Metod Narrativ analys och diskursanalys
Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande som subjektskapande hur vi skapar oss själva som en enhet/helhet genom en dramaturgi som vi förstår oss själva utifrån
Narrativ Definition: En kognitiv struktur som för samman enskilda handlingar till en sammanhållen intrig. Narrativ är kronologiska, meningsfulla och sociala och de förmedlar något om världen och/eller människors erfarenheter av världen. Olika ontologisk/epistemologisk utgångspunkt Naturalistisk tar berättelserna som sanna representationer av verkliga händelser och erfarenheter Konstruktionistisk narrativ som meningsskapande Exempel.
Datainsamling Intervjuer berättelsen som ett rikt kvalitativt dataunderlag Spelas in och skrivs ut Narrativ datanalys men också andra kvalitativa analysmetoder där berättelsen bearbetas som text.
Berättelser struktureras kring: Tid kopplar det förflutna till nuet och framtiden Kausalitet intrigsättning hur händelser kopplas ihop och därmed skapar förklaringar och orsakssamband Värderingar Berättelser är föränderliga
3 typer av dataanalys behålla helheten I data kategorisera för att sedan tolka utifrån narrativa utgångspunkter förstå händelser utifrån narrativa utgångspunkter.
Att behålla helheten i data försöka se vad som karaktäriserar berättelsen som helhet dvs. Vad är den grundläggande intrigen, vilka riktningar går den, vilka vändpunkter görs och vilka metaforer används. Man analyserar dessa och tittar sen också på hur de värderas. Jämför mellan olika berättelser. Fördelar med att analysera helheten är att man kan se hur händelser som inte tydligt hänger ihop hänger samman men det finns också en risk att detaljer och nyanser förloras.
Att kategorisera för att sedan tolka utifrån narrativa utgångspunkter Systematisera och kategorisera materialet. Sen tolkas kategorierna utifrån narrativ teori. Analys i 4 steg Kodning Kategorisering av koder Jämförelse mellan intervjuer gemensamma kategorier Tolkning av gemensamma teman Narrativa element kan vara övergripande intrig, vändpunkter, spänning, interaktion. (utesluta motsägelser problematiskt)
Att förstå händelser utifrån narrativa utgångspunkter Etnografiska studier av hur berättelser fungerar i exempelvis behandlingssituationen Kreativa verktyg för att skapa fungerande behandlingssituation Skapa möjliga framtidsscenarion/kreativitet möjlighetsrum
Metodologiska reflektioner 1 berättelsens plasticitet förändringsbarhet Nya erfarenheter påverkar berättelsen och kan därmed leda till att erfarenheter omtolkas Studieobjektet är inte konstant. 2. berättelsen är social - vad kan sägas om något utanför intervju/observationssituationen? coproduction
Konstruktionism och diskursanalys Vi utgår ifrån ett konstruktionistiskt perspektiv där verkligheten skapas diskursivt och att diskurserna påverkar vad som är möjligt och inte möjligt att tänka och göra. Utifrån ett sådant perspektiv vilka frågor blir relevanta att ställa? vilka frågor kan vi ställa? Undvika frågor som söker bakomliggande förklaringar enligt en realistisk verklighetsuppfattning. Ex. Hur många individer lider av sjukdomen x? Istället fokusera på hur -frågor. Ex. Hur representeras en fråga som folkhälsoproblem med vilka institutionella effekter? Varför är diskurser relevanta? Därför att de påverkar människors liv. Att undersöka vad olika former av representationer förutsätter och vilka följder de får I skilda sammanhang.
Undersökningsstrategier 1. Fokus på diskursiv kamp hur olika sätt att definiera fenomen kämpar om dominans. Ex. sprututbytesprogram. Konflikterna kan synliggöra diskursens element. 2. att undersöka diskursens gränser/sanningseffekter vad som kan sägas och inte sägas. Vad kan sägas om missbruk i Sverige och vad kan inte sägas. Politiskt stängda eller öppna frågor.
Små och stora diskurser Stora diskurser som opererar över institutionsgränser folkhälsa ett bra exempel. Hur de skapar sanningseffekter. Små diskurser i vardagssituationer etnometodologi, samtalsanalys och diskursiv psykologi. Fokus på den språkliga produktionen av världen på en specifik plats, ex. hos läkaren. Den studerade diskursen är samtalet, fokus på processen.
Vems kontext? I stora diskurser är det forskaren som avgör sammanhanget. Foucault konstruerar diskursen genom att han plockar fram mönster han bestämmer tolkningsramen. I etnometodologi är meningen att istället låta de som studeras formulera vilka ramar som gäller.
Gemensamt för alla är synen på språket som resurs Betoning på Hur-frågor, hur fungerar detta, hur tar detta sig uttryck, hur formas diskursen etc. och inte fokus på bakomliggande essenser. Hur blir något sant eller falskt. Studera villkoren för olika bilder av verkligheten och öppna upp för alternativa bilder.
Konkretisering 1 Folkhälsa enligt folkhälsoinstitutet Hemsidan utgör materialet Uppräkning över statliga myndigheter som enligt folkhälsoinstitutet har ansvar för folkhälsoområdet. 139 stycken Folkhälsa som politiskt område knappast har någon bortre gräns Innefattar allt fler aspekter av mänskligt liv Samlingsbeteckning på allt som uppfattas som sunt och önskvärt För att förstå vad som är specifikt med denna föreställning om folkhälsa här och nu gör de en jämförelse över tid. Ex. tidigt 1900-tal fokus på att förhindra fortplanting hos människor som definierades som mindervärdiga. Första halvan av 1900-talet handlade om härdning Man kan också göra jämförelser med plats som utgångspunkt, tex mellan landsting, länder eller kontinenter. Alternativt mellan aktörer. Att problematisera hälsodiskurser för att visa hur de är historiskt specifika och konstruerade snarare än sanna och se hur folkhälsa i en specifik tid skapas som en område för samhällets ingripande i människors liv.
Konstruktion av objekt och kausalitet Uppföljning av jämställdhet visar på betydande regionala skillnader jämfört med de mest jämställda grupperna av kommuner belägna i Storstockholm. Skillnaderna kan ta sig olika uttryck, exempelvis kan näringslivets struktur och karriärmöjligheter vara olika. Inte individens hälsa utan befolkningsgrupper eller kategorier en fråga om ohälsans fördelning bland befolkningen. Hela grupper kan göras till objekt för intervention för att uppnå en statistisk norm. (biomakt) Det görs också en koppling (kausal) mellan jämställdhet och ohälsa.
Kategorisering Det råder stora kulturskillnader i kulturvanor mellan exempelvis män och kvinnor, unga och gamla, infödda svenskar och invandrare, arbetare och tjänstemän, storstadsbor och glesbygdsbor. I tätbebyggda regioner är människor i allmänhet mer kulturaktiva än i mindre befolkade regioner. Vilka kategoriseringar görs? Varför görs dessa kategoriseringar? Vilka föreställningar om de olika kategorierna finns och hur påverkar det hur interventioner utformas? Olika sociala kategorier anses ges olika möjligheter respektive förmåga att via kulturen uppnå en god hälsa. Skapar institutionaliserade handlingsområden. Vad händer med kultur när det blir ett medel för hälsa? Vem riktas kultursatsningar mot? Vilken kultur är bra för hälsan?
Problematisering Hur problematiseras vissa områden, människor och beteenden som riskabla och därmed som fält för intervention. Vem problematiseras? Hur ser problematiseringen ut? Och vilka effekter har den på möjliga lösningar? Exempelvis har kvinnors beteende vid graviditet problematiserats. Ex. Alkoholkonsumtion och amning. Vem kvinnan? Det är kvinnans beteende som är problemet och bör regleras. (en lång historia som också kan ses i steriliseringarna av kvinnor)
Drygt hälften av den vuxna befolkningen uppnår minst 30 minuters måttlig fysisk aktivitet per dag och den fysiska aktiviteten minskar med stigande ålder. Detta är en sannolik slutsats trots att data är något osäkra. Grupper med låg utbildning och inkomst samt personer födda utanför Norden är generellt mer stillasittande än grupper med hög socioekonomisk status och födda i Sverige. Även om andelen som anger att de motionerar regelbundet har ökat, verkar den totala energiförbrukningen genom fysisk aktivitet ha minskat i befolkningen jämfört med tidigare årtionden. Detta kan främst förklaras av stillasittande arbeten, mer bilåkning och att människor använder mer dator och ser mer på tv och video på fritiden.
självreglering Vi ser ett ökande krav på människor att ta ansvar för sin egen hälsa De ska inte vänta på vägledning från samhällets institutioner utan formulera sina egna behov. Människor ska hjälpas ta makten över sina egna liv Människor blir därmed också ansvariga om de misslyckas eftersom de då gjort fel val. Särskilda insatser riktas mot de som definieras som riskgrupper baserat på rådande kunskap ex. rökare men inte bilåkare eller fallskärmshoppare eller de som flyger ofta, eller arbetar för mycket. Inte vilka hälsoval som helst som accepteras det är de rätta valen som ska göras.
vi kan inte avskaffa språkets strukturering, liksom vi inte enligt Foucault kan undkomma eller avskaffa makten. Den finns alltid där men genom att destabilisera konstruktionerna och deras sanningsanspråk kan man bidra till att öppna möjligheter för andra sätt att se saker och att förskjuta de sociala maktrelationer som konstruerar och konstrueras av den diskursiva ordningen.