Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning (preliminär) Arbetsterapi och Fysioterapi/Sjukgymnastik och rehabilitering 15 hp ARB 008/FYS 006 Kursanvariga: AT: Lena Mårtensson lena.i.martensson@gu.se SG: Susanne Rosberg susanne.rosberg@gu.se Vårterminen 2009 LM, SR, A-KK
Syfte Studier inom magister/master utbildning ska utgöra en fördjupning i den egna professionens ämnesområde. Syfte med kursen är att Du skall förvärva fördjupad kunskap och medvetenhet om rehabilitering inom arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi generellt samt med särskild fördjupning inom eget valt verksamhetsområde. Avsikten är att de förvärvade kunskaperna och erfarenheterna skall ligga till grund för utveckling av välgrundade och professionella interventionsmodeller tillämpliga i den kliniska vardagen. Kursupplägg Kursen omfattar 15 högskolepoäng vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier (400 timmar studentarbetstid). Den genomförs på halvfart med 5 kurstillfällen omfattande tre till fyra schemalagda kursdagar vid varje tillfälle, samt självständiga studier emellan se schema. Stora delar av kursen är gemensam med motsvarande kurs i arbetsterapi. Enligt tidigare studenters erfarenheter rekommenderar vi att du förutom kurstillfällena avsätter minst en heldag i veckan för studier. Eftersom studieoch examinationsuppgifter bygger på självstudier, individuella eller i grupp föreslår vi att du utöver schemat lägger upp en egen tidsplan. I den behöver bl.a. ingå inplanering av gruppträffar för att lösa examinationsuppgiften i delkurs 1. Kursen fokuserar generella och yrkesspecifika teoretiska och praktiska verktyg som ligger till grund för arbetsterapeutiskt och sjukgymnastiskt förändringsarbete i rehabilitering samt utveckling av egen yrkesmässig och personlig kunskap och medvetenhet. I detta innefattas också identifiering av och reflektion över befintliga teoretiska och praktiska verktyg för utveckling av rehabilitering samt reflektioner över behovet av nya verktyg. Ett annat viktigt fokus är hur vi använder oss själva som professionella redskap i arbetet med patientens/klientens förändringsprocess i rehabilitering. Kropp, rörelse, aktivitet, varande, mening och reflexion är här centrala begrepp. Vi har medvetet valt att låta deltagare från olika verksamhetsområden gå kursen gemensamt, då vi i den första delen av kursen vill lyfta de generella aspekterna i rehabiliteringsprocessen. I examinationsuppgiften fördjupar deltagarna sig sedan i rehabilitering inom sitt eget arbetsfält. Innehåll Delkurs 1. Generella verktyg för rehabilitering inom arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Rehabilitering som ämne och begrepp Professionell verktygslåda i rehabiliteringsarbete Olika generella teoretiska perspektiv inom rehabiliteringsverksamhet ICF Aspekter av mångfald inom rehabilitering 2
Delkurs 2. Praxisverktyg och modeller för rehabilitering inom arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Professionellt förhållningssätt Interventioner vid rehabilitering Fördjupning - rehabiliteringsmodell(er) inom eget verksamhetsområde Kursens lärandemål Efter avslutad kurs ska du kunna: Kunskap och förståelse - visa fördjupad kunskap inom området arbetsterapi/fysioterapi och om hur denna kunskap kan användas terapeutiskt i arbetsterapi och fysioterapi - visa fördjupad kunskap om rehabilitering i samverkan mellan olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, andra samhällsinstanser och aktörer Färdighet och förmåga - visa fördjupad förmåga att identifiera, kritiskt analysera och värdera olika perspektiv och begrepp rörande synen på ohälsa och förändringsprocesser med relevans för utveckling av arbetsterapeutisk/sjukgymnastisk praxis och forskning - visa fördjupad färdighet i att kritiskt granska och värdera olika behandlingsmetoder som grund för tillämpning av arbetsterapeutisk/sjukgymnastisk praxis vid ohälsa inom specifika områden Värderingsförmåga och förhållningssätt - i dialog med andra visa ett reflekterat förhållningssätt till val av egna och andras värderingar och prioriteringar samt val av perspektiv - identifiera och konkretisera eget behov av ytterligare kunskap samt ta ansvar för egen kunskapsutveckling i ett livslångt lärande Arbetsformer Undervisningens inriktning är i huvudsak problemorienterad vilket innebär aktivt kunskapssökande, kritiskt tänkande och problemlösning. Stor vikt läggs vid egna litteraturstudier, reflexion och skrivande. Detta arbetssätt kompletteras med handledda seminarier samt föreläsningar. Kursen är indelad i två delkurser som sinsemellan hör samman. Inom varje moment förekommer studieuppgifter, föreläsningar, reflektioner, diskussioner, praktiska moment och seminarier. Komplexiteten i studieuppgifterna innebär att det inte finns ett sätt att lösa dem på. Utgångspunkten är att studenterna tillsammans och med guidning av lärare ska komma fram till hur arbetet med uppgifterna kan ske. Arbetet med de i kursen förekommande studie- och examensuppgifterna genomförs såväl individuellt som i olika gruppkonstellationer. Information och kontakter med lärare och kursdeltagare under kursen sker i stor utsträckning via GUL Göteborgs Universitets Lärplattform (Ping-Pong) som du når via www.gul.gu.se. För att få tillgång till GUL måste du ha ett användar-id och ett 3
lösenord. Dessa får du hem med posten ca en vecka efter att du registrerat dig på kursen. Du kan också alltid söka kursansvariga lärare via telefon eller e-post. Examination och bedömning Bedömning av dina kunskaper sker fortlöpande genom uppföljning av studieuppgifter och vid examinationer. Två examinationsuppgifter ingår i kursen varav den ena sker i grupp och den andra är individuell. Den individuella examinationsuppgiften examineras av respektive kursansvarig. De två gruppuppgifterna examineras i seminarieform (se nedan under examinationsuppgifter). För godkänt på kursen krävs fullgörande av studieuppgifter och examinationsuppgifter, närvaro och aktivt deltagande i alla former av studiegruppsarbete samt vid temadagar, seminarier och examinationer. Endast synnerliga skäl accepteras för frånvaro vid seminarier och examinationer. Kompensation sker i sådana fall efter överenskommelse med kursansvariga. Övrig frånvaro kompenseras vid seminarier och examination nästa tillfälle kursen ges. Föreläsare Birgitha Archenholtz, leg arbetsterapeut, dr. med. vet., universitetslektor, Göteborgs universitet Catharina Broberg, leg sjukgymnast, MSc fysioterapi, universitetsadjunkt, Göteborgs universitet Jo Anne Dahl fil.dr, universitetslektor, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet Tone Engen, beteendevetare, MSc, Specialpedagogiska Institutet, Göteborg Lena-Karin Erlandsson, leg arbetsterapeut, dr med vet, universitetslektor, Lunds universitet. Monika Fagevik-Olsén, dr med vet, leg sjukgymnast, adjungerad universitetslektor Göteborgs Universitet. Gunnel Hensing, professor, fil. dr. enheten för Socialmedicin, Göteborgs universitet Anna-Karin Kroksmark, leg sjukgymnast, dr. med. vet., universitetslektor, Göteborgs universitet Lena Mårtensson, leg arbetsterapeut, fil.dr., universitetslektor, Göterborgs universitet Susanne Rosberg, leg sjukgymnast, fil.dr., universitetslektor, Göteborgs universitet Anna-Lisa Thorén Jönsson, leg arbetsterapeut, dr med vet., universitetslektor, Göteborgs universitet Kursansvariga lärare Lena Mårtensson, leg. arbetsterapeut, fil.dr., universitetslektor: lena.i.martensson@gu.se Susanne Rosberg, leg. sjukgymnast, fil.dr, universitetslektor susanne.rosberg@gu.se 4
Delkurs 1. Generella verktyg för rehabilitering inom arbetsterapi och sjukgymnastik, 7,5 hp Innehåll: Rehabilitering som ämne och begrepp Olika generella teoretiska perspektiv inom rehabiliteringsverksamhet ICF Aspekter av jämlikhet, genus, etnicitet, social tillhörighet av betydelse för rehabilitering Studieuppgift 1. Vad är rehabilitering för mig som AT/SG? Till den första kursträffen skriver du en egen essä om 2 3 sidor där du reflektera kring frågan: Vad är rehabilitering för mig som arbetsterapeut respektive sjukgymnast? Denna skickas in senast fredagen den23/. För AT till: lena.i.martensson@gu.se och för SG till: susanne.rosberg@gu.se Medtag dina reflexioner till seminariet on den 28/1. Uppgiften ligger som grund för vidare reflexioner under kursens gång. Lärandemål som relaterar till uppgiften: - i dialog med andra, visa ett reflekterat förhållningssätt till val av egna och andras värderingar och prioriteringar samt val av perspektiv, Kriterier för godkänt - Godkänt uppfyllande av lärandemål. - Inlämnad essä - Närvaro och aktivt deltagande i gruppdiskussioner. Studieuppgift 2 Generella perspektiv på funktionsnedsättning och rehabilitering Studieuppgiften är individuell och innebär att du genom litteraturen - se nedan - identifierar de perspektiv du utgår ifrån i din egen praxis. Reflektera över hur det kommer sig att du valt dem - om det är ett medvetet/omedvetet val, hur de relaterar till de funktionsnedsättningar du kommer i kontakt med i din verksamhet, hur du fått kännedom om och fått kunskap om perspektiven osv. - och vilka fördelar som finns med att utgå från dem. Du ska också reflektera över om det finns några nackdelar med att välja just de perspektiv du valt om det finns någon dimension du missar genom ditt val och vad du i så fall skulle behöva lyfta in för perspektiv för att fylla sådana luckor. Sammanfatta dina reflektioner i ett dokument på två A4-5
sidor exklusive referenser, 12p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max 1 rad mellan styckena. Ladda därefter in dokumenten på GUL under Inlämningsuppgifter som du hittar i tablån högst upp till vänster. OBS - det är viktigt att du märker dokumentet med ditt namn samt studieuppgift 2 för att vi ska hitta vem som skrivit vad. Dokumentet skall finnas uppladdat via GUL senast onsdagen den 18 februari. Redovisning av uppgiften sker vid seminariet den 23 februari genom att varje deltagare deltar i en diskussion utifrån resultaten av de egna reflektionerna. Diskussionen skall ta upp de olika perspektiv ni identifierat, vilken relevans de har i och för de olika verksamhetsområden ni representerar och hur de skiljer sig sinsemellan. Inför redovisningen ska du ha läst igenom minst tre av dina kurskamraters dokument och förbereda frågor utifrån dessa så att du aktivt kan delta i diskussionen. Litteratur: Hammell KW. Perspectives on disability and rehabilitation. London, New York: Elsevier, Churchill Livingstone; 2006. Kap. 1-8. Duncan E (red) Foundations for practice in occupational therapy. Fourth ed. London: Elsevier, Churchill Livingstone; 2006. Kap 11-15, s. 193-294. Studieuppgift 2 relaterar till lärandemålen: Efter avslutad kurs skall studenten kunna - visa fördjupad förmåga att identifiera, kritiskt analysera och värdera olika perspektiv och begrepp rörande synen på ohälsa och förändringsprocesser med relevans för utveckling av arbetsterapeutisk praxis och forskning Kriterier för godkänt - Godkänt uppfyllande av lärandemål - Godkänd inlämnad essä - Aktivt deltagande i gruppdiskussion vid seminarium Examinationsuppgift delkurs 1. Examinationsuppgiften i delkurs 1 genomförs till största del i projektgrupp. Till grund för uppgiften ligger arbetet med studieuppgift 2. Utifrån de generella perspektiv som identifierades i samband med denna uppgift bildas grupper (projektgrupper) med gemensamt intresse för fördjupning inom ett specifikt generellt perspektiv. Grupperna kan bestå av min. tre och max. fem deltagare, för att så många olika perspektiv som möjligt ska bli representerade. 1. Inför arbetet i projektgruppen ska varje deltagare ha identifierat sitt uppdrag som arbetsterapeut eller sjukgymnast inom den egna verksamheten Utgå från de 6
styrdokument som ligger till grund för verksamheten (till din hjälp finns några dokument angivna nedan). För att dina kurskamrater ska få en uppfattning om ditt uppdrag sammanfattar du dina tankar om detta i ett dokument på ½-1 A4:a sida exklusive referenser, 12p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal. Ladda därefter upp ditt dokument på GUL i din projektgruppens mapp. Detta kan ske när som helst under delkurs 1, men senast den 5 mars. 2. Varje projektgrupp fördjupar sig därefter i ett generellt perspektiv, och gör genom litteraturstudier, reflektion och diskussion, en kritisk analys och värdering av detta perspektiv i relation till de verksamhetsuppdrag som finns representerade i gruppen. Reflektera över likheter och skillnader. För er fördjupning i perspektivet och som hjälp vid den skriftliga och muntliga presentationen kan nedanstående frågor vara till hjälp: - Utifrån vilken bakgrund/praxisområde är perspektivet formulerat? - I vilket syfte är detta perspektiv formulerat? - Vad vill man belysa? - Vilka är perspektivets grundtankar och bärande idéer? - Vilka bärande begrepp används? - Vad i sjukgymnastik/arbetsterapi kan synliggöras med hjälp av perspektivet? - Vilka begränsningar har perspektivet vad förblir osynligt? 3. Gruppen beskriver, reflekterar över och diskuterar därefter perspektivets möjligheter, begränsningar och giltighet relaterat till förändringsarbete och förändringsprocesser. Sammanfatta detta skriftligt i ett dokument på max fyra A4- sidor exkl. referenser, 12p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max 1 rad mellan styckena. Av dokumentet ska framgå att en fördjupning har skett i form av litteraturstudier och reflektioner. Dokumentet laddas upp på GUL som inlämningsuppgift senast den 12 mars. Examinationen sker i helklass tisdagen den 17 mars. Varje projektgrupp gör en kort presentation av det valda perspektivet. Efter presentationen leder gruppen en diskussion med betoning på hur perspektivet relaterar till rehabilitering inom gruppens olika verksamhetsområden och förändringsarbete/processer. Obligatorisk litteratur Hammell KW. Perspectives on disability and rehabilitation. London, New York: Elsevier, Churchill Livingstone; 2006. Kap. 4-8, 11 Orientering om olika teoretiska perspektiv: Duncan E (red) Foundations for practice in occupational therapy. Fourth ed. London: Elsevier, Churchill Livingstone; 2006. Kap 11-15, s. 193-294. 7
Resurslitteratur att för uppgiften fritt att även söka och välja annan litteratur i samråd med lärarna Exempel på styrdokument ( leta upp dina egna dessutom): SOU. Samverkan i rehabilitering en vägledning. Finns på GUL samt: http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/4d0d280b-c67a-4425-97c1-815d3e8badc4/12397/20081264.pdf SOU. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFs 2007:10) om samordning och insatser för habilitering och rehabilitering. Finns på GUL samt: http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/4d0d280b-c67a-4425-97c1-815d3e8badc4/12397/20081264.pdf Rehabilitering i Danmark. Hvidbog om rehabiliteringsbegrebet. Köpenhamn: MarselisborgCentret; 2004. Finns på GUL samt: http://www.marselisborgcentret.dk/fileadmin/filer/hvidbog/hvidbog.pdf Medicinskt rehabiliteringsperspektiv: Gutenbrunner C, Ward A B, ChamberlainA M. (eds.) White book on Physical and Rehabilitation Medicine in Europe. Journal of Rehabilitation Medicine. Supplement No. 45; January 2007. Finns som PDF-fil på GUL. Borg J, (red). Rehabiliteringsmedicin. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur; 2006 (334 s totalt, men deltagarna väljer själva ut de kapitel som är relevanta för deras verksamhetsområde) Arbetsrehabiliteringsperspektiv: Vahlne Westerhäll L., Bergroth A., Ekholm J. Rehabiliteringsvetenskap. Rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; 2008 (229 s.) Vahlne Westerhäll L. Arbets(o)förmåga ur ett mångdisciplinärt perspektiv. Stockholm: Santérus förlag; 2008 (404 s.) Gustafsson RÅ, Lundberg I (red). Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2004 finns på nätet Marklund S, Bjurvald M, Hogstedt C, Palmer E, Theorell T (red). Den höga sjukfrånvaron problem och lösningar. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2005. Valda delar - kap 1, 5-6, 8, 11, 13-14 rekommenderas. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU; 2003. 8
URL: http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/sjukskrivning/sjukskrivninghel arap.pdf Genusperspektiv: Hammarström A, Hensing G. Folkhälsofrågor ur ett folkhälsoperspektiv. Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Östersund: Folkhälsoinstitutet; 2008 (84 s.) Finns på GUL samt: URL: http://www.fhi.se/upload/ar2008/rapporter_2008/genusrapport_r2008_8.pdf Lilleaas U-B, Ellingsen D. Kvinnekroppens kår (på svenska: kvinnokroppens villkor). Bergen: 2003 (183 s.) Malterud K (red). Kvinnors oförstådda hälsa. Stockholm: Natur och Kultur; 2001 (250 s.) Socialpsykologiskt perspektiv: Trost J, Levin I. Att förstå vardagen med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; 2004. Kapitel 1, s. 9 28, + kapitel 3 6, s. 63 178 Hammell KW. Dimensions of meaning in the occupations of daily life. Can J Occup Ther 2004;71:296-305 TV programmet Livspusslet som du kan se på nätet: http://www.svt.se/svt/road/classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=13395&lid=lista_1187874&lpos= 8 9
Delkurs 2. Praxisverktyg och -modeller för rehabilitering inom arbetsterapi och sjukgymnastik, 7,5 hp Innehåll: Professionellt förhållningssätt Interventioner vid rehabilitering; ACT, Tidsgeografisk metod Arbetsterapi-/sjukgymnastprogram vid rehabilitering Studieuppgift 3. Professionellt förhållningssätt the intentional use of self. Studieuppgiften är individuell och innebär att du sätter dig in i kurslitteraturen rörande professionellt förhållningssätt (se nedan) samt använder dig av erfarenheterna från workshopen med Jo Anne Dahl i ACT:s principer samt föreläsningen om professionellt förhållningssätt och etik med Tone Engen. Reflektera i en essä över hur du använder dig själv som redskap/verktyg i rehabilitering inom din egen verksamhet. I din essä ska du anknyta och relatera dina reflexioner till litteraturen. Essän ska bestå av minst två och max tre A4-sidor exl. referenser, 12p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max en rad mellan styckena. Ladda upp din essä i GUL under Inlämningsuppgifter senast den 17 april. OBS glöm ej att märka uppgiften med ditt namn. Som stöd för fördjupningen i denna uppgift kan du utgå från några av nedanstående frågor. - Hur medveten är du om ditt sätt att använda dig själv som redskap i din yrkesutövning? - Hur trygg är du i ditt sätt att använda dig själv som redskap? - Hur varierar du ditt sätt att använda dig själv som redskap? - Vilka principer utgår du från i ditt sätt att använda dig själv som redskap? - Vad har påverkat ditt val att använda dig själv som du gör? - Vilka teoretiska tankemodeller ligger till grund för ditt sätt att använda dig själv? - Vad är målet för dina principer/strategier för ditt sätt att använda dig själv som redskap? - Hur relaterar ditt sätt att använda dig själv till organisation, verksamhet och uppdrag? - Hur yttrar sig ansvar, trygghet och respekt i ditt sätt att använda dig själv som redskap - Vilka konsekvenser kan ditt sätt att använda sig själv som redskap leda till?
- Vilka krav på resurser, förutsättningar, medarbetare och klienter/patienter ställer ditt sätt att använda dig själv som redskap? Hur hanterar du etiska dilemman? Hur kan du utveckla ditt eget sätt att använda dig själv som redskap? Vilka kunskapsbehov har du när det gäller utvecklingen av dig själv som redskap? Studieuppgiften redovisas skriftligt i din essä samt i diskussion i yrkesgrupper vid seminarium den 22 april. Till seminariet förbereder du dig med tre diskussionsfrågor utifrån ditt eget arbete med studieuppgiften samt med tre frågor med ursprung i någon/några av dina kurskamraters essäer. Obligatorisk litteratur: Taylor R R. The Intentional Relationship. Occupational Therapy and the Use of Self. New York: FA Davis; 2007 (310 s.) Hayes S, Luoma J, Bond F, Masuda A, Lillis J. Acceptance and Commitment Therapy: Model, processes and outcomes. Behaviour Research and Therapy 2006 (44): 1 25 (finns på GUL) Andersen T. Reflekterande processer. Fjärde upplagan. Stockholm: Mareld 2003 Resurslitteratur Barth T, Näsholm C. Motiverande samtal MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur; 2006 (175 s.) Dahl JA, Lundgren T. Släpp taget om smärtan. Stockholm: Wahlström och Widstrand; 2008 Hayes S. Sluta grubbla, börja leva. Acceptance and Comittment Therapy. Stockholm: Natur & Kultur; 2007 (266 s) Henriksen J-O, Vetlesen A J. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur; 2001 (275 s.) Sandberg H. Det goda teamet. Om teamarbete, arbetsklimat och samarbetshälsa. Lund: Studentlitteratur;2006 (181 s.) Thornquist E. Kommunikation i kliniken. Möte mellan professionella och patienter. Lund: Studentlitteratur; 2001 (327 s.) 11
Studieuppgift 3 relaterar till lärandemålen: - i dialog med andra visa ett reflekterat förhållningssätt till val av egna och andras värderingar och prioriteringar samt val av perspektiv -- identifiera och konkretisera eget behov av ytterligare kunskap samt ta ansvar för egen kunskapsutveckling i ett livslångt lärande Kriterier för godkänt - Godkänt uppfyllande av lärandemål - Godkänd inlämnad essä - Aktivt deltagande under temadagar samt föreläsningar/gruppdiskussioner som rör professionellt förhållningssätt. Examinationsuppgift delkurs 2 Examinationsuppgift 2 är en individuell uppgift som består av tre sammanhängande moment. Uppgiften redovisas skriftligt och muntligt. Det skriftliga dokumentet mailas till respektive examinator och laddas upp på GUL senast en vecka före examination. Det skriftliga dokumentet bör omfatta minst 5 och maximalt 6 sidor exkl. referenslista enl. Vancouver-systemet. Skriv med 12p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal och max. en rad mellan styckena. OBS glöm ej att märka uppgiften med ditt namn. Moment 1 innebär att beskriva en arbetsterapeutisk/sjukgymnastisk rehabiliteringsmodell för tillämpning inom respektive verksamhetsområde. Ansatsen i modellen skall bygga på arbetsterapeutiska/sjukgymnastiska teoretiska tanke- och praxisverktyg med inriktning mot verksamhetens ansvarsområde. Motivera, diskutera och argumentera för ditt förslag till modell samt redogör för modellens giltighet och evidens inom verksamhetsområdet. I ditt dokument ska du också ta upp aspekter rörande professionellt förhållningssätt och jämlikhet, samt anknyta till något av begreppen i ICF. Relatera dina ställningstaganden till teoretiskt till litteraturen. I Moment 2 gör du en SWOT-analys (Strengt Weakness Opportunity Threat) för att undersöka förutsättningarna för implementering av modellen inom den valda verksamheten. I Moment 3 beskriver du hur du tänker gå till väga för att implementera modellen i verksamheten. Därefter värderar du och tar ställning till vinsterna med modellen: redogör för vilken betydelse modellen skulle kunna få för a)verksamheten, b) för de individer som är klienter i verksamheten samt c) för samhället. 12
Relatera din beskrivning och värdering till förekommande forskning om implementering. Examination av examinationsuppgiften i delkurs 2 sker den 25 och/eller 26 maj enligt schema Examinationen sker i varje yrkesgrupp för sig. Det finns XX (ännu ej fastställt) minuter till förfogande för varje uppgift, varav max XX (ännu ej fastställt) minuter till presentation. Resterande tid går till opposition/diskussion. Du kommer därefter att få individuell feed-back av respektive examinator. Gör en tydlig och pedagogisk presentation där samtliga delar i uppgiften ingår. Övriga deltagare läser allas dokument för att kunna vara aktiva i den diskussion som följer varje presentation. Opponentens uppgift är att kritiskt granska den tilldelade uppgiften. Fokus ska ligga på modellens relevans och implementeringsmöjligheter i arbetsterapeutisk resp. sjukgymnastisk praxis, men i granskningen ingår också att diskutera innehållet i modellen. Opponenten ansvarar för att i diskussion med respondenten och övriga gruppdeltagare lyfta relevanta, intressanta och fördjupande frågeställningar med utgångspunkt i kurskamratens beskrivning och analys. Du får gärna lämna ut åhörarkopior till presentationen av din modell. Examinationsuppgifterna laddas upp på GUL (klicka på Inlämningsuppgift som finns i vänsterspalten så kommer ni rätt) senast den XX maj. Uppgiften skickas också per e-post till respektive kursansvarig och opponent. Märk dokumentet med ditt namn. Vid uppladdningen på ping-pong kommer ni att få besked om att dokumentet kommer att plagiatgranskas, en åtgärd vi lagt in på den avancerade nivån för att förebygga och minimera risken för plagiat - till trygghet för såväl studenter som lärare. Granskningen går till så att alla inlämnade dokument jämförs med redan befintliga dokument, både nationellt och internationellt. Examinationsuppgift 2 relaterar till lärandemålen: - visa fördjupad kunskap inom området arbetsterapi/fysioterapi och om hur denna kunskap kan användas terapeutiskt i arbetsterapi och fysioterapi - visa fördjupad kunskap om rehabilitering i samverkan mellan olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, andra samhällsinstanser och aktörer - visa fördjupad förmåga att identifiera, kritiskt analysera och värdera olika perspektiv och begrepp rörande synen på ohälsa och förändringsprocesser med relevans för utveckling av arbetsterapeutisk/sjukgymnastisk praxis och forskning - visa fördjupad färdighet i att kritiskt granska och värdera olika behandlingsmetoder som grund för tillämpning av arbetsterapeutisk/sjukgymnastisk praxis vid ohälsa inom specifika områden - i dialog med andra visa ett reflekterat förhållningssätt till val av egna och andras värderingar och prioriteringar samt val av perspektiv -- identifiera och konkretisera eget behov av ytterligare kunskap samt ta ansvar för egen kunskapsutveckling i ett livslångt lärande 13
Kriterier för godkänt För godkänt krävs godkänd muntlig och skriftlig presentation uppfyllande lärandemålen, försvar av egen analys, godkänd opposition av kurskamrats arbete samt närvaro och aktivt deltagande vid 80% av examinationsseminarierna. Schema för examination och granskning läggs ut på GUL i april. Litteratur väljs i samråd med lärarna 14
Kurslitteratur Egen vald fördjupningslitteratur och artiklar tillkommer Andersen T. Reflekterande processer. Fjärde upplagan. Stockholm: Marled 2003. Kapitel 3 5, s. 43 128 + kapitel 9, s.175 229 Duncan E (red) Foundations for practice in occupational therapy. Fourth ed. London: Elsevier, Churchill Livingstone; 2006. Kap 11-15, s. 193-294 Ellegård K, Wihlborg E (red). Fånga vardagen. Ett tvärvetenskapligt perspektiv Lund: Studentlitteratur; 2001 (130 s.) Gutenbrunner C, Ward A B, ChamberlainA M. (eds.) White book on Physical and Rehabilitation Medicine in Europe. Journal of Rehabilitation Medicine. Supplement No. 45; January 2007 (50 s.). Finns som PDF-fil på GUL under Dokumnet/Artiklaroch document. Hammell KW. Perspectives on disability and rehabilitation. London, New York: Elsevier, Churchill Livingstone; 2006 (216 s.) Hammarström A, Hensing G. Folkhälsofrågor ur ett folkhälsoperspektiv. Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Östersund: Folkhälsoinstitutet; 2008 (84 s.). Finns på GUL samt: URL: http://www.fhi.se/upload/ar2008/rapporter_2008/genusrapport_r2008_8.pdf Henriksen J-O, Vetlesen A J. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur; 2001 (275 s.) Mc Coll, Law M, Stewart D, Doubt L, Pollock N, Krupa T (red). Theoretical basis of occupational therapy. Kap 1-2, (s. 1-16). Kielhofner G. Doing and becoming: Occupational change and development. In: Kielhofner G (red) Model of human occupation. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2008 (126-140). Finns som PDF fil på GUL. Rehabilitering i Danmark. Hvidbog om rehabiliteringsbegrebet. Köpenhamn: MarselisborgCentret; 2004 Finns på GUL samt: http://www.marselisborgcentret.dk/fileadmin/filer/hvidbog/hvidbog.pdf SOU. Samverkan i rehabilitering en vägledning. http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/4d0d280b-c67a-4425-97c1-815d3e8badc4/12397/20081264.pdf
SOU. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFs 2007:10) om samordning och insatser för habilitering och rehabilitering: http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/4d0d280b-c67a-4425-97c1-815d3e8badc4/12397/20081264.pdf Taylor R R. The Intentional Relationship. Occupational Therapy and the Use of Self. New York: FA Davis; 2007 (310 s.) Trost J, Levin I. Att förstå vardagen med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; 2004. Kapitel 1, (s. 9 28), + kapitel 3 6, (s. 63 178) Vahlne Westerhäll L., Bergroth A., Ekholm J. Rehabiliteringsvetenskap. Rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; 2008 (229 s.) Artiklar Brown C. The application of complex adaptive systems theory to clinical practice in rehabilitation. Disability and Rehabilitation, 2006; 28 (9): 587 593 Siegert, Richard J., McPherson, Kathryn M. and Dean, Sarah G. Theory development and a science of rehabilitation, Disability & Rehabilitation; 2005, 27:24,1493 1501 URL: http://dx.doi.org/10.1080/09638280500288401 Chatterjee, Nilesh(2005)'Theory for all and rehabilitation for the few (with money): Who does our theory serve?' Disability & Rehabilitation, 2005, 27:24,1503 1508 URL: http://dx.doi.org/10.1080/09638280500288435 Hammell KW. Dimensions of meaning in the occupations of daily life. Can J Occup Ther 2004;71:296-305 Hayes S, Luoma J, Bond F, Masuda A, Lillis J. Acceptance and Commitment Therapy: Model, processes and outcomes. Behaviour Research and Therapy 2006 (44): 1 25 URL: http://www.sciencedirect.com/science?_ob=mimg&_imagekey=b6v5w- 4HM7S3R-3-2P&_cdi=5797&_user=646099&_orig=search&_coverDate=01%2F31%2F2006&_sk=999 559998&view=c&wchp=dGLzVlzzSkzV&md5=d9bfefe611430607e69cae9af89972df&ie=/sdarticle.pd Jette A. Toward a common language for function, disability and health. Phys Ther; 2006 May;86(5):726-34. Jette A, editorial. Without scientific integrity, there can be no evidence base. Phys Ther; 2005 Nov;85(11):1122-3 16
Jette, Alan M., Norweg, Anna and Haley, Stephen M. Achieving meaningful measurements of ICF concepts. Disability & Rehabilitation, 2008, 30:12,963 969 Prochaska JO, DiClemente CO. Transtheoretical Model of Behavior Change. Finns på GUL samt: http://caprockpress.com/transtheoretical%20model%20of%20behavior%20change(2 ).pdf Resursitteratur Barth T, Näsholm C. Motiverande samtal MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur; 2006 (175 s.) Borg J, (red). Rehabiliteringsmedicin. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur; 2006 (334 s totalt, men deltagarna väljer själva ut de kapitel som är relevanta för deras verksamhetsområde) Dahl JA, Lundgren T. Släpp taget om smärtan. Stockholm: Wahlström och Widstrand; 2008 Gustafsson RÅ, Lundberg I (red). Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2004 Hassmén P, Hassmen N. Hälsosam motion lindrar nedstämdhet och depression. Malmö: Sisu idrottsböcker; 2005 Hayes S. Sluta grubbla, börja leva. Acceptance and Comittment Therapy. Stockholm: Natur & Kultur; 2007 (266 s) Kielhofner G. Conceptual foundations of occupational therapy. 3rd edition. Philadelphia: FA Davis Company; 2004 Lilleaas U-B, Ellingsen D. Kvinnekroppens kår (på svenska: kvinnokroppens villkor). Bergen: 2003 (183 s.) Malterud K (red). Kvinnors oförstådda hälsa. Stockholm: Natur och Kultur; 2001 (250 s.) Marklund S, Bjurvald M, Hogstedt C, Palmer E, Theorell T (red). Den höga sjukfrånvaron problem och lösningar. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2005. Valda delar - kap 1, 5-6, 8, 11, 13-14 rekommenderas. 17
Mårtensson L. Rehabilitation of persons with chronic pain. An approach built on understanding. Ak. Avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet 2005. s. 1 32 Rosberg S. Kropp, varande och mening. Ak avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet; 2000. Kap 4-10 Sandberg H. Det goda teamet. Om teamarbete, arbetsklimat och samarbetshälsa. Lund: Studentlitteratur;2006 (181 s.) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU; 2003. URL: http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/sjukskrivning/sjukskrivninghel arap.pdf Schriver N.B. Når laering bevaeger. Köpenhamn: FADLs Forlag A.S. ; 2007 (avhandling om rehabilitering av patienter med knä och ryggbesvär, med skogen som kontextuelllärandemiljö) Säljö R. Lärande i Praktiken Stockholm: Norstedts akademiska förlag; 2000 Thornquist E. Kommunikation i kliniken. Möte mellan professionella och patienter. Lund: Studentlitteratur; 2001 (327 s.) Vahlne Westerhäll L. Arbets(o)förmåga ur ett mångdisciplinärt perspektiv. Stockholm: Santérus förlag; 2008 (404 s.) Vetlesen AJ. Smärta. Lund: Studentlitteratur; 2006 18