Fördelning av medicinskt ansvar

Relevanta dokument
Fördelning av medicinskt ansvar och arbetsuppgifter i kommunal hemsjukvård

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

ViS - Vård i samverkan kommun - landsting

Rollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

1(11) Egenvård. Styrdokument

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Riktlinje för bedömning av egenvård

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Bedömning av egenvård - riktlinje

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Rutiner för f r samverkan

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Rutin fast vårdkontakt

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Praktiska anvisningar Egenvård

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Sektor Stöd och omsorg

utskrivning från slutenvårdspsykiatrin Nära vård och hälsa Seminarium

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter

Direktiv. Delegering av hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård. Giltigt t.o.m. Framtagen av: Medicinskt ansvariga

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård

Kungälvs kommun Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Direktiv. Medicinteknisk utrustning för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter. Medicinsk utrustning Hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse

nyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: Ewa Göransson Region Västmanland Gäller fr.o.m: Diarienummer: PPHV170075

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Ansvar och kompetens för hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsförvaltningen

Hemsjukvård i Hjo kommun

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård

åtgärder för att medicinskt utreda, förebygga och behandla sjukdomar och skador

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Transkript:

Vård i Samverkan - ViS Kommun(er): Länets samtliga kommuner Region Uppsala: Samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar Fastställt av: Redaktionsrådet Datum: 2019-05-14 Fördelning av medicinskt ansvar Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Termer och begrepp...3 Omfattning...3 Arbetsuppgifter i hemsjukvård, primärvårdsnivå (bilaga 1)...4 Arbetsuppgifter i hemsjukvård, specialiserad nivå (bilaga 2)...4 Arbetsuppgifter som inte utförs av kommunal hemsjukvård...4 Ansvar...4 Vårdgivaren...4 Verksamhetschefen...5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)...5 Hälso- och sjukvårdspersonal...5 Genomförande...5 Fördelning av medicinskt ansvar...5 Riskbedömning...5 Utbildningsansvar...6 Primärvården...6 Specialiserad vård...6 Bedömning och planering av egenvårdsåtgärder...6 Fast vårdkontakt...6 Samordnad individuell planering, SIP...6 Versionshistorik...6 Referenser...7 Bilagor...7 Bilaga 1. Arbetsuppgifter i hemsjukvård - primärvårdsnivå...8 Bilaga 2. Arbetsuppgifter i hemsjukvård specialiserad nivå...9 Bilaga 3 - Fördelning av medicinskt ansvar...9

Bilaga 4. Riskbedömning...9 Bilaga 5 Beslut om begränsad behandling vård i hemmet...

Bakgrund Rutinen beskriver samverkan kring patienter med behov av hemsjukvård utifrån primärvårdsnivå och vid specialiserad vård i hemmet då ansvaret delas med primärvården. Samverkan utgår från Ädelöverenskommelsen (ÄDEL) som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret för personer från och med 17 års ålder som har behov av hemsjukvård 1. ÄDEL utgår från primärvårdsnivån som är hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. För att skapa tydlighet för de patienter som inte behöver slutenvårdens resurser men fortfarande är knuten till den specialiserade vården har särskild planering och riskbedömning beskrivits. Syfte Att tydliggöra skyldigheten att upprätta en fördelning av hur det medicinska ansvaret fördelas och hålls samman då patienten har behov av hemsjukvård, riskbedömning i förekommande fall samt uppföljning av vård och behandling. Termer och begrepp Hälso- och sjukvård - åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador Hemsjukvård hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. Hemsjukvård ges i såväl ordinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhet och dagverksamhet. Öppen vård/öppenvård - hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd medger att aktuell vårdinsats förväntas kunna avslutas inom ett begränsat antal timmar. Primärvårdsnivå Nivån relaterar till betydelsen av Primärvård och utgår från det medicinska ansvar som åvilar primärvård. (ej från termbanken) Slutenvård - hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård Specialiserad vård hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård. Samordnad medicinsk planering Beskriver ett arbetssätt för att säkerställa fördelning av medicinskt ansvar utifrån patientens behov av hälso- och vård på primärvårdsnivå och/eller specialistsjukvård. Finns ej som begrepp i termbanken Omfattning I riktlinjen beskrivs fördelning av medicinskt ansvar utifrån primärvårdsnivå, specialiserad nivå samt vilka insatser inklusive rehabilitering den kommunala hemsjukvården kan utföra efter samordnad medicinsk planering. Då patienten bedöms ha behov av hemsjukvård 2 ska alltid en fördelning av medicinskt ansvar och uppföljning beskrivas enligt bilaga 3. 1 Hur samverkan sker för de personer som får kommunal hälso- och sjukvård beskrivs i ViS-dokument (Vård i Samverkan) grundprincip kan läsas i bl.a. Hemsjukvård kommunal hälso- och sjukvård i hemmet 2 Hemsjukvård kommunal hälso- och sjukvård i hemmet

Arbetsuppgifter i hemsjukvård, primärvårdsnivå (bilaga 1) Om läkaren vid vårdcentralen/patientens fasta läkarkontakt bedömer att patienten behöver kommunal hemsjukvård ska en samordnad medicinsk planering ske med patienten och hemsjukvården. Information lämnas till hemsjukvården på blankett Fördelning av medicinskt ansvar (bilaga 3) som ett fristående meddelande i Prator 3. Nödvändiga instruktioner, behandlingsanvisningar och ordinationshandlingar ska bifogas vid behov och omfattar även rehabiliteringsinsatser. Informationen ska omfatta: Kort bakgrund om hälsotillstånd och diagnoser. Aktuellt hälsoläge. Beskrivning av hälso- och sjukvårdsuppgift som hemsjukvården ska utföra ordination. Plan för vården och vilka uppföljningar som ska göras. Arbetsuppgifter i hemsjukvård, specialiserad nivå (bilaga 2) Efter utskrivning från slutenvården återgår vanligen det medicinska ansvaret till primärvården/öppenvården. Då det finns hälso- och sjukvårdsåtgärder som den specialiserade vården 4 har ett fortsatt medicinskt ansvar för ska det av den samordnade medicinska planeringen framgå hur ansvaret har fördelats (bilaga 3). Om arbetsuppgifterna ska utföras av den kommunala hemsjukvården ska först en samordnad medicinsk planering genomföras. En riskbedömning (bilaga 4) ska påbörjas innan planeringen så att det framgår hur eventuella patientsäkerhetsrisker kan förebyggas och hanteras. Insatserna kan inte påbörjas förrän den samordnade medicinska planeringen och eventuella utbildningsinsatser har genomförts. (bilaga 3) Det kan vara då kommunal hemsjukvård ges vid exempelvis: trakeostomivård hemventilatorbehandling peritonealdialys total parenteral nutrition (TPN) rehabilitering vid svår och/eller förvärvad hjärnskada Arbetsuppgifter som inte utförs av kommunal hemsjukvård Dessa hälso- och sjukvårdsåtgärder är exempel på insatser som är för riskabla att utföra av kommunal hemsjukvård, då det kräver resurser, övervakning, särskild utrustning och kompetens. Blodtransfusion Infusionsbehandling över dygnet i perifer infart Suicidprevention Intravenös järnbehandling Nutrition via och byte av nasogastrisk sond Intravenös diuretika vid långtidsbehandling av svår hjärtsvikt Ansvar Vårdgivaren Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare ansvarar för att det i ledningssystemet ska finnas beskrivet de processer och rutiner som behövs för att säkerställa patientsäkerhet. 3 Fristående meddelande i prator 4 Omfattar både somatisk och psykiatrisk vård.

Verksamhetschefen Verksamhetschefen ansvarar för att säkerställa att det finns den bemanning av legitimerad personal som behövs, att personalen har fått introduktion och har god kännedom om processer och rutiner. Ansvaret omfattar även att tillse att personalen som förväntas utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter har kompetens för detta 5. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Har utifrån lagstiftningen ansvar för att patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. 6 Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdspersonalens allmänna skyldigheter beskrivs i kap 6 1-11 Patientsäkerhetslagen (PSL) vilket bl.a. innebär att arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Legitimerad personal ska inom sitt kompetensområde ansvara för att kontinuerligt ta del av aktuell evidens i exempelvis vårdprogram, medicinska riktlinjer/rutiner och vårdhandboken7. Det omfattar ansvar för att riskanalyser genomförs så att patientsäkerheten upprätthålls. Hälso- och sjukvårdspersonal som använder och hanterar medicintekniska produkter 8 ska ha kunskap om: produkternas funktion riskerna vid användningen av produkterna på patienter hanteringen av produkterna vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning om en negativ händelse har inträffat Genomförande Fördelning av medicinskt ansvar Det är primärvården som i samråd med patient och i förekommande fall dennes närstående avgör vad som kan skötas på vårdcentral och vad som ska utföras av hemsjukvården om det finns behov av kommunal hälso- och sjukvård. Vilka insatser som ska utföras av hemsjukvården samt hur ordinationer ska följas upp ska framgå av bilaga 3. Då insatser ordinerade av den specialiserade vården ska utföras av kommunal hemsjukvård efter utskrivning från slutenvård krävs en samordnad medicinsk planering innan utskrivning. Ansvarig/utskrivande enhet kallar till en samordning med primärvård och hemsjukvård innan utskrivning samt initierar en riskbedömning enligt bilaga 4. Riskbedömning Riskbedömning ska genomföras så snart det identifierats att specialiserad vård ska utföras av kommunal hemsjukvård och ske i samråd med patienten. Vid riskbedömning bör verksamheten ta ställning till: individens förutsättningar och förmåga att klara insatsen på egen hand eller medverka i behandlingen organisatoriska möjligheter/förutsättningar behov av utbildningsinsatser hur komplex är insatsen och vad som händer om insatsen inte utförs eller utförs på fel sätt 5 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 4 kap. 2 och Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) 4 kap. 1-5 6 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 11 kap. 4 och Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) 4 kap. 6 7 www.vardhandboken.se 8 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1, kapitel 3, 6-7

Riskbedömning genomförs i samverkan och dokumenteras enligt bilaga 4 och utgör ett underlag för planering, journalföring och uppföljning. Gemensamt planerade insatser ska regelbundet följas upp och omprövas. Av dokumentationen i bilaga 3 ska det framgå hur det medicinska ansvaret är fördelat samt hur uppföljning ska genomföras. Utbildningsansvar Primärvården För hemsjukvårdsinsatser som ordinerats av primärvården ansvarar kommunernas olika vårdgivare för att tillräcklig kompetens finns. Primärvården kan ge instruktion/ handledning till personal i enskilda patientärenden vid behov eller utgöra ett stöd för kommunal hälso-och sjukvårdspersonal. Specialiserad vård Vid hemsjukvårdsinsatser som ordinerats av specialistsjukvården ska aktuellt verksamhetsområde ansvara för nödvändig utbildning till berörd personal i den omfattning som krävs för god och säker vård i hemmet innan utskrivning från slutenvården kan ske. Verksamhetsområdet ansvarar även för komplettering av utbildningsinsatser under pågående behandlingsperiod. Bedömning och planering av egenvårdsåtgärder Det är den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården som inom sitt ansvarsområde ska göra en bedömning av, om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård och om patienten själv och/eller med stöd av någon kan utföra den. Vid behov av handräckning utgör egenvårdsbedömningen ett sakkunnighetsutlåtande vid ansökan om socialtjänstinsats 9. Fast vårdkontakt Verksamhetscheferna inom Region Uppsala och kommunerna utser fast vårdkontakt när hälso- och sjukvården anser att det behövs eller om patienten själv begär det. Patienter som har kontakt med flera olika delar av sjukvården och olika vårdgivare kan behöva flera fasta kontakter, till exempel från både kommun och Region Uppsala. Vid palliativ vård ska den fasta vårdkontakten vara en läkare. När flera läkare har medicinskt ansvar för olika åtgärder ska en läkare med samordningsansvar utses. I regel utses läkaren som sköter patientens grundsjukdom till samordningsansvarig 10. Samordnad individuell planering, SIP Den som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård ska erbjudas en SIP om det behövs för att de ska få sina behov tillgodosedda 11. SIP ersätter inte den medicinska planering som hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att genomföra för att säkerställa ordinerad vård och behandling. Versionshistorik 2017-12-21.Bilaga 2 har uppdaterats med rutiner från Cosmic för Beslut begränsad behandling vård i hemmet 9 Egenvård, Vård i samverkan, ViS 10 Fast vårdkontakt, Vård i Samverkan, ViS 11 SIP Vård i samverkan, ViS

2018-05-21. Redaktionell revision till följd av ändrade författningar och uppdaterade riktlinjer i ViS, Vård i samverkan. Uppdateringen utgår från riktlinjerna Samverkan vid utskrivning från slutenvården och Fast vårdkontakt. 2019-05-14 Förtydligande av skyldigheten för den specialiserade vården och primärvården att samordna och fördela medicinskt ansvar då patienten har behov av hemsjukvård. Referenser Hälso-och sjukvårdslag, HSL, (2017:30) Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) Patientlag (2014:821) Patientsäkerhetslag, PSL, (2010:659) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, (SOSFS 2011:9) Bilagor

Bilaga 1. Arbetsuppgifter i hemsjukvård - primärvårdsnivå Detta är exempel på arbetsuppgifter som utförs av hemsjukvården och som utgår från primärvårdsnivån. Uppgifterna kan utföras efter samordnad medicinsk planering med förtydligande av insatser enligt bilaga 3. Arbetsuppgifterna utförs på ordination av läkare om inte annat anges under notera särskilt. Typ av arbetsuppgift Blåssköljning Notera särskilt Byte av suprapubiskateter Kateterisering (KAD) Ej patient med prostataspiral Ren intermittent kateterisering (RIK) Nefrostomi spolning och omläggning Vaccinationer Öronspolning Rensugning i munhåla och svalg Skötsel och hantering av centrala infarter t.ex. CVK, Subkutan venport, picc-line Ordineras av distriktssköterska eller läkare Se www.vardhandboken.se Övre luftvägar då medicinteknisk produkt (sug) förskrivits till patient Innefattar ex omläggning, spolning, kontroll osv Byte av PEG, med kuff Nutrition via PEG Spolning av PTC-kateter Infusionsbehandling vardagar dagtid 07-16 (perifer infart) (tillfällig vätsketillförsel) Intravenös behandling med läkemedel Föregås av riskbedömning Föregås av riskbedömning. Tömning av passivt dränage Tömning av Vakuumpump (VAC) för sårbehandling Handrehabilitering och ortosbehandling Kräver samordnad medicinsk planering Ordineras och följs upp av arbetsterapeut i samverkan (enligt särskild rutin)

Bilaga 2. Arbetsuppgifter i hemsjukvård specialiserad nivå Detta är exempel på arbetsuppgifter som ordineras av den specialiserade sjukvården och där det medicinska ansvaret delas med primärvården. Insatserna/ordinationerna kan utföras av kommunal hemsjukvård efter riskbedömning enligt bilaga 4 och förtydligande av ansvar enligt bilaga 3 vid en samordnad medicinsk planering. Typ av arbetsuppgift Parenteral nutrition med central infart t.ex. CVK, Subkutan venport, picc-line Notera särskilt Är möjligt om ingen annan lösning finns på nutritionstillförsel, kravet är att det finns en pump som reglerar infusionshastigheten. Smärtpumpbehandling vid slutet system med subkutan administrering Peritonealdialys Sker i samverkan med specialistvården Utförs efter särskild utbildning med utfärdat utbildningsintyg C-pap Syrgasbehandling med koncentrator, portabla tuber, syrgastunna Tracheostomivård och sugning av trachea Ventilator/respiratorbehandling Intravenös antibiotikabehandling Specifik rehabilitering vid delat medicinskt ansvar Utförs efter särskild utbildning Utförs efter särskild utbildning med utfärdat utbildningsintyg Utförs efter särskild utbildning med utfärdat utbildningsintyg Endast långtidsbehandling som är väl inställd och utprovad inom slutenvården. Läkemedlet ska förskrivas av ansvarig specialist. Administrations-tider måste överenskommas vid den samordnade planeringen med slutenvården. Förutsätter slutet system. Ex samordnade insatser mellan hemsjukvård och specialistenhet som hjärnskademottagningen, specialistanknuten hemsjukvård Bilaga 3 - Fördelning av medicinskt ansvar Bilaga 4. Riskbedömning

Vård i Samverkan - ViS Bilaga 5 Beslut om begränsad behandling vård i hemmet Denna bilaga visar hur blanketten i Cosmic ser ut. Skall endast skrivas i Cosmic av läkare.