försprång tufft Det är inte lätt att konkurrera ut Nacka Värmdö Posten. Fråga Lokaltidningen Mitt i Stockholm. Dom var här först och har ett stort försprång. Men det finns plats för oss också, säger Peter Clauson, vd för Mitt i-tidningarna. För drygt ett år sedan trappade Mitt i-tidningarna upp kampen mot NVP genom att komma ut både på tisdag och fredag. En satsning som gett fler läsare. Men som kostar på. Trots att Mitt i har 180 anställda och ger ut 31 lokaltidningar i Storstockholm har de svårt att mäta sig med NVP. Dom är duktiga. Dessutom sitter dom i Nacka och har en bred förankring i området. w Har inte ni det? Inte på samma sätt. Vi har alla våra redaktioner på Liljeholmen så det är en bit att åka, säger Peter Clauson. «Fredrik Nejman hallå där Julia Nyberg printchef på mediebyrån Mediaedge CIA, som nyligen kom hem efter att han vandrat i Patagonien. Det var fantastiskt. Jag besökte också Buenos Aires som är en underbar stad. Jag gillar kombinationen naturen och storstadslivet. w Vad är det viktigaste som just nu händer på mediemarknaden? För print: kriget i storstäderna, gratistidningarnas framväxt och frågan om morgonpressens framtid. w Hur ser den ut? Läsarna av den prenumererade morgontidningen blir äldre vilket innebär en jätteutmaning. Jag tror att tidningarna i framtiden måste publicera sig i betydligt fler kanaler än idag. w Vad händer med annonskonjunkturen? Det är fullt blås och så tror jag att det håller i sig till 2008. Det är roliga tider. w Vad är en bra annons? Det viktigaste är i slutändan så klart att annonsen säljer. Det finns guldäggvinnare som alla skrattar åt och tycker är fantastiska. Men frågar man om vem som är avsändaren är det få som kan berätta det. Frågan är då om det verkligen är en bra annons. Jag tycker att avsändaren ska vara tydlig. Budskapet får heller inte vara för svårförståligt. Men gärna ha en liten twist. Det är en svår balans, för det gäller att inte överskatta konsumenternas intresse för reklam. w Hur var det att jobba på reklambyrå i New York? Jättekul och annorlunda. Väldigt hierarkiskt och godtyckligt. Man fick vara beredd på att ducka för kaffekoppar som kom flygande från en galen chef. Gjorde man något fel, skrek de åt en. För att överhuvudtaget får tala med chefen var man tvungen att boka tid hos hans assistent. Det var väldigt speciellt, otroligt lärorikt och en bra erfarenhet. Men två år räckte. w Hur ska en bra medierådgivare vara? Det är viktigt att känna sin kund ordentligt och vara ordentligt uppdaterad på vad som händer inom sitt medium men också inom medierna i stort. Som rådgivare gäller det också att vara lyhörd och öppen för nyheter. Det gäller att våga och orka tänka nytt inför varje kampanj. «Mikael Bergling fakta Läser Vagabond Namn: Julia Nyberg. Ålder: 31 år. Bor: Stockholm. Familj: Ensamstående. Bakgrund: Jobbat på reklambyrå i New York. Började 2001 på dåvarande CIA som produktionsledare. I dag printchef på Mediaedge:cia. Favorittidning: Resetidningen Vagabond. riksmedianytt nr 1 2007

Papperstidningens framtid special Vill läsarna ha tidningen tryckt på kartong, bark, vanligt papper eller att den ska komma ut som webbtidning så ska vi klart ordna det nya tider Dagstidningens framtid finns på nätet. Prenumeranterna på tryckta dagstidningar blir allt äldre och dör sakta undan. För att överleva måste tidningarna komma ut i nya former, säger Julia Nyberg som är printchef på mediebyrån Mediaedge CIA. I höstas räknade The Economist halvt på skoj, halvt på allvar ut att den sista dagstidningen i USA skulle tryckas på hösten 2044 om den nuvarande upplageutvecklingen håller i sig. När jag gjorde en liknande beräkning för den svenska dagspressen hamnade jag på det första kvartalet 2081. Det kommer alltså att dröja ett tag, säger medieprofessorn Karl-Erik Gustafsson. Även om man nog inte ska ta de exakta årtalen på alltför stort allvar är tendensen tydlig: Den svenska dagspressen en av de starkaste i världen minskar i upplaga och har gjort så länge. Hur länge finns de kvar? nr 1 2007 riksmedianytt

Nya tider skapar nya special Papperstidningens framtid Martin Jönsson, medieanalytiker och tf Näringslivschef på Svenska Dagbladet DD och NSD tjänar pengar på webben. Dala-Demokraten är en av Sveriges största lokaltidningar på webben. Vi räknar med att inom kort tjäna ordentliga pengar på nätet, säger Dala-Demokratens försäljningschef Krister Etnell. Trots att tidningens tryckta upplaga stannar på drygt 20 000 exemplar har den fler än 100 000 unika besökare i veckan på sin webb. Vi är Dalarnas klart största tidning på nätet. Cirka 60 procent av våra besökare kommer från orter utanför Dalarna, säger Krister Etnell. Enligt nyhetsbrevet Mediatrender var Dala-Demokraten under 1990 var den svenska dagspressens sammanlagda upplaga cirka 4,9 miljoner exemplar per dag. I dag har den minskat till 3,9 miljoner. Rekordlåg upplaga Martin Jönsson, medieanalytiker och tf Näringslivschef på Svenska Dagbladet, säger att den svenska dagspressen aldrig tidigare har haft en så låg total betald upplaga som den hade 2006. w Hur djup är krisen för den tryckta tidningen? Allvarlig, och så är det nästan överallt. I till exempel USA är krisen väldigt djup. Där har de under de senaste åren haft kraftiga upplagetapp samtidigt som annonsintäkterna för papperstidningarna rasat ännu fortare, trots att det är högkonjunktur. Däremot är tillväxten på nätet väldigt bra. I Europa har vi dessutom gratistidningstrenden som framför allt slår hårt mot kvällstidningarna, vilket inte minst märks i Sverige där både Expressen och Aftonbladet tappar kraftigt i upplaga trots att gratistidningarna faktiskt kommer ut på morgonen. Expressen håller redan på att marginaliseras som papperstidning. Vad händer när får vi fler nischade gratistidningar, till exempel en daglig gratis sporttidning med utdelning varje dag klockan 15? Lilla Dala-Demokraten årets tre första månader den tredje största landsortstidningen på webben. Sökmotoroptimering är en viktig förklaring till vår framgång. Vi har byggt cirka 400 000 så kallade artikelarkiv som är sökbara på nätet. Varje artikelarkiv innehåller cirka 20 artiklar, säger Krister Etnell. Fler riksannonser Han berättar att tidningen under de senaste åren arbetat hårt med att utveckla webben. Vår tryckta upplaga minskar något samtidigt som prenumeranterna blir allt äldre och sakta dör bort. På samma sätt är det för våra konkurrenter. Det innebär att vi Olika format Under framför allt det senaste året har kvällstidningarna på allvar tagit upp kampen med regional- och lokalpressen om annonspengarna på nätet. Jag tror att det är viktigt för morgontidningarna att ta konkurrensen från gratistidningarna och kvällspressen på allvar. Än så länge är den bara i sin linda. Men vi vet att både kvällstidningarna och gratistidningarna satsar väldigt mycket på att komma nära läsarna genom till exempel lokala sajter. Det innebär ökad konkurrens om mediepengarn Lo en var tro nä ida E he för da utr nin inn an eft an for tig for in Fa bö ter an kö cer för ma Tr M må må de kan lad ne bar än pe och sku kak måste hitta fler kanale ut i. Till en början had allt lokala annonser på Men nu kommer riksa allt mer. Jag tror att w ringen blir en raket av Det gäller dock att job att vara med i matche klaminvesteringarna. w Hur då? Det är viktigt att nonserna bättre, att se den syns bättre både p och i den tryckta tidn kanalerna samverkar. En annons på web exempel ett ypperligt länga en kampanj som i tidningen och därme riksmedianytt nr 1 2007

behov hos läsarna a, säger mediebyrån Carats printchef uise Fallenius. Än så länge har den lokala tidningett stort försprång hos läsarna tack e större lokal kännedom och högre värdighet, vilket de bör utnyttja på tet i mycket större utsträckning än g. nligt Louise Fallenius finns det en l del som lokaltidningarna kan göra att få fart på nätannonseringen. Först och främst bör formaten stanrdiseras. I dag ser de kommersiella ymmena på lokal- och regionaltidgarnas sajter väldigt olika ut. Det ebär att det är mycket dyrt för en nonsör att gå in och köpa en kampanj ersom kampanjen måste passas till många olika mat. Det är därför vikt att hitta gemensamma mat. Det gör att tröskeln blir lägre, säger Louise llenius. Vi tror också att man r bli bättre på att pakea i kategorier. Många nonsörer vill till exempel pa mat- eller motorplaingar. Det bör bli lättare annonsörerna att komnärmare de redaktionella delarna. yckt på bark, kanske? artin Jönsson är övertygad om att nga lokal- och regionaltidningar ste bli betydligt aktivare på nätet om ska överleva. De måste se nätet som en huvudal. Det är där pengarna finns. 2005 e svenska folket ner mer tid på intert än på dagstidningar, enligt Medieometerns mätning. Folk har alltså drat sitt beteende. Nu följer reklamngarna efter. Det är en global trend inget speciellt för Sverige. Varför lle inte dagstidningarna slåss om den an? r att komma e vi framför webben. nnonserna ebbannonse- Guds nåde. ba hårt för n om repaketera antill att kunå webben ingen och att ben är till sätt att förinletts d ge annonsören större valuta för satsade pengar. Krister Etnell anser att det är fel att se nätet som ett hot mot den tryckta tidningen. För oss är det ingen konkurrens mellan papperstidningen och webben. Det gäller både redaktionellt material och annonser. Vi försöker till exempel vara så snabba som möjligt med lokala nyheter på webben. Om det brinner i en tvättstuga på förmiddagen ska det snarast stå på webben. Däremot är det inte säkert att det är så intressant dagen efter i papperstidningen. Eller så gör man en mera utvecklad story. w Hur ser det ut om tio år för Dala-Demokraten? w Är den traditionella papperstidningen döende? New York Times ordförande Arthur Sulzberger sade nyligen i en intervju: Jag vet inte om vi trycker New York Times på papper om fem år, och jag bryr mig inte. Han har rätt. Vill läsarna ha tidningen tryckt på kartong, bark, vanligt papper eller att den ska komma ut som webbtidning så ska vi klart ordna det. Papper är inget självändamål i sig. Jag tror dock på pappret, även om tidningen inte måste se ut på samma sätt som den har gjort i hundra år, säger Martin Jönsson. De svenska dagstidningarna har varit dåliga på produktutveckling. Läsarna Tänk till exempel att till sin egen telefon kunna abonnera på den lokala tidningens rapportering om allt från nyfödda på orten, det egna lagets resultat till vilket väder det blir i helgen. har olika behov olika dagar i veckan och olika tider på dygnet. Det måste vi anpassa oss till. Samspelet mellan den tryckta tidningen och webben måste också bli bättre. Jag tror att vi mycket mer än i dag ska fundera över vad vi erbjuder i de olika kanalerna. Liknande uppfattning har Julia Nyberg som är printchef på mediebyrån Mediaedge CIA. Framtiden ligger i en integration mellan exempelvis papperstidningen, nätet och telefonen, både redaktionellt och kommersiellt. Det handlar om att rama in konsumenten och nå honom eller henne vid olika tillfällen och på olika sätt. Till frukosten vill man kanske Då tror jag att vi har ungefär lika stora intäkter från webben som från papperstidningen. Det viktiga är att det inte blir ett nollsummespel, utan att de totala intäkterna ökar. Jag tror dock inte att vi kan ta betalt för nyheter på nätet, däremot tänker vi skapa och ta betalt för olika plustjänster, till exempel bildspel, extra bilagor och guider. Kraftig ökning för NSD En annan tidning som satsar mycket på nätet är Norrländska Socialdemokraten i Luleå. Annonschefen Roland Lindgren räknar med att tidningens inkomster från nätannonseringen ska öka med 50 procent. Per år. ha en mer fördjupande morgontidning, på väg till jobbet en gratistidning, på arbetet läser man nyheter på webben och på kvällen tittar man på tv. Varje media har sina specifika egenskaper. Det gäller att bli bättre på att utnyttja det. Stor utslagning På många håll i Sverige och utomlands pågår det försök med E-papper, något Martin Jönsson inte ger mycket för. E-papper är en pryl för den som är tekniskt intresserad. Jag tror att den hamnar på kyrkogården så småningom. w Mobilen? Den kommer att bli ett jätteviktig komplement till nätet, framför allt därför att mobilen är så speciell för främst unga konsumenter. Den är också alltid tillgänglig. Men den kommer inte att bli en huvudkanal. w Gratistidningar? Var femte tidning i Europa är i dag en gratistidning. De är alltså här för att stanna och kommer förmodligen att växa som fenomen, det gäller inte minst nischade gratistidningar. Men det innebär inte att alla kommer att överleva, säger Martin Jönsson. w Vad händer när annonskonjunkturen viker? Då får vi de riktigt stora förändringarna i medielandskapet. Jag tror att nätet kommer att klara sig ganska bra. Det är en så stark underliggande trend att annonspengar strömmar över till nätet. Däremot kommer lågkonjunkturen att slå hårt mot generella gratistidningar och betalda dagstidningar som inte lärt sig sin läxa. Detta är bara början Louise Fallenius, printchef på Carat: växer så det knakar på nätet 2005 sålde vi webbannonser för runt 200 000 kronor. 2006 var vi uppe i 900 000 och i år räknar vi med att sälja för runt 1,5 miljoner kronor. Detta trots att vi inte ha någon speciell annonssäljare för webben. www.nsd.se har drygt 70 000 unika besökare i veckan. För att riksannonseringen ska komma igång ordentligt på lokaloch regionaltidningarnas webbar behöver vi få gemensamma format och bokningsrutiner. Det måste vara enkelt att samtidigt köpa annonser i många olika webbtidningar och då kan inte alla ha sina egna upplägg, säger Roland Lindgren. «Mikael Bergling Vi är bara i början på en fantastisk utveckling. Vi tror att den tryckta tidningen har en framtid om än en sakta tynande. Viktigast är givetvis innehållet och de kommer konsumenterna att vilja ta till sig på olika sätt beroende på bland annat i vilken i livsfas de befinner sig. Jag tror att det blir nödvändigt att tänka varumärke och inte specifik kanal. Vad kan respektive mediehus erbjuda konsumenterna? Webben och papperstidningen är de största kanalerna i dag, men det finns och kommer fler. Tänk till exempel att till sin egen telefon kunna abonnera på den lokala tidningens rapportering om allt från nyfödda på orten, det egna lagets resultat till vilket väder det blir i helgen. «Mikael Bergling Louise Fallenius, Carat. fakta Nätbesök Krister Etnell ät försäljningschef på Dala-Demokraten. Antal unika besökare per vecka första kvartalet 2007 (landsortstidningar): w Upsala Nya Tidning 169 406 w Helsingborgs Dagblad 110 878 w Dala-Demokraten 102 276 w Sundsvalls Tidning 98 065 w Nerikes Allehanda 96 707 w Östgöta Correspondenten 92 232 w Västerbottens-Kuriren 92 200 w Dalarnas Tidningar 72 859 w Norrländska Socialdemokraten 70 339 w VLT 65 383 Källa: Mediatrender nr 1 2007 riksmedianytt

intervju Lena Adelsohn Liljeroth Vi måste ändra Presstödet blir kvar, trots kritiken från EU. Det tror kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m). Men vi får säkert göra vissa justeringar. Vilka vill jag dock inte säga. Då avslöjar jag våra förhandlingskort, säger hon i en intervju med Riksmedia-Nytt. Lena Adelsohn Liljeroth i stor intervju med Riksmedia-Nytt I höstas efterträdde hon Sveriges mest kortvariga kulturminister Cecilia Stegö Chiló (m) som tvingades avgå efter att det avslöjats att hon struntat i att betala tv-licensen och använt svart hemhjälp. Till skillnad från sin föregångare fick Lena Adelsohn Liljeroth ett positivt mottagande av kultur-sverige. Hur känns det att vara kulturminister? Omtumlande och kul. Det är ett antal spännande frågor jag har hand om, säger Lena Adelsohn Liljeroth när Riksmedia-Nytt intervjuar henne i en statsrådsbil på väg från bostaden på Strandvägen i Stockholm mitt emot Vasamuseet och i samma hus som Ackordscentralen och Egyptiska ambassaden till Bromma flygplats. Hon ska senare under dagen tala på en kulturkonferens i Umeå. I kväll ska jag se Den flygande holländaren på Norrlandsoperan vilket ska bli spännande. I morgon blir det fakirflyg tillbaka till Stockholm för regeringssammanträde. Tidiga mornar är inte min favorit precis. Just nu förhandlar Sverige med EU-kommissionen om hur det svenska presstödet ska EU-anpassas, mer än ett decennium efter att Sverige gick med i unionen. w Hur blir det? Det vet vi inte. Tjänstemän från vår medieenhet har varit nere i Bryssel och haft ett antal bra samtal med den som är näst i tur efter kommissionären själv. Vi har förklarat hur vårt presstöd är upplagt, hur det fungerar, varför vi anser att det är viktigt. Kommissionen har lyssnat och framfört vad den har för invändningar. Vår strategi är att vi ska behålla presstödet även om jag föreställer mig att vi kommer att få göra en del justeringar. Det fick de göra i Danmark. w Vilka justeringar blir det? Det kan jag inte berätta. Säger jag att vi är beredda att ändra detta eller detta innebär det att jag blottar våra kort och det vill jag inte göra. Det här handlar om förhandlingar. w Åtminstone två av regeringens fyra partier vill avskaffa presstödet. Vad tycker du? Jag har regeringens uppfattning som går ut på att vi ska behålla presstödet. Jag kan inte ha en annan egen uppfattning. Det är dessutom inget problem för mig, även om mitt parti och folkpartiet under en längre tid drivit kravet att presstödet ska avskaffas. w Är det rimligt att tidningsföretag som går med vinst får presstöd? Jag förstår att man kan ha synpunkter på det. Det har ju också varit ett av argumenten när det har handlat om Schibsted. w Vad tycker du? Det säger jag inte. w När avskaffas reklamskatten? Just den frågan ligger på finansdepartementet och finansministern, Anders Borg. Regeringens ambition är att reklamskatten ska avskaffas. Men när det kan ske får vi se. Nu prioriteras andra skattesänkningar. w Är papperstidningen döende? Även om allt mer går över till det elektroniska, tror jag inte att det slår ut tidningen som sådan. Nyhetsmedierna kommer dock att se annorlunda ut i framtiden. Jag hoppas att nyhetstidningen kommer att överleva och även i framtiden ha en stark roll, att läsandet fortfarande är det centrala. Regeringens ambition är att reklamskatten ska avskaffas. Men när det kan ske får vi se. Nu prioriteras andra skattesänkningar. w Bör det finnas ett samband mellan utformningen av presstödet och teknikutvecklingen? Sådana diskussionerna har vi inte haft. Det finns gränser vad politiken ska lägga sig i. Att ge sig in och styra, stödja eller motarbeta någon form av utveckling är inte regeringens politik. w Under de senaste åren har många dagstidningsföretag köpts upp eller slagits samman med andra. Är det ett problem eller en fördel? Jag tror att det är en ganska naturlig utveckling som inte påverkar produkten. Många ägare har dessutom ett intresse av att det exempelvis finns flera röster på en ort. Det behövs dessutom ofta starkt kapital för att kunna utveckla tidningarna. Jag ser heller inga problem ur demokratisynpunkt. Jag tror att man ska vara väldigt konspiratoriskt lagd för att kunna påstå att exempelvis Bonnier eller Stampen lägger sig i tidningarnas publicistiska innehåll. 10 riksmedianytt nr 1 2007

i presstödet Vår strategi är att vi ska behålla presstödet även om jag föreställer mig att vi kommer att få göra en del justeringar, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) när hon stiger ur statsrådsbilen på Bromma flygplats för att flyga till Umeå med sin pressekreterare Maria Dupont. Foto: rickard kilström fakta Gillar DN Namn: Lena Adelsohn Liljeroth Ålder: 51 Född: Stockholm Bor: Stockholm Sommarhus: På Käringön i Bohuslän Parti: Moderata samlingspartiet Familj: Make Ulf Adelsohn och två vuxna barn Jobb: Kulturminister Utbildning: Journalisthögskola Bakgrund: Riksdagsledamot, frilansjournalist, ordförande Fryshuset, aktiv i Kvinnojouren i Stockholm samt styrelseledamot i Nordiska museet, Dramatiska institutet, Svenska institutet och Anorexi/bulimikontakt Gillar: Människor som är raka och tydliga Gillar inte: Förtal och illasinnat skvaller Dricker: Vatten, kaffe, rödvin och whisky Äter: Det mesta faktiskt men är mycket förtjust i vilt Favorittidning: Dagens Nyheter Motionerar: Ja, gärna och ofta, men bara utomhus Styrka: Envishet Svaghet: Ibland lite för ömhjärtad Skulle vilja kunna: Spela piano riktigt bra Ovana: Älta egna misstag Längtar efter: Mina (vuxna) barn Läser just nu: The falls av Joyce Carol Oates Såg senast på bio: Expedition Linné av Mattias Klum Senaste teatern: Den flygande holländaren på Norrlandsoperan Ser på tv: Nyheter och naturprogram Vem vinner herr- respektive damallsvenskan i fotboll: Djurgården! w Hur är ditt förhållande till dagspressen? Jag är uppvuxen med Svenska Dagbladet, även om jag föredrar Dagens Nyheter just nu. Jag tycker att den är bättre. Vi har dock båda tidningarna hemma. På sommaren, när jag på Käringön, läser jag till och från Bohuslänningen. w Vad tycker du om gratistidningar som exempelvis Metro? Jag tror att de får många som annars kanske inte läser en dagstidning att göra det. Själv läser jag dem inte så ofta beroende på att jag helt enkelt inte har tid. När jag satt i riksdagen hade jag mer tid och då var det naturligt att nappa åt sig både Metro och Stockholms City på väg till jobbet. Nu hinner jag inte. Mina barn, som inte så ofta läste vår morgontidning utom möjligen sportsidorna, tog ofta Metro på väg till plugget. Jag var förvånad över hur pass bra informerade de faktiskt var med tanke på att de sällan såg nyheter på tv eller lyssnade på radio. w Har pressen blivit mer brutal? Nej, däremot uppfattar jag det som att tiden för att göra research, följa upp och kontrollera att fakta stämmer, har blivit kortare. Man jagar varandra i allt större utsträckning för att vara först med nyheter. Det är också rätt mycket vanföreställningar som cirkulerar och som plockas upp och sprids vidare. Medierna har också blivit sämre på verklig granskning och mer personfixerade. Morgonpressen kopierar alltmer kvällspressen. w Bör regelverket skärpas? Nej, däremot hoppas jag att de interna diskussionerna på redaktionerna är tillräckligt tydliga så att det finns en fungerande självsanering. w Är det inte dags att slå samman Pressens opinionsnämnd och Granskningsnämnden för radio och TV? Många tycker det. Men det är inget som ligger pipeline nu. w Vad tyckte du om dokumentären med Göran Persson? Jag tyckte att den var jätteintressant. Bra tv och absolut public service. Det mesta intressanta har dock varit den debatt som den har startat och som har handlat om regeringsformen och statsministerns makt, möjligheter och utrymme. w Kände du igen dig själv i dokumentären? I vissa delar, även om det är väldig skillnad på att vara fackminister och statsminister och partiledare. Det jag kan känna igen är utsattheten och att man aldrig är ledig, att man alltid har med sig arbetet och till och med drömmer om det. w Vilka drömmar har du haft? Inga mardrömmar, som tur är, utan mer om hur vi ska göra i ett viss ärende. I drömmen kommer jag på fantastiska lösningar som på morgonen visar sig vara helt omöjliga. «Mikael Bergling mikael.bergling@desken.se nr 1 2007 riksmedianytt 11

dagspresskolan Avsnitt 3 Rektor: Johan Drakenberg, johan@drakenbergmedia.se Kreativitet i dagspress är inte detsamma som runda eller trekantiga annonser. Annonsernas former är bara ett medel för att i ett större sammanhang åstadkomma kreativa kampanjer, konstaterar Johan Drakenberg i tredje delen av Riksmedias dagspresskola. Allt udda behöver Det första vi måste försöka göra är att definiera vad som är kreativitet. Det är inte, som många kanske tror, en rund annons. Men en rund annons kan visserligen användas kreativt, men det kan också en helsida standard av all standard. Det är alltså sammanhanget som utgör kreativiteten. Vilket är då sammanhanget? Jo, sammanhanget är en rad olika faktorer som påverkar en kampanjs möjligheter att tilltala en tänkt målgrupp. Här är några exempel. Det finns säkert fler. w Annonsens form/storlek. Rund eller fyrkantig? Litet format eller en hel ytterrock, s.k. wrap. w Annonsens budskap. Begriplig och/eller relevant för mig? Annonsens impact. Är den kreativa utformningen, tillsammans med formatet, stark? w Antalet annonser i kampanjen. Frekvensen är viktig i alla mediesammanhang. w Timing. Vilka kända omvärldsfaktorer har man att hänsyn till? Och hur de olika delarna i kampanjen presenteras i förhållande till varandra. w Redaktionella samarbeten. Hel redaktionell miljö kan uppstå i ett gott samarbete. Exempel: Bostadsmarknadens bilagor eller ett exempel från TV-världen: Room service. Men även gemensamma event och tävlingar. w Övrigt medieval och kringaktiviteter. Vilka övriga huvudmedier har jag behov av och råd med? w Eventaktiviteter som utdelning av produkter etc. Krav för lönsamhet Varför är allt detta viktigt? Det är faktiskt inte bara viktigt, jag tror att det är en förutsättning för att på lång sikt driva lönsamma tidningar. När läsarnas betalningsvilja och betalningsgrad sjunker måste annonsmarknaden svara för en större del av tidningarnas intäkter. För att klara det, för att vara attraktiva på reklammarknaden, måste tidningsföretagen upplevas moderna och kreativa. Detta samtidigt som konkurrensen från andra mer flexibla medier hårdnar. Tillsammans gör detta att integrerade samarbeten blir allt viktigare, vilket ställer stora krav på både annonsörer och redaktörer. De måste väga alla samarbeten mot varandra och bedöma om de ger mervärden för annonsörens kunder och mediets läsare. Var seriös, underskatta inte konsumenten/läsaren. Det är oerhört farligt att försöka lura konsumenten, det kan effektivt förstöra ett företags varumärke både medieföretagets och annonsörens. Det är utan tvekan viktigt för tidningsföretagen att lägga energi på denna fråga då annonsörerna ofta Tre typer av dagstidningar Gratistidningarna har drivit Dagstidningarna kan delas in i tre grupper. Inte främst på grund av olika kommunikativa egenskaper, utan på grund av skillnader i de kreativa möjligheterna som erbjuds. Gratistidningarna: Det är föga förvånande att det är gratistidningarna Metro och Stockholm City som drivit marknaden i kreativ riktning. Då menar jag inte bara att de erbjuder annonsformat som är så fritt formpassade att den redaktionella texten löper runt annonsen. Det viktiga är kombinationen med andra aktiviteter, till exempel evenemang tillsammans med annonsörerna, och de förnämliga möjligheter tidningsutdelarna ger. Det går till exempel att snabbt överraska en stadsdel eller stad med helt eller delvis utklädda utdelare, kolportörer, som delar ut tidningen tillsammans med en produkt, så kallad sampling. Det är förvånande att dagspressen i övrigt inte utnyttjat denna metod i någon större utsträckning. Att bara förklara det med att man alltid måste ta betalt för sin tidning är klent. Att ge bort prova-på-produkter har i alla tider med framgång används av industrin för snabbrörliga konsumentprodukter. Kvällspressen: Kvällstidningarna lever i ett mellanskikt och är duktiga på event och försäljning. Samarbetena med främst de riktigt stora annonsörerna är bra och ofta kreativa. När det gäller annonser med organiska former är flexibiliteten ännu låg. Utvecklingen går dock i kreativ riktning. Morgonpressen: Morgonpressen har traditionellt varit mycket ovillig att frångå tidningens givna mall. Ett annat problem är den dåliga samordningen mellan olika tidningsföretag. Ofta tar det mycket lång tid att genomföra ett projekt på regional eller nationell basis. Den runda annonsen har ibland blivit en symbol för debatten om kreativitet. Ofta hamnar fokus där, vilket är olyckligt eftersom man då inte ser det i ett större sammanhang. En tidnings seriösa framtoning och arbetssituation går inte under av att tillåta runda annonser en gång i veckan. Riksmedia har emellertid alltid varit mycket pådrivande och har haft lättare att samordna sina tidningar. Orsaken är att det funnits en uppstickarmentalitet inom Riksmediasfären. Sånt driver kreativt tänk. 12 riksmedianytt nr 1 2007

I augusti 2006 drog Tele2 bredband genom Metro. Ett exempel på kreativ reklam? inte vara kreativt är villiga att betala en rejäl premie för kreativa lösningar. I dag läggs det i allmänhet oproportionerligt mycket fokus på prisförhandlingar. Min erfarenhet är tydlig: flyttas fokus från pris till mediets kvaliteter och kreativa möjligheter ser annonsören tydligare dagspressens fördelar. Samarbete Jag har sett många frustrerade kollegor tampas med dagspressen för att försöka komma fram till mer eller mindre begåvade lösningar. Vi kan konstatera att dagspressen vaknat sent vad gäller kreativt användande av tidningen. Men det finns även en låg förståelse från köparsidan. Man ska heller inte glömma att det extremt höga produktionstempo en dagstidning har kräver tydliga rutiner och bestämda mallar. Som reklamköpare är det dock viktigt att vara medveten om och inse att dagstidningen faktiskt är mer flexibel än många tror. Positivt med dagspressen w Du kan ofta komma väldigt sent med din annons. w Dagspressens avbokningsregler är mycket flexibla. w Annonsen hamnar mitt i det redaktionella materialet. w Du har en formatmässig stor frihet (så länge som du håller dig till spalter och moduler). w Du får i stor utsträckning välja placering. och negativt w Annonsernas format måste med få undantag följa den enskilda tidningens givna mall. w Effektiva system för styrning av exakt placering av annonsen saknas. w Dagspressen har i allt för låg utsträckning insett att de måste samarbeta mer i framtagandet av en gemensam standard. Det är noterbart att tidningsutgivarna har arbetat med denna fråga under många år utan att kommit särskilt långt. Vad är då kreativitet? Kreativitet i dagspressen är alltså inte den runda annonsen i sig. Annonsernas former är bara ett medel för att i ett större sammanhang åstadkomma kreativa kampanjer. Vad sedan kreativiteten ska syfta till är naturligtvis Return On Investment (ROI), vilket dagspressen i allmänhet och morgonpressen i synnerhet ger. I denna artikel har jag av uttryckt mig ganska generellt. Självklart finns det många tidningar som arbetar kreativt tillsammans med annonsörer. Detta vill vi gärna berätta. Skicka därför in exempel på bra kreativa lösningar eller mejla in tips och kommentarer. «marknaden framåt I dessa sammanhang brukar jag påpeka att Metro, som helt förväntat var först med exempelvis runda annonser, säljer mer standardlösningar vanliga fyrkantiga annonser just av det skälet att de visar ett sådant genuint intresse för vad annonsören vill. De runda annonserna öppnade delvis marknaden för Metro. Den blev tidningen man tycker om och ett av de mest kreativa medierna i Sverige. Detta trots att andelen runda annonser är en mycket liten del av det Metro erbjuder marknaden smart tänkt Metro! «dagspresskolan Johan Drakenberg Nästa avsnitt av Riksmedias dagspresskola: Paketen. Vilka är de? Varför finns de? Hur fungerar de? Vad kostar de? nr 1 2007 riksmedianytt 13

exit Redaktör: Lotta Byqvist, lotta@strukturera.se Nya böcker Lotta Byqvist läser boken Bli en skicklig nätverkare Mingla dig till framgång och förbannar alla missade chanser. Storverk av nätverk Att jag är en usel nätverkare visste jag. Men jag trodde inte att det spelade någon större roll. Tänkte att det räcker långt med att vara duktig och hålla deadline. Det där med nätverk kan man ju alltid ta sen. När man får tid. Oj, vilken ångest jag har efter att ha läst den nyutkomna boken Bli en skicklig nätverkare Mingla dig till framgång av Jeanette Gardner och Katarina Widoff (Schibstedförlagen). Alla missade chanser! Allt jag kunde ha blivit om jag bara haft vett att hålla kontakt med folk! Den osorterade högen med visitkort i jobbskåpet känns som en varböld jag inte vågar peta i. Plötsligt tänker jag på alla intressanta människor som försvunnit ut mitt liv bara för att jag prioriterat en macka vid datorn framför regelbundna luncher med Very Important People. Och visitkort har jag inte ens orkat trycka nya sedan jag blev min egen. Visitkort som enligt författarna är världens bästa reklambroschyr. fler böcker Läs de här också 100 hemligheter som gör dig framgångsrik den enkla vägen till toppen Av David Niven (Brain Books) Titeln må vilseleda, men boken är bra. Om det krävs 100 hemligheter av typen Att veta hur duktig du är räcker inte, Allt börjar och slutar hos dig själv och Det förflutna är inte framtiden kan man knappast tala om en enkel väg till toppen. Däremot torde man ha goda chanser att verkligen bli framgångsrik om man lyckas leva upp till alla 100 hemligheter. (Hemligheter förresten, när blev det hemligt att veta att man misslyckas om man aldrig försöker?) Men slutgnällt nu, läs den här boken om du vill ta tag i ditt liv och komma ditt du vill utan att slita ihjäl dig. Vad finns då att vinna på ett systematiserat nätverkande? Jag ringde upp den ena av bokens författare, kommunikationskonsulten Jeanette Gardner. Närmare 80 procent som får nytt jobb får det via kontakter, säger hon. Och nästan alla affärer vi gör sker genom personliga kontakter. Sedan har vi även de privata nätverken. Jag kanske flyttar in i ett nytt område, behöver dagis för mina barn Kontakter över huvud taget är jätteviktiga. Någon gång måste man ta sig tiden och sätta sig ner och se efter vilka man har i sitt nätverk. Sedan måste man fundera över vilka som är intressanta. Bli en skicklig nätverkare Mingla dig till framgång är full av tips på hur man bär sig åt för att nätverka på rätt sätt. Jeanette Gardner listar de tre punkter hon tycker är viktigast: Man måste våga ta kontakt med folk. Över huvud taget öppna munnen. Det duger inte att stå och trycka i ett hörn med ett vinglas och titta på de som pratar. I stället ska man gå fram och presentera sig. Man ska inte vara rädd. Det andra och det är jätteviktigt är att inte ha förutfattade meningar. Du vet aldrig vad människan du möter gör, vem han är, vilka han känner och vad han kan göra för dig. Det tredje är att man ska ha en bra mix i sitt kontaktnät så att det inte bara består av till exempel marknadschefer i olika företag. Jeanette Gardner vet också hur man inte ska bete sig om man vill vara en god nätverkare. Man ska inte nonchalera folk, man ska inte vara svåråtkomlig. Det absolut värsta jag vet är när den man söker varken svarar på mej eller ringer upp om man lämnat ett meddelande. Då slutar man ju att ringa. Man ska heller inte vara för familjär utan känna av vibbarna. Jeanette Gardner varnar också för svamparna, de som tar men aldrig ger något tillbaka. Nätverkande är en fråga om att ge och ta. Så nu har jag givit er, kära läsare, en massa råd om hur ni blir framgångsrika. Vad får jag tillbaka? «böcker Lotta Byqvist Den översvämmade hjärnan Av Torkel Klingberg (Natur & Kultur) Det här är boken för dig som jobbar i ett kontorslandskap och försöker läsa mejl, prata i mobilen och skriva en rapport samtidigt som du hela tiden blir avbruten av dina arbetskamrater. Varför får du ingenting gjort? Kanske för att vår hjärna är genetiskt närmast identisk med cromagnonmänniskornas hjärnor för 40 000 år sedan. Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Stockholm Brain Institute vid Karolinska institutet. Hans forskning handlar om hur hjärnan hanterar uppmärksamhet och arbetsminne. Effektiv visuell kommunikation Av Bo Bergström (Carlssons) Klassiker i nyutgåva (sjätte upplagan). Alla som på något sätt arbetar med visuell kommunikation kreatörer, beställare, säljare torde ha nytta av denna bok. För att få perspektiv på, lära sig mer om och ifrågasätta alla bilder som dagligen strömmar över oss. Vad fungerar? Vad fungerar inte? Och varför? Denna upplaga innehåller fler illustrationer än tidigare och tar även upp nya kommunikationskanaler som internet och mobiler. Bo Bergström är art director, kommunikationskonsult och lärare. Han har tidigare skrivit flera läroböcker för gymnasiet. 14 riksmedianytt nr 1 2007

Sju snabba frågor till Jesper Ekstrand w Du står som stjärnsäljare i telefonkatalogen. Varför då? Det är en ödmjuk attityd som vi håller här på Riksmedia. Skämt åsido, min pappa var säljchef på det företag som tryckte telefonkatalogerna. Det var den ansvarige utgivaren på det företaget som skrev in stjärnsäljare efter hans namn. Så jag har faktiskt knyckt det från honom. w Hur ska en stjärnsäljare vara? Som våra ledord på Riksmedia: Flexibel, kunna lyssna på kunden, ta fram rätt alternativ till kunden. Man ska tillmötesgå kunden på kundens begäran men också våga tacka nej till en affär i de fall vi inte kan leverera den bästa lösningen för kunden. w Vad är det bästa med att vara säljare? Friheten, och möjligheten att kunna hjälpa en kund. Det låter kanske lite fånigt att man hjälper en kund men det är faktiskt det de handlar om; att se kundens behov och sedan på bästa sätt erbjuda en lösning så att kunden når fram med sitt budskap och på så sätt ökar sin försäljning. w Vad är det roligaste som hänt dig i jobbet denna vecka? Det är min resa till Göteborg där jag träffade befintliga kunder och deras byråer och även helt nya kunder. w Vad kommer att hända med annonskonjunkturen det närmaste året? Jag tror att den kommer att bibehållas. Morgonpress tror jag kommer att ha en fortsatt stark ställning, men det är viktigt att inte vi tar någonting för självklart. w Vad är det viktigaste du lärt dig under åren på Riksmedia? Innan kunde jag i stort sett ingenting om den prenumererade morgonpressen. I dag ser jag hur viktig morgontidningen är ute i landet. Den lokala tidningen bestämmer dagen i en större utsträckning än vad jag trodde. w Hur har nätet påverkat papperstidningarnas annonsförsäljning? Internet har tagit volym på riksplanet med inte på den lokala marknaden. Jag tror att vi kan dra synergier av nätet. Kundens hemsida är som en butik där man vill ha så mycket spring som möjligt. Precis som vi med morgontidningen kan få kunden att gå till affären kan vi faktiskt få dem till kundens hemsida där de kan göra sina inköp. Jag tror att vi ska släppa känslan av att nätet och papperstidningen konkurrerar med varandra och se hemsidorna som butiker i stället. «Jesper Ekstrand, stjärnsäljare. fakta Allt om Jesper w Namn: Jesper Ekstrand. w Ålder: 36 år. w Bor: Gustavsberg. w Familj: Nykär, två barn, ett tredje på väg. w Bakgrund: Säljare på Tele 2 i nio år. w Fritid: Med familjen. Båt på sommaren, pulka-, skridsko och skidåkning på vintern. Gillar att vara utomhus. w Bästa reklamkampanj: Tele 2:s kampanjer, både på TV och i dagspress. Träffande reklam Vad i he Riksmedia-Nytt såg reklamskylten på en slingrig landsväg vid floden Dnepr i Ukraina. Budskapet? Kom till Sportjakt som har både bar, restaurang, hotell, bastu och jaktmöjligheter. Enligt Oksana Vynnychuck, erfaren ekonom i mediebranschen, är den här typen av reklam vanlig i Ukraina. Mer eller mindre avklädda tjejer lockar män att köpa alltifrån byggmaterial till bilar och mat, säger hon. Reklambranschen har inget etiskt råd i Ukraina. Däremot har parlamentet nyligen stiftat en lag som förbjuder tidningar att publicera pornografiska bilder. Lagen har dragit igång en livlig diskussion om gränsen mellan pornografi och erotik. Har du något exempel på dum, udda eller rolig reklam? Skicka det till riksmedianytt@riksmedia.se! Foto: Rickard Kilström på nya jobb Nu finns vi här Skriv till: riksmedianytt@riksmedia.se Myspys i Stockholm. Tävling Vinn på ditt pentry! Skäms du över pentryt på jobbet? Mejla i så fall en bild till riksmedianytt@riksmedia.se och var med i Riksmedia-Nytts tävling. Vår bild visar ett tidningspentry i centrala Stockholm. För att vinna lär det krävas ett betydligt mer ostädat utrymme för matlagning ofta endast nödtorftigt avskilt från övriga delar av lokalen, för att använda sig av uppslagsbokens definition. «Har du fått nytt jobb? Mejla oss så berättar vi det för fler. Skicka också gärna med en bild på dig. Här är några som fått nytt jobb under senare tid. w Eva-Marie Nilsson lämnar mediebyrån Vizeum för konkurrenten Starcom. w Ny på Starcom är också Marcus Jiderholt som studerat informatik och medieoch kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Han ska han arbeta som digital planner/buyer med särskilt fokus på Social Media. w Cecilia Nauclér är ny chefredaktör för Bristidningen, som samtidigt går från att vara en medlemstidning till att bli ett verktyg för alla som arbetar med barn och ungdomar och till att vara opinionsbildande i barnoch ungdomsfrågor. w Eva Norman är ny orginalare på reklambyrån Svensson. Hon arbetade tidigare på Engström med flera och Forma Publishing Group. w Sedir Ajeenah är ny juniorprojektledare på samma byrå. w Pernilla Ellström är ny produktionsledare på Spenat. Hon kommer från Shout i Göteborg. w Eva Andersson, som arbetat som på kommunikatör på Evolve och har läst multimediaprogrammet på Karlstads universitet, är ny originalare på Spenat. w MTG Radios försäljningsdirektör Tomas Bacoccoli är ny vd i RAB, Radiobranschen AB. Han efterträder Jakob Gravestam, från SBS, som tar över som styrelseordförande. Anna Eckerse Svensson, operativ chef MTG Radio, är ny vice vd. w Hans Nordlöv är ny senior partner och strategikonsult på Anegy Online Marketing. Källa: Resume, Journalisten mfl nr 1 2007 riksmedianytt 15

Posttidning B Porto betalt Riksmedia Sverige AB Box 1177 111 91 Stockholm Den lokala morgontidningen är ett unikt torg. Och nu flyttar mönstren över till webben, skriver Anders Ahlberg, chefredaktör för Medievärlden. Inte utan min morgontidning Vi hade en riktigt tuff konkurrent i början på 80- talet när jag var reporter på en lokal morgontidning. Vi var tre som jobbade på ortens dominant, han var en av två som jobbade på uppstickaren. Han bevakade allt som han överhuvudtaget rent fysiskt kunde hinna med, och hade allt som oftast en fylld fullformatsida från vår kommun. Han skrev febrilt, det blev inte vackert, men det som kunde sägas fanns med. Det våldsamma tempot i bevakningen av stort och smått hindrade honom inte från att ge sig in i samhällsgranskningen. Efterhand kunnigt han var autodidakt mycket envist och alldeles utan bekvämlighet gav han sig in i de kommunala verksamheterna. Han hade flera egna scoop och viktiga nyheter som han var först med. Naturligtvis fungerade det inte med 40-timmarsvecka för honom, eller lagstadgad semester. Han jobbade mycket, mycket mer, han ville inte ta ledigt. Det var med viss oro vi såg honom härja: skulle konkurrenten ta läsare från oss? Rimligen var det så. När han drog igång hade tidningen ungefär 10 procents hushållstäckning mot våra 65 70. När jag flera år senare talade med mina gamla kollegor och undrade hur det gått, så körde han fortfarande i sitt höga tempo, men i stort sett hade ingenting hänt, konkurrenten hade bara marginellt tagit någon procent. Allt hans arbete hade egentligen inte inneburit någonting vad det gällde tidningsvanorna i vår kommun. Det gav mig en första mycket påtaglig insikt i att tidningsbruk är något mycket mer sammansatt än bara rak nyhetskonsumtion. Konkurrenten borde rimligen ha fått publikens uppskattning det fick han säkert också från dem som arrangerade allt detta som han bevakade men inte i form av fler prenumeranter. Orsaken var att i den komplicerade medieverkligheten var vår tidning främst på flera viktiga områden. Socialt: Eftersom tidningen lästes av en lejonpart av kommuninvånarna var det i vår tidning som man föddes, döptes, förlovade och gifte sig, fyllde 50, 60, 75 och till sist dog och begravdes. Om man fick för sig att göra det i konkurrenten var risken överhängande att majoriteten skulle missa det. Ideellt: Det rika förenings- och idrottslivet annonserades och refererades i vår tidning. Det var bara dumt att kalla till möte, bjuda in till föreläsning, ta ut lag eller rapportera resultat i konkurrenten. Kulturellt: Konkurrenten gavs ut i den lite märkvärdiga stora staden med kulturliv, gubevars, medan vi var bruksorts- och landsbygdstidningen. Kommersiellt: Inte minst viktigt, vår tidning var den helt dominerande marknadsplatsen. Alla annonser fanns hos oss, från de stora matvaruhallarnas till privatmarknadens gytter av till salu och sökes. I modern tid finns det bara några få exempel på att orter förlorats respektive erövrats av konkurrerande morgontidningar. Orsaken är i de fallen som Höganäs att de bytt demografisk struktur, att handelsriktningen blivit en annan eller pendlingsströmmarna riktats om. Annars sitter vanorna, och troheten, som cement. Den viktiga, och härliga slutsatsen av trögheten är att den vittnar om vilket unikt torg den lokala morgontidningen är. Och nu flyttar mönstren över till webben. Den som tvivlar: läs nätstatistiken. Slet han förgäves, konkurrenten som var överallt? Nej, han fick oss att ta i mer, att skärpa oss. Journalistiken förbättrades åtskilliga snäpp. På det torg som tidningen är måste det finnas såväl härold som dem som berättar om allt som hänt. Annars söker sig folk någon annanstans. «gästkolumnen Anders Ahlberg I modern tid finns det bara några få exempel på att orter förlorats respektive erövrats av konkurrerande morgontidningar sen sist Det här har också hänt För lite snowboard gav böter w Sveriges Television visade för lite av en sponsrad världscuptävling i snowboard. Det slår Kammarrätten i Stockholm fast i en färsk dom och kräver att SVT ska betala 50 000 kronor i särskild avgift till staten för övertrampet. Enligt rätten var det inte fel att snowboardmagasinet Richter var sponsrat. Problemet var att programmet inte fokuserade på världscuptävlingen. Sex minuter av programmets 30 minuter var från tävlingarna, resten var helt andra inslag. I och med det åsidosatte SVT regelverket som finns i sändningstillståndet. Richter var sponsrat av Red bull, Blocket, Volvo och Telia. Uppåt för Östra Småland w Östra Smålands annonsintäkter ökade förra året med 13 procent jämfört med 2005, skriver nyhetsbrevet Mediatrender. Den goda trenden tycks hålla i sig. I januari i år ökade Östrans annonsintäkter med 4 procent. Februari gav samma utfall som 2006 medan man mars ökade med 7,6 procent. Även på webben går tidningen bra. Östra Smålands/Nyheternas nätupplaga hade första veckan i april 30 342 unika webbläsare. Veckan efter hade antalet ökat till 33 781, vilket är detsamma som en ökning med 11 procent. Enligt Mediatrender har Östrans annonsavdelning delvis varit underbemannad. I april anställdes dock en ny säljare. De köpte mest reklam i mars w Unilever, Telia, Ica och Kooperativa förbundet var de största reklamköparna i mars, enligt Sifos mätning, uppger Mediatrender. Unilever och Telia spenderade 14 respektive 80 procent mer än i fjol, medan Ica och KF minskade reklamvolymen med 8 respektive 24 procent. Ytterligare sex storannonsörerna gjorde som Ica och KF, bland annat Volvo, Volkswagen och Saab- Opel, medan Nissan ökade reklamköpen med 170 procent. Efter tre månader var Ica, Telia, Unilever och Kooperativa förbundet de största varumärkesannonsörerna trots att KF minskade sin reklamvolym med 28 procent.