DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Kommunnivå 1. Allmänt I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i samband med respektive tabell. Dessutom lämnas kommentarer till olika mått bl.a. vad gäller jämförbarhet mellan olika huvudmän samt en beskrivning över hur antal elever i skolan och antal inskrivna barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har beräknats. För ytterligare information om undersökningarna som ligger till grund för rapporten hänvisas till kvalitetsdeklarationen på Statistiska centralbyråns hemsida, adress http://www.scb.se. 2. Kostnader Från och med 1998 är den kommunala insamlingen av intäkter och kostnader för skolväsendet integrerad i det kommunala räkenskapssammandraget (RS). Kalenderåret 2006 är den redovisningsperiod som gäller för alla kostnader i denna rapport. Enda undantaget är för fristående skolor med brutet räkenskapsår, där kostnaderna i förekommande fall räknats upp med konsumentprisindex för att motsvara kostnaderna för år 2006. Samtliga kostnadsuppgifter från landsting och de kommunala skolhuvudmännen har samlats in. Här inkluderas personalomkostnader (PO). Sambruk och samläsning mellan skolformer utgör ett problem för många huvudmän när det gäller att fördela kostnader för t.ex. lokaler och skolmåltider på de olika skolformerna. Om ett kostnadsslag inte rapporterats fördelat på verksamhets-form har i första hand uppgiftslämnaren kontaktats för att om möjligt få fram ett uppskattat värde. Om detta inte varit möjligt så har värdet bortfallskorrigerats. De elev- och barnantal som använts för beräkning av kostnader för elev/barn är i de flesta fall ett medelvärde mellan läsåren 2005/06 och 2006/07. För huvudmän med brutet räkenskapsår (vissa fristående skolor) har dock endast antalet elever läsåret 2005/06 använts. För komvux och särvux i kommunal regi samt gymnasieskolan och komvux i landstingets regi har heltidsstuderande under 2006 använts vid beräkning av kostnader per elev. Bruttoräkning eller nettoräkning har tillämpats olika beroende på kostnadsslag, skolform och huvudman. Nedan följer redovisning av vilken beräkning som använts.
Kostnader för undervisning, lokaler, skolmåltider och skolskjutsar har nettoberäknats för samtliga kommunala skolformer där uppgifter samlats in. Dessutom har kostnader för läromedel nettoberäknats för gymnasieskolan och komvux. Det är för dessa verksamheter som intäkter förekommer i nämnvärd omfattning. Syftet med jämförelsetalen är att redovisa hur mycket det kostar att bedriva verksamhet för respektive skolforms elever. Intäkter för lokaler, skolmåltider, skolskjutsar och läromedel har bedömts svara mot kostnader som inte avser skolan eller skolformen, exempelvis hyresintäkter genom att skollokaler utnyttjas för annan verksamhet. För landstingens del är flera kostnader inom gymnasieskola och komvux nettoräknade eftersom det ofta finns stora intäkter på grund av annan verksamhet än skolverksamhet. Nettoräknade är kostnader för undervisning, lokaler, läromedel/- utrustning och skolbibliotek, skolmåltider och övriga kostnader. För fristående huvudmän och de statliga skolformerna är alla kostnader bruttoräknade. Intäkter förekommer sparsamt eller har bedömts utgöra en finansiering av den aktuella skolverksamheten. 3. Definitioner I kostnader för respektive verksamhet inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ingår kostnader för den löpande driften; administration, lokaler, kapitalkostnader, löner m.m. Interna intäkter från andra förvaltningar är frånräknade. Uppgifter redovisas för verksamheten totalt (motsvarande kommunens egen konsumtion) och/eller för den verksamhet som finns i kommunal eller enskild regi. I skolhuvudmännens totala kostnad ingår kostnader för undervisning (inklusive lönekostnader under tid för kompetensutveckling för både lärare och vikarie), lokaler och inventarier, läromedel, utrustning och skolbibliotek, elevvård, skolmåltider samt övriga kostnader. I kostnad för undervisning ingår lönekostnader för lärare och för ev. vikarier under tid för kompetensutveckling. Övriga kostnader för kompetensutveckling såsom kurs- och seminarieavgifter m.m. redovisas under övriga kostnader. Med läromedel, utrustning och skolbibliotek avses skön- och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material samt för undervisning framtagna kopior. Med utrustning avses datorer, maskiner och verktyg som används i undervisningen, bild- och ljudmedier, AV-centraler, förbrukningsmaterial, programvara för undervisning, läromedelscentral och institutionstekniker. Dessutom räknas kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor hit. Med skolbibliotek avses kostnader för bokinköp och lönekostnad för skolbibliotekarie.
I kostnader för läromedel och utrustning hos landstingen ingår även kostnader för bland annat den omfattande maskinpark som behövs för att kunna bedriva utbildningen. För gymnasie- och komvuxutbildning hos kommunala och landstingskommunala huvudmän är kostnaderna nettoredovisade, d.v.s. eventuella intäkter är frånräknade. I kostnader för skolmåltider ingår skolmåltids- och cafeteriaverksamhet, d.v.s. kostnader för livsmedel, transporter och administrativa kostnader, t.ex. lön för kostkonsulent. Däremot ingår inte lokalkostnader. Kostnaderna är nettoredovisade så att t.ex. vandrarhemsverksamhet på sommaren, eller leveranser till annan verksamhet, t.ex. äldreomsorg, inte ska påverka jämförelsetalen. För de kommuner som via entreprenad köper skolmåltidsverksamhet kan kostnader för lokaler m.m. ingå. I kostnaden för lokaler och inventarier kan interna hyror vara självkostnadsberäknade eller marknadsmässigt beräknade. Fastighetsservice ingår i kostnaden. Om lokalerna utnyttjas även för annat än skolverksamhet ska endast den del av kostnaden som avser skolverksamhet ingå här d.v.s. de intäkter som motsvarar kostnader för att lokaler utnyttjats för annan verksamhet är fråndragna. Lokaler för naturbruksinriktad utbildning omfattar även stallar, lador, växthus, ekonomibyggnader m.m. Detta påverkar såväl kostnad per elev som lokalyta per elev för dessa utbildningar. Kostnader för lokaler är nettoräknade för kommuner och landstingsutbildningar. Lokalytan har för samtliga skolformer omräknats efter av huvudmannen angivet redovisningssätt. Bruksarea har tilldelats vikten 1,0, städarea 1,2, bruttoarea 0,85 och nettoarea 1,035. Om huvudmannen inte har angivit någon metod eller angivit flera metoder har ingen omräkning skett. I övriga kostnader ingår kostnader för administration, skolledning, SYV-verksamhet, kommungemensam verksamhet, elevassistenter, kompetensutveckling för lärare och annan personal såsom kurs- och seminarieavgifter (exkl. kostnad för löner), utvecklingsarbete som inte har anknytning till lärares kompetensutveckling, fackligt arbete, skolvärdar, tolkar, kostnader för elever som är asylsökande m.m. Tidigare har kostnader/intäkter för skolledning och SYV-verksamhet särredovisats, men från och med 1998 ingår dessa kostnadsslag i övriga kostnader. Med kommungemensam verksamhet avses skolverksamhetens del av kostnader för kommunens gemensamma telefonväxel, ADB-enhet, löneadministration med mera, d.v.s. de kostnader som fördelats ut på kommunens olika verksamhetsområden. I kommuner där de flesta gymnasieelever går i annan kommuns gymnasieskola har det varit rimligt att fördela ut kommungemensamma kostnader efter antal folkbok-förda gymnasieelever eller efter gymnasieskolans omsättning, inklusive ersätt-ningar till andra kommuner. Vid beräkning av kostnad per elev i kommunens egen
gymnasieskola har dessa kostnader bara relaterats till det fåtal elever som går i den egna gymnasieskolan, t.ex. elever på individuellt gymnasieprogram. Det har gett upphov till stor variation i total kostnad per elev i gymnasieskolan för skolkom-muner. För den kommunala grundskolan och gymnasieskolan redovisas kostnader för skolskjutsar, reseersättningar och inackorderingar i den totala kostnaden för hemkommunen. 4. Särskilt om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi och fristående huvudmän Med förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi avses den verksamhet som kommunen svarar för men som anordnas och utförs av annan än kommunen. Enskild verksamhet kan drivas som föräldrakooperativ, personalkooperativ eller drivas av förening, bolag, övrig enskild huvudman (t ex bostadsföretag, stiftelser) eller övrig offentlig huvudman (landsting eller annan offentlig huvudman). På flera fristående skolor sköts stora delar av t.ex. administration och lokalvård m.m. genom ideellt arbete. På detta sätt kan kostnaderna hållas nere. Detta kan gälla för skolor som är i ett uppbyggnadsskede eller skolor som har relativt få elever. Vissa skolor med internationell inriktning får stöd från respektive språks "hemland". Det förekommer t.ex. att detta hemland betalar såväl undervisning som personalutbildning och lokaler. Kostnaderna för sådana skolor kan därmed inte utan vidare jämföras med kostnader för kommunala skolor. Fristående skolor betalar till skillnad från kommunala skolor moms vilket leder till ökade kostnader för de fristående skolorna. Under redovisningsperioden (2006) har flera fristående skolor startat, både på förskoleklass-, grund- och gymnasienivå. I denna redovisning klassificeras en fristående skola som nystartad om skolan påbörjade sin verksamhet under 2006, d.v.s. att den inte har haft verksamhet under hela 2006. Kostnader för dessa skolor ingår inte i de jämförelsetal som redovisas i denna rapport. Endast fristående grund- och gymnasieskolor som har haft verksamhet före 2006 ingår. Kostnader för fristående särskolor samlas inte in. På samma sätt redovisas nedlagda skolor, som under 2006 har på både grund och gymnasienivå upphört med sin verksamhet. I denna redovisning klassificeras en fristående skola som nedlagd om skolans verksamhet upphörde under 2006, d.v.s. att den inte har haft verksamhet under hela 2006.
Kostnaderna för dessa skolor är räknade på kostnader för 2005 som har uppräknats med KPI till 2006 års prisnivå och avser bara de månader av 2006 under vilka skolan hade varit aktiv. Dessa skolor ingår inte i de jämförelsetal som redovisas i denna rapport. Samtliga fristående skolor indelas efter verksamhetens inriktning. För förskoleklass och grundskola finns det för närvarande åtta olika inriktningar och för gymnasieskolan tre olika inriktningar. 5. Kommunalförbund för utbildning Under år 2006 var elva kommunalförbund för utbildning verksamma. Samtliga förbund hade hand om medlemskommunernas gymnasieutbildning. Kommuner som ingår i förbund redovisar inga kostnader för de elever som går i förbundets skola. Dessa kostnader redovisas istället under respektive förbund. För några kommuner ingår inte hela skolformer i förbundet. Undantag är Kävlinge kommun som har behållit ett par gymnasieprogram i kommunens egen regi, Skurup och Svalöv har elever i individuella program kvar i kommunen liksom Torsås, som bedriver viss gymnasieutbildning och gymnasial vuxenutbildning i egen regi. Vissa förbund tar även hand om andra skolformer än gymnasieskolan åt medlemskommunerna. Nedan redovisas de förbund som var verksamma under år 2006, med ingående kommuner där det inte framgår av namnet, samt skolformer som förbundet hade hand om förutom gymnasieskolan. Gymnasieförbundet Bromölla/Sölvesborg, har hand om komvux, gymnasiesärskolan, särvux och sfi. Kalmarsunds gymnasieförbund, där Torsås, Mörbylånga, Kalmar och Borgholms kommuner ingår, har även hand om gymnasiesärskolan, särvux, komvux, och sfi. Kolbäcksådalens gymnasieförbund, där Hallstahammars och Surahammars kommuner ingår, har även hand om gymnasiesärskolan, särvux, komvux och sfi. Landskrona/Kävlinge/Svalöv gymnasieförbund, har även hand om gymnasiesärskolan. Norra Västmanlands utbildningsförbund, där Norbergs, Fagersta och Skinnskattebergs kommuner ingår, har även hand om gymnasiesärskola, särvux, komvux och sfi. Sydnärkes utbildningsförbund, där Kumla, Hallsbergs, Laxå och Askersunds kommuner ingår, har även hand om gymnasiesärskolan, komvux, särvux och sfi.
Sydskånska gymnasieförbundet, där Ystads, Skurups och Tomelillas kommuner ingår, har även hand om gymnasiesärskolan. Region Halland, har även hand om gymnasiesärskolan och komvux. Vårdförbundet Blekinge Västerbergslagen Utbildningscentrum, där Ludvika och Smedjebackens kommuner ingår, har även hand om särvux, komvux och sfi. Jämtlands gymnasieförbund, där Ragunda, Bräcke, Krokoms och Östersunds kommuner ingår, har även hand om gymnasiesärskola, särvux, komvux och sfi. 6. Förskoleverksamhet och Skolbarnsomsorg Uppgifter om inskrivna barn och personal i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har sedan 1970-talet samlats in varje år. Från och med 1991 tas separata uppgifter in om verksamhet med kommunal utförare respektive enskild utförare. De insamlade uppgifterna beskriver omfattningen i landets kommuner den 14 oktober 2005 respektive 13 oktober 2006. Omräkning till heltidsbarn har gjorts genom att använda olika vikter beroende på barnens vistelsetid inom respektive verksamhet. Antalet vistelsetimmar per vecka för ett heltidsbarn har antagits vara 40 timmar. Uppgift om vistelsetid har hämtats från den undersökning som SCB genomförde 2005. För barn i skolåldern har vistelse tiden per vecka uppskattats till 40 timmar minus antagen tid i skolan. 7. Förskoleklass Antalet elever i förskoleklass är ett snitt mellan 14 oktober 2005 och 13 oktober 2006. 8. Grundskola Integrerade särskoleelever ingår i antalet grundskoleelever vid beräkning av kostnad per elev. I totalkostnaden för sameskolan ingår ersättningar till kommuner för integrerade elever i den kommunala grundskolan och vid beräkning av kostnader per elev för sameskolan ingår elever integrerade i grundskolan i elevantalet. På grundskolan har det i vissa kommuner förekommit bidrag för asylsökande flyk-tingar. Grundskolans övriga kostnader har reducerats med motsvarande belopp.
Kostnader för folkbokförda elever (grundskolan tabell 3) omfattar alla kostnader för kommunens grundskola inklusive nettokostnader för skolskjutsar. Därtill har lagts kostnader för elever som går i fristående skola, annan kommuns grundskola eller sameskola. Ersättningar för elever från annan kommun har dragits ifrån. 9. Specialskola Kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum och kunskapscentra ingår inte i totalkostnaden för specialskolorna. Vid beräkning av kostnad per elev har antal elever den 14 oktober 2005 och 13 oktober 2006 använts. 10. Särskola Integrerade elever har exkluderats i det elevantal som används vid beräkning av kostnadsmått. Variation i kostnad per elev mellan kommuner kan bero på vilken typ av särskoleverksamhet som bedrivits. Kommunerna har lämnat uppgifter uppdelade på två grupper, grundsärskola och träningsskola (obligatorisk särskola) respektive gymnasiesärskola. 11. Gymnasieskola Variationen i total kostnad per elev mellan kommunerna är stor beträffande gymnasieskolan. Detta beror till stor del på vilken typ av utbildning som anordnas i respektive kommun och de stora skillnader som finns i fråga om maskin- och lokalbehov för olika utbildningar. Antalet elever som de delvis fasta kostnaderna för t.ex. lokaler ska fördelas på har också betydelse. Om kommunen anordnar kapitalkrävande utbildningar för ett litet antal elever blir kostnaden per elev mycket hög, särskilt i jämförelse med teoretiskt inriktade utbildningar med stora elevantal. Särskilt tydligt syns detta ifråga om lokaler och läromedel. Skillnader kan också bero på bokföringstekniska eller organisatoriska skillnader som t.ex. grad av decentralisering av verksamheterna. Redovisning av elever på individuella program har inneburit vissa problem. Det är omöjligt att utifrån SCB:s elevstatistik avgöra om dessa elever har undervisning eller om de är sysselsatta i praktikarbeten eller liknade åtgärder. Samtliga elever har behandlats som heltidselever med följd att vissa kommuners gymnasiekostnad blir för låg. Kostnader för naturbruksinriktad utbildning inom landstingen påverkas av speciella förhållanden. Under rubriken läromedel, utrustning och skolbibliotek redovisas den omfattande maskinpark som krävs för naturbruksutbildning. Detta
medför mycket höga kostnader. Likaså kan kostnaderna för lokaler vara höga då t.ex. kostnader för djurstallar och ekonomibyggnader ingår. Kostnader och intäkter för drift av skolornas jord-, skogs- och trädgårdsbruk är redovisade under läro-medel. Detta kostnadsslag kan därför uppvisa negativa värden. Anledningen är att intäkterna från driften är större än kostnaderna. Antal elever omräknat till heltidsstuderande har använts som nämnare vid beräkning av kostnad per elev när det gäller landstingens gymnasieutbildning. Beräkningarna utgår från det antal elevveckor som respektive landsting har angivit för varje skolform. En elev som studerat på heltid under hela läsåret har genererat 40 elevveckor. Summa elevveckor har dividerats med 40 för att få fram antalet heltidsstuderande. Kostnader för folkbokförda elever (gymnasieskolan tabell 3) omfattar alla kostnader för kommunens gymnasieskola inklusive nettokostnader för skolskjutsar. Därtill har lagts kostnader för elever i gymnasieförbund, fristående skola, landstingets och annan kommuns gymnasieskola, annan utbildningsanordnare. Ersättningar för elever från annan kommun har dragits ifrån. Kostnader för kommunalförbund ingår i kostnaden för samtliga kommuner och i redovisningen av min- och maxvärden men däremot inte i jämförelsetalen för kommun- och befolkningsgrupper. 12. Komvux Antal elever omräknat till heltidsstuderande har använts som nämnare vid beräkning av kostnader per elev när det gäller komvux i kommunerna. Beräkningen av antalet heltidsstuderande har gjorts genom att antalet undervisningstimmar för eleverna under året har beräknats. Det totala antalet undervisningstimmar har sedan dividerats med 540 (36 veckor x 15 undervisningstimmar om 60 minuter) för att beräkna antalet heltidsstuderande. Antalet undervisningstimmar för 2006 har beräknats som antal undervisningstimmar vårterminen 2006 plus antal undervisningstimmar höstterminen 2006. Från och med förra årets insamling (kostnader avseende 2005) har en alternativ metod för beräkning av antal heltidsstuderande använts. I den alternativa metoden tas hänsyn till antalet verksamhetspoäng. Antalet heltidsstuderande i komvux beräknas enligt denna metod som totalt antal verksamhetspoäng dividerat med 800. Tabeller beräknade enligt denna metod finns ej med i rapporten men finns tillgängliga på www.skolverket.se under statistik. Vad det gäller landstingens vuxenutbildning, se motsvarande avsnitt för gymnasieskolan. Kostnader har även detta år samlats in från kommunala huvudmän uppdelade på grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxen- och
påbyggnadsutbildning. I landstingets regi bedrivs endast gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning. 13. Särvux Omräknade elever har använts som nämnare vid beräkning av kostnad per elev. Detta mått har beräknats för att neutralisera skillnader i antalet veckotimmar per elev mellan kommuner och mellan landsting. Beräkningen utgår från det antal timmar som en elev i medeltal studerar räknat för riket totalt (medeltal av totalt antal elevveckotimmar under mätveckorna, vecka 41, 2005 och 2006, dividerat med totalt antal elever). För varje huvudman har sedan antalet elevveckotimmar i den egna undervisningen dividerats med medelstudietiden per elev för riket. Medelstudietiden räknat för riket totalt var 2,8 timmar per elev och vecka år 2006. 14. Svenska för invandrare, Sfi I total kostnad för sfi ingår kostnader för lokaler och övrigt. Även betalda ersättningar till andra utbildningsanordnare såsom studieförbund och folkhögskolor ingår. Elevsiffrorna för sfi blev i år inte klara förrän granskningen av kostnadsuppgifterna var avslutad, därför håller siffrorna för vissa kommuner tveksam kvalitet. 15. Strukturella faktorer för kommuner Andel invånare i olika åldersgrupper (31 december 2006) liksom andel utländska medborgare baseras på SCB:s befolkningsstatistik. Andel lågutbildade invånare har beräknats med hjälp av SCB:s utbildningsregister och avser situationen 31 december 2006. Andel barn i bidragshushåll bygger på SCB:s statistik över socialbidrag. Uppgifterna hämtas in från respektive kommun och avser situationen 31 december 2006. Invånardistans, som är ett mått på befolkningstäthet, har beräknats med hjälp av uppgifter om kommunernas yta och befolkning enligt SCB:s register. Uppgift om skattekraft per invånare har hämtats från SCB:s publikation "Årsbok för Sveriges kommuner 2006".
Politisk majoritet redovisas som situationen efter senaste valet. B anges för borgerlig majoritet, S för socialistisk och A för annan situation. Till det borgerliga blocket har följande partier räknats: Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Till det socialistiska blocket har Socialdemokraterna och Vänsterpartiet räknats. Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landsting. I utbildningskostnad per invånare ingår kommunens totala kostnader för utbildning. Kostnader för att driva utbildning i den egna kommunen är medräknade samt ersättningar till andra kommuner, landsting, fristående skolor och annan utbild-ningsanordnare. Kostnaden är dividerad med antal invånare i kommunen den 31 december 2006. I kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ingår kommunens totala kostnad för all förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Kostnaden är dividerad med antal invånare i kommunen den 31 december 2006.