Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Revisionsfrågor... 3 2.1.1. Revisionskriterier... 3 2.2. Metod och avgränsning... 4 3. Regelverket kring asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd... 5 3.1. Asylsökande... 5 3.2. Nyanlända med uppehållstillstånd... 5 4. Iakttagelser från Torsås kommun... 7 4.1. Ansvarsfördelningen inom kommunen... 8 4.2. Insatser till nyanlända med uppehållstillstånd... 8 4.3. Undervisning och stöd för nyanlända barn/ungdomar i utbildningsväsendet... 9 4.4. Verksamheten för ensamkommande barn... 10 4.4.1. Boendeverksamheten... 10 4.5. Samverkan... 11 4.6. Ansökan om statsbidrag... 12 4.6.1. Socialnämnden... 12 4.6.2. Bildningsnämnden... 12 Torsås kommun

1. Sammanfattning och revisionell bedömning De förtroendevalda revisorerna i Torsås kommun har gett i uppdrag att granska insatser till asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vi bedömer att socialnämnden inte i alla delar bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vi grundar vår bedömning på att mottagandet av ensamkommande barn inte är uppbyggt på ett helt ändamålsenligt sätt. Förvaltningen har medvetet tagit emot fler barn än vad som överenskommits, styrningen har varit bristfällig, schemat har i alltför hög grad varit anpassat efter personalens behov än verksamhetens, det saknas beslut om en hel boendekedja som även inkluderar utsluss från institutionsboendet. Vi konstaterar att ett förändringsarbete har påbörjats, bland annat i form av ett förbättrat schema och tydligare styrning, vilket är positivt. Samtidigt bedömer vi att mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd i stort är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. Vi grundar vår bedömning på att integrationshandläggaren har ett genomarbetat och effektivt arbetssätt. Samtidigt bedömer vi att ett 40-tal nyanlända per år är ett stort mottagande att hantera för en tjänsteman. Vi anser att innehållet i tjänsten behöver analyseras och att en tydligare uppdragsbeskrivning behöver tas fram. Det är inte osannolikt att mottagandet kan komma att öka ytterligare i och med inrättandet av anläggningsboendet i Söderåkra, vilket kan generera fler självbosatta. Vi bedömer att socialnämnden inte har en ändamålsenlig organisation och ändamålsenliga rutiner för återsökning av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Bland annat behöver rutiner tas fram för återsökning inom verksamheten för ensamkommande barn samt inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Vi bedömer att bildningsnämnden i stort bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Samtidigt anser vi att det finns förbättringsområden. Bland annat behöver riktlinjerna för nyanlända elever uppdateras och fastställas av nämnden. Vi ser ett behov av man inom skolan vidareutvecklar skriftliga rutiner och mallar som stöd för olika arbetsuppgifter, såsom kartläggningen av elevernas kunskaper i olika ämnen och stödet till analfabeter. Vi konstaterar att bildningsnämnden inrättade tydliga rutiner för att återsöka skolkostnader först hösten 2014. Det är osäkert hur kostnader för skolgång innan dess har återsökts. Rutinerna avser endast kostnader som uppkommer inom enheten för barn som kommer från förläggningen i Söderåkra, varför vi anser att Torsås kommun 1 av 13

nämnden bör ta fram rutiner som även fångar in undervisning till asylsökande barn som ges på andra enheter. Torsås kommun 2 av 13

2. Inledning Den 1 december 2010 övertog Arbetsförmedlingen delar av ansvaret för introduktionen av och introduktionsersättningen till nyanlända med uppehållstillstånd. Trots förändringen har kommunerna fortfarande ett visst ansvar både för personer som är asylsökande och för dem som har fått uppehållstillstånd. Att lyckas med integreringen av dessa nyanlända är en framgångsfaktor för en kommun. För en del av sina uppgifter har kommunen rätt att återsöka kostnaderna. Kunskapen om ersättningsreglerna är i vissa fall bristande, vilket leder till att kommunen inte söker det den har rätt till. Torsås tar emot i förhållandevis många nyanlända. Bland Sveriges 290 kommuner kom Torsås på 74:e plats i mottagande av nyanlända i förhållande till folkmängden. Kommunen har även en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn. Revisorerna i Torsås kommun har efter en risk- och väsentlighetsanalys beslutat att genomföra en djupgranskning av flyktingmottagandet. 2.1. Revisionsfrågor Bedriver socialnämnden och bildningsnämnden en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Finns en ändamålsenlig och effektiv verksamhet avseende återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? 2.1.1. Revisionskriterier Är mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Ges nyanlända barn/ungdomar undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt? Finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet? Är mottagandet av ensamkommande barn uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Finns en god samverkan mellan berörda aktörer? Finns en ändamålsenlig organisation och ändamålsenliga rutiner för att återsöka statliga ersättningar? Har fördelningen av de statliga ersättningarna fastställts politiskt? Torsås kommun 3 av 13

2.2. Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Inom socialnämndens verksamhetsområde har intervjuer genomförts med socialnämndens ordförande, socialchef, enhetschef för integration (tillika föreståndare för boendet för ensamkommande barn), integrationshandläggare och boendepersonal. Intervjuer har också genomförts med bildningsnämndens ordförande, bildningschef, rektor för grundskolan och förskolechef. Vidare har en gruppintervju genomförts med ekonomichef och personal med ansvar att återsöka kostnader. Ett antal dokument har analyserats såsom styr- och uppföljningsdokument, skriftliga rutiner, scheman, avtal med Migrationsverket och riktlinjer för undervisning av nyanlända elever. Vidare har ansökningshandlingar om statlig ersättning granskats. Granskningen omfattar inte övriga nämnder, t.ex. den gemensamma överförmyndarnämnden. Vidare har inte verksamheter som bedrivs inom Kalmarunds Gymnasieförbund granskats, t.ex. SFI. Torsås kommun 4 av 13

3. Regelverket kring asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd 3.1. Asylsökande Med asyl menas ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför han eller hon behöver skydd i Sverige och därför anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt utlänningslagen. Ansvaret för mottagandet av asylsökande vilar på staten. Migrationsverket svarar för att ordna boende, i förläggningar, åt de asylsökande som inte väljer att ordna boende på egen hand. Verket ger även ekonomiskt stöd till asylsökande. För ensamkommande barn och ungdomar delas ansvaret mellan stat och kommun, se nedan. En del av den kommunala servicen tillhandahålls även för asylsökande, t.ex. skola och barnomsorg. Kommunen har också genom socialtjänsten det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Ett exempel på när kommunen har skyldigheter enligt socialtjänstlagen gäller skydd för asylsökande barn och ungdomar. För asylsökande som är under 18 år och vid ankomsten till Sverige var skilda från båda sina föräldrar (ensamkommande) gäller sedan 2006 särskilda regler. Sedan 2006 är det kommunerna som svarar för dessa barns och ungdomars boende och omsorg. Den kommun som vill ta emot barn träffar överenskommelser med Migrationsverket om hur många platser som kommunen ska hålla tillgängligt eller hur många barn som ska tas emot. 3.2. Nyanlända med uppehållstillstånd En asylsökande som beviljas uppehållstillstånd som kan läggas till grund för folkbokföring, dvs. är längre än ett år, ska placeras ut i en kommun. Dessa personer och vissa av deras anhöriga samt kvotflyktingar, har rätt till särskilda insatser för att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. Den 1 december 2010 övertog Arbetsförmedlingen det kommunala ansvaret för introduktionen av och introduktionsersättningen till nyanlända som folkbokförs i kommunen. Den nya lagen om etablering och etableringsersättning omfattar nyanlända som har fyllt 20 år men inte 65 år och som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa. Även nyanlända som har fyllt 18 år men inte 20 år och som saknar föräldrar i Sverige (ensamkommande) omfattas av den nya lagen. Etableringsinsatserna och ett ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen pågår under två år. En individuell plan upprättas på arbetsförmedlingen för varje nyanländ. En insats ges av en etableringslots. Lotsen ska stödja den nyanlände på Torsås kommun 5 av 13

vägen till arbete. Lotsen är en fristående aktör, ett företag eller en organisation. Arbetsförmedlingen upphandlar lotsar enligt lagen om valfrihetssystem. Den nyanlände väljer sedan själv bland de upphandlande lotsarna. Kommunen har fortfarande ett visst ansvar även efter reformen. Exempelvis svarar kommunen för bostadsförsörjning, undervisning i svenska (SFI), samhällsorientering och annan vuxenutbildning, skola, barnomsorg och insatser inom det sociala området. I Sverige tar det i genomsnitt 7 år för en nyanländ med flyktingbakgrund att komma i arbete efter uppehållstillståndet, fem år för män och nio år för kvinnor. Torsås kommun 6 av 13

4. Iakttagelser från Torsås kommun Torsås kommun har inte tidigare någon tradition av att ha många asylsökande boende i kommunen. I augusti 2014 slöt Migrationsverket avtal om drift av asylboende på Möre Hotell i Söderåkra. Sedan dess bor runt 200 asylsökande i kommunen, att jämföra med sju den 1 januari 2014. Kommunen har inrättat en tjänst som samordnare avseende asylsökande personer som vistas i kommunen. Samordnarens uppgift är bland annat att vara länken mellan de asylsökande och samhället genom att leda in dem i aktiviteter som föreningar erbjuder men även starta meningsfulla aktiviteter på egen hand. Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd, dvs. dem som har fått asyl, har varierat under åren. Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd i Torsås kommun 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Migrationsverket Kommunen har kommit överens med Migrationsverket att årligen ta emot 27 nyanlända med uppehållstillstånd per år. År 2013 tog kommunen emot 39 nyanlända med uppehållstillstånd. Att fler togs emot än vad som överenskommits, beror delvis på att man inom kommunen först utgått att alla avtalade platser endast avsåg nyanlända som togs emot genom anvisning från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Utöver dessa tar kommunen också emot sådana som bosätter sig på egen hand (självbosatta). Av Sveriges 290 kommuner hamnade Torsås kommun på 74:e plats när det gäller mottagande i förhållande till kommunbefolkningen. Torsås kommun 7 av 13

4.1. Ansvarsfördelningen inom kommunen Insatser till asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd ges främst inom socialnämnden och bildningsnämnden. Det är inom bildningsnämnden som skola och barnomsorg (exklusive gymnasieskola) ges till barn och unga som är asylsökande eller har fått uppehållstillstånd. 1 Inom socialnämndens individ- och familjeomsorg finns en särskild enhet, integrationsenheten, som svarar för praktiska introduktionsinsatser för nyanlända med uppehållstillstånd. Det är inom integrationsenheten som verksamheten för ensamkommande barn inryms. Enheten har upplevt hög omsättning inom ledningen. Under de senaste ett och halvt åren har enheten haft fyra chefer. 4.2. Insatser till nyanlända med uppehållstillstånd Som tidigare nämnts har integrationsenheten ett särskilt ansvar för kommunens insatser att introducera den nyanlände i kommunen. Inom enheten finns en tjänsteman, titulerad integrationshandläggare, med ansvar för insatserna. Arbetet består främst av att hjälpa de nyanlända som fått uppehållstillstånd med att finna bostad och övriga praktiska frågor den första tiden. Integrationshandläggaren handlägger inte ärenden om ekonomiskt bistånd, utan uppkommer sådana behov hänvisas den nyanlände till individ- och familjeomsorgens enhet för ekonomiskt bistånd. Integrationshandläggaren tar emot runt 40 personer årligen, varav åtta kvotflyktingar (vilka kräver större insatser). Tidigare har integrationshandläggaren haft bistånd av en administratör. April och maj är arbetsbelastningen särskilt hög. Detta då Migrationsverkets anläggningsboende på Lundegårds kamping stänger för sommaren den 1 maj varje år. För att inte behöva placeras på verkets anläggningar i Norrland försöker många av de som bor på Lundegård hitta boende i närheten, bland annat i Torsås kommun. I perioder har det varit viss väntetid till integrationshandläggaren. Det finns ett uppbyggt samarbete med det kommunala bostadsbolaget, Torsås Bostads AB. När en nyanländ ska tas emot i kommunen genom anvisning från Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket, tar integrationshandläggaren kontakt med Torsås Bostads AB med en förfrågan om bostad. Om kommunen väljer att acceptera anvisningen, erbjuder bolaget den nyanlände att hyra den aktuella bostaden. Det är inte enkelt att finna lägenheter till alla grupper av nyanlända. Bland annat finns det få större lägenheter att hyra, därför tvingas integrationshandläggaren att ibland tacka nej till anvisningar av familjer med många barn. I det fall en nyanländ, utan hjälp från Arbetsförmedlingen, väljer att söka sig till kommunen och tar kontakt med bolaget för att hyra bostad vänder sig bolaget till integrationshandläggaren. Bolaget har som policy att först stämma av 1 Gymnasieskola och SFI är ansvar för Kalmarsunds Gymnasieförbund. Torsås kommun 8 av 13

med integrationshandläggaren innan en bostad hyrs ut till en nyandländ med uppehållstillstånd. Bedömning Vi bedömer att mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd i stort är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. Vi grundar vår bedömning på att integrationshandläggaren har ett genomarbetat och effektivt arbetssätt. Samtidigt bedömer vi att ett 40-tal nyanlända per år är ett stort mottagande att hantera för en tjänsteman. Vi anser att innehållet i tjänsten behöver analyseras och en tydligare uppdragsbeskrivning tas fram. Det är inte osannolikt att mottagandet kan komma att öka ytterligare i och med inrättandet av anläggningsboendet i Söderåkra, vilket kan generera fler självbosatta. Samarbetet med Torsås Bostads AB bedöms fungera väl. Förfarandet att integrationshandläggaren ska uttala sig om huruvida en nyanländ som själv söker bostad hos bolaget kan ifrågasättas. 4.3. Undervisning och stöd för nyanlända barn/ungdomar i utbildningsväsendet Inom bildningsförvaltningen finns en riktlinje för nyanlända elever. Dokumentet togs fram år 2008 av dåvarande rektor för grundskolan. Av dokumentet framgår övergripande rutiner för introduktion i skola och förskola. Rutinen är att genomföra ett introduktionssamtal med barnet och förälder som genomförs med hjälp av tolk. Vidare framgår att det finns en förberedelseklass på Torsskolan för förskoleklass till årskurs nio. I dag är förberedelseklassen på Torsskolan endast för högstadieelever med uppehållstillstånd. Av våra intervjuer framkommer att eleverna kan börja i skolan inom någon vecka. Inom förskolan är väntetiden längre, som längst fyra månader. I förberedelseklassen ges introduktion och grundläggande svenskundervisning. Syftet med förberedelseklass är att förbereda eleven för senare studier i reguljära klasser. Tiden i förberedelseklass varierar beroende på elevens förutsättningar. I övriga skolor skrivs eleverna in i en klass och ett anpassat schema görs där eleverna får individanpassad undervisning i mindre grupp så länge behovet finns. Den första tiden ägnas åt att kartlägga elevens tidigare kunskaper. Av våra intervjuer framkommer att det saknas rutiner och mallar i kartläggningsarbetet. Undervisningen till elever som ännu inte är alfabetiserade upplevs som problematiskt. Enligt intervjuade saknas kompetens att alfabetisera eleverna på deras modersmål och att det inte är bestämt hur skolan ska arbeta med dessa elever. I och med att Migrationsverket öppnade en förläggning för asylsökande i Söderåkra har en parallell verksamhet startats. På Söderåkra skola bedrivs undervisning för låg- och mellanstadieelever. Högstadieeleverna ges istället undervisning på Torsskolan. En särskild förskola för barnen har inrättats i Svenska kyrkans lokaler mitt emot förläggningen. Förskolan är öppen under förmiddagen mellan måndag och fredag. Asylsökande barn har som regel endast rätt till allmän förskola men Torsås kommun 9 av 13

kommunen erbjuder även barn som inte fyllt tre år att få komma om en förälder följer med. Verksamheten för de asylsökande eleverna startade bara fem veckor efter det att barnen anlänt till förläggningen. Det fanns inte mycket tid till rekrytering och planering. Bedömning Vi konstaterar att det finns riktlinjer för nyandlända elever men att de behöver uppdateras och antas av bildningsnämnden. Vi ser ett behov av man inom skolan vidareutvecklar skriftliga rutiner och mallar som stöd för olika arbetsuppgifter, såsom kartläggningen av elevernas kunskaper i olika ämnen och stödet till analfabeter. 4.4. Verksamheten för ensamkommande barn Torsås kommun har en överenskommelse med staten att ta emot ensamkommande barn. Sedan 1 januari 2014 förbinder sig kommunen att hålla fem platser till förfogande för ensamkommande barn. Efter en tid uppmärksammade förvaltningen att en boendeverksamhet om fem platser ur ett ekonomiskt perspektiv var för litet. För att kunna utnyttja ett boendes skalfördelar behövdes fler platser. Frågan lyftes upp för diskussion i socialnämndens arbetsutskott men utan att beslut fattades. 2 Förvaltningen utökade ändå mottagandet genom att ta emot fler asylsökande ungdomar än vad som stadgades av överenskommelsen. Av gällande överenskommelse om fem platser framgår att fyra ska vara tillgängliga för anvisning av asylsökande. När ett boende startar är förstås alla ungdomar asylsökande, men efterhand får vissa uppehållstillstånd. I dag tar det cirka fyra månader för Migrationsverket att fatta beslut i asylärendet. Detta innebär att antalet och andelen barn med uppehållstillstånd ökar med tiden överenskommelsen gäller. Vid tidpunkten för besöket hade fem ungdomar uppehållstillstånd och tre var asylsökande. Vi kan alltså konstatera att överenskommelsen inte stämmer överens med det faktiska mottagandet. 4.4.1. Boendeverksamheten Kommunens boende för ensamkommande barn heter Hasselbacken och är ett så kallat hem för vård och boende. Hasselbacken startade i april 2013. Chefen för integrationsenheten är tillika föreståndare för boendet. Som tidigare har beskrivits har verksamheten haft fyra föreståndare sedan starten. Verksamheten startades även innan den första föreståndaren hade tillträtt sin tjänst. Styrningen av verksamheten har därför varit bristfällig. Tidigare föreståndare har inte lyckats att forma verksamheten, utan personalen och ungdomarna har fått ta fram rutiner och förhållningssätt. Av våra intervjuer framförs att det inom verksamheten utvecklats ett förhållningssätt som i för hög grad präglats av omhändertagande. Nuvarande föreståndare har påbörjat ett arbete att skapa en gemensam värdegrund och riktlinjer för verksamheten. 2 Tecknade av överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn är en fråga för kommunstyrelsen. Torsås kommun 10 av 13

Boendet har rum för högst nio ungdomar, vid vårt besök var åtta ungdomar inskrivna. Ungdomarna bor i egna rum men vissa delar toalett. Verksamheten har sju årsarbetare som boendepedagoger och en samordnare. Personalen har olika utbildningsbakgrund som exempelvis socionom, lärare, fritidspedagog, sjuksköterska och utbildning i psykosocialt behandlingsarbete. Efter en inspektion av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), under våren 2014, framkom att boendet under vissa tider var lågt bemannat. Exempelvis var endast en boendepedagog i tjänst mellan 09.00 och 15.00 under helgen. Det gjorde det svårt för personalen att uppmärksamma alla ungdomar och deras behov men även att genomföra aktiviteter. Samtidigt kan konstateras att två boendepedagoger har sovande jour på natten. Ett nytt schema har nu tagits fram som innebär att de personella resurserna koncentreras till de timmar då ungdomarna är hemma. Som tidigare har beskrivits tar kommunen emot fler barn än vad som planerades när överenskommelsen tecknades och boendeverksamheten startade. Verksamheten behöver utökas för att kunna ta emot de ungdomar som erhåller uppehållstillstånd. Någon färdig lösning för att ta emot fler ungdomar än dem som ryms på det befintliga boendet finns inte idag. Det saknas även beslut och upplägg för tiden efter institutionsvistelsen, dvs. nästa steg mot en egen lägenhet. Bedömning Vi bedömer att mottagandet av ensamkommande barn inte är uppbyggt på ett helt ändamålsenligt sätt. Vi grundar vår bedömning på att förvaltningen medvetet tagit emot fler barn än vad som överenskommits, styrningen har varit bristfällig, schemat har i alltför hög utsträckning varit anpassat efter personalens behov än verksamhetens, det saknas beslut om en hel boendekedja som även inkluderar utsluss från institutionsboendet. Vi konstaterar att ett förändringsarbete har påbörjats, bland annat i form av nytt schema och tydligare styrning, vilket är positivt. 4.5. Samverkan Av våra intervjuer får vi uppfattningen att berörda verksamheter i kommunen har en god samverkan gällande insatser till asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Exempelvis finns ett uppbyggt samarbete mellan flyktingmottagningen och Torsås Bostads AB. Däremot har inte samverkan med andra myndigheter formaliserats, bland annat saknar kommunen en lokal överenskommelse med andra berörda myndigheter, t.ex. Arbetsförmedlingen och landstinget om mottagandet av flyktingar. Bedömning Vi bedömer att samverkan inom kommunen fungerar tillfredställande. Däremot behöver samverkan med övriga aktörer inom etableringsuppdraget formaliseras genom en så kallad lokal överenskommelse. Torsås kommun 11 av 13

4.6. Ansökan om statsbidrag Den statliga ersättning som kommunen har rätt till regleras i ett antal förordningar. Olika bestämmelser gäller för mottagna före respektive efter 1 december 2010, samt för asylsökande. Vissa ersättningar, såsom grundersättning och schablonersättning, utbetalas per automatik enligt folkbokföringsuppgifter. Andra ersättningar behöver kommunen ansöka om särskilt. Om kunskapen om ersättningsreglerna brister och rutiner saknas förlorar kommunen rätt till ersättning. I Torsås kommun kan kostnader som går att återsöka uppkomma i socialnämnden och bildningsnämnden. Hur de kommungemensamma ersättningarna, t.ex. grundersättningen och schablonersättningen, ska fördelas har inte fastställts politiskt. 4.6.1. Socialnämnden Integrationshandläggaren återsöker de kostnader som uppkommit i dennes verksamhet, främst sådana för kvotflyktingar. Tidigare var en administratör vid integrationsenheten behjälplig i återsökningsarbetet. Efter det att administratörstjänsten drogs är det ingen som löpande verifierar att automatiska utbetalningar, t.ex. för generalschablon och grundersättningen, betalas ut för alla nyandlända som tas emot. Integrationshandläggaren har inget samordningsansvar men påtalar möjligheten att återsöka kostnader om handläggaren får reda på att en nyanländ har insatser som går att återsöka inom andra verksamheter. Kostnader för ekonomiskt bistånd och placeringar av barn och unga återsöks av IFO. Inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning finns behov av att upprätta ansvarsfördelning och rutiner för att säkerställa att alla återsökningsbara insatser fångas in och återsöks. Ensamkommande barn Kommunens överenskommelse med staten innebär att kommunen får en ersättning per överenskommelsen plats. En fast ersättning om 1 600 kronor per dygn och överenskommen plats utgår automatiskt och ytterligare 300 kronor per dygn och belagd plats återsöks kvartalsvis. Barn som tas emot utöver överenskommelsen ersätts för sina faktiska kostnader. Kostnader återsöks både av boendeverksamheten och av IFO, beroende på om barnet placerats på boendet eller på ett externt drivet boende. Det delade ansvaret medför att ingen i kommunen har en helhetsbild över återsökningen gällande ensamkommande barn. Av våra intervjuer framkommer att det saknas rutiner för återsökningsarbetet. Ersättning kan sökas kvartalsvis. En första ansökan om ersättning för 2014 gjordes först under hösten. När vi går igenom ansökningshandlingarna uppstår frågor om alla blanketter har lämnats in. 4.6.2. Bildningsnämnden Inom bildningsnämndens område finns möjlighet att söka ersättning för asylsökande, tillståndssökande barn och elever samt papperslösa (dvs. utan tillstånd att vara i Sverige). Däremot utgår ingen särskild ersättning för nyanlända barn med uppehållstillstånd. Nämnden har inte tidigare ansökt om statlig ersättning, en första ansökan förbereds för de barn som bor på förläggningen i Torsås kommun 12 av 13

Söderåkra. Under hösten 2014 har en tjänsteman getts i ansvar att hålla en förteckning över alla barn och elever som går i den särskilda verksamheten för boende på förläggingen i Söderåkra. Med hjälp av förteckningen upprättar nämndens kontaktekonom en ansökan om ersättning. Bedömning Vi bedömer att socialnämnden inte har en ändamålsenlig organisation och ändamålsenliga rutiner för återsökningsarbetet. Bland annat behöver rutiner tas fram för återsökning inom verksamheten för ensamkommande barn samt inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Vidare anser vi att uppgiften att återsöka kostnader för placering av ensamkommande barn bör samlas till en tjänsteman. Vi konstaterar att bildningsnämnden inrättade rutiner för att återsöka skolkostnader först hösten 2014. Det är osäkert om kostnader för skolgång innan dess har återsökts. Rutinerna avser endast kostnader som uppkommer inom enheten för barn som kommer från förläggningen i Söderåkra, varför vi anser att nämnden bör ta fram rutiner som även fångar in undervisning till asylsökande barn som ges på andra enheter. 2014-11-21 Fredrik Ottosson Projektledare Jörn Wahlroth Uppdragsledare Torsås kommun 13 av 13