Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Projekt nr: 2009/213 Diarienummer: 2009-0337-H Ett projekt i samverkan mellan Furuboda Arbetsmarknad och HSO Skåne med finansiering genom Allmänna Arvsfonden

Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund till projektet...3 3. Sammanfattning av projektet...3 4. Målsättningar...4 4.1 Fler unga med funktionsnedsättning i arbete och sysselsättning...4 4.2 Starta grupper för personer med funktionsnedsättning...5 4.3 Metodutveckling med processtöd...5 4.4 Förberedande insatser för folkhögskoledeltagare...6 4.2 Resultat...6 5. Projektgenomförande...7 5.1 Projektplan...7 5.2 Målgrupper...7 5.3 Spridning...8 Nätverk...9 Information och media...9 Politiska forum...9 Konferens och föredrag...10 5.4 Arbetet med arbetsgivare...10 5.5 Arbetet med deltagare...11 5.6 Förberedande folkhögskoleinsatser...12 5.7 Frukostträffar...12 5.8 Övriga aktiviteter...13 5.9 Brukarinflytande...13 Det egna valet...13 Deltagarstyrning...14 Intresseorganisationer...14 5.10 Projektorganisering...14 Styrgrupp...15 Referensgrupp...15 Projektpersonal...15 Lokalisering...16 1

Samverkan...16 5.11Geografisk spridning...17 5.12 Ett ideellt alternativ...17 6. Metodutveckling med processtöd...17 6.1 Supported Employment...18 6.2 Processtöd...19 Individuellt stöd...19 Gruppträffar med frukost...20 Arbetsgivarrelationer...20 6.3 Deltagarprocessen...21 6.4 Typexempel...21 6.5 Nyskapande och utveckling...22 7. Projekterfarenheter och utmaningar...22 8. Ekonomisk redovisning...23 2

1. Inledning De frågor SIA lyfter och driver verksamhet inom, har under 2011 utvecklats till allt hetare på den politiska dagordningen, såväl regionalt som nationellt. Upplevelsen är att många frågor som lyfts till nationell politisk dagordning under det gångna året är frågor som SIA har arbetat med sedan projektansökan lämnades in och beviljades 2009. Under det gångna året har regeringen initierat Funka-utredningen (A 2011:03) som drivs av Christina Husmark Persson och regeringen har genom Göran Hägglund fattat beslut om att försäkringskassan skall utreda aktivitetsersättningen (S2011/9211/FS). Stort fokus har även varit på gruppen Unga utanför (sk. Dropouts), där det konstaterats att den stora grupp unga som inte fullgör gymnasieskolan riskerar ett långvarigt utanförskap. Man har också konstaterat att många inom gruppen dropouts också har någon form av funktionsnedsättning. Tillsammans med täta debatter om sjukskrivningsfrågan och arbetsmarknadspolitiska åtgärder har året varit intensivt med mycket fokus på målgruppen funktionsnedsatta utanför arbetsmarknaden. Detta gör det inte heller till en slump att SIA fått möjlighet att synas och sprida sin arbetsmetod i olika sammanhang under det gångna året. 2. Bakgrund till projektet SIA tog sin utgångspunkt i att 22 000 människor med funktionsnedsättning som är under 30 år och som har aktivitetsersättning i Sverige. Knappt 3000 ur denna grupp återfanns i Skåne. En grupp som de senaste åren stadigt har ökat såväl i hög- som lågkonjunktur. Den statliga utredningen SOU 2008:102 Brist på brådska som studerat resultat och effekter av aktivitetsersättningen har kommit fram till att endast 3 % av de som blivit beviljade denna ersättning lämnar den för att söka och/eller få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Denna utrednings rekommendation är därför att helt avskaffa aktivitetsersättningen och ersätta denna med stärkta arbetsmarknadsinsatser. Det betyder att antalet unga arbetssökande med någon form av funktionsnedsättning kraftigt kan komma att öka om denna reform genomförs. Den samlade bilden är att fler och kraftfullare insatser behövs för att människor med funktionsnedsättning ska få arbete. Mest verksamt är, enligt vad vi erfar, insatser på den personliga nivån som bygger på att stödja och utveckla den enskildes förmåga, tillsammans med utåtriktat arbete riktat till företag och andra organisationer. Det finns mycket stora samhälleliga och personliga vinster att hämta om man skulle kunna stödja ett antal av dessa individer ut till arbete. 2008 genomfördes en dygnslång workshop med unga funktionsnedsatta tillsammans med HSO Skåne. Syftet med denna workshop var att tillsammans med personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning försöka formulera en problembild och olika slags lösningar på detta problem. Resultatet av denna bakgrund gav ansökan till arvsfondsprojektet SIA. 3. Sammanfattning av projektet SIA startade i januari 2010 i samverkan mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad. Ambitionen med projektet är att arbeta för att fler unga med funktionsnedsättning skall ta stegen in i arbetslivet. Under en inledande uppstart låg fokus på att skapa nätverk inom myndigheter och intresseorganisationer för att så småningom bygga upp ett deltagarunderlag. Deltagarna är personer med funktionsnedsättning som står utanför arbetsmarknaden. Ambitionen är att nå personer som befinner sig i ett långvarigt och omfattande utanförskap. SIA erbjuder deltagaren individuellt stöd och planering mot arbete eller studier i en process där deltagaren styr och SIA stödjer. I och med det andra projektåret har 65 individer deltagit i SIAs individuella insatser. Utöver detta har grupper och klasser på Furuboda Folkhögskola erbjudits förberedande arbetsmarknadsinsatser. Totalt har 50% påbörjat en reguljär utbildning eller ett arbete. Räknar man bort de kortvariga arbeten som uppnåtts har 28% eller 18 av projektets deltagare uppnått en varaktig meningsfull sysselsättning genom arbete eller studier med kontinuerligt stöd individuellt och i grupp från SIA. 3

Genom ett externt processtöd från Malmö Högskola har projektgruppen tillsammans med verksamhetsutvecklare och forskare inom Socialt Arbete arbetat för att identifiera nyckelfaktorer i arbetet med SIAs metod och i relationen till arbetsgivare. Processtödet hjälper projektgruppen att se, utveckla och utvecklas. Många lärdomar och erfarenheter har uppkommit, tillsammans med tydligt starka framgångsrecept i SIAs metod. Projektet drivs av en styrgrupp med representation från projektägarna i samverkan. Gruppen arbetar för att stödja projektet och driva dess utveckling mot att nå uppställda mål. Projektmedarbetare tillsammans med projektledning arbetar kontinuerligt med att dokumentera processer, arbete och för att följa upp att projektet går i den riktning som det från början har åsyftat. Under de två första åren har det blivit tydligt att ett ideellt alternativ där individens egna val och vilja får lov att vara styrande är unika och betydelsefulla faktorer. Likaså har balansen mellan individuellt stöd och gruppinsatser visat sig vara ett framgångsrikt koncept för individens utveckling. 4. Målsättningar I enlighet med den ansökan som gjorts till Allmänna Arvsfonden följer nedan en redovisning av projektets övergripande och på förhand uppställda målsättningar. Avslutningsvis redovisas de hittills uppnådda resultaten i projektet. I kommande avsnitt (Projektgenomförande och Metodarbete) kommer det operativa arbetet med dessa målsättningar att beskrivas, fördjupas och utvecklas ytterligare. Till redovisningen bifogas Ekonomisk redovisning år 2, Budget år 3 och ansökan för år 3 samt ett antal bilagor gällande projektarbetet. 4.1 Fler unga med funktionsnedsättning i arbete och sysselsättning Den övergripande målsättningen inom SIA är arbetet för att fler unga med funktionsnedsättning skall vara en del av arbetsmarknaden i Skåne. Furuboda Arbetsmarknad och HSO Skåne gör därför insatser som riktar sig till unga mellan 18-35 år i hela Skåne. Det handlar om aktiviteter och insatser för individer och grupper, men även insatser riktade till arbetsgivare, politiker och myndigheter. En fråga med flera dimensioner bör angripas med djup och bredd. Att en målgrupp har mycket låg representation på arbetsmarknaden beskriver också behovet av särskilda insatser med stöd, långsiktighet och samverkan mellan olika aktörer och insatser. Under det gångna året har personal från projektet arbetat intensivt med individer, grupper och arbetsgivare för att påverka möjligheten för fler att komma in på arbetsmarknaden. Mycket arbete har även inriktats mot studier och praktik. En viktig dimension av arbetet med målsättningen, som också prioriterats under året, handlar om att sprida kunskap, opinion och positiva exempel till föreningar, arbetsgivarorganisationer, myndigheter och olika politiska nivåer. Målsättningen för projektår 2 om att nå ett resultat med fler i sysselsättning och att intensifiera arbetet med arbetsgivare har inneburit att resultatmålen har ökat betydligt. 78% eller 51 av projektets deltagare har gjort praktik. 50% eller 33 av deltagarna har gått in i en sysselsättning i form av arbete eller reguljär utbildning. 28% eller 18 individer har nått och bibehållit en varaktig sysselsättning. Att jämföra med utredningen Brist att brådska s bedömning om att endast 3% lämnar aktivitetsersättningen för att söka eller påbörja arbete så upplever vi att SIAs resultat pekar på helt andra möjligheter. Kontentan är att det inte bara är fler som går vidare till sysselsättning genom SIAs insatser. Om man jämför med utredningen Brist På Brådska så har SIA som enskild verksamhet uppnått ca 2% fler person ur den totala gruppen i aktivitetsgarantin i Skåne som söker och prövar och till viss del uppnår arbete och studier. 4

4.2 Starta grupper för personer med funktionsnedsättning Utgångspunkten i projektet är att under 3 år starta grupper för 120 personer med funktionsnedsättning i Kristianstad, Malmö och på Furuboda Folkhögskola. Målet är vidare att 40 av dessa skall komma vidare ut i arbete eller sysselsättning/utbildning. Under 2010 hade 32 personer deltagit i SIAs verksamhet. Tanken med målsättningen är att arbetet med individerna skall kunna utveckla och påvisa en hållbar metod för hur personer med funktionsnedsättning skall komma in på arbetsmarknaden. Arbetet med att starta grupper för unga personer med funktionsnedsättning, som påbörjades 2010, har fortlöpt under 2011. Det totala antalet deltagare i projektet har mer än fördubblats under det gångna året. Mot årets slut har 65 personer med funktionsnedsättning startat i verksamheten i Malmö, Kristianstad eller Furuboda Folkhögskola. Utöver detta har projektet arbetat med gruppinsatser till ett stort antal deltagare på Furuboda Folkhögskola. Det finns även en plan för att kraftigt öka volymen i början av 2012. Intresset för att delta i projektet är stort. Avvägningen för individuellt deltagande i verksamheten handlar framförallt om att bibehålla hög kvalitet och utveckling av verksamheten. Många deltagare är i behov av långsiktigt stöd även på en arbetsplats och/eller i en utbildning. En svårighet är att ta in deltagare samtidigt som tidigare deltagare fortfarande är i behov av insatser. Utmaningarna i att närma sig målet om 120 deltagare handlar således om att kunna balansera hög kvalitet i insatserna med ett kontinuerligt genomflöde och avslut. För stora delar av gruppen har projektet haft en avgörande betydelse både för individens nuläge och framtid. Samtliga deltagare i projektet tar del av ett omfattande individuellt stöd med utgångspunkt i en personlig coach och helt och hållet individuellt anpassad planering. Alla deltagare påbörjar också en planering och aktiva steg mot en förestående arbetsmarknad. En majoritet av deltagarna väljer även att delta i olika grupprocesser. Dynamiken mellan individuell planering och grupprocesser är en avgörande framgångsfaktor för projektet. 4.3 Metodutveckling med processtöd En målsättning för SIA är att med stöd från ett externt processtöd pröva, utveckla och synliggöra projektets metod. Målsättningen är att arbetet skall resultera i en framtagen metodbok där nyckelfaktorer och arbetssätt redovisas och kan spridas för fortsatt arbete inom området. I takt med projektets utveckling och ökade volymer av deltagare har även arbetet med metodutveckling och processtöd kunnat intensifieras. Omfattande arbete har med stöd från Malmö Högskola lagts på att tydliggöra en logik i projektet och dess insatser, för att successivt kunna identifiera nyckelfaktorer i arbetet för att fler unga personer med funktionsnedsättning skall komma in på arbetsmarknaden. Vid 5 tillfällen under det gångna projektåret har projektpersonalen tillsammans med processtödjare samlats för metoddiskussioner och övningar. Mellan dessa tillfällen har personalen tilldelats arbetsuppgifter både individuellt och som grupp för att på ett tydligt sätt knyta utvecklingsarbetet till det dagliga arbetet med deltagare och arbetsgivare. Under två tillfällen har en forskare i Socialt Arbete med inriktning mot handikapp och rehabilitering deltagit vid seminarier och opponerat på SIAs arbetssätt och upplägg. I arbetet med metoden har det varit betydelsefullt att även ta intryck från andra aktörer, organisationer och metoder. SIA har också blivit inbjudna till flertalet sammanhang för att sprida sitt arbetssätt. SIA har deltagit vid konferenser, seminarier, fortbildning och möten för problematisera, inspireras och utveckla arbetet för aktuell målgrupp. Under större delen av året har SIA även haft en representation i Svenska Föreningen Supported Employments (SFSE) styrelse, vilket är den främsta kanalen för utveckling i arbetet med metoden Supported Employment. 5

4.4 Förberedande insatser för folkhögskoledeltagare Den avslutande delen av SIAs målsättningar handlar om att arbeta med folkhögskoledeltagare på Furuboda Folkhögskola och förbereda dem inför ett framtida arbetsliv efter tiden på skolan. Det är en erfarenhet inom ramen för Furubodas folkhögskoleverksamhet att elever utvecklas mycket individuellt under skolåren och bygger upp ett helt nytt socialt nätverk. Men erfarenheten säger också att det råder en osäkerhet och otrygghet i vad som skall hända efter avslutad utbildning. Målsättningen med folkhögskoleinsatsen utgår ifrån tanken att en individ som tror på sin egen förmåga och ser sina egna styrkor också har förmågan att finna, få och behålla ett arbete. Att förbereda nästa steg, bygga upp en erfarenhet, verktyg och tro på sin egen möjlighet att vara delaktig är ett generellt behov inte bara på Furuboda utan inom stora delar av det svenska utbildningssystemet. Under 2010 var insatserna mot folkhögskolan under uppstart. Under 2011 har det förberedande arbetet med folkhögskoledeltagare på Furuboda Folkhögskola tagit fart ordentligt. Arbetet kan delas upp i generella insatser inriktade till större grupper/klasser och specifika fördjupade insatser inriktade till individer. Hittills har 8 deltagare tagit del av individuella insatser med coachning, praktik och arbetsmarknadsförberelser. Gruppinsatserna har riktat sig till hela klasser eller delar av klasser och fokuserat på information, övningar och frågeställningar som sätter folkhögskoleutbildningen i sammanhanget av ett steg på vägen in i arbetslivet. 4.5 Resultat Totalt har 65 individer deltagit i SIAs verksamhet individuellt och i grupp. Utöver detta har projektet arbetat större grupper på Furuboda Folkhögskola och mött andra målgrupper som är betydelsefulla för projektet. 78% eller 51 av projektets deltagare har gjort minst en praktikperiod i varierande omfattning och med varierande resultat. 51% eller 33 av deltagarna eller har i olika omfattning uppnått ett positivt resultat i form av arbete eller studier. Ca 25% av projektets deltagare har påbörjat en reguljär utbildning. Ca 25% av projektets deltagare har påbörjat en anställning. 28% eller 18 personer har uppnått något vi valt att kalla en varaktig meningsfull sysselsättning. (Arbete, utbildning eller sysselsättning med varaktighet. Deltagaren uttrycker: Här vill jag vara kvar ).7 i studier och 11 i arbete. 95% av projektets deltagare har aktivt sökt arbete, praktik och studier. Med få undantag har samtliga av projektets deltagare uppnått personlig utveckling, ökat välmående, utökade nätverk och en större tro på sin egen förmåga att nå ett arbete. Knutet till det redovisade resultatet ovan finns det indikationer på att projektet kommer uppfylla än mer kvantitativa resultat under kommande projektår för nuvarande och kommande individer som tar del av verksamheten. Utöver resultaten gällande deltagargruppen finns även resultat som rör en mer strategisk och övergripande nivå, men som är nog så viktiga för projektets fortlevnad och påverkan: 102 personer deltog på SIAs spridningskonferens i oktober, med representation från privat näringsliv, kommunal sektor, ideell sektor, brukarorganisationer, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Riksdagen, Regionen m.m. 6

Anförande under politikerveckan i Almedalen om vägen till arbete för personer med funktionsnedsättning. Under seminariet medverkade SIA sida vid sida med Hillevi Engström (Arbetsmarknadsminister), Ylva Johansson (S), Hennrietta Stein (AF), Mats Orustfjord (FK), Vanja Lundby-Wedin (LO), Carin Götblad (Länspolismästare Stockholm) mfl. Inbjudningar att föredra metod och arbete för Kommunförbundet Skåne, Regionen, Habiliteringen, Riksgymnasiet, Svenska Föreningen Supported Employment, Malmö Stad m.m. Invald ledamot i styrelsen för Svenska Föreningen Supported Employment. Deltagande i ESF-projekteten Företagsakademier Kristianstad (1.0 och 2.0) och ESF-projektet Destination Framgång i Alnarp riktat till utveckling av privat näringsliv. 100-tals företagskontakter och dialoger gällande frågan om praktik och anställning inom privat och offentlig sektor. Stort antal befintliga samarbeten som mynnade ut i att 2 arbetsgivare föredrog om vårt samarbete på konferensen i oktober. I samverkan med Malmö Högskola Innovation och Utveckling och lektor Ann-Christine Gullacksen (Socialt Arbete) har nyckelfaktorer i metoden definierats, diskuterats och utvecklats. 5. Projektgenomförande 5.1 Projektplan I början av året skedde en uppstart då projektpersonal och styrgrupp träffades och planerade det kommande årets projektarbete. I planen beaktades erfarenheter från 2010, råd från arvsfondsdelegationen och särskilda fokusområden i ansökan för år 2. I diskussion med intresseorganisationer, SIA-grupper, representanter från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bestämdes fokusområdena för 2011. Stort fokus har varit att minska den kö av deltagare som velat starta i SIA samt lägga mycket kraft på att få fler av deltagarna ut i sysselsättning. Arbetet med målgruppen arbetsgivare skulle intensifieras där nätverksarbete och utbildningsinsatser avseende anställning av personer med funktionsnedsättning varit viktiga inslag. Betydande fokus har legat på det processtöd som genomförts där arbetet med såväl arbetsgivare samt det individuella arbetet med deltagarna genomarbetats och analyserats. Konferensens inriktning skulle även den vara projektets kontakt med arbetsgivare, metodens utveckling samt vad detta betyder för SIAs deltagare. Den arbetsplan som skapats för 2011 bifogas i projektredovisningen. 5.2 Målgrupper SIAs huvudsakliga målgrupp är personer mellan 18-35 år med någon form av funktionsnedsättning. Gruppen är tämligen jämnt fördelad över kön, även om det är något fler män än kvinnor i projektet. De flesta projektdeltagarna har sin försörjning i form av aktivitets- eller sjukersättning, men det finns även de som har aktivitetsstöd eller försörjningsstöd från kommunen. Nästan uteslutande tillhör deltagarna en grupp som bedöms inte stå till arbetsmarknadens förfogande. Gemensamt för deltagarna är ett kraftigt samhälleligt utanförskap, bristande sociala nätverk och lång frånvaro från arbete. De flesta av deltagarna har aldrig arbetat eller studerat eftergymnasialt. Många har varit helt utan insatser i mellan 5 och 10 år. Flera deltagare har svårt att sköta tider och komma upp ur sängen, låg motivation, 7

låg tilltro till myndigheter, låg tilltro till sin egen förmåga och ett omfattande behov av stöd oavsett om man arbetar eller ej. Ett flertal deltagare har hamnat i kläm mellan myndigheter och har därför inte haft möjlighet att ta del av stöd och insatser. SIA kan arbeta med denna målgrupp oavsett om eller vilken myndighet man är inskriven i. Detta innebär att individer i utanförskap kan få stöttning i stegen in i arbetslivet, samtidigt som SIA stöttar individen i kontakter och samverkan med relevanta myndigheter. Den andra gruppen handlar om deltagare på Furuboda Folkhögskola. Den har många likheter med den ovan nämnda, med skillnaden att man idag befinner sig på en folkhögskolekurs. Gruppen löper risk att efter avslutad utbildning på folkhögskolan hamna i en arbetslöshetssituation som liknar den ovan nämnda. De svårigheter, utmaningar och hinder som finns inom denna grupp överensstämmer med gruppen som helhet. Det finns en stor spridning vad gäller projektdeltagarnas funktionsnedsättningar. Majoriteten har olika former av psykiska eller neuropsykiatriska diagnoser. Andra representerade grupper är rörelsehindrade, reumatiker, flerhandikappade och individer med utvecklingsstörning (lågbegåvning). Något som är viktigt att poängtera är att vi alltid ser till individen i första hand och aldrig låter funktionsnedsättningen definiera vem och hur en person är. I många fall behöver man arbeta allra mest med hinder och frågor som inte är knutna till någon diagnos för att uppnå resultat. Vår vision är att alla som vill arbeta också kan få ett arbete. En majoritet av deltagarna får information om SIA från sin handläggare på Försäkringskassan. Det finns även en stor grupp som hör talas om SIA genom någon brukarorganisation. Ett flertal personer har startat genom kontakt med Arbetsförmedlingen. Det finns även ett antal deltagare som själva skaffat sig information om SIA och på eget initiativ sökt sig till projektet. Då SIAs huvudsakliga mål är att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden är arbetsgivarna en annan viktig målgrupp i sammanhanget. Vi arbetar ständigt med att påverka arbetsgivares bild av personer med funktionsnedsättning och att få arbetsgivarna att se att denna målgrupp kan vara en stor resurs på arbetsplatsen. När en deltagare är på praktik arbetar vi för att ha en tät kontakt med arbetsgivaren och att finnas till hands för att finna lösningar på problem som kan uppkomma. Det kan handla om att göra en enkel anpassning för att arbetet ska förlöpa på bästa sätt eller att svara på frågor och utbilda personalgruppen. Ytterligare en viktig målgrupp är de organisationer och myndigheter som arbetar med och har de statliga uppdragen för unga funktionsnedsatta personer. SIA har en tät och regelbunden kontakt med såväl Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och olika intresseorganisationer. Även samarbeten med Region Skåne, gymnasieskolor, folkhögskolor och ungdomspsykiatri har utvecklats. 5.3 Spridning SIA arbetar aktivt för en spridning och marknadsföring av projektet och dess verksamhet. Huvuddelen av dessa insatser handlar om att arbeta för att frågan skall komma upp på dagordningen i fler sammanhang. Vi vill även sprida vårt arbetssätt och de positiva exempel vi sett i vår verksamhet. Målgrupper i detta spridningsarbete varierar kraftigt. Vi vill nå politiker, offentliga myndigheter, utbildningsanordnare, arbetsgivare (offentliga och privata), intresseorganisationer, privatpersoner och media. Beroende på målgrupp kan metoden för spridning skilja sig. De nätverk projektet bygger upp skapar mängder med nya möjligheter i arbetet och ger underlag för att med förtroende kunna ge god spridning för SIA-modellen under det avslutande projektåret. 8

Spridning Nätverk SIA har genom Allmänna Arvsfonden fått upp ögonen för och kontakt med flertalet intressanta aktörer som arbetar med samma eller liknande frågor. Samarbetet med Nätverket SIP har fortsatt och lett till att Furuboda samverkar i en nationell ansökan av projektet Galaxhopen som beviljades medel hösten 2011. Under hösten var även personal från SIA på besök i Göteborg för att utbyta idéer och tankar med Bräcke Diakoni och Riksgymnasiet som bedriver Arvsfondsprojektet Praktikplatser. Även portalen Arvsfondsprojekten.se är en väg att nå och samverka med organisationer som arbetar med liknande frågor. Senast fick vi en kontakt med Forum SKILL. Strax innan jul beviljades ESF-projektet Företagsakademier 2.0 i Kristianstad Kommun. Det är ett projekt för att utbilda och utveckla 27 lokala företag. Furuboda Arbetsmarknad och SIA finns med som samverkanspartners i projektet och kommer ansvara för utbildning vad gäller tillgänglighet och anställning av personer med funktionsnedsättning. Med god hjälp av SIAs utveckling och metodarbete blev SIAs projektledare invald i styrelsen för Svenska Föreningen för Supported Employment (SFSE) under våren 2011. Detta innebär delvis en enorm kanal för spridning, men framförallt öppnas nätverk för att diskutera och utveckla metoden både i en nationell och i en internationell kontext. I styrelsen finns samtliga av Sveriges större aktörer inom SE representerade genom Arbetsförmedlingen, Daglig Verksamhet (Kommunal sektor), MISA (privat), Activa (landsting), CE Solutions (privat), Furuboda/SIA (ideell sektor). Spridning Information och media En hemsida (www.siia.se) upprättades under det första projektåret, som tillsammans med olika tryckta material och produkter kan sprida kunskap om SIA och dess arbetssätt. I synnerhet hemsidan har visat sig vara en välkänd och välbesökt kanal för att ta kontakt med projektet och för att tillgodogöra sig mer information om verksamheten. Såväl individer som vill starta i verksamheten, som myndighetspersoner och politiker har nytta av SIAs hemsida. Under oktober och november hade hemsidan ett snitt på över 220 besök per månad. Under 2011 har antalet unika besök överskridit 1500, vilket ger en tydlig indikation på intresset för SIAs verksamhet. Kontakter från myndigheter, intresseorganisationer och privatpersoner sker ofta genom hemsidans formulär. Inom ramen för hemsidan finns även en del som kallas Ditt SIA, där deltagare har valt att dela med sig av sina egna erfarenheter. Där finns idag två filmer och en text som ger en direkt inblick hur en människa kan utvecklas och ta stegen in i arbetslivet för första gången. Detta material bifogas i projektredovisningen. (Bilaga) SIA sprider även information om projektet, dess utveckling och låter olika målgrupper komma till tals genom ett nyhetsbrev och olika former av utskick. Det senaste nyhetsbrevet skickades till närmare 370 epostadresser tillhörande myndigheter, intresseorganisationer, privata företag, politiker på olika nivåer m.m. Vid flertalet tillfällen under året har SIA uppmärksammats av media. Tidningen Föräldrakraft har haft ett reportage och ett temanummer under året där SIA varit en del. Under sensommaren var SIA i fokus i Arbetsförmedlingens tidning Platsjournalen, där projektpersonal intervjuades och verksamheten lyftes fram. Även Skånska Dagbladet har skrivit om SIAs verksamhet och intervjuat deltagare som beskrivit sina erfarenheter och åsikter. SIA har vid mer än ett tillfälle uppmärksammats av radio. Under hösten gjorde Lars Gustavsson (Länsombudsman HSO Skåne) och Leif Berg (Verksamhetschef Furuboda Arbetsmarknad) gemensam sak som representanter för SIAs styrgrupp och gick ut i pressen med ett debattinlägg som publicerades i flertalet större skånska dagstidningar. Spridning Politiska forum I juli blev SIA inbjudna att tala på Föräldrakrafts seminarium Vägen in i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning på politikerveckan i Almedalen. För ett stort antal besökare fick vi möjlighet att 9

ge vår syn på frågan, utmana och beskriva lyckade exempel i vårt arbete. Under seminariet medverkade SIA sida vid sida med Hillevi Engström (Arbetsmarknadsminister), Ylva Johansson (S), Hennrietta Stein (AF), Mats Orustfjord (FK), Vanja Lundby-Wedin (LO), Carin Götblad (Länspolismästare Stockholm) mfl. SIA fick under dagarna i Visby den ovärderliga möjligheten att möta och diskutera med nyckelpersoner på högsta nivå inom Riksdag, Regering, Offentlig Förvaltning, Privat Näringsliv och Arbetsmarknadens olika aktörer. Under sommaren hade SIA studiebesök från Riksdagen, där en ledamot från Centerpartiet fick möjlighet att personligen möta och samtala med personal och deltagare för att höra mer om verksamheten. Till SIAs spridningskonferens under hösten kom både riksdagsledamöter och regionalpolitiker för att diskutera kärnfrågan, metoder, positiva exempel och utmaningar. Dessa kontakter kommer bibehållas för ett fortsatt påverkasarbete framöver. De har även genererat i en inbjudan att besöka Riksdagen under 2012 och ett nytt studiebesök från Riksdagen under våren. SIA finns även representerade i regionrådet för handikapfrågor i Skåne. Samma grupp fast med säte i Region Halland gjorde under hösten ett uppskattat studiebesök i SIAs verksamhet för att höra mer om metod och arbetssätt. Spridning Konferens och föredrag SIA har under året varit aktivt och bidragit med föreläsningar och utbildningar i olika forum. Detta har handlat om att presentera och sprida verksamheten till relevanta aktörer, men lika mycket om att sprida metoden, utmana arbetsgivare och berätta om vägar för att fler unga med funktionsnedsättning skall vara en del av arbetsmarknaden. Kvitton på dessa insatser kom under vintern då SIA blev tillfrågade att hålla en föreläsning på Svenska Föreningen för Supported Employments årliga konferens i Göteborg i mars 2012. Lite senare hörde även Malmö Stad av sig till projektet som ville att SIA skall hålla i en utbildning för alla Kommunens chefer och ledare. I januari 2012 skall SIA utmana och utbilda 70 chefer och ledare i Malmö Stad. I oktober anordnades SIAs årliga spridningskonferens. Denna gång med fokus på arbetsgivare och metodens utveckling för att fler personer med funktionsnedsättning skall få arbete. Flera arbetsgivare och deltagare presenterade sina erfarenheter och hur SIAs arbetsmetod fungerar ur deras perspektiv. Vidare presenterade forskaren som deltagit i processtödet, Ann-Christine Gullacksen, sin syn på SIAs metod och arbetssätt. Även Claes Hultling, Spinalis, medverkade vid konferensen. Stort fokus fanns även på att diskutera metoden och frågan om samverkande insatser. Konferensen var mycket lyckad och utvärderingar har gett mycket positiv respons. Framförallt var det uppskattat att inkludera många parter i presentationen, dvs. forskning, arbetsgivare, deltagare och projektpersonal. Totalt närvarade hela 102 personer på konferensen. Majoriteten av dessa kom från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, men även Riksdagen, Regionen, Skånska Kommuner, Utbildningsanordnare, Handikaporganisationer och Privata arbetsgivare var representerade. 5.4 Arbetet med arbetsgivare För att lyckas med att uppnå de mål projektet har formulerat är det avgörande att utveckla samarbeten med privata och offentliga arbetsgivare i Skåne. Ett arbete och en arbetsplats kan endast erbjudas av en reell arbetsgivare. Detta gör inte bara projektet beroende av arbetsgivare, det gör det även till en nyckelmålgrupp för ett framgångsrikt projekt. Insatserna under 2011 har lett till en markant ökning av kontakter med företag, praktikplatser, samarbeten och intressen för SIAs verksamhet. Stora delar av metodutvecklingsarbetet har knutit till arbetsgivarrelationer. SIA har en medarbetare som enbart arbetar med kommunikation med målgruppen arbetsgivare och odling av nya kontakter inom ramen för Furuboda Arbetsmarknads företagsteam. Framförallt skapas 10

nya kontakter via telefonsamtal och personliga besök där frågor, utmaningar och intresse väcks. Men kontakten sker även genom ett stort antal studiebesök då deltagare tillsammans med projektpersonal får träffa olika arbetsgivare. Återkommande bjuds även olika yrkespersoner och arbetsgivare till våra lokaler och berättar om sig själva och sina arbeten. Varje coach i projektet arbetar också dagligen med att skapa och utveckla kontakter och samarbeten. En avgörande del i vårt arbetssätt är att det alltid är deltagarens vilja och intresse som styr vilka nya kontakter som tas. När en deltagare stöttats i att uttrycka sin vilja sker en matchning mot tänkvärda arbetsgivare. Det primära målet när en ny kontakt tas är att matcha en specifik deltagares önskemål med en arbetsgivare. Men varje telefonsamtal/kontakt har även ett annat syfte. Arbetsgivare SIA har kontakt med skall efter avslutat samtal ha fördjupat sin kunskap om målgruppen och dess rättighet att arbeta. I varje situation av en praktikplats eller ett arbete erbjuds deltagaren ett långsiktigt stöd för att problem och frågor skall kunna undanröjas och förståelse skapas. Detta stöd involverar lika mycket arbetsgivaren. En inkludering kräver ofta att även arbetsgivaren utmanar och flyttar sina ramar för arbete något. Långsiktigt är ambitionen att stötta, uppmuntra och utbilda arbetsgivaren och kollegor att vara ett naturligt stöd för deltagaren på arbetsplatsen. På ett mer övergripande plan arbetar projektet även för att utbilda och utmana grupper av arbetsgivare. Givna forum för denna typ av insatser är de ESF-projekt SIA erbjudits möjlighet att vara aktiva inom. Men företag har även bjudits in till SIAs lokaler för frukostmöten och företag har varit deltagare på SIAs konferens. 5.5 Arbetet med deltagare Den viktigaste utgångspunkten för ett deltagande i SIA är frivilligheten. En deltagare kan aldrig genom en myndighet placeras i SIA. Det är alltid individens val att delta i projektet. Myndigheter eller organisationer kan råda en individ att börja i SIA och ta kontakten, men vi är noga med att det är individen själv som väljer att starta i projektet. Innan ett deltagande påbörjas sker ett studiebesök i några av våra lokaler i Kristianstad, Malmö eller Furuboda då en av coacherna i SIA berättar om projektet, hör sig för vad personen har för mål, önskningar och drömmar, samt svarar på individens frågor. Om individen har svårt att komma till oss, eller man önskar att mötet skall ske på annan ort så finns en flexibilitet i att erbjuda detta. En start i SIA sker aldrig direkt efter ett studiebesök/informationsmöte utan individen får tid att fundera innan ett beslut. Det finns en kraft i frågan om att själv få välja som har en obeskrivlig betydelse både för individen och projektet. Varje deltagare har från dag ett i projektet en personlig coach som ger ett individuellt stöd. De första samtalen innehåller en kartläggning över vad personen gjort tidigare och försök att formulera en första målsättning. I många fall är det svårt för deltagaren att veta vad den egentligen vill och att specificera mål. Inte sällan har deltagarna en väldigt liten tro på sig själva och sina egna förmågor då man många gånger känt och fått höra att målen är orealistiska och något de aldrig kommer klara av. Det finns därför ett omfattande behov av stöd, hjälp, vägledning och inspiration för att komma vidare. Man behöver hjälp att upptäcka sina styrkor, färdigheter och stöd i att faktiskt våga pröva just den väg man själv valt. I många fall behöver man också hjälp att hitta en struktur i vardagen som möjliggör en fortsatt planering. Många deltagare prövar flera olika vägar, praktikplatser och studiebesök för att successivt tydliggöra ett mål och en vilja. Varje deltagares planering är helt individuell. I SIA är det deltagaren som bestämmer vilken riktning den vill gå och vilka steg man vill pröva. Många av våra deltagare meddelar att man får lov att tänka så för första gången i sitt liv. Att man kanske vid 30 års ålder för första gången fått frågan Vad vill du göra?. Vi fokuserar på möjligheter och styrkor framför svagheter och hinder. Tillsammans med coachen sätts kortsiktiga och långsiktiga mål upp. Individuella insatser kan varvas med aktiviteter i grupp såsom seminarier, studiebesök, praktik, studier m.m. Särskilt inledningsvis sker ofta en stor del av planeringen i våra lokaler. Successivt kommer troligen deltagaren i allt större omfattning befinna sig på en arbetsplats eller i en studiemiljö. 11

Samtalen med coachen sker med kontinuitet, ofta flera timmar i veckan. Regelbundna träffar skapar ett förtroende i samtalen där individen får trygghet att uttrycka sin vilja, sina intressen och önskningar. Det är viktigt att coachen ger bekräftelse, lyssnar och är närvarande. Det handlar mycket om att möta individen på den nivå och i den situation man befinner sig i vid varje samtal. Ofta kan coachning varvas med vägledning och praktiskt planering. Coachningen är flexibel vad gäller tider, men också geografiskt. Det händer att coachen möter en deltagare på hemorten eller på en neutral plats om det finns önskemål om det. Deltagaren ges stöd i att våga ta steget ut i praktik, studier eller arbete och stödet kan finnas kvar även på en arbetsplats eller i en studiesituation. Ett resultat av det individuella stödet kan vara att deltagaren både påbörjar och kan vara kvar i praktik, studier eller ett arbete, men det kan även handla om de små sakerna; att deltagaren kommer upp på morgonen, kommer i tid till praktikplatsen, börjar träna på sociala utmaningar eller får en struktur i sin vardag m.m. När en deltagare befinner sig i praktik/arbete/studier arbetar SIA för att vara ett stöd för såväl deltagare som arbetsgivare. Stödet ges genom regelbunden kontakt med deltagaren via träffar, telefon- och mailkontakt samt genom att coachen så ofta det behövs besöker deltagaren på plats. När en deltagare i praktik råkar ut för svårigheter eller får bristande motivation hjälper vi till i kommunikationen med arbetsgivaren och att kartlägga huruvida arbetsplatsen och de rådande arbetsförhållandena överensstämmer med vad individen klarar av. Att coachen ofta besöker arbetsplatsen ger ett stort stöd till arbetsgivaren och deltagaren då man tillsammans kan komma fram till lösningar på eventuella problem. 5.6 Förberedande Folkhögskoleinsatser Metoden för individuellt arbete med deltagare på Folkhögskolan skiljer sig inte nämnvärt från arbetet med övriga deltagare (vilket gör att avsnitt 5.3 och 6 skall inkluderas i arbetet med folkhögskoledeltagare). Det som gör en skillnad är att individen faktiskt studerar på en folkhögskola och att insatserna görs parallellt med den planering som finns där. Målet för de flesta som deltar i insatsen handlar om framtida arbete och en förberedelse genom olika aktiviteter och insatser från SIA. Den vanligaster insatsen handlar om att göra praktik med stöd. Men flera deltagare väljer även att delta i olika arbetsmarknads aktiviteter, seminarium och arbete individuellt med coachning som handlar om drömmar, mål och framtid. Insatsen har en avgörande betydelse för deltagarnas personliga utveckling och för att inte känna en rädsla inför en framtida plats på arbetsmarknaden. För i stort sett samtliga deltagare är det första gången man funderar över frågan om arbete, formulerar mål och prövar stegen in i arbetslivet. Insatsen på Folhögskolan sker även i gruppform. Ett team av coacher från Furuboda Arbetsmarknad besöker olika klasser på folkhögskolan för att utbilda, utmana och förbereda deltagarna på olika frågor som rör stegen in i arbetslivet. Det kan handla om gruppcoachning, arbetsmarknadskunskap, seminarium kring vision och mål och praktiska övningar i CV-skrivning, anställningsintervju m.m. Ett stort antal deltagare på folkhögskolan har tagit del av denna insats. 5.7 Frukostträffar Varje vecka träffas de deltagare som vill på en gemensam frukost i SIAs lokaler. Frukostträffarna har visat sig vara ett betydelsefullt verktyg, en trygghet och en utveckling för många deltagare i projektet. Att under två timmar äta frukost och samtala om olika ämnen, mer eller mindre styrt av projektpersonalen, har stor betydelse för den sociala utvecklingen och självkänslan. Att utvecklas i grupp är även en träning och förståelse av hur det fungerar att komma in i ett arbetslag. Frukostträffarna är ett komplement till det individuella arbetet. Att mötas över en frukost gör att tröskeln in i gruppen inte är särskilt stor. Gruppdeltagarna är varierade och alla har olika förutsättningar. Eftersom gruppen varierar och byts ut finns det alltid några 12

som är mer erfarna och drivande. Sällan behöver personalen ta särskilt stor plats, vilket vi ser som en styrka. Fokus för personalen är framförallt att alla skall känna sig välkomna och få lov att vara delaktiga i den omfattning man önskar, samt att initiera ett samtal eller ett tema för träffen. Kontinuerligt har gruppen präglats av ett vänligt, positivt och öppet klimat. Deltagarna i SIA har ofta uttryckt betydelsen av gruppen. Det är ett forum för att dela med sig av sina erfarenheter, berätta om sina rädslor och farhågor, samt att lyssna, uppmuntra och ge varandra stöd. Gruppen ger också en känsla av att man inte är ensam i sin situation och med sina frågor och känslor. Att tillåtas vara den man är, att få säga sin åsikt och uttrycka sina tankar utan att någons ord eller beteende anses märkligt gör att deltagarna känner att de blir sedda och får trygghet att ytterligare uttrycka sin egen vilja. På gruppträffarna diskuteras ofta olika ämnen. Det kan vara att deltagarna som har praktik eller går i någon utbildning delar med sig av sina intryck och erfarenheter därifrån. Inte sällan planerar gruppen hur de vill presentera och marknadsföra sig själva för arbetsgivare. Fördomar, myndighetserfarenheter och personliga egenskaper har också varit på agendan. Varje gång SIA inbjuds att delta i någon konferens eller nätverksgrupp är det gruppdeltagarna som tillsammans med personalen planerar vad som ska lyftas och framföras i dessa sammanhang. Deltagarna erbjuds också att vara aktiva i olika sammanhang genom sina egna berättelser. Även SIAs verksamhet och utveckling diskuteras i gruppen, vilket gör den till den mest betydelsefulla kanalen för projektets utveckling genom deltagarpåverkan. Till frukostträffen har även arbetsgivare, politiker och personer från olika organisationer gjort besök. Vid sådana tillfällen känner deltagarna en stor trygghet och kan berätta om sig själva, sina erfarenheter och vad SIA innebär för dem. 5.8 Övriga aktiviteter Utöver de individuella samtalen och frukostträffarna erbjuder SIA även andra aktiviteter med inriktning på studier, arbete och personlig utveckling. Furuboda Arbetsmarknad driver en rad olika projekt och varje dag erbjuds minst två aktiviteter i form av seminarier i våra lokaler. Det kan till exempel vara seminarier om anställningsintervju, olika former av studier, personlig utveckling, information om att starta eget, datorkurs, danska, körkortsteori och fysisk hälsa. Med jämna mellanrum bjuds olika yrkesgrupper in till lokalerna för att berätta om sitt arbete och ger möjlighet för frågor om deras specifika arbeten, vad yrket innebär och vilka krav det ställer på den anställde. Dessa tillfällen ger möjligheter för deltagarna att få mer inblick i olika sorters arbeten och om de eventuella utbildningarna som krävs för yrket. När en deltagare visar intresse av att besöka en given arbetsplats eller yrkesgrupp görs detta individuellt, men studiebesök är även något som görs i grupp. Att besöka arbetsplatser är ett utmärkt sätt att känna av olika arbetsmiljöer och få veta mer om vilka yrken som finns, samt vad dessa innebär. 5.9 Brukarinflytande Det är avgörande om man arbetar med individer att också ta intryck från projektets målgrupp och deltagare. SIA sätter stort värde vid att utvecklas och anpassas efter brukarnas behov och erfarenheter. Inom SIA är brukarinflytande både en värderingsfråga och en praktisk tillämpning. Brukarinflytande Det egna valet Du startar inte i SIA som deltagare för att du måste. Ingen förälder kan tvinga fram ett deltagande och ingen myndighet kan göra en anvisning. Du startar i SIA för att du själv valt att delta. För att du själv vill pröva stegen in i arbetslivet. Detta egna val fortsätter att styra insatserna genom hela processen. Praktik, avbruten praktik, stöd i studier, jobb, samtal, social träning, långsiktigt stöd osv. Allt utgår från individens val och behov. Flera deltagare har uttryckt att man får lov att tänka så för första gången 13

i sitt liv. Kanske vid 30 års ålder. Under våren 2011 fick projektledaren i SIA möjlighet att diskutera med en av Sveriges främsta forskare inom Supported Employment. Denna forskare uttryckte tydligt att en verksamhet som bygger helt och hållet på individens val att delta är unikt i Sverige. SIA är unikt. Ingenting kan manifestera brukarinflytande så väl som det egna valet att delta. Brukarinflytande Deltagarstyrning SIA styrs i mycket hög utsträckning av brukare, i form av projektets deltagare. Som redogjorts ovan så styrs varje individuell process av brukarens egna val, vilja och intressen. Varje deltagare har en individuellt anpassad planering med utgångspunkt i detta. Det är deltagaren som styr insatserna och det stöd som SIA erbjuder. Men SIA arbetar även med ett mer kollektivt brukarinflytande. I SIAgrupperna läggs stor vikt vid att låta gruppen och deltagarna styra projektet. I många fall fungerar gruppen som ett arbetslag som möts, spånar och utvecklar individer och verksamhet. Verksamheter och aktiviteter diskuteras och utvärderas i grupp. Aktiviteter och insatser planeras för framtiden. Gruppens behov, intressen och åsikter sätter fokus för vad projektpersonalen skall prioritera i sitt arbete. Projektet står ständigt under prövning och förändras efter deltagarnas behov. Om SIA är inbjudna till företag, konferenser eller andra forum är presentationer och budskap alltid en frukt av SIA-gruppen. Ofta förmedlas kunskap och erfarenheter direkt av deltagare på olika föredrag och konferenser. Under SIAs spridningskonferens medverkade 2 deltagare som förmedlade sina erfarenheter från projektet. Brukarinflytande Intresseorganisationer HSO är den samordnande kanalen för en majoritet av Skånes brukarorganisationer inom handikapområdet. Genom HSO och med SIAs egna möten och nätverk finns en bredd och i flera fall djupgående förankring bland de intresseorganisationer som representerar SIAs huvudsakliga målgrupp. HSO och dess medlemsorganisationer var delaktiga redan i projektansökan och har kontinuerligt under projekttiden varit aktiva i projektet, dess utveckling och fortsatta arbete genom möten, styrgrupp, konferenser och referensgrupp. 5.10 Projektorganisering SIA drivs i samverkan mellan Furuboda Arbetsmarknad och HSO Skåne. Vilket innebär att projektet och dess arbete bärs av två etablerade och projektvana organisationer. Organisationerna sträcker sig över hela Skåne. HSO har en bas i Helsingborg och Furuboda i Malmö, Kristianstad och i Furuboda. De båda organisationerna har likheter i den ideella strukturen och ett omfattande engagemang för intressefrågor inom funktionsnedsättningsområdet. Samtidigt har organisationerna lite skilda styrkor, vilket ger förstärkta förutsättningar för ett framgångsrikt projekt. HSO Skåne är i grunden en opinionsbildande brukarorganisation som arbetar för de 38 handikapporganisationer man representerar. Just erfarenheten inom opinionsbildning, breda kontaktnät bland medlemsorganisationer (ca 40 000 individer), inom myndigheter och i de politiska leden är ett underlag för SIA att sprida sitt arbete, förankra sina frågor och hämta in kunskaper och önskemål med utgångspunkt i den organiserade brukarkontexten. Målet är att driva projekt och lyfta frågor inom eftersatta områden. Furuboda Arbetsmarknad fokuserar på den individuella utvecklingen från ett utanförskap till en delaktighet på arbetsmarknaden. Denna verksamhet sker främst genom uppdrag från myndigheter, utbildningar och olika former av arbetsmarknadsinsatser i projektform i samverkan med 14

Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Kommunal sektor. Föreningen Furuboda har i dryga 50 år varit en betydelsefull aktör för personer med funktionsnedsättning. Organisationens styrkor handlar om förmågan att möta, bygga förtroende och utvecklas tillsammans med individer. Såväl Furuboda som HSO Skåne har gedigen erfarenhet av att leda och styra ett resultatorienterat och metodutvecklande arbete. SIA drivs av två solida organisationer med ett gediget intresse för projektets utveckling, metodens fortlevnad och för en utveckling i kärnfrågan. Knutet till projektets organisering finns även ett externt processtöd från Malmö Högskola där kompetens hämtas in för att stötta projektets utveckling. Projektorganisering Styrgrupp Med representation från Furuboda Arbetsmarknad och HSO Skåne drivs projektet i grunden med hjälp av en styrgrupp. Representanterna i denna har ett stort engagemang för frågan och projektets utveckling. Det finns ett tydligt intresse av att genomföra ett lyckat projekt, men framförallt finns det ett djupt rotat engagemang för att fler personer med funktionsnedsättning skall komma in på arbetsmarknaden. I styrgruppen finns adjungerad projektetledare (Samuel Löfgren), Länsombudsmannen för HSO Skåne (Lars Gustavsson), Verksamhetschef för Furuboda Arbetsmarknad (Leif Berg), Biträdande Verksamhetschef för Furuboda Arbetsmarknad (Erik Lindell). Vid behov kan ytterligare projektpersonal eller deltagare adjungeras till styrgruppen. Gruppen har i det närmaste mötts en gång i månaden under det gångna projektåret, med undantag från sommarmånaderna. Den viktigaste rollen för styrgruppen är att kontrollera och styra projektet i en riktning som följer projektets syften och mål. Eftersom styrgruppen är välrepresenterad i olika sammanhang och projekt fyller gruppen en mycket viktig funktion i form av att hålla SIA a jour med omgivande kontexter, den politiska nivån, brukarnivån och samverkan med nyckelpersoner inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Styrgruppen vill att den operativa verksamheten med deltagare skall vara motorn i SIA och i utvecklingen av en väl fungerande metod. Samtidigt balanseras detta med strategiska och övergripande frågor om spridning, opinionsbildning och samverkan med myndigheter, intresseorganisationer och arbetsgivare. Stora delar av projektetårets spridningsaktiviteter bygger på styrgruppens nätverk och intresse. Projektorganisering Referensgrupp Projektet har under det gångna året fortsatt arbeta med referensgrupp som en dynamisk sammansättning av personer och organisationer med intresse för och bidrag till SIAs fortsatta utveckling. Ett flertal referensgruppsmöten med olika organisationer och myndigheter har ägt rum under projektåret. Det mest betydelsefulla tillfället var spridningskonferensen i oktober då 102 personer var samlade för att höra om och diskutera SIAs verksamhet. Vid detta tillfälle var en övervägande majoritet representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Regionen och kommunal förvaltning. Även den politiska nivån, intresseorganisationer och projektdeltagare fanns representerade vid detta tillfälle. Mycket tid gavs för gemensamma diskussioner om en fortsatt utveckling av SIA och frågan om hur fler personer med funktionsnedsättning skall komma in på arbetsmarknaden. Arbetet med en dynamisk referensgrupp är en möjlighet för SIA att ta in tidigare erfarenhet, kunskap och omgivande strukturer från ett stort antal aktörer. Projektorganisering Projektpersonal I SIA finns en rad olika yrkesgrupper representerade som alla har olika erfarenheter av att tidigare ha arbetat med målgruppen. Arbetsstyrkan består av rekryterare, projektledare, studie- och yrkesvägledare, kommunikatör, coacher och socionomer. Bredden på yrkestitlar ger en 15

kompetensbredd som ger stor nytta då man kan ta hjälp av olika personer med specifika kunskaper inom sina områden. Det är viktigt att kunna erbjuda coachning och vägledning, samtidigt som personalen kan arbeta aktivt med stöd och vägledning och kommunikation mot arbetsgivare. Furuboda Arbetsmarknad har dessutom arbetsterapeuter, psykolog, hälsovetare och pedagoger i arbetsgruppen och SIA kan i specifika fall koppla in någon av dessa i arbetet med deltagarna. Arbetsterapeuter har stor kunskap inom anpassning och tekniska hjälpmedel, hälsovetare kan hjälpa till gällande kostråd och träning och pedagoger kan användas som resurs till studerande deltagare. Varje deltagare i SIA har sin personliga coach som närmsta kontakt. Dock har vi som riktlinje att alla deltagare i SIA ska känna sig trygga med och ha förtroende för hela personalstyrkan på respektive ort. Därför turas personalen om att hålla i gruppträffar. Att deltagarna har kännedom om och förtroende för mer än sin personliga coach ser vi som en styrka. En deltagares utvecklingsprocess ska inte bromsas på grund av semester eller sjukdom. Under projektår 2 har personalgruppen varit formerad som följer: Projektorganisering Lokalisering SIA drivs i Furuboda Arbetsmarknads lokaler både i Malmö och Kristianstad, samt på Furuboda Folkhögskola. Både i Malmö och Kristianstad är lokalerna centralt belagda och är lätta att ta sig till med kollektivtrafik. Folkhögskolan ligger i Yngsjö, även den lättillgänglig med buss. Alla lokaler är tillgängliganpassade och både trösklar, dörrar och krokar för ytterplagg är anpassade. Det finns särskilt anpassade datorstationer (språklab) med höj- och sänkbara skrivbord, samt mjukvaruprogram för anpassad datormiljö. Olika samtalsrum används vid individuella samtal. Frukostträffarna sker alltid i samma rum, som är lite större än de vanliga samtalsrummen. Vi upplever att användning av samma rum ger en kontinuitet och ökad trygghet för deltagarna. Då det ibland tar en period innan deltagarna vet vad de vill göra och vilket mål de vill nå är det flera av dem som deltar i olika gruppaktiviteter och seminarium i lokalerna. Med jämna mellanrum kommer även externa aktörer till lokalerna för att berätta om sina verksamheter eller yrken. En del av rummen är avsedda för större föreläsningar medan andra är avsedda för mindre grupper. Lokalerna används även då det ofta för uppföljningsmöten med Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Flera deltagare har även valt att förlägga sin studietid i våra lokaler, i lugn och ro och med tillgång till pedagogiskt och moraliskt stöd. Lokalerna är öppna varje vardag mellan kl 8.00 och 16.00 och deltagarna kan komma när de vill, vilket ger trygghet. De har någonstans dit de alltid kan gå och det går i regel alltid att byta ett par ord med någon i personalstyrkan eller någon annan deltagare. I Furuboda Arbetsmarknads lokaler finns ett öppet och välkomnande klimat. Dörrar till kontor är öppna och det finns alltid personal tillgänglig. På respektive ort finns även en reception där man kan få hjälp att fylla i lappar till försäkringskassan eller andra myndigheter. Vidare finns ett pentry samt ett telefonrum. Vi ser ett stort värde i att kunna erbjuda ett deltagande i våra egna lokaler. Många deltagare har svåra erfarenheter och upplevelser från myndigheter och det är ofta förknippat med oro och obekvämhet att besöka en myndighet. Eftersom SIA drivs av en ideell förening är tröskeln lägre, vilket gör att deltagare enklare kommer till lokalerna. Projektorganisering Samverkan I SIA är det avgörande att samverka och samarbeta med de myndigheter som äger frågan gällande aktuell målgrupp. Således är ett samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan av yttersta vikt. Dessa organisationer bjuds kontinuerligt in genom konferens, referensgrupp och olika nätverksträffar till att diskutera och påverka projektets utveckling och arbete. Under de två första projektåren har nyckelpersoner identifierats och kontakten med dessa är god och återkommande. Man ser ett värde av SIAs insatser och hur verksamheten kan fungera som ett komplement till myndigheten och en prövning av alternativa arbetssätt, samt en god samarbetspart.i detta arbete är betydelsefullt också att involvera handläggare som arbetar med aktuell målgrupp. Majoriteten av projektets deltagare får kontakt med SIA just genom sin handläggare. Stora delar av ett samverkansarbete handlar om att hitta rutiner, sprida kunskap och dela erfarenheter i det operativa arbetet mellan coach och handläggare. Det finns ett utvecklat samarbete med både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 16

vad gäller uppföljningar och att handläggaren kan vara aktiv i deltagarens process inom ramen för SIAs verksamhet. I de fall en individ befinner sig mellan stolarna eller inte har någon myndighetskontakt uppmuntrar och stöttar coachen en sådan. Projektet kan erbjuda ingångar och lotsning i samverkan med berörd myndighet. I många fall bidrar även SIA i arbetet med fördjupad samverkan mellan AF och FK då en deltagare inom ramen för SIAs verksamhet tar steget från FK, via AF (rehabiliteringsersättning) till ett arbete med lön. 5.11 Geografisk spridning Under det gångna året har projektets geografiska spridning utvecklats till nya nivåer. SIA är känt som projekt och verksamhet i stora delar av Sverige. Personal från SIA har funnits närvarande i olika sammanhang och i olika delar av landet. Även hemsida och informationsutskick gör projektets spridning bredare än det geografiska område Skåne utgör. Detta har betydelse för projektets utveckling. Arbetet med deltagare har utvecklats till en högre representation av personer från varierande kommuner i Skåne. Det är naturligt att en majoritet av projektets deltagare är boende i Malmö med omnejd. Men under året har fler deltagare startat som är hemmahörande i kommuner bortom storstadsregionerna. Furuboda Arbetsmarknad och HSO Skåne har tillsammans tillgång till lokaler placerade i Malmö, Kristianstad, Helsingborg och Furuboda. Detta gör att projektet spänner över hela Skåne. 5.12 Ett ideellt alternativ Föreningen Furuboda och HSO Skåne är två ideella organisationer som båda arbetar med att förbättra livs- och samhällsvikoren för människor med funktionsnedsättning. Att SIA drivs av dessa två ideella organisationerna betyder att personalen arbetar för individens skull och verkligen brinner för och tror på det vi gör. Deltagarna har ofta bred erfarenhet av olika myndigheter som Försäkringskassa, Socialtjänst och Arbetsförmedlingen. Gemensamt för dessa är att de arbetar utifrån fastställda ramar, regler och strukturer och ibland händer det att en individ hamnar mellan myndigheter samt att de trillar ur myndighetssystemet. Ett deltagande i SIA är alltid frivilligt och beslutet att starta sker alltid av den enskilda individen. Att deltagaren själv får välja om och i så fall vilka aktiviteter den vill närvara på i våra lokaler tror vi gör att deltagaren känner en egenmakt och ett deltagande som skapar positiv individuell utveckling. Vi ser en stor vinst i att vara ett oberoende stöd som kan verka på olika områden för varje individ. Vi kan stötta deltagare oavsett var man befinner sig i systemet och oberoende om kontakten med myndigheter inte riktigt fungerar eller om man tvingas byta instans och handläggare. Ofta fungerar coachen som ett led mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling och socialtjänst. Att SIA vid behov kan stötta individen i kontakten med handläggare innebär en samverkansmöjlighet som är till gagn både för deltagarens utveckling och projektets spridning. Att inte styras av myndighetsbeslut utan se till varje enskild individs behov är något som skapar förutsättningar för resultat i projektet. Det oberoende stöd SIA bidrar med till individer påvisar betydelsen av ideella aktörers roll för att bryta utanförskap. 6. Metodutveckling med processtöd Centralt i arbetet med SIA är att genom arbetet med projektets målgrupper pröva, dokumentera och tydliggöra en metod som med framgång kan leda till att fler personer ur målgrupper vill, finner, får och behåller ett arbete. Metoden skall innehålla olika element och verktyg som kan spegla en bred grupp av individer med skilda förutsättningar. Målet är att flexibelt kunna möta individer individuellt och erbjuda ett långsiktigt stöd som leder till att man med tiden kan behålla en sysselsättning. Eftersom målgruppen är bred, behoven varierar och många deltagare befinner sig i relativt omfattande utanförskap har projektet utmanats att successivt utveckla nya arbetsmetoder. Personalgruppen har 17

kontinuerligt deltagit i olika fortbildande aktiviteter för att stärka sin kunskap om delar av målgruppen och hitta nya verktyg och angreppssätt i det dagliga arbetet. Det har handlat om utbildning i psykisk ohälsa och handledning från en erfaren psykolog med utgångspunkt i kognitiv beteendeterapi. Personalen har även vidareutbildats inom coachning och gruppcoachning, samt deltagit i fortbildningsaktiviteter kring metoden Supported Employment. Projektet har även fått en representation i styrelsen för Svenska Föreningen Supported Employment, vilket ger en kontinuerlig inblick i metodens utveckling nationellt och internationellt. Metodarbetet har ytterligare fördjupats och intensifierats under året med hjälp av processtödjare från Malmö Högskolas enhet för Innovation och Utveckling. Projektpersonalen har tillsammans med personer med verksamhetsutvecklande kompetens från Malmö högskola bildat en arbetsgrupp. Forskare från Malmö högskolas fakultet Hälsa och Samhälle har kritiskt granskat projektet och bidragit med sakkunskap om funktionsnedsättning, utanförskap och rehabilitering. Särskilda nyckeldelar av verksamheten har specialstuderats för att kunna identifiera fallgropar och framgångsfaktorer i metodarbetet. Genomgående under projektet dokumenteras såväl individuella processer som grupprocesser för att skapa underlag i metodarbetet. Även processtödsarbetet finns dokumenterat. (bifogas som bilaga) 6.1 Supported Employment Utgångspunkten i metodarbetet finns i metoden Supported Employment. En metod som förenklat bygger på 5 steg. (1) Överenskommelse om deltagande, (2) Kartläggning av intresse och vilja, (3) Sökande av arbetsplats, (4) Engagemang av Arbetsgivare (5) Stöd på och utanför arbetsplats. Dessa 5 steg har sammanfattats i den modell som framtagits för att beskriva SIAs arbetssätt. Grundtanken i arbetet är att kunna erbjuda individen ett omfattande individuellt stöd både på och utanför arbetsplatsen med långsiktighet. Tanken är att träna inom ramen för en sysselsättning. Missförstånd, problem, frågor och utmaningar kan successivt bearbetas och korrigeras med hjälp av coachens stöd och ett engagemang från arbetsgivarens sida. Successivt kan ett naturligt stöd från kollegor och arbetsgivare byggas upp, vilket skapar förutsättningar för att behålla en sysselsättning. Metoden har under senare år vidareutvecklats till att även innefatta Supported Education, en utveckling som SIA stödjer och prövar i arbetet med deltagare. De 5 stegen kan då översättas till en studiemiljö. Principerna i metoden och den kontinuerliga stödets betydelse har samma funktion. Inom ramen för SIAs verksamhet har vissa delar av metoden betonats och utvecklats. En viktig fråga som blivit tydlig i arbetet är att individuellt stöd med fördel även kan kombineras med individuellt stöd i gruppform (SIAs gruppträffar). Det har visat sig vara mycket stärkande för individer att få och ge näring i gruppform och stödet kan med fördel kombineras med praktik, studier eller arbete. Det har även blivit tydligt att frågan om Individens vilja inte bara gäller val av arbete och intressen, utan också bör handla om valet att delta i verksamheten, utan krav, regler och påtryckningar. Varje individ kan 18

göra egna val som leder mot arbete. Även vad gäller det individuella stödet har det blivit tydligt att många i målgruppen med stora svårigheter är i behov av ett stöd och anpassning av struktur, vardag och förberedelser även innan en praktik, ett arbete eller studier är aktuellt. 6.2 Processtöd Under året som gått har SIA med utgångspunkt i ovan nämnda metodarbete utvecklat ett processtöd i syfte att vidareutveckla och stärka arbetsmetoden utifrån praktisk och forskningsbaserad kunskap och erfarenhet. Projektpersonalen har tillsammans med personer med verksamhetsutvecklande kompetens från Malmö högskola bildat en arbetsgrupp. Forskare från Malmö högskolas fakultet Hälsa och Samhälle har kritiskt granskat projektet och bidragit med sakkunskap om funktionsnedsättning, utanförskap och rehabilitering. Processtödet ger möjlighet till samsyn och reflektioner kring projektets mål och arbetssätt. Genom processtödet synliggörs och dokumenteras de mekanismer som leder till olika resultat. Det handlar om att tydliggöra den kunskap om metoden som finns i organisationen samt facilitera en arbetsprocess där projektpersonalen identifierar och utvecklar de områden som anses problematiska. Processen har bestått av seminarier eller verkstäder som återkopplats av processledarna i form av en kortfattad rapport som diskuterats vid en återträff. Mellan verkstäderna har projektpersonalen fått olika arbetsuppgifter, både i grupp och individuellt, där vi har granskat vår egen arbetsmodell och försökt finna olika nyckelfaktorer relaterade till ett resultat. Inom processtödet har Ann-Christine Gullacksen, docent i Socialt arbete, varit aktiv forskare i utvecklingsarbetet med SIA. Det har inneburit att hon har kritiskt granskat metoden, utvecklingsarbetet och de insatser som görs. Kritiska punkter som lyfts är utmaningen om avslut av processer. Att man inte kan stötta en individ för evigt. Hon har även belyst vikten av att deltagare själva tränas i att beskriva och berätta sin historia och utveckling, för att bygga medvetenhet om den personliga utvecklingen och frågan om empowerment. En förmåga att själv kunna se sin utveckling. Det finns samtidigt mycket stöd inom forskning av rehabilitering mot arbete som stödjer individuellt stöd i kombination med grupporocesser där det individuella stödet i SIA kombineras med frukostträffar (även Liv, arbete och förändring : de första åren med kronisk ledgångsreumatism Runesson 2005, stödjer gruppens helande kraft) Även SIAs flexibilitet och vilja att utvecklas och lära (genom processtöd och arbete med deltagare) är en framgångsfaktor i arbetet med aktuell målgrupp. Också individens delaktighet och ansvar i processen lyfts fram som styrkor. Som redskap för processtödet användes modellen insatsteori. En insatsteori är en beskrivning av den bakomliggande logiken för en verksamhet som syftar till att tydliggöra de bakomliggande problem som projektet är ämnat att lösa, samt vilka resultat och effekter dessa aktiviteter förväntas leda till. I SIAs insatsteori har fokus legat på aktiviteter som görs i projektet och hur de leder till resultat. I projektansökan utvecklades metoden med hjälp av begreppen Hitta, Vilja, Finna, Få och Behålla. Under det gångna projektåret har arbetsgruppen tillsammans med processtödjarna valt att fokusera på tre centrala aktiviteter i denna process; Individuellt stöd, Gruppträff med frukost, samt Arbetsgivarrelationer. Tillsammans med med Malmö Högskola och Ann-Christine Gullacksen har följande nyckelfaktorer identifierats i dessa tre aktiviteter: Processtöd Individuellt stöd Individuellt stöd är en bred process som sträcker sig över hela arbetet med deltagare, från första mötet till i de flesta fall en situation i arbete eller studier. Processen återupprepas, följer individen och utgör en avgörande bas i SIA:s metod. Med individuellt stöd menar vi främst individuella samtal/ coachning där individen ska ha en trygghet och ett stöd som gör att man klarar av att gå framåt i sin utveckling, både personligen och i en studiesituation/ på en arbetsplats. Syftet med det individuella stödet kan även handla om mindre steg, såsom att formulera mål, planering, vardagsstruktur och utmaningar, något som vi ser som förutsättningar för att kunna ta steget mot ett arbete med lön. Aktiviteten bygger 19