Tillstånd enligt miljöbalken att anlägga och driva vindkraftverk inom fastigheten Piteå Kronopark 1:57, Piteå kommun

1 Markbygden Vind AB Långviksvallen 22 922 66 TAVELSJÖ Tillstånd enligt miljöbalken att anlägga och driva vindkraftverk inom fastigheten Piteå Kronopark 1:57, Piteå kommun SNI kod 40.1-6 BESLUT Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation lämnar Markbygden Vind AB, organisationsnummer 556710-9292, nedan kallat bolaget, tillstånd enligt miljöbalken att inom fastigheten Piteå Kronopark 1:57, Piteå Kommun, anlägga och driva tolv stycken vindkraftverk med tillhörande fundament, uppställningsplatser och tillfartsvägar. Totalhöjden för respektive verk får vara högst 180 meter. Villkor för verksamheten 1. Om inte annat följer av detta beslut ska bolaget utforma anläggningen och bedriva verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Buller från verksamheten får som riktvärde inte överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 db(a) utomhus vid bostäder. 3. Befintliga uteplatser, eller om sådana saknas ett område om 5 x 5 meter intill befintliga bostadshus, får som riktvärde inte belastas med en faktisk skuggbildning överstigande åtta timmar per kalenderår. 4. I anslutning till vindkraftverken ska det finnas varningsskyltar som innehåller information om risk för nedfallande snö, is och anläggningsdelar. Utformning, bestämning av antalet skyltar samt den närmare placeringen av dessa skyltar ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 5. Kemiska produkter samt farligt avfall ska hanteras på sådant sätt att eventuellt läckage inte kan förorena mark eller yt- och grundvatten. 6. I god tid innan verksamheten avslutas ska verksamhetsutövaren meddela tillsynsmyndigheten. I samband därmed ska en plan för avveckling av anläggningen samt återställning av det område där verksamheten har bedrivits ges in till tillsynsmyndigheten. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 Lansstyrelsen@bd.lst.se www.bd.lst.se

2 7. Hinderbelysning ska utformas i samråd med tillsynsmyndigheten och Luftfartsstyrelsen. Så långt det är möjligt ska hinderbelysningen utformas så att eventuella olägenheter kan undvikas för närboende. -------------------------------------------------------------------------------------------------------- Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, ska föranleda att verksamhetsutövaren vidtar åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Miljökonsekvensbeskrivningen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. Säkerhet beslutar att tillståndets giltighet är beroende av att bolaget ställer säkerhet i form av ett spärrat bankkonto. Säkerheten ska täcka kostnaderna för efterbehandling eller andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Innan dess att ett vindkraftverk tas i drift ska 300 000 kronor i 2008 års penningvärde sättas in på det spärrade bankkontot. Totalt 3,6 miljoner kronor under förutsättning att samtliga tolv verk anläggs. Vidare ska bolaget för varje idrifttaget verk avsätta 100 000 kronor per år i 2008 års penningvärde under tio års tid med start det elfte året efter idrifttagandet av respektive verk. Bolaget ska årligen till tillsynsmyndigheten redovisa vilka avsättningar som har gjorts till det spärrade bankkontot. Bolaget ska vid beräkningen av penningvärdet utgå från konsumentprisindex varvid år 2008 ska vara basår. Säkerheten ska ställas till länsstyrelsen och förvaras hos länsstyrelsen. Verkställighetsförordnande avslår bolagets begäran att verkställighetsförordnande ska meddelas för verksamheten. Igångsättningstid Bolaget ska meddela tillsynsmyndigheten när tillståndet tas i anspråk. Bolaget ska ha påbörjat den med tillståndet avsedda verksamheten senast inom fem år från att beslutet har vunnit laga kraft annars förfaller tillståndet. Bolaget ska meddela tillsynsmyndigheten när verksamheten sätts igång. Delgivning beslutar att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelsedelgivning.

3 UPPLYSNINGAR Avgift Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska bolaget betala en årlig avgift som länsstyrelsen senare kommer att besluta om. Avgiften kommer att årligen debiteras bolaget med början året efter detta beslut meddelats. Därutöver kan även kommunens nämnd för miljöskyddsfrågor påföra bolaget en tillsynsavgift. Tillsyn Den myndighet som har tillsyn enligt förordningen (1998:90) om tillsyn enligt miljöbalken kommer att kontrollera att bolaget följer detta beslut. För närvarande är miljöoch byggnämnden i Piteå tillsynsmyndighet. Egenkontroll erinrar om att bolaget enligt 26 kap. 19 miljöbalken samt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll är skyldigt att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön samt i övrigt iaktta vad som sägs i bestämmelserna för egenkontrollen. Bolaget ska lämna förslag till kontrollprogram om tillsynsmyndigheten begär detta. I kontrollprogrammet ska bolaget ange bland annat vilka mätmetoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder som bolaget anser är lämpliga att använda för att kontrollera att de av miljöprövningsdelegationen i detta beslut föreskrivna villkoren följs. Miljörapport Varje år före utgången av mars månad ska bolaget lämna en miljörapport avseende föregående kalenderår till tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 20 miljöbalken. Övrigt påminner om att detta tillstånd inte befriar bolaget från skyldigheten att rätta sig efter vad som föreskrivs i andra bestämmelser. Om bolaget avser att överlåta tillståndet till någon annan ska den nye verksamhetsutövaren ställa ny ekonomisk säkerhet. REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET Bolagets ansökan och yrkanden Bolaget ansöker om tillstånd att få anlägga och driva tolv vindkraftverk, inom fastigheten Piteå Kronopark 1:57, med tillhörande fundament, uppställningsplatser och tillfartsvägar. Vidare hemställer bolaget att miljöprövningsdelegationen bestämmer igångsättningstiden till fem år från dagen för beslutet och meddelar verkställighetsförordnande enligt 22 kapitlet 28 1 stycket miljöbalken.

4 Beträffande yrkandet om verkställighetsförordnande har bolaget anfört nedanstående motiv. Med hänsyn till bolagets behov av att kunna utföra den tillståndssökta verksamheten inom ramarna för pågående projekt anhålles om verkställighetstillstånd. Det är av stor vikt att verksamheten kan påbörjas för att undvika förseningar för projektet totalt och för att vid utförande av denna och andra anläggningsdelar kunna undvika för djurlivet känsliga perioder. Vid ställningstagandet till detta yrkande bör också beaktas vad som sägs i förarbeten till bestämmelserna rörande verkställighetsförordnande. I förarbeten till bestämmelsen i miljöbalken och dess motsvarighet i vattenlagen uttalas inte mycket som ger ledning. Det anses dock att ett verkställighetsförordnande förutsätter ett yrkande härom. Av kommentaren till den i rättegångsbalken intagna allmänna regeln om verkställighetsförordnande framgår att domstolen ska väga intresset för den som framställer yrkandet att kunna ta sitt tillstånd snabbt i anspråk mot den skada och olägenhet som motparten kan drabbas av på grund av verkställigheten. Med beaktande av omständigheterna är det uppenbart att verkställighetsförordnande ska meddelas. Motparten har för övrigt möjlighet att vid ett överklagande ansöka om inhibition av verkställighetsförordnandet. Bolagets grundinställning är att någon säkerhet ej erfordras av det skälet att anläggningen i sig kommer att representera ett avsevärt värde. För det fall en säkerhet likväl av länsstyrelsen bedöms nödvändig föreslås en bankgaranti eller annan säkerhet med ett värde av 65 000 kr per verk ställs som säkerhet för återställningen. Vidare har bolaget anfört att för det fall länsstyrelsen likväl anser att en säkerhet ska föreskrivas med ett högre belopp än det av bolaget föreslagna yrkar bolaget att villkoret härom utformas på sådant sätt bolaget föreläggs avsätta ett belopp om 100 000 kr per år och vindkraftverk under tio år med start det elfte året efter idrifttagandet av anläggningen. Avsättningen kan ske till ett spärrat bankkonto eller fonderas på räntebärande konto efter närmare anvisningar från tillsynsmyndigheten. Bolaget vill till stöd för sitt andrahands yrkande åberopa vad som numera föreskrivs i 16 kapitlet 3 miljöbalken. Där framgår det att säkerheten kan byggas upp efterhand på ett sådant sätt som tillgodoser det aktuella behovet. Bolaget anser att det är uppenbart att anläggningen efter sitt uppförande representerar ett avsevärt värde som medför att något behov av särskild säkerhet inte är motiverat i detta skede. Med tanke på att anläggningar av detta slag beräknas ha en teknisk livslängd om 25-30 år kan eventuellt en säkerhet successivt byggas upp först i den senare delen av driftskedet. Modellen tillgodoser mer än väl samhällets krav på verksamhetsutövaren, särskilt som skrotvärdet på anläggningen också representerar ett värde. Det får samtidigt anses orimligt betungande för verksamhetsutövaren att under en så lång tid som anläggningen hålls i drift hålla en säkerhet i form av en bankgaranti levande. Bolaget har även lämnat nedanstående förslag till villkor. Om inte annat framgår av tillståndsbeslutet ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt uppgivit i ärendet. Buller från verksamheten får under driftskedet som riktvärde utomhus inte överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 db(a) vid bostäder.

5 Bolaget ska ge in ett kontrollprogram till tillsynsmyndigheten en månad före de tillståndpliktiga arbetena påbörjas eller den kortare tid som myndigheten bestämmer. Kontrollprogrammet ska möjliggöra en bedömning av om villkoren uppfylls. Upphör verksamheten ska vindkraftverken med tillhörande anläggningar och utrustningar samt marken så långt som möjligt återställas. Bolagets beskrivning av verksamheten och dess lokalisering Markbygden Vind AB planerar att inom den del av Piteå kommun som kallas Markbygden uppföra och driva ett stort antal vindkraftverk. Sedan några år tillbaka pågår utredningsarbeten beträffande dessa planer. För att erhålla erfarenheter ansöker bolaget om tillstånd att anlägga och driva tolv stycken vindkraftverk inom fastigheten Piteå Kronopark 1:57 inom ett område som benämns Dragaliden. Respektive verk kommer att erhålla en installerad effekt om 2 MW. Verken föreslås få en navhöjd på ca 138 meter och en rotordiameter på 82 meter. Detta ger en totalhöjd på maximalt ca 179 meter. De tolv verken bedöms producera ca 70 000 MWh per år vilket motsvarar 5 % av elanvändningen i Piteå kommun. Verken kommer att placeras inom ett begränsat och relativt låglänt höjdområde, ca 380 meter över havsytan, som benämns Dragaliden. Området avgränsas i huvudsak av stambanan och väg 515 i väster, våtmarker i söder och öster, samt bebyggelsen i Strömnäs i norr. Dragaliden har vindresurser i nivå med riksintresse för vindkraft med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning. Invid Dragaliden finns en väl utbyggd infrastruktur med befintliga vägar och telekommunikation samt anslutningsmöjligheter till elnät. Avståndet mellan planerade vindkraftverk och närmast belägna bostadshus samt fritidshus är mer än en kilometer. Området bedöms sammantaget som mycket väl lämpat för vindkraft. Bolagets beskrivning av verksamhetens inverkan på miljön Buller Genomförda bullerberäkningar visar att den ekvivalenta ljudnivån 40 db(a) inte kommer att överskridas vid närliggande bostadsbebyggelse. Skuggbildning/reflexer Med nu föreslagen utformning av anläggningen kommer ingen byggnad utanför anläggningen att påverkas av skugga från vindkraftverken. Hinderbelysning Enligt luftfartföreskrifterna BCL-4.1 behöver höga vindkraftverk utmärkas med belysning för att synas för luftfart vid gryning, skymning och nattetid. För byggnader högre än 150 meter ska den högsta punkten utmärkas med högintensiv hinderbelysning, samt röd lågintensiv belysning i intervaller om ca 50 meter nedanför den högsta punkten. Högintensiv hinderbelysning innebär ett vitt blinkande sken med en blinkfrekvens av 120 blinkningar per minut. Den högintensiva hinderbelysningen kommer, i enlighet med luftfartverkets föreskrift BCL-4.1, att avskärmas på sådant sätt att ljusstrålen inte träffar

6 markytan på kortare avstånd än 5 kilometer från vindkraftverket. Hinderbelysningens ljusstyrka kommer att anpassas efter rådande väderlek och tid på dygnet för att undvika onödiga störningar. För närvarande pågår det även arbete med att revidera luftfartverkets föreskrift BCL-4.1. Risker Dragaliden är för närvarande ett område med mycket sparsam mänsklig närvaro. Det kan förväntas att intresset för att besöka området efter färdigställandet av vindkraftverken initialt ökar. Erfarenheter från andra platser där vindkraftverk har uppförts visar att intresset är störst initialt för att därefter avklinga. Risk för nedisning av torn eller rotorblad kan föreligga vid vissa väderleksförhållanden. Flera vindkraftstillverkare har beprövad teknik för att förebygga isbildning genom att rotorbladen värms upp. När dessa system används elimineras i stort sett nedisning av rotorbladen under drift. Sker isbildning under drift signalerar övervakningssystemet för en avvikelse och verken stoppas. Risk för kast av is uppstår därför i huvudsak efter det att ett verk har varit stillastående när det ånyo ska sättas igång. I detta skede är rotorbladens hastighet liten, och riskzonen är inom ett mycket litet område rakt under rotorbladen. Vindkraftverk är höga konstruktioner med god ledningsförmåga och är som sådana utsatta för blixtnedslag under åskväder. Verken kommer att utrustas med åskledare. Transporter Under byggskedet kommer transporterna att öka i omfattning. Bolaget har uppskattat att högst 3000 transporter kommer att krävas och att dessa kommer att ske via Arvidsjaurvägen eller Lill-pitevägen. Landskapsbild De verk som planeras på Dragaliden är höga och de kommer därför att kunna ses från många platser i det omgivande landskapet. Vindkraftverk uppfattas olika av olika människor. En del uppfattar vindkraftverk som störande, fula och onaturliga inslag i landskapet, medan andra upplever att verken är miljövänliga, nödvändiga, effektiva och naturliga. Attityden påverkas även av hur verken påverkar omgivningen visuellt. Rennäring Kunskapsunderlaget om vindkraftverkens konsekvenser för rennäringen är för närvarande begränsat. En fördjupad analys kommer att genomföras under den stundande vintern i samverkan med Östra Kikkejaure sameby. Kulturmiljö I området förekommer det fornlämningar. Vidare har den så kallade Kristinavägen passerat genom Dragaliden. Den exakta dragningen är dock oklar. Det kommer att krävas en arkeologisk utredning, enligt kulturminneslagen, i fält för att bedöma konsekvenserna av etableringen. Resultatet från denna bör beaktas vid detaljplaneringen av anläggningen.

7 Jakt och rörligt friluftsliv Den jakt som bedrivs av jaktlag och andra under hösten och vintern i markerna kring Dragaliden torde inte långsiktigt påverkas i någon större utsträckning av en utbyggnad. Några betydande negativa effekter på viltet förväntas inte. Dragaliden har inga särskilt utpekade områden för friluftslivet. Vidare är området sparsamt besökt. Bolagets beskrivning av hur hänsynsreglerna iakttas Kunskapskravet Bolaget har genom ägare, egen personal och anlitade konsulter en betydande kompetens för den tillståndssökta verksamheten. Bolaget har sålunda såväl kunskaper som personella resurser för den tillståndssökta verksamheten. Försiktighetsprincipen Genom de åtgärder som har redovisats i ansökan ned bilagor anser bolaget att erforderliga försiktighetsmått kommer att vidtas. Lokaliseringsprincipen Som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen har bolaget utrett flera olika alternativ och valt det sammantaget mest gynnsamma. Andra inom Markbygden förefintliga områden kan i detta sammanhang inte ses som alternativ eftersom även de områdena kommer att ianspråktas för vindkraft. Ett nollalternativ skulle innebära en fortsatt produktion av el som medför skadligare utsläpp och avfall. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Vid driften av anläggningarna åtgår i princip inga råvaror mer än för regelbundet underhåll. Vindkraftverken är i stor utsträckning återvinningsbara vid drifttidens slut. Vindkraften är en förnyelsebar energikälla. Produktvalsprincipen Inga biotekniska organismer kommer att användas. Bolaget eftersträvar att nyttja material som när tornen ska avvecklas möjliggör att så mycket som möjligt kan återanvändas. ÄRENDETS HANDLÄGGNING Bolaget har samrått med Länsstyrelsen, Piteå kommun, närboende och berörda fastighetsägare. Vidare har bolaget även samrått med företag, organisationer och statliga myndigheter. Länsstyrelsen har den 11 juni 2006 beslutat att den av bolaget planerade verksamheten i Dragaliden, Piteå kommun, kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Ansökan har inkommit till länsstyrelsen den 29 juni 2007. Kungörelse av ansökan har gjorts i Norrbottenskuriren och Piteåtidningen den 5 oktober 2007. Yttranden har inkommit från Miljö- och byggnämnden i Piteå Kommun, Östra Kikkejaure sameby, Tomas och Irene Berglund samt föreningen Kolerbygdens Landskapsskydd. Nedan följer en sammanfattning av respektive yttrande.

8 Under samrådsfasen har Försvarsmakten uppgivit att den inte har något att erinra emot att en vindkraftanläggning etableras i Dragaliden. Vidare har Försvarsmakten muntligen bekräftat detta ställningstagande efter det att ansökan har lämnats in till länsstyrelsen. Miljö- och byggnämndens synpunkter Nämnden framför att i miljökonsekvensbeskrivningen framgår det att den negativa påverkan som framförallt kan förväntas är störningar under byggtiden samt påverkan på landskapsbilden. Nämnden anser dock efter en samlad bedömning ur miljösynpunkt att ansökan kan tillstyrkas. Östra Kikkejaure samebys yttrande I stort sett hela Markbygdenområdet ligger inom samebyns vinterbetesmarker. Bolaget har informerat om planerna på en betydligt större vindkraftpark än de tolv verk som ansökan avser. För samebyns del är det viktigt att redan nu analysera effekterna av en större vindkraftpark. Samebyn har tillsatt en intern arbetsgrupp som kommer att samverka med bolaget och dess konsulter i syfte att utvärdera effekterna av pilotprojektet. De tolv verk som nu planeras ligger inom ett område som normalt nyttjas under förvintern eftersom det senare under vintern blir mycket snö i området. Det är dock helt avgörande för samebyns totala markanvändning att detta område kan användas. Om renarna inte kan vara i detta område lika lång tid kommer det att påverka betestrycket inom andra områden. Genom den dominoeffekt som därigenom uppstår kommer områden klassade som kärnområden att påverkas. Effekterna av att etablera vindkraftverk inom detta område är svåra att förutsäga. Samebyns erfarenhet är dock att all mänsklig aktivitet stör renarna. Vad gäller Dragaliden konstaterar samebyn att det gäller ett relativt begränsat område som dock ligger centralt inom förvinterlandet. De effekter som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen är viktiga att framhålla. Den analys som har gjorts är dock relativt grund och kunde ha gjorts mer ingående, till exempel vilka störningar som kan förväntas på rennäringen under uppförandefasen samt när verken är i produktion. Samebyn väljer dock att fokusera på planerna för det stora projektet och kräver inte att miljökonsekvensbeskrivningen fördjupas i denna del för Dragaliden. Samebyn är av åsikten att det i dagsläget inte går att bedöma hur stora konsekvenserna kommer att bli för rennäringen till följd av etableringen på Dragaliden. Yttranden från Tomas och Irene Bergdal med flera Yttranden har inkommit från Tomas och Irene Bergdal samt föreningen Kolerbygdens landskspsskydd. Lokalisering av anläggningen Tomas och Irene Bergdal med flera framför att den föreslagna lokaliseringen av anläggningen är olämplig. Det framförs bland annat att det hade varit bättre att placera anläggningen i Storliden. Ställningstagandet motiveras bland annat med att Storliden har bättre vindförhållanden, mindre påverkan för närboende samt att påverkan på landskapsbilden blir mindre. Vidare har de framfört att det är olämpligt att anlägga en pilotanläggning i anslutning till bebyggelse utan att ha tillåtelse till detta från de närboende som kan komma att beröras av etableringen.

9 Tomas och Irene Bergdal med flera uppger att bolaget har angivit att man har utrett flera olika alternativ och att de mest gynnsamma har valts. De ställer sig tveksamma till detta med hänsyn till den åsikt som de själva har rörande lokaliseringen i Storlidenområdet. Vidare framför de att bolaget har uppgivit att Andra inom Markbygden förefintliga områden kan i detta sammanhang inte ses som alternativ eftersom även de områdena kommer att ianspråktagas för vindkraft. De anser att detta inte är ett sakligt skäl till att anläggningen inte kunde ha placerats inom ett av de förefintliga områdena. Området i Storliden ingår i av bolaget markerade områden som avses ianspråktas för etablering av vindkraft. Uppföljning och skydd Tomas och Irene Bergdal med flera framför att tillsynen av vindkraftverk i allmänhet är otillräcklig. Det har i praktiken ankommit på drabbade närboenden att genom egna undersökningar påvisa felaktigheter och uppkomna störningar i form av buller och/eller roterande skuggor. Vidare framför de att den föreslagna kontrollen är otillräcklig och att högre krav bör kunna ställas på en pilotanläggning. I ett eventuellt tillstånd ska det finnas ett villkor där det framgår att det ska göras objektivt fortlöpande kontroller för att säkerställa vindkraftanläggningens miljövänlighet, ljudnivå, skuggstörningar och säkerhet. Planförhållanden I gällande översiktsplan finns det inget stöd för ansökt tillstånd. Den föreslagna fördjupade översiktsplanen är ännu ej antagen och detaljplanearbetet för anläggningen på Dragaliden är nedlagt. Därför anser Tomas och Irene Bergdal med flera att det inte finns stöd för ansökan i gällande planförhållanden. Återställande - Säkerhet Tomas och Irene Bergdal med flera, anser att den av bolaget föreslagna säkerheten är otillräcklig och att beloppet inte är i närheten av de verkliga kostnaderna för återställning. Till stöd för denna bedömning åberopas att miljödomstolen i Umeå, i deldom M 208-06, i ett mål har fastställt att säkerheten bör uppgå till 1,3 miljoner kronor per verk. Påverkan på landskapsbilden Vindkraftverken på Dragaliden kommer att förändra landskapsbilden högst väsentligt. Tomas och Irene Bergdal med flera, är negativt inställda till denna påverkan på landskapsbilden och anser att även detta talar för att anläggningen bör förläggas till ett mindre känsligt område såsom Storliden. Ljud- och skuggspridning Dragaliden tillhör ett område inom Kolerbygden som är förhållandevis tyst. Detta är mycket värdefullt för de närboendes levnadsförhållanden och deras fritid och rekreation. Vidare framför de att buller beräknas teoretiskt och att det därför torde föreligga en viss osäkerhet beträffande ljudutbredningen. Detta talar för att avståndet till befintlig bebyggelse, särskilt för en pilotanläggning, bör vara längre. Det har även framförts att avståndet för spridning av rörliga skuggor är teoretiskt framräknade och att skuggorna kan uppträda på längre avstånd från verken än vad som gäller för ljud.

10 Påverkan av hinderbelysning Med hänsyn till vindkraftverkens totalhöjd och anläggningens placering befaras att hinderbelysningen, trots viss avskärmning, kommer att synas över stort område i landskapet. Detta kan upplevas som mycket störande under den mörka delen av året. Riskbedömning Det saknas en riskbedömning avseende faran för en större skogsbrand när anläggningen är placerad inom ett stort skogsområde. Med hänsyn till brandspridning och närhet till bebyggelse framför de att detta är en osäkerhetsfaktor som påverkar de närboendes levnadsförhållanden. Konsekvenser för fågelfaunan, viltet och jakten Konsekvenserna av etableringens påverkan på fågelfauna, vilt och jakt är otillräckligt belysta. Verkställighetsförordnande Tomas och Irene Bergdal med flera, anser att verkställighetsförordnande inte ska medges. I och med att anläggningen har presenterats som en pilotanläggning som man vill erhålla erfarenheter ifrån så kan detta få betydelse för den planerade fortsättningen av vindkraftsverksamhet i bygden och därmed indirekt som pilotfall påverka många människor. Bolagets bemötande av inkomna yttranden Bolaget har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som har inkommit i ärendet. Piteå kommun, miljö- och byggnämnden Bolaget noterar att kommunen tillstyrker bolagets ansökan. Östra Kikkejaure sameby Bolaget vill i anledning av synpunkterna betona att en fördjupad studie kommer att genomföras under den stundande vintern i samarbete med samebyn. Vidare ska i detta sammanhang framhållas, att projektet Dragaliden också är ett pilotprojekt som ska ge erfarenheter som kan läggas till grund för den fortsatta utbyggnaden. Härvid kommer inverkan på rennäringen att vara en viktig del av utredningen. Inledande kontakter mellan företrädare för rennäringen och bolaget har redan förevarit. Tomas och Irene Bergdal samt föreningen Kolerbygdens landskapsskydd Lokalisering Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse uppgår till 1200 meter vilket innebär att verksamheten inte påverkar den närmaste bebyggelsen i Hultet med ljud eller skuggor. Avståndet till bebyggelsen medför enligt bolaget en god marginal. I Bergdals yttrande hänvisas till en förstudie där effekterna av en betydligt mer omfattande utbyggnad beskrivs än den som är aktuell i föreliggande ansökan.

11 Planförhållande Förslaget till fördjupad översiktplan kommer sannolikt att antas mycket snart. Vid byggstarten finns därmed stöd i planförhållandena. Rådande planförhållanden innebär i sig inget hinder mot den ansökta verksamheten. Uppföljning och skydd Avståndet till bebyggelse är så stort att några ljudstörningar inte kommer att uppstå. Därför behövs inga generella bullermätningar. Bolaget har som verksamhetsutövare det fulla ansvaret för, på det sätt tillsynsmyndigheten finner lämpligt och tillståndet anger, att följa upp konsekvenserna av verksamheten och vidta nödvändiga skyddsåtgärder. Påverkan på landskapsbilden Det är ostridigt att anläggningen kommer att påverka landskapsbilden men en anläggning på en annan plats inom det stora utredningsområdet hade även den påverkat landskapsbilden på stora avstånd. Ljudspridning De nuvarande ljudförhållandena i området och dess närhet beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. Beräkningarna är gjorda med naturvårdsverkets modell men med tilltagna ingående värden för att ligga på säkra sidan. Skuggbildning Bolagets beräkningar inkluderar information om verkens höjd och är gjorda enligt ett värsta fall-scenario. Hinderbelysning Luftfartsföreskrifterna styr vilken typ av hinderbelysning som behövs för höga byggnader. Hinderbelysningen kommer att påverka landskapsbilden nattetid, men det gör även passerande väg- och järnvägstrafik. Bolagets ambition är att utforma hinderbelysningen så att inverkan minimeras men självfallet med beaktande av föreskrifterna. Jakten Bolaget vill understryka att det i ansökningshandlingarna inte uttrycks att vindkraftsprojektet innebär osäkerheter i fråga om förutsättningarna för viltstammarna i området att bestå. Istället framgår att vare sig förutsättningarna för jakt eller vilt långsiktigt synes påverkas av projektet. Fågelfaunan Enligt miljökonsekvensbeskrivningen är lokaliseringen i Dragaliden väl vald med utgångspunkt från förekomsten av fåglar. Risken för skadliga konsekvenser bedöms sammantaget vara mindre än i många andra möjliga lägen för vindkraftetablering. Detta kan förklaras med att Dragaliden inte ligger utmed något viktigt flyttfågelstråk och att området med sin prägel av hårt brukade och barrskogsdominerade omgivningar generellt har låga tätheter av fåglar. Riskbedömning Verken kommer inte att innebära någon ökad brandrisk, snarare kommer risken för blixtnedslag i terrängen att minska genom att verken är utrustade med åskledare. Elsä-

12 kerheten kring markkablar och åskledare kommer att hanteras i den linjekoncession som söks för kraftanslutningen. Säkerhet-återställning Vad avser frågan om säkerhet motsätter sig bolaget att en säkerhet i form av en bankgaranti eller motsvarande. Bolaget har i sin inlaga den 13 september redovisat sin grundläggande inställning i detta hänseende. För det fall länsstyrelsen likväl anser att en säkerhet ska föreskrivas med ett högre belopp än det av bolaget föreslagna yrkar bolaget att villkoret härom utformas på sådant sätt att bolaget föreläggs avsätta ett belopp om 100 000 kr per år och vindkraftverk under tio år med start det elfte året efter idrifttagandet av anläggningen. Avsättningen kan ske till ett spärrat bankkonto eller fonderas på räntebärande konto efter närmare anvisningar från tillsynsmyndigheten. MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS BEDÖMNING Den verksamhet som ansökan avser är inte tillståndspliktig enligt 9 kap. 6 miljöbalken och 5 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt bilagan till denna förordning. Bolaget har frivilligt ansökt om tillståndsprövning av verksamheten. Verksamhetens miljöpåverkan Vindkraftverk kan vara störande för människors hälsa och miljön. De störningar som vanligtvis uppkommer är buller, skuggor, ljus och reflexer. Vidare kan det förekomma kast av is vintertid. Anläggande av vindkraftverk förändrar även landskapsbilden i området. Beskrivning av platsen Inom det aktuella området återfinns det inte några utpekade riksintressen för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv. En flyttled av riksintresse för rennäringen passerar dock genom södra delen av området. Närmast liggande bostadsbebyggelse samt fritidsbebyggelse är belägen på mer än en kilometers avstånd från den planerade anläggningen. Det finns en översiktsplan för Piteå kommun från 1999. För närvarande pågår arbete med att ta fram en fördjupad översiktsplan för den del av kommunen där Dragaliden är belägen. En fördjupad översiktsplan förväntas antas inom kort. I förslaget till fördjupad översiktsplan framgår att området mellan Jävre och till gränsen mot Arvidsjaur och Älvsbyns kommuner vid Koler/Storsund är intressant för utbyggnad av vindkraft. Det har inte upprättats någon detaljplan för det område som berörs av ansökan. Prövningens omfattning Bolaget utreder för närvarande vilka möjligheter som föreligger att göra en större utbyggnad av vindkraft i Markbygdenområdet. För att erhålla praktiska erfarenheter beträffande etablering och drift av vindkraft i området så har bolaget ansökt om tillstånd att anlägga och driva tolv vindkraftverk i Dragaliden. Vidare syftar projektet till att ge en fördjupad kunskap beträffande hur vindkraften kan komma att påverka andra intressen, exempelvis rennäring. I detta ärende kommer miljöprövningsdelegationen endast att pröva utbyggnaden av vindkraft i Dragaliden. bedömer

13 att detta är en lämplig avgränsning med hänsyn till att ansökan bland annat syftar till att erhålla erfarenheter som kommer att ingå i beslutsunderlaget inför en eventuell större utbyggnad av vindkraft i Markbygden. Hänsynsreglerna Vid prövning av bolagets ansökan ska miljöprövningsdelegationen bland annat beakta de allmänna hänsynsreglerna i 2 kapitlet miljöbalken. Med hänsyn till den miljöpåverkan vindkraften ger upphov till ska särskild vikt fästas vid den så kallade försiktighetsprincipen i 2 kapitlet 3 miljöbalken och lokaliseringsregeln i 2 kapitlet 6 miljöbalken. Enligt förstnämnda princip ska verksamhetsutövaren utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt lokaliseringsprincipen ska för verksamheten väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. s bedömning hur hänsynsreglerna iakttas Försiktighetsprincipen Naturvårdsverkets allmänna råd och riktlinjer om externt industribuller från 1978 har fått stor genomslagskraft vid tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet. I mål M 9282-02 har miljööverdomstolen tagit ställning till i vilken utsträckning Naturvårdsverkets riktlinjer kan vara vägledande vid prövning av vindkraftverk. I domskälen anger miljööverdomstolen att den ekvivalenta ljudnivån 40 db(a) bör innehållas under hela dygnet för bostäder som ligger i anslutning till vindkraftverk. Enligt den bullerberäkning som har redovisats av bolaget så kommer buller från vindkraftverken inte att överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 db(a) vid närliggande bostäder. anser att förutsättningarna i den nu aktuella ansökan inte skiljer sig väsentligt från de som rådde i ovannämnda ärende. Det bullervillkor som miljööverdomstolen fastställde bör därför också kunna tillämpas för Dragaliden. Boverket har i handboken Planering och prövning av vindkraftanläggningar anfört att en lämplig utgångspunkt vid prövningen kan vara att utgå från den faktiska skuggtiden på en störningskänslig plats och att den får vara högst åtta timmar per kalenderår. Med störningskänsliga platser avses bostads- och fritidshus med tillhörande tomter. I mål M 3554-02 har miljööverdomstolen tagit ställning till i vilken utsträckning Boverkets riktlinjer kan vara tillämpbara vid prövning av vindkraftverk. I domskälen framgår att miljööverdomstolen delar boverkets bedömning vilket innebär att åtgärder ska vidtas när den förväntade faktiska skuggtiden på störningskänslig plats överstiger åtta timmar per år. Enligt den skuggberäkning som har redovisats av bolaget så kommer den faktiska skuggtiden inte att överstiga åtta timmar per år vid närliggande bostäder eller fritidshus. Mot bakgrund av ovanstående finner miljöprövningsdelegationen att skuggbildningen inte kan förväntas vara av sådan omfattning att den inte kan godtas. Avspärrningar finns normalt inte runt vindkraftverk vilket innebär att det rörliga friluftslivet inte hindras och att människor har möjlighet att komma i närheten av verken. Is och snö likväl som material från vingar och turbin kan under vissa väderleksförhållanden eller när i övrigt olyckliga omständigheter inträffar falla ner i omedelbar närhet

14 av verken. anser därför att skyltar ska uppsättas i närheten av vindkraftverken innehållandes information om verksamheten och risker med att vistas i närheten av anläggningen. Vindkraftverken kommer att utrustas med åskledare. Frågor rörande elsäkerhet hanteras inom ramen för den lagstiftning som hanterar dessa frågor. bedömer att sannolikheten för blixtnedslag i terrängen torde minska i och med att vindkraftverken är betydligt högre än den omgivande skogen samt att verken förses med åskledare. Lokaliseringen Enligt 2 kap. 6 miljöbalken ska för verksamheten väljas en plats som är lämplig bland annat med hänsyn till miljöbalkens mål och så att ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. I miljökonsekvensbeskrivningen har bolaget redovisat ett stort antal områden inom Markbygden som kan vara tänkbara platser för vindkraftverk. Tre områden, Storblåliden, Bänkerberget och Önusberget har redovisats något utförligare än de övriga. Ett nollalternativ finns också angivet vilket innebär att området fortsätter att användas på samma sätt som idag för skogsbruk, jakt och rennäring. De alternativa områdena kan mycket väl vara lämpade för utbyggnad av vindkraft i framtiden men bolaget har valt Dragaliden då det som pilotprojekt enligt bolaget har vissa företräden framför de andra områdena. konstaterar att miljö- och byggnämnden i Piteå kommun har tillstyrkt ansökan emedan Tomas och Irene Bergdal samt föreningen Kolerbygdens Landskapsskydd har avstyrkt bolagets ansökan. De sistnämnda har bland annat anfört att en etablering av vindkraft på platsen ej bör tillåtas på grund av risken för störningar av buller och skuggor från vindkraftverken. anser emellertid att avståndet mellan verken och bebyggelsen är sådant att de villkor som har meddelats för buller och skuggor ska kunna uppfyllas. Bolaget har också i sin ansökan angivit att buller från verksamheten inte kommer att överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 db(a) vid bostäder. Om det trots allt visar sig att buller vid viss vindriktning skulle bli för högt finns möjlighet att ställa av verken. Ifall det uppkommer störningar i form av skuggor så är det möjligt att stänga av verken. Mot bakgrund av detta gör miljöprövningsdelegationen bedömningen att lokaliseringen är godtagbar ur buller- och skuggningssynpunkt. I inkomna yttranden har det framförts att det saknas en riskbedömning avseende faran för en större skogsbrand. bedömer att anläggande av verken inte kommer att öka sannolikheten för en skogsbrand. Det faktum att verken förses med åskledare torde snarare minska sannolikheten för skogsbrand på grund av blixtnedslag. Bolaget avser att följa luftfartsverkets regler beträffande hinderbelysning för höga byggnader. Ljusstyrkan kan enligt bolaget anpassas efter väderlek och tid på dygnet

15 vilket innebär att störningarna kan minimeras. konstaterar att hinderbelysningen kommer att påverka landskapsbilden när det är mörkt utomhus. bedömer att olägenheterna i form av ljus från hinderbelysningen, mot bakgrund av vad som har redovisats i ärendet, inte torde vara av sådan omfattning att verksamheten inte kan tillåtas. konstaterar att det föreligger vissa möjligheter att minimera olägenheter från hinderbelysningen. Vid beaktande av detta anser miljöprövningsdelegationen att bolaget, i samråd med tillsynsmyndigheten och Luftfartsstyrelsen, så långt det är möjligt ska utforma hinderbelysningen så att eventuella olägenheter undviks för närboende. Det har framförts att etableringens påverkan på fågelfauna och vilt inte har belysts tillräckligt väl i miljökonsekvensbeskrivningen. konstaterar att det vanligtvis är svårt att exakt bedöma hur ett projekt kan komma att påverka djurlivet. gör dock bedömningen att etableringen av vindkraft i Dragaliden, vid beaktande av vad som har framkommit i ärendet, inte kan förväntas medföra en sådan påverkan på fågelfauna och vilt att den ej bör tillåtas. För att kunna anlägga vindkraftverk och driva verksamhet i Dragaliden så måste bolaget ha en överenskommelse med fastighetsägaren angående åtkomst till marken. Beträffande jakten så konstaterar miljöprövningsdelegationen att det är fastighetsägaren som äger rättigheterna till jakt på sin fastighet och att det således är denne som avgör vilka verksamheter som bör bedrivas på fastigheten. har gjort bedömningen att etableringen av vindkraft i Dragaliden inte kan förväntas medföra en sådan påverkan på viltet att den ej bör tillåtas. Detta torde även medföra att förutsättningarna för jakt i området inte påverkas på ett sådant sätt att verksamheten inte bör tillåtas. Totalt kommer vindkraftetableringen att ta i anspråk inte mer än ca fyra hektar mark inräknat ny vägsträckning och kraftledningsgata. Övrig mark inom området bedöms kunna nyttjas som tidigare. konstaterar att, varken i befintlig översiktsplan eller i förslag till fördjupad översiktsplan som förväntas antas inom kort, föreligger det något hinder emot att etablera vindkraft i Dragaliden. Vidare konstaterar miljöprövningsdelegationen att en översiktsplan inte har någon rättsligt bindande verkan samt att det inte finns någon detaljplan för det område som berörs av ansökan. Sammantaget bedömer miljöprövningsdelegationen att det ur plansynpunkt inte föreligger hinder att meddela tillstånd för verksamheten. Östra Kikkejaure sameby har framfört att det föreligger svårigheter att bedöma vilka effekter som etableringen på Dragaliden kommer att få för rennäringen. Samebyn har dock valt att fokusera på planerna för det stora projektet och kräver därför inte att miljökonsekvensbeskrivningen fördjupas i denna del för Dragaliden. Det har framförts att en etablering av anläggningen i Storliden bland annat skulle medföra mindre påverkan på närboende och landskapsbild. konstaterar att det vanligtvis vid etablering av vindkraftverk eftersträvas att anlägga dessa så högt upp i terrängen som möjligt för att erhålla så gynnsamma förhållanden som möjligt ur energisynpunkt. I förstudien för Markbygden-projektet finns det en översiktlig kartbild över utredningsområdet i Storliden. I denna framgår att den högsta

16 punkten finns i den norra delen av utredningsområdet i närheten av Ersträsk, där det finns tre hus varav inget är permanentboende. Vidare kan det konstateras att stora delar av utredningsområdet består av myrmarker, dock kan det översiktligt konstateras att andelen myrmark i den norra delen av utredningsområdet inte är lika stor jämfört med andra delar av utredningsområdet. bedömer att det inte är osannolikt, vid beaktande av de förutsättningar som föreligger inom utredningsområdet, att den norra delen av utredningsområdet för Storliden tas i anspråk vid en eventuell utbyggnad. bedömer att även etablering av en anläggning inom utredningsområdet för Storliden skulle medföra påverkan på bebyggelse och landskapsbild. Vidare bedömer miljöprövningsdelegationen att en etablering inom utredningsområdet för Storliden även torde medföra ett ökat behov av investeringar i infrastruktur i form av elledningar och vägnät. Etableringen av vindkraftverk i Dragaliden syftar till att erhålla ett förbättrat underlag inför en eventuell större utbyggnad i Markbygden. finner att oavsett var i Markbygden en pilotanläggning etableras så kommer landskapsbilden att påverkas. Vidare anser miljöprövningsdelegationen att närheten till befintlig infrastruktur i området, i form av ledningsnät och vägar, talar för en etablering i Dragaliden. anser efter en samlad bedömning av de omständigheter som föreligger i ärendet att det är lämpligt att lokalisera en pilotanläggning till Dragaliden. bedömer att påverkan från verksamheten inte är av sådan omfattning att det rimligen kan krävas en annan lokalisering av verksamheten särskilt då det genom lämpligt utformade villkor finns möjligheter att begränsa olägenheterna till en godtagbar nivå. anser att den föreslagna lokaliseringen i godtagbar omfattning tillgodoser de mål som anges i 1 kap. 1 miljöbalken. Övriga hänsynsregler anser vidare att bolaget genom sin ansökan och miljökonsekvensbeskrivning visat att även övriga hänsynsregler i 2 kapitlet miljöbalken uppfylls i godtagbar utsträckning. Kontroll av verksamheten Den svenska miljölagstiftningen bygger på att verksamhetsutövaren ska utöva egenkontroll över verksamheten. Tillsynsmyndigheten har till uppgift att granska verksamhetsutövarens egenkontroll varvid det görs en bedömning om denna är av tillräcklig omfattning. anser att det bör finnas ett egenkontrollprogram för verksamheten. Dock anser miljöprövningsdelegationen att det är tillsynsmyndigheten som ska bedöma om egenkontrollprogrammet har givits en tillräcklig utformning och omfattning. Tillsynsmyndigheten kan med stöd av bestämmelsen i 26 kapitlet 19 begära in de uppgifter som behövs för att granska egenkontrollen. Utifall att närboende anser sig vara störda av verksamheten så har de möjlighet att vända sig till tillsynsmyndigheten i frågan. Mot bakgrund av att vad som har framförts i ärendet anser miljöprövningsdelegationen att bolaget och tillsynsmyndigheten bör prioritera frågan om kontrollprogram.

17 s sammanfattande bedömning Den verksamhet som prövas i detta ärende kan förorsaka skador och olägenheter på människors hälsa och miljön genom i första hand buller, skuggor, ljus samt eventuellt nedfall av is. anser att de villkor som föreskrivs i detta beslut utgör tillräckliga försiktighetsmått för att förebygga att verksamheten medför sådana skador eller olägenheter. Villkoren kan heller inte anses orimliga att uppfylla. Mot denna bakgrund anser miljöprövningsdelegationen sammanfattningsvis att verksamheten går att förena med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna. anser därför att det finns förutsättningar för att ge tillstånd till verksamheten. Motivering till villkoren För att förebygga att verksamheten föranleder skador eller olägenheter för människors hälsa eller miljön anser länsstyrelsen att det är nödvändigt att med stöd av 16 kap. 2 miljöbalken föreskriva att tillståndet ska vara förenat med vissa villkor. Villkoren behövs av följande anledning. 1. anser att bolaget ska bedriva verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökan. Mindre ändringar ska föregås av en anmälan till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten har då möjlighet att godkänna ändringen om ändringen inte bedöms medföra att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma. 2. anser att vindkraftverken inte får ge upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än 40 db(a) vid bostäder. Ställningstagandet görs mot bakgrund av de effekter kontinuerligt buller kan ha på människors hälsa. Miljööverdomstolen har även uttalat att buller från vindkraftverk inte bör överstiga denna nivå. 3. Vindkraftverk kan ge upphov till skuggor som kan vara störande för närboende. anser att skuggningen inte får överstiga åtta timmar per kalenderår vid bostäder för att den ska kunna anses vara acceptabel för närboende. 4. Verksamheten kan ge upphov till skador på människor i form av nedfallande is från rotorbladen samt nedfallande delar från rotorblad och turbin vid hård väderlek. Bolaget ska därför som en skyddsåtgärd sätta upp varningsskyltar som varnar för iskast och nedfallande delar från vindkraftverken. 5. Kemiska produkter samt farligt avfall kan innehålla hälso- eller miljöskadliga ämnen som kan orsaka skador på människors hälsa eller miljön vid händelse av läckage eller spill. Därav är det motiverat att kemiska produkter och farligt avfall hanteras på sådant sätt att mark, yt- och grundvatten inte kan förorenas. 6. När verksamheten har avslutats är det av stor vikt att anläggningen avvecklas samt att det område som har ianspråktagits för vindkraftproduktion i möjligaste mån återställs till sitt ursprungliga skick.

18 7. Villkoret syftar till att utforma hinderbelysningen så att olägenheter i form av ljus kan minimeras för närboende. Miljökonsekvensbeskrivningen Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de effekter som en planerad verksamhet kan medföra på omgivningen och på hushållningen med naturresurser. Vidare ska beskrivningen möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen utgör ett tillräckligt underlag för att göra en samlad bedömning av den planerade verksamhetens inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. anser därför att miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas enligt 6 kap. 9 miljöbalken. Säkerhet När verksamheten har avslutats kan det vara nödvändigt att nedmontera verken samt att vidta åtgärder för att efterbehandla eller återställa området. anser därför med stöd av 16 kap. 3 miljöbalken att bolaget ska ställa en ekonomisk säkerhet för verksamheten. konstaterar att anläggningen efter sitt uppförande har ett stort ekonomiskt värde men att värdet kan komma att avta med tiden. Detta talar för att storleken på säkerheten kan byggas upp efterhand. Dock anser miljöprövningsdelegationen att det bör finnas en säkerhet när anläggningen tas i drift men att huvuddelen av säkerheten kan byggas upp under den senare delen av driftskedet. Vidare anser miljöprövningsdelegationen att en säkerhet i form av ett spärrat bankkonto är godtagbart. anser att en rimlig storlek på den slutliga säkerheten är 1,3 miljon kronor per verk i 2008 års penningvärde. I sammanhanget bör det nämnas att miljödomstolen i Umeå i en deldom meddelad för Gabrielsberget, Nordmalings kommun, har föreskrivit att en säkerhet ska ställas om 1,3 miljoner kronor per verk. Huvuddelen av säkerheten kommer att byggas upp under tio år från och med start det elfte året efter idrifttagandet av respektive verk. Med hänsyn till att det är svårt att förutspå den framtida inflationen så anser miljöprövningsdelegationen att storleken på säkerheten bör utgå från 2008 års penningvärde varvid det kan vara lämpligt att utgå från konsumentprisindex med basåret 2008. Tidpunkt när beslutet börjar gälla anser att det inte framkommit sådana skäl som avses i 22 kap. 28 miljöbalken för att verksamheten ska få påbörjas innan dess att beslutet har vunnit laga kraft.

19 Igångsättningstid För att undvika att det för miljöfarlig verksamhet finns tillstånd som inte används av verksamhetsutövaren ska miljöprövningsdelegationen enligt 22 kap. 25 2 st. miljöbalken besluta vilken igångsättningstid av verksamheten som ska gälla. anser därför att den verksamhet som detta beslut avser måste påbörjas senast inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. I annat fall upphör beslutet att gälla. Vidare ska tillsynsmyndigheten erhålla ett meddelande om när tillståndet tas i anspråk. Delgivning av beslutet Eftersom delgivning ska ske med en obestämd krets personer anser miljöprövningsdelegationen att beslutet ska delges genom kungörelsedelgivning enligt 16 delgivningslagen. Kungörelsen ska inom tio dagar från dagen för detta beslut införas i Norrbottens Kuriren och Piteå Tidningen. Beslutet hålls tillgängligt på länsstyrelsen, miljöskyddsenheten, Stationsgatan 5 i Luleå och hos kommunens nämnd för miljöskyddsfrågor. Delgivning anses ha skett på tionde dagen efter detta beslut. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta beslut kan överklagas hos Miljödomstolen i Umeå. I bilagan finns närmare upplysning om hur man gör. DE SOM HAR DELTAGIT I BESLUTET Beslut har fattats av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, som består av chefsjurist Patrik Havermann och miljösakkunnig Gunnar Nilsson. Beredande tjänsteman i detta ärende har varit Kenneth Fors. Patrik Havermann Gunnar Nilsson Kenneth Fors

20 Bilaga: Hur man överklagar Kopia till: Miljö- och byggnämnden i Piteå kommun, 941 85 PITEÅ Tomas och Irene Bergdal, Oskarsvägen 43, 944 73 PITEÅ Föreningen Kolerbygdens Landskapsskydd, att Karl-Erik Ekström, Skolhemsvägen 1 C, 942 03 KOLER Östra Kikkejaure sameby, att. Håkan Nyström, Udden,930 86 MOSKOSEL Jägarnas Riksförbund, att. Arnold Stenman, Duvhöksgränd 1, 941 64 PITEÅ Naturvårdsverket, 106 48 STOCKHOLM Försvarsmakten, PROD INFRA, Att. Cecilia Häckner, 107 85 STOCKHOLM Plan- och miljöförvaltningen, Aktförvararen, 941 85 PITEÅ