Pressens bild av offer och gärningsmän vid elva vansinnesdåd mellan 2003-2007

Kriminologiska institutionen Pressens bild av offer och gärningsmän vid elva vansinnesdåd mellan 2003-2007 Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2008 Mikael Svensk

Sammanfattning Under 2003 skedde ett antal i media mycket uppmärksammade våldsbrott som alla av pressen benämndes som vansinnesdåd. Bland annat rapporterades om hur en man i Åkeshov gick bärsärkagång med ett järnspett och hur en 5-årig flicka mördades när hon lekte utanför sin förskola i Arvika. När det gäller brottsligheten skriver Dahlgren att denna oftast sker utanför vår vardag och att vi ofta tar del av denna genom media. Vidare menar han att människor i stor utsträckning påverkas av den bild media förmedlar. Med anledning av detta kan människors uppfattning om vansinnesdåd antas påverkas av den bild pressen förmedlar. Detta var orsaken till att det ansågs relevant att undersöka pressens bild av offer och gärningsmän vid de i studien inkluderade vansinnesdåden. Med frågeställningar rörande bilden av offren och gärningsmännen vid nyhetsrapporteringen rörande vansinnesdåd utfördes en kvalitativ innehållsanalys av artiklar gällande elva vansinnesdåd publicerade i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet under åren 2003-2007. Den teoretiska utgångspunkten för studien var Christies teori om det idealiska offret och resultatet visade att offren och gärningsmännen beskrevs som distanserade i linje med Christies teori. Nyhetsrapporteringen rörande offren befanns i stor utsträckning handla om var offret befann sig, vad denne gjorde samt vid vilken tidpunkt denne föll offer för brottet medan det däremot i pressens beskrivning gällande gärningsmannen handlade mer om inre egenskaper än de yttre omständigheterna. Gärningsmännen beskrevs ofta som farliga, tidigare dömda, missbrukare och psykiskt sjuka. Ett problem med att pressen beskrev att gärningsmännen hade ett flertal negativa egenskaper är att dessa lätt blir ett med individen. Då en idealisk gärningsman per definition bland annat är att anse som ur moralisk synpunkt svart i jämförelse med det vita offret 1 samt att denne är att anse som farlig finns risken att dessa egenskaper kommer att förknippas med till exempel tidigare brottslighet, missbruk eller psykisk sjukdom som av pressen beskrevs vara vanligt förekommande hos gärningsmännen i föreliggande studie. På detta sätt finns risken att gärningsmännen blir sina egenskaper istället för att besitta dessa. 1 Christie, 2001 s. 55 2

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 Förförståelse... 6 2 Syfte och frågeställningar... 7 Syfte... 7 Frågeställningar... 7 3 Centrala begrepp och definitioner... 7 Vansinnesdåd... 7 4 Tidigare forskning... 8 Offer i dagspressen... 8 Gärningsmän i dagspressen... 9 Våldsbrott i dagspressen... 10 5 Teori... 11 Det idealiska offret... 12 6 Metod... 14 Innehållsanalys... 14 Innehållsanalysen i denna studie... 14 Material och avgränsningar... 15 Urval... 16 Tillvägagångssätt... 18 Validitet och reliabilitet... 18 7 Resultat och Analys... 20 Bilden av offren... 20 som svaga... 20 som upptagna med ett respektabelt projekt... 21 som attackerade på en ej klandervärd plats vid en ej klandervärd tidpunkt... 22 som starka nog att hävda sin offerstatus... 23...som attackerade utan tidigare relation till gärningsmannen... 24 Bilden av gärningsmännen... 25 som tidigare dömda för brott... 25 som missbrukare... 27 som farliga... 28 som psykiskt sjuka... 31 Analys av resultaten... 33 Resultaten i förhållande till tidigare forskning... 34 8 Avslutande diskussion... 35 Referenser... 38 Bilagor... 41 3

1 Inledning Den 32-årige mannen gick bärsärkagång med ett järnspett. Innan polisen lyckades stoppa honom hade han slagit ihjäl en man i 70-årsåldern, svårt skadat två kvinnor och misshandlat tre barn i 12-14-årsåldern. Dessutom misshandlade han ytterligare minst två personer. Det såg ut som om gatan utanför Nya Elementarskolan i Åkeshov hade drabbats av en terroristattack. Svårt skadade människor, varav en döende, låg utspridda längs Bergslagsvägen. Ingen av dem hade provocerat mannen. De råkade bara vara där när han plötsligt blev rasande och anföll alla som fanns i närheten. 2 Den av Aftonbladet ovan beskrivna händelsen sker i maj 2003 och drygt en vecka senare kör en man sin bil med full fart på en gågata i Gamla Stan i Stockholm, vilket resulterar i att två personer dödas och trettio skadas. Mindre än fyra månader senare attackeras utrikesminister Anna Lindh på ett varuhus i Stockholm vilket resulterar i att hon senare avlider. Dagen efter att Anna Lindh attackerats mördas en 5-årig flicka när hon leker utanför sin förskola i Arvika. I samband med dessa tragiska händelser under 2003 sker en intensiv nyhetsbevakning av pressen. Gemensamt för nyhetsrapporteringen är bland annat att gärningsmännen beskrivs ha vårdats inom psykiatrin före eller i samband med brottet och att brotten av pressen benämns som vansinnesdåd. 3 En debatt uppstår i media som beskriver våldet vid vansinnesdåd som oförutsägbart på så sätt att det kan drabba vem som helst, när som helst. 4 Det debatteras även i media huruvida psykiskt sjuka är en samhällsfara och om dessa borde vara under psykiatrisk tvångsvård. 5 Blomberg et al. anser att medierna idag har ett stort inflytande i samhället och möjligen även över individers tankar. 6 De menar att medierna till stor del styr över vad som ska tas upp i samhällsdebatten och att media på detta sätt har möjlighet att rapportera om nya samhällsproblem samt att bilda politisk opinion. 7 Detta är i linje med vad Pollack anser när hon beskriver att brottsligheten är ett centralt tema i nyhetsrapporteringen och att denna ofta beskrivs som vår tids svåraste sociala problem. 8 Hon påtalar även att nyhetsrapporteringen om 2 Aftonbladet, 2003-05-20, Han slog vilt med spettet 32-åring löpte amok 70-åring dödades sju skadades 3 För mer om begreppet, se avsnittet om centrala begrepp och definitioner. 4 Hultman & Rydén, 2007 s. 26 5 Rydén, 2007 s. 9 6 Blomberg, Kroll, Lundström & Swärd, 2004 s.13 7 Blomberg, Kroll, Lundström & Swärd, 2004 s. 17 8 Pollack, 2004 s. 57 4

brottsligheten kan få politiska konsekvenser vilket till exempel skett genom lagstiftningen om rättspsykiatrisk vård. 9 Nyhetsrapporteringen var också en bidragande orsak till politiska åtgärder då en nationell psykiatriutredning påbörjades efter de ovan beskrivna händelserna under 2003. 10 Blomberg et al. påtalar att media genom att ofta rapportera om vissa beteenden påverkar oron och rädslan för vissa beteenden. 11 Detta anser även Heber som skriver att det särskilt är mediernas sätt att förmedla bilden av brottslighet som anses kunna påverka människors rädsla. 12 Vidare skriver hon att media i samspel med politiska uttalanden visat sig ha stor påverkan på människors rädsla för brott. 13 Även Dahlgren menar att människor i stor utsträckning påverkas av den bild media förmedlar. Detta sker, menar han, hos varje individ genom en ständigt pågående process som bidrar till det sociala uppbyggandet av verkligheten. 14 När det gäller brottsligheten skriver Dahlgren att denna oftast sker utanför vår vardag och att vi ofta tar del av denna genom just media. 15 Han skriver vidare att vi genom att tolka den bild media förmedlar omarbetar och integrerar denna med vår subjektiva verklighetsuppfattning. På detta sätt kan verkligheten ses som en social konstruktion då denna består av både det som finns där ute och det som finns i våra huvuden. 16 Den tolkningsprocess som sker inom oss anser Dahlgren vara väldigt viktig då den gör att den för oss objektiva bild media förmedlar ej avviker alltför mycket från våra egna föreställningar om världen vilket gör att vi lättare kan känna oss som en del av en större samhällskontext. 17 9 Pollack, 2004 s. 60 10 Rydén, 2007 s. 9-10 11 Blomberg, Kroll, Lundström & Swärd, 2004 s. 17 12 Heber, 2005 s. 65 13 Heber, 2005 s. 67 14 Dahlgren, 1992 s. 31 15 Dahlgren, 1992 s. 57 16 Dahlgren, 1992 s. 31 17 Dahlgren, 1992 s. 56 5

Förförståelse Bakgrunden till att detta examensarbete kom att handla om vansinnesdåd beror på min förförståelse vilken gjort att ett intresse och en nyfikenhet rörande vilken bild pressen förmedlar av offer och gärningsmän vid dessa dåd väckts. Min förförståelse ligger i att jag sedan 2006 arbetat vid ett gruppboende för personer som har olika former av schizofrenidiagnoser. I arbetet med dessa personer ingår att ofta vara den boende behjälplig då denne utför dagliga sysslor som innebär kontakt med personer utanför gruppboendet och som ej har vetskap om den boendes psykiska sjukdom. I dessa situationer som till exempel kan vara att handla eller följa med på läkarbesök har jag återkommande reagerat på att de boende ofta får ett väldigt avvaktande och i många fall undvikande bemötande. Detta har till exempel visat sig genom att alla övriga väntande patienter i ett väntrum på en vårdcentral bytte platser för att sitta så långt ifrån den person jag följt med som möjligt. Detta undvikande beteende har även visat sig genom att till exempel personal i affärer ofta ej talar till eller överhuvudtaget uppmärksammar den boende jag följt med utan istället helt enkelt låtsas som att de överhuvudtaget ej var närvarande. Jag tog väldigt illa vid mig under min första tid vid gruppboendet och funderade mycket på vad detta kunde bero på utan att komma fram till någon annan trolig orsak än att de personer som har en schizofrenidiagnos ofta, men inte alltid, avviker från vanliga människor vilket möjligen uppfattas som obehagligt. När jag så kom att berätta om mitt arbete för ett flertal personer som jag endast var ytligt bekant med fick jag näst intill en aha-upplevelse. Den ständiga frågan jag fick när jag berättade att jag arbetade med personer som hade schizofrenidiagnoser var; är du inte rädd? Jag svarade alltid att det inte finns någon anledning att vara rädd och ställde motfrågan varför jag skulle vara det? I alla de svar jag fick nämnde personerna någonting om psykiskt sjuka och våldsbrottslighet samt att de ofta nämnde ordet vansinnesdåd. Detta har gjort att min nyfikenhet väckts rörande vad dessa människor grundar den beskrivna frågan på. Detta är givetvis omöjligt att med säkerhet svara på och ligger dessutom utanför denna studies syfte men då människor, som påtalats tidigare, i stor utsträckning påverkas av den bild media förmedlar är det inte helt omöjligt att nyhetsrapportering åtminstone till viss del kan vara en orsak. 18 Detta då brottsligheten oftast sker utanför vår vardag vilket gör att vi oftast endast tar del av denna genom just media. 19 18 Dahlgren, 1992 s. 31 19 Dahlgren, 1992 s. 57 6

2 Syfte och frågeställningar Syfte Som beskrivits tidigare var nyhetsbevakningen intensiv då ett antal vansinnesdåd skedde under 2003 och vid dessa dåd beskrevs ofta våldet som oförutsägbart på så sätt att det ansågs kunna drabba vem som helst och när som helst. Utöver detta förekom även beskrivningar av gärningsmännen som till exempel psykiskt sjuka. Då människor i stor utsträckning antas påverkas av de bilder pressen förmedlar var syftet med föreliggande studie att kvalitativt undersöka vilken bild pressen förmedlade av offer och gärningsmän i samband med nyhetsrapporteringen rörande de i studien inkluderade vansinnesdåden. Frågeställningar Frågeställningarna för studien var: Vilken bild förmedlades av offren vid vansinnesdåden? Vilken bild förmedlades av gärningsmännen vid vansinnesdåden? 3 Centrala begrepp och definitioner Vansinnesdåd Då syftet med denna studie var att undersöka vilken bild pressen förmedlade av offer och gärningsmän i samband med de i studien inkluderade vansinnesdåden är det viktigt att klargöra vad begreppet vansinnesdåd innebär när det används i denna undersökning. Under denna studie uppstod problem under ett tidigt skede i form av problem med definitionen av just ordet vansinnesdåd vilket i sin tur orsakade problem med urvalet och dess avgränsningar. Vid förberedelserna inför studien lästes ett stort antal nyhetsartiklar rörande de brott som beskrivits i inledningen. Trots att begreppet vansinnesdåd användes framkom ingen uttalad definition av detta i artiklarna. Vid en litteratursökning påträffades Rydéns definition som lyder att ett vansinnesdåd är ett brott med dödlig utgång där gärningsman och offer är okända för varandra, där offret drabbas på en offentlig plats utan föregående provokation och där en psykiskt sjuk gärningsman har motiv som är irrationella och kopplade till paranoida 7

vanföreställningar eller liknande. 20 Denna definition ansågs dock problematisk då den bland annat förutsätter att gärningsmannen gripits när händelsen av pressen benämns som ett vansinnesdåd. Hur kan pressen annars veta att gärningsmannen och offret är okända för varandra, att brottet skett utan föregående provokation samt att gärningsmannen är en psykiskt sjuk med motiv som är irrationella och kopplade till paranoida vanförställningar eller liknande? Rydéns definition bedömdes ej kunna användas i denna studie då pressen benämnde mordet på Anna Lindh 2003 och mordet på en lärare i Örebro 2007 som vansinnesdåd innan någon gärningsman gripits. Vidare har när detta skrivs ännu ingen gärningsman gripits för det av pressen benämnda vansinnesdådet i Linköping 2004. Med anledning av ovanstående behövdes en egen definition av ordet vansinnesdåd skapas som inte var lika snäv som Rydéns men som samtidigt bidrog till att avgränsa materialet. Definitionen av detta för studien grundläggande begrepp kom att grundas på både de före studien genomgångna artiklarna och delar av Rydéns definition. Med vansinnesdåd menas i denna studie ett brott med dödlig utgång som av pressen benämnts som ett vansinnesdåd. Med anledning av att en egen definition av ordet vansinnesdåd skapades för studien görs ej anspråk på att resultaten i föreliggande studie skall gå att generalisera till att gälla andra av pressen benämnda vansinnesdåd än de som inkluderats i denna studie. 4 Tidigare forskning Offer i dagspressen Nilsson beskriver i boken Brottsoffer hur han analyserade artiklar publicerade mellan 1999-2002 i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt Västerbottens-Kuriren. 21 Syftet med studien var att undersöka vilken bild av brottsoffer som förmedlades i pressen. Han fann att den bild som förmedlades var att offren ofta varit utsatta för oprovocerat och slumpmässigt 20 Rydén, 2007 s. 8 21 Nilsson, 2003 8

våld samt att deras roll stärktes genom att det i nyhetsrapporteringen ofta gjordes en distinkt uppdelning, de oskyldiga offren och de onda, brutala och omänskliga gärningsmännen. 22 Även af Sandeberg har gjort en studie där fokus var på hur brottsoffer framställdes i pressen. 23 I sin c-uppsats analyserade hon artiklar publicerade i Aftonbladet och Dagens Nyheter med syftet att bland annat undersöka om beskrivningarna skiljde sig beroende på om det var en man eller en kvinna som var brottsoffer. Hon undersökte även hur fördelningen av män och kvinnor som brottsoffer var i de analyserade tidningarna. Hennes resultat visade på att kvinnliga brottsoffer ofta beskrevs som svaga och att deras känslor och tankar fick stort utrymme i artiklarna. När brottsoffren var män beskrevs dessa däremot aldrig som svaga och deras känslor och tankar fick inget utrymme alls. Vidare fann af Sandeberg att förekomsten av män som brottsoffer var större än förekomsten av kvinnor som brottsoffer. Gärningsmän i dagspressen I kontrast till det idealiska offret står den idealiske gärningsmannen. 24 I linje med detta skrev Sjölander 2004 en c-uppsats där han med den idealiske gärningsmannen som utgångspunkt analyserade hur gärningsmän beskrivs i pressen. 25 Ett socialkonstruktionistiskt synsätt präglade studien där det media förmedlar ansågs vara en konstruktion som kan leda till stämpling och stigmatisering. Hypotesen för studien var att det från år 1970 till 2000 skett en förskjutning mot att pressen i allt större utsträckning framställde gärningsmän med mindre medkänsla och allt mindre värnade om deras integritet. Resultaten visade att denna förskjutning till viss del skett. Sjölander fann att pressen publicerade fler och längre artiklar om våldsbrott år 2000 och att skildrandet av gärningsmännen gavs större utrymme än i de artiklar som publicerades 1970. Vidare ansåg Sjölander att gärningsmännen i större utsträckning kommit att av pressen stämplas och stigmatiseras men att pressen i lika stor utsträckning som 1970 värnade om gärningsmännens integritet. 22 Nilsson, 2003 s. 90, 93 23 af Sandeberg, 2004 24 Christie, 2001 s. 54. Se även avsnittet om det idealiska offret. 25 Sjölander, 2004 9

Även Heber har gjort en studie där utgångspunkten var hur Christie beskriver den idealiske gärningsmannen. 26 I sin c-uppsats jämförde hon hur den för mord dömde Jackie Arklöv samt Annika Östberg, som är dömd för medhjälp till mord, beskrevs av pressen utifrån Christies teori. Heber fann att skillnaderna i hur Arklöv och Östberg beskrevs av pressen var stora. Arklöv beskrevs i negativa termer som bland annat farlig, nynazist och som ett rovdjur medan Östberg ofta framställdes i positiva termer som glad, livfull och ärlig. 27 Hebers slutsats var att Arklöv uppfyllde kriterierna för den idealiske gärningsmannen och beskrevs som en sådan medan Östberg skildrades som en icke idealisk gärningsman även om hon till viss del skuldbelas. Våldsbrott i dagspressen Rasmussen och Höijer är forskare vid Örebro universitet och menar att media genom att alltmer rapportera om våldsbrott där gärningsmännen är psykiskt sjuka och genom att ge denna rapportering oproportionerligt stort utrymme, bidrar till att allmänheten förknippar psykisk sjukdom med våldsbrottslighet. 28 De utförde på uppdrag av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) en studie där de undersökte mediebilden av psykisk sjukdom och psykiatrin i samband med våldsbrott. I studien analyserade Rasmussen och Höijer artiklar publicerade i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan 10 september 2003 och 10 oktober samma år. Syftet var att undersöka hur orsakerna till våldsbrotten i termer av dispositionella och institutionella förklaringar framställdes av de analyserade tidningarna. 29 Resultatet visade att Aftonbladet i nästan hälften av artiklarna förklarade orsakerna till våldsbrotten med dispositionella orsaker medan Dagens Nyheter gjorde detta i ungefär en tredjedel av artiklarna. När det gällde institutionella orsaksförklaringar förekom dessa endast i en tiondel av de i Aftonbladet publicerade artiklarna medan det i Dagens Nyheter var ungefär en femtedel av alla artiklar som innehöll denna typ av förklaringar. 30 Förutom denna skillnad i orsaksförklaringar påtalar Rasmussen och Höijer att det till synes oförklarliga våldet fick större utrymme i Aftonbladet och att rapporteringen var ensidigare, råare och mer spekulativ. 31 26 Heber, 2001 27 Heber, 2001 s. 22, 28 28 Rasmussen & Höijer, 2005 s. 2 29 Med dispositionella förklaringar menas att orsakerna går att finna hos individen. Med institutionella förklaringar menas i det här fallet bristande psykiatri och politik. 30 Rasmussen & Höijer, 2005 s. 14 31 Rasmussen & Höijer, 2005 s. 13 10

Den ovan beskrivna forskningens relevans för denna studie ligger bland annat i att offren vid våldsbrott inte alltid framställs på samma sätt av pressen. Detta framkommer då Nilsson beskriver hur offrens roll vid våldsbrott, oavsett kön, av pressen stärktes genom att det i nyhetsrapporteringen ofta gjordes en distansering mellan offer och gärningsmän. Dessa resultat är dock ej i linje med af Sandebergs resultat då hon fann att detta endast skedde då offren var kvinnor. Dessa motstridiga resultat väcker frågan om någon distansering skedde vid nyhetsrapporteringen rörande de i studien inkluderade vansinnesdåden och hur denna distansering i så fall uttrycktes. Sjölander fann, som beskrivits ovan, att gärningsmännen vid våldsbrott kommit att hamna alltmer i fokus vid nyhetsrapporteringen och att de vid denna alltmer stigmatiseras och stämplas. Att fokus vid nyhetsrapporteringen ligger på gärningsmännen innebär dock ej per automatik att detta bidrar till stigmatisering och stämpling av denne. Detta framkommer av den ovan beskrivna studien av Heber då hon fann att Jackie Arklöv i större utsträckning än Annika Östberg beskrevs i negativa termer. Då de resultat Sjölander och Heber funnit inte är helt i linje med varandra är det av relevans att analysera resultaten i föreliggande studie i förhållande till den ovan beskrivna forskningen rörande pressens bild av gärningsmän. I inledningen beskrevs att gärningsmännen vid de av pressen beskrivna vansinnesdåden som skedde under 2003 ofta framställdes som psykiskt sjuka. Denna form av dispositionella orsaksförklaringar förekommer ofta i form av psykisk sjukdom vid våldsbrott vilket, som påtalats ovan, framkommit av forskning utförd av Rasmussen och Höijer. Genom att beskriva gärningsmännen som psykiskt sjuka förmedlas en bild av dessa som kan sägas bidra till att distansera offren från gärningsmännen. Detta gör att den bild som förmedlas av gärningsmännen i de för denna studie inkluderade artiklarna är intressant att jämföra med Rasmussens och Höijers forskning. 5 Teori Syftet med föreliggande studie var att kvalitativt undersöka vilken bild pressen förmedlade av offer och gärningsmän i samband med nyhetsrapporteringen rörande de i studien inkluderade vansinnesdåden. Som beskrivits ovan har tidigare forskning funnit att offer och gärningsmän i vissa fall distanseras när pressen rapporterar kring våldsbrott. Detta kan sägas ske bland annat genom att offren i vissa fall beskrivs som svaga medan gärningsmännen beskrivs som onda och 11

psykiskt sjuka. Denna distansering kan sägas utgöra kärnan i Christies teori om det idealiska offret. 32 Det idealiska offret Med det idealiska offret skriver Christie att han ej åsyftar dem som själva ser sig som offer eller dem som oftast utsätts för brott i samhället. 33 Han menar istället en person som om den utsätts för ett brott lättast får status som just brottsoffer. Enligt Christie är det inte självklart att en person som råkat ut för ett brott erhåller denna status. Han menar att offret behöver uppfylla vissa kriterier: 34 Offret är att anse som svag på grund av hög ålder, låg ålder eller sjukdom. Offret är upptagen med något som anses som respektabelt, till exempel ta hand om sin syster. Offret utsätts för brottet på en ej klandervärd plast vid en ej klandervärd tidpunkt, till exempel på en offentlig plats under dagtid. Offret är tillräckligt starkt för att orka framhäva sin rätt som offer. Offret har ingen tidigare relation till gärningsmannen. Gärningsmannen är stor och ond. En stor riskgrupp i samhället när det gäller att utsättas för våldsbrott är yngre män i åldern 16-35 år som deltar i nöjeslivet. 35 Trots att denna grupp alltså ofta är utsatta för allvarlig brottslighet har de i linje med Christies teori om det idealiska offret svårt att erhålla offerstatus. Detta då de bland annat är i en ålder då de generellt ej anses som svaga. De är även upptagna med ett ej respektabelt projekt under en tidpunkt som är klandervärd. Christie menar att ett brottsoffer åläggs en del av skulden om denne kunde ha undvikit situationen genom att ej befinna sig på platsen för brottet under den tidpunkt den gjorde. 36 32 Christie, 2001 s. 46-60 33 Christie, 2001 s. 47 34 Christie, 2001 s. 48, 50 35 Christie, 2001 s. 55; Statistiska Centralbyrån, 2004 s. 11 36 Christie, 2001 s. 48 12

Enligt Christie krävs för att ett offer skall anses som idealiskt en idealisk gärningsman. 37 Dessa skapar varandra då avståndet dem emellan avseende bland annat styrka och moral gör att vi sympatiserar mer med offret och fördömer gärningsmannen. Christie menar att detta avstånd skapas genom att gärningsmannen anses som olik offret genom att vara ur moralisk synpunkt svart i jämförelse med det vita offret. 38 Vidare menar han att den allmänna bilden av gärningsmannen är att denne är farlig, kommer någon annanstans ifrån och knappt är en människa. 39 Christie påtalar dock problemet med att gärningsmän vid våldsbrott oftast inte är idealiska då de vanligtvis har en relation till offret. Vidare menar Christie att våldsbrott ofta äger rum på en offentlig plats där både offret och gärningsmannen är berusade och att det ofta då råder oklarheter om hur våldet egentligen startade. Emellertid råder, liksom kring vem som är att anse som ett idealiskt offer, problem kring rollen som idealisk gärningsman. Detta då rollen som offer och gärningsman ofta överlappar varandra på så sätt att personen ena dagen kan vara ett offer och nästa en gärningsman. Detta problem har bland annat uppmärksammats av Rydhamn et al. som påtalat problematiken kring narkotikamissbrukares växlande roller mellan offer och gärningsmän. 40 Christies teori om det idealiska offret ansågs motiverad att utgå ifrån i denna studie då den i de fall den går att applicera distanserar offer och gärningsman. En sådan distansering bidrar till den bild som förmedlas av offer och gärningsmän då den förstnämnde framstår som oskyldig medan gärningsmannen framstår som bland annat ond och farlig. Men hur är det då med vansinnesdåd, är det inte på förhand självklart att teorin går att applicera på vansinnesdåd då det som beskrivits i inledningen ofta av pressen beskrivs vara psykiskt sjuka som begår denna form av brott? Visserligen kan psykisk sjukdom anses bidra till en distansering av offer och gärningsman men att vara psykiskt sjuk innebär ju ej per automatik att vara ond, farlig eller moraliskt svart såsom Christie beskriver en idealisk gärningsman. Det krävs alltså att pressen beskriver gärningsmännen i termer som inte enbart distanserar denne från offret utan dessa beskrivningar behöver enligt Christies teori vara negativa. Som beskrivits ovan visar tidigare forskning att gärningsmän till våldsbrott inte alltid av pressen beskrivs i negativa termer vilket motiverar valet att utgå från Christies teori om det idealiska offret i denna studie. 37 Christie, 2001 s. 54 38 Christie, 2001 s. 55 39 Christie, 2001 s. 55 40 Rydhamn et al., 2007 13

6 Metod Innehållsanalys Genom innehållsanalys kan man på ett systematiskt sätt beskriva innehållet i till exempel en text. 41 Metoden har använts för att analysera texter ända sedan 1700-talet då ett antal psalmer analyserades för att se om dessa innehöll något som kunde sägas underminera den svenska kyrkan. 42 Bergström och Boréus skriver att innehållsanalys i form av analys av tidningar skedde redan i slutet av 1800-talet för att undersöka vilken form av text som förmedlades. 43 Enligt Wimmer och Dominick har innehållsanalys använts under modern tid för att bland annat undersöka mängden propaganda i tidningar. 44 Innehållsanalysen i denna studie Det är inte alltid meningsfullt att räkna till exempel förekomsten av vissa ord för att kunna dra slutsatser om en text. En hög förekomst av ett visst ord gör inte nödvändigtvis att detta är det viktigaste i den analyserade texten. 45 Bergström och Boréus menar att det ibland är viktigare hur något sägs än hur många gånger det sägs. 46 De menar också att en kvantitativ innehållsanalys endast inriktar sig på vad som uttryckligen skrivs, inte underliggande budskap som kan vara väl så viktiga. Vidare ser Bergström och Boréus ett problem med kvantitativ innehållsanalys i att den inte tar hänsyn till sammanhanget och att de analysinstrument som används inte tillåter texten tala. Vad som beskrivits var anledningen till att en kvalitativ innehållsanalys ej valdes till förmån för en kvalitativ sådan. Vid en kvalitativ innehållsanalys ges forskaren möjligheten att göra tolkningar av innehållet i en text som inte är möjliga i samma utsträckning vid kvantitativ innehållsanalys. 47 Detta bedömdes gagna studien då den teoretiska utgångspunkten i form av Christies teori bedömdes vara beroende av tolkningar. Vid en kvalitativ innehållsanalys kan man analysera textmaterialet utifrån förutbestämda teman vilka kan justeras eller kompletteras under studiens gång. 48 På detta sätt ges forskaren en stor frihet i sin analys vilket kan bidra till att kringgå de problem som en kvantitativ metod ofta medför. Att på 41 Bergström & Boréus, 2005 s. 44 42 Bergström & Boréus, 2005 s. 43 43 Bergström & Boréus, 2005 s. 43 44 Wimmer & Dominick, 1997 s. 111 45 Bergström & Boréus, 2005 s. 77; Wimmer & Dominick, 1997 s. 112 46 Bergström & Boréus, 2005 s. 77 47 Bergström & Boréus, 2005 s. 44 48 Merriam, 1994 s. 129 14

detta sätt analysera de i studien inkluderade artiklarna utifrån teman som var i linje med Christies teori ansågs vara ett bra sätt att genomföra analysen av materialet på. Resultaten vid kvalitativ innehållsanalys presenteras genom att tolkningar görs som sedan åskådliggörs och styrks med hjälp av citat från de analyserade texterna vilket ansågs bidra till att behålla en kvalitativ natur i materialet vilket enligt Bryman är en styrka med kvalitativ innehållsanalys. 49 Material och avgränsningar Aftonbladet (AB), Expressen (EX), Dagens Nyheter (DN) samt Svenska Dagbladet (SvD) är våra största rikstäckande dagstidningar. 50 Detta samt att de ges ut sju dagar i veckan motiverade valet att inkludera dessa i studien då de ansågs nå och läsas av en stor mängd människor. För att avgränsa materialet till en för studien hanterbar mängd nyhetsartiklar valdes perioden 1 januari 2003 till och med 31 december 2007. 51 Att just denna period valdes berodde på att det som beskrivits i inledningen skedde ett flertal händelser under bara ett par månader 2003 som alla av pressen benämndes som vansinnesdåd. Då dessa fick stor uppmärksamhet i pressen samt att den opinion som kom att väckas bidrog till påbörjandet av en nationell psykiatriutredning, ansågs nyhetsrapporteringen under detta år intressant att undersöka. Rydén skriver att många uppfattat en ökning av vansinnesdåden efter 2003 vilket även det motiverade att undersöka perioden från och med 2003. 52 I linje med den tidigare beskrivna definitionen avgränsades materialet till att endast omfatta artiklar rörande brott som av pressen benämnts som vansinnesdåd och som resulterat i att ett eller fler av offren avlidit. 49 Bryman, 2006 s. 364 50 http://www.ts.se/public/index.aspx. 51 En nyhetsartikel svarar i stor utsträckning på frågorna vad som hänt, när det hände, vem/vilka som var huvudpersonerna, var händelsen inträffade, hur det gick till samt i vissa fall varför händelsen inträffade. http://www.edu.fi/svenska/mlm/mediekunskap/tidningarna/tidningarna5_1.html 52 Rydén, 2007 s. 18 15

Syftet med föreliggande studie var att undersöka nyhetsrapporteringen i samband med vansinnesdåd. Med anledning av detta gjordes en avgränsning till att endast inkludera artiklar publicerade samma dag som respektive vansinnesdåd skett samt under de tre nästföljande dagarna. Detta var grundat på den subjektiva uppfattningen att rapporteringen i form av nyhetsrapportering minskade ju mer tid som gått efter det att vansinnesdådet skett till att istället övergå till rapportering rörande orsaker. En annan orsak till avgränsningen var att denna i sig bidrog till att hålla mängden material nere till en mängd som skulle vara hanterbar inom ramen för föreliggande studie. Urval En trunkerad sökning på ordet vansinnesdåd gjordes i databasen Mediearkivet. 53 De utvalda tidningarna för sökningen var Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Sökningen var begränsad till perioden 1 januari 2003 till 31 december 2007 och resulterade i 251 artiklar. I databasen Presstext gjordes en sökning utifrån samma kriterier vilket resulterade i 188 artiklar. De utvalda tidningarna för sökningen i Presstext var Expressen och Dagens Nyheter. Ur de sammanlagt 439 artiklarna identifierades elva vansinnesdåd i linje med den tidigare beskrivna definitionen. 54 Med hjälp av dessa artiklar fastställdes datum för när varje vansinnesdåd begicks. En trunkerad sökning gjordes separat för varje identifierat vansinnesdåd där tidsperioden begränsades till att omfatta dagen då dådet skedde samt de tre nästföljande dagarna. När det gäller beslutet att inkludera artiklar publicerade samma dag som ett vansinnesdåd skett uppfattades detta till en början möjligen kunna utgöra ett problem. Anledningen till detta var att det två kvällstidningarna i studien, Aftonbladet och Expressen, möjligen skulle ha haft större möjlighet att ha hunnit producera och publicera artiklar samma dag som ett vansinnesdåd skett. Emellertid trycks de båda kvällstidningarna numer liksom Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet på natten och ges ut på morgonen vilket gör att de alla finns läsarna tillhanda i affärerna tidigt på morgonen. När materialet för studien samlats in visade det sig att endast Expressen publicerat några artiklar överhuvudtaget samma dag som ett vansinnesdåd skett. Med anledning av att alla de fyra tidningarna trycks på natten antogs att dessa artiklar 53 En trunkerad sökning innebär att en asterisk (*) sätts efter sökordet. Detta ersätter alla tänkbara fortsättningar på sökordet vilket ökar möjligheten för träffar vid sökning i en databas. 54 För presentation av dessa, se bilaga 1. 16

publicerats i extraupplagor som tryckts på dagtid. Då antalet artiklar som publicerats samma dag som ett vansinnesdåd skett var väldigt få samt att alla i studien inkluderade tidningar antogs ha samma möjlighet att trycka extraupplagor, bedömdes detta ej påverka studiens resultat i alltför stor utsträckning. Alternativet hade varit att utesluta dagen för vansinnesdåden ur sökningarna efter artiklar. Detta bedömdes dock påverka studien mer negativt än om de fyra artiklarna i Expressen inkluderades. För att i största möjliga mån få med all nyhetsrapportering rörande de olika vansinnesdåden varierade sökorden för sökningarna beroende på vilket vansinnesdåd sökningen gällde. 55 Dessa sökord baserades på den nyhetsrapportering som skedde i de artiklar som tidigare hade lästs för att fastställa datum för de olika vansinnesdåden. Vid sökningarna användes som framgår av bilaga 2 ordet vansinnesdåd vid samtliga elva vansinnesdåd. Utöver detta sökord gjordes bedömningen att orten eller platsen där vansinnesdådet inträffade var ett troligt återkommande ord i artiklarna. Dessutom antogs att eventuella namn på offren ofta skulle förekomma i artiklarna vilket gjorde att dessa användes som sökord i de fall dessa kändes till. Slutligen användes eventuella specifika detaljer som ansågs utmärkande för respektive vansinnesdåd såsom till exempel järnspett, radiostyrd samt styvdotter. Problemet med att olika sökord användes kan ha gjort att artiklar rörande de olika vansinnesdåden ej kommit med i studien. Exempelvis gav sökorden för vansinnesdådet på Öland inga träffar alls när sökningen gällde artiklar publicerade i Dagens Nyheter. Till detta finns när detta skrivs ingen annan förklaring än att det möjligen kan ha rört sig om problem med databasen Mediearkivet rörande artiklar publicerade i Dagens Nyheter under den aktuella perioden. Det som talar för detta är att sökningarna med samma sökord gav träffar i de övriga tre tidningarna. Då syftet med studien var att analysera kvällspressens nyhetsrapportering uteslöts i detta skede de artiklar som ej var nyhetsartiklar såsom till exempel ledare, debattartiklar och insändare. Antalet artiklar för studien blev slutligen 308 stycken (99 i Aftonbladet, 105 i Expressen, 45 i Dagens Nyheter samt 59 i Svenska Dagbladet). 56 55 I bilaga 2 redogörs för de använda sökorden för respektive vansinnesdåd. 56 Tabellen i bilaga 3 visar antal publicerade artiklar i respektive tidning vid respektive vansinnesdåd. 17

Tillvägagångssätt För att svara på frågorna om vilken bild som förmedlades av offren och gärningsmannen utfördes en kvalitativ innehållsanalys. I inledningsskedet av den kvalitativa analysen lästes samtliga artiklar för att skapa en övergripande uppfattning om innehållet i dessa. Baserat på Christies teori om det idealiska offret samt läsningen av artiklarna skapades ett antal teman som alla ansågs motsvara vad Christie beskriver är egenskaper som sammantaget gör ett idealiskt offer respektive idealisk gärningsman. De teman som skapades gällande offren var svag, respektabelt projekt, ej klandervärd plats vid en ej klandervärd tidpunkt, styrka att hävda sin offerstatus samt ingen tidigare relation. För gärningsmännen skapades teman som benämndes tidigare dömd, missbrukare, farlig, hatisk/ej ångerfull/likgiltig samt psykiskt sjuk. För att tolkningen av de olika artiklarna skulle bli så likvärdig som möjligt utfördes analysen i tre steg. Först analyserades samtliga artiklar med de teman som skapats för att motsvara Christies teori om det idealiska offret. När denna analys slutförts genomfördes analysen med de teman som var skapade för att motsvara den idealiske gärningsmannen. Vid analyserna rörande offren och gärningsmännen lästes samtliga artiklar och när ett tema påträffades gjordes en markering i form av en i förväg bestämd förkortning för respektive tema. När respektive analys var genomförd gicks materialet igenom ännu en gång för att göra en sammanställning av de i texten funna citat som ansågs vara i linje med de olika teman som valts för att beskriva offer respektive gärningsmän. När samtliga teman gällande offer och gärningsmän exemplifierats i den mån det var möjligt gjordes en tolkning av den i artiklarna förmedlade bilden av offren och gärningsmännen. På detta sätt fastslogs om denna var i linje med Christies teori om det idealiska offret. Validitet och reliabilitet Med validitet menas att en studie verkligen mäter det den avser att mäta. 57 Wimmer och Dominick menar att risken för att en studie har låg validitet är stor om ett bristfälligt urval skett, teman överlappar varandra eller om reliabiliteten är låg. 58 Bergström och Boréus anser 57 Wimmer & Dominick, 1997 s. 131 58 Wimmer & Dominick, 1997 s. 131 18

att validiteten kan vara ett problem vid innehållsanalys bland annat på grund av att ord ofta rycks ur sitt sammanhang och att språket tenderar att variera under olika tidsperioder. 59 I föreliggande studie har en tydlig definition av vad som i studien definieras som ett vansinnesdåd eftersträvats i så stor utsträckning som möjligt. Vidare har ett tydligt avgränsat urval skett vilket bidrar till en god validitet i linje med vad som beskrivits ovan. Då en kvalitativ metod valdes för att undersöka bilden av offer och gärningsmännen har analysen av materialet skett manuellt vilket gjort att hela sammanhang har kunnat utläsas vilket i linje med vad som beskrivits ovan bidrar till att säkra validiteten. Genom att analysen av hur offer och gärningsmän förmedlas utgick från olika teman i linje med Christies teori om det idealiska offret har ett tydligt fokus på vad som avsågs att undersökas hållits analysen igenom. Emellertid kan möjligen just de teman som skapats för analysen bidragit till validitetsproblem då de bygger på en subjektiv bedömning av vad som är egenskaper eller beskrivningar i linje med vad Christie menar är ett idealiskt offer respektive gärningsman. För att hantera detta eventuella validitetsproblem skapades de teman som skulle användas i analysen så ordagrant som möjligt i linje med Christies beskrivningar. Med hög reliabilitet menas att upprepade analyser av samma material ger samma resultat och leder till samma slutsatser varje gång de utförs. 60 För att undvika reliabilitetsproblem kan man till exempel vara noga med att definiera de teman som skall undersökas. 61 Liksom beskrivits ovan kan möjligen även reliabilitetsproblem gällande studien föreligga på grund av de teman som använts vid analysen. Även om Christie beskriver de egenskaper ett idealiskt offer respektive gärningsman skall ha är vad som är att anse som delar av dessa väldigt subjektivt. Vad till exempel en ond gärningsman är eller hur denne kan beskrivas varierar troligen beroende på vem man frågar. Således torde studier med Christies teori om det idealiska offret som utgångspunkt vara väldigt svåra att utföra utan att dessa problem uppstår. Detta då det till exempel är troligt att en gärningsman av pressen sällan ordagrant beskrivs som moraliskt svart i jämförelse med offret. Som beskrivits ovan försökte detta problem hanteras genom att de olika temana skapades så ordagrant med Christies beskrivningar som möjligt. För att tolkningen av vad som enligt Christie är att anse som ett idealiskt 59 Bergström & Boréus, 2005 s. 78-79 60 Frankfort-Nachmias & Nachmias, 1996 s. 170; Wimmer & Dominick, 1997 s. 126 61 Wimmer & Dominick, 1997 s. 127 19

offer respektive gärningsman inte skulle komma att förändras under studiens gång utfördes analyserna i flera omgångar. Detta genomfördes genom att materialet först analyserades med Christies beskrivning av ett idealiskt offer som utgångspunkt för att vid nästa analys fokusera på den idealiske gärningsmannen. På så sätt minimerades risken för att materialet skulle tolkas på olika sätt då tiden mellan analyserna var så kort som möjligt. 7 Resultat och Analys Bilden av offren som svaga Som beskrivits tidigare menar Christie att ett offer för att lättast erhålla status som just ett offer ska vara att anse som svag på grund av hög ålder, låg ålder eller sjukdom. 62 I linje med detta beskrivs vid sex av de elva vansinnesdåden hur offren varit att anse som svaga. Vid nyhetsrapporteringen rörande vansinnesdådet i Åkeshov beskriver Aftonbladet bland annat hur gärningsmannen dödat Lennart Landin, 71. 63 Att offren är att anse som svaga framkommer även i Svenska Dagbladet när de skriver att gärningsmannen angrep cyklande barn och pensionärer. 64 När det gäller fallet i Gamla Stan drabbades ett stort antal människor när de kom i vägen för gärningsmannens skenande bil. Om offren skrivs bland annat att personerna som mejades ner av 50-åringen är i åldrarna 20-79 år vilket påtalar offrens i vissa fall höga ålder. 65 Vid mordet i Arvika beskrivs i Dagens Nyheter att en man greps efter knivmordet på en femårig flicka. 66 I Svenska Dagbladet beskrivs hur en man som stått gömd bakom förskolan [rusar] fram och hugger femåringen till döds med en kniv. 67 Även vid dubbelmordet i Linköping var ett av offren att anse som svag på grund av sin låga ålder. Expressen skriver att Mohamad Ammouri, 8, jagades av mördaren innan han knivhöggs till döds. 68 Vid vansinnesdådet i Tungelsta framkommer i Expressen bland annat när hur en 26- årig man mördat sin 12-åriga styvdotter. 69 I Dagens Nyheter påtalas även att den 62 Christie, 2001 s. 48 63 Aftonbladet, 2003-05-21, T-banedramat Mord kan inte bevisas Den misstänkte har ingen förklaring till sitt vansinnesdåd. 64 Svenska Dagbladet, 2003-05-20, En man i 70-årsåldern dödades och sju skadades 65 Aftonbladet, 2003-06-01, 54-årig kvinna dödad minst 16 skadade 66 Dagens Nyheter, 2003-09-13, Psyksjuk erkände mordet i Arvika 67 Svenska Dagbladet, 2003-09-12, Femåring höggs till döds Psykiskt sjuk man gripen för knivöverfall på dagis i Arvika 68 Expressen, 2004-10-22, Åttaåringen jagades före knivattacken 69 Expressen, 2006-05-30, Nu skyddas han till livet. Misstänkt för mord flyttad efter krisen 20

mördade 12-åringens kamrat har låg ålder då man skriver att hennes 13-åriga klasskamrat får leva med ärren från knivhuggen och våldtäkten hon utsattes för. 70 Slutligen hade offret vid vansinnesdådet i Norrahammar låg ålder. Detta framkommer bland annat i Aftonbladet där det beskrivs hur en kvinna lägger blommor bredvid ljusen på platsen där Tobias, 8, mördades. 71 som upptagna med ett respektabelt projekt För att ett offer ska erhålla full status som offer menar Christie att denne bör vara upptagen med ett respektabelt projekt när brottet inträffar. 72 Detta kan tolkas som att offret för att vara att anse som idealiskt ej bör vara upptagen med något denna kan klandras för. I linje med detta var många av offren vid vansinnesdåden upptagna med vad som är att anse som ett respektabelt projekt. Vid dådet i Åkeshov beskrivs bland annat hur 71-årige Lennart på vägen hem från sin löparrunda blev / / attackerad och ihjälslagen. 73 Svenska Dagbladet skriver att gärningsmannen bland annat angrep en kvinnlig bilist och cyklande barn. 74 Vid vansinnesdådet i Gamla Stan rapporteras bland annat om hur en kvinna tillsammans med sin man och 27-åriga dotter var / / i Stockholm för att hälsa på vänner till familjen och hur bara dottern och maken återvände från promenaden genom Gamla stan. 75 Även Anna Lindh var upptagen med ett respektabelt projekt då hon mördades på varuhuset NK i Stockholm. Detta exemplifieras av att Aftonbladet skriver att utrikesminister Anna Lindh gick på shoppingrunda /.../ och mötte sin mördare. 76 Dagen efter mordet på Anna Lindh mördades en 5-årig flicka i Arvika när den dagisgrupp hon tillhörde precis [hade] kommit tillbaka efter en skogsutflykt. 77 Vid vansinnesdådet i Linköping beskrivs hur det 56-åriga offret precis lämnat sitt hem / / för att gå till jobbet. 78 I Expressen beskrivs hur den 8-årige Mohamad lämnade familjens lägenhet för att gå till skolan. 79 Till skillnad från Mohamad i Linköping var 8-årige Tobias i Norrahammar på väg hem från skolan när han mördades. Expressen som 70 Dagens Nyheter, 2006-05-30, Tragedin omöjlig att förutse 71 Aftonbladet, 2007-01-27, Vi finns för varandra nu Jönköping en stad i sorg efter mordet 72 Christie, 2001 s. 48 73 Expressen, 2003-05-21, Han älskade sin löpning. Lennart Landin, 71, slogs ihjäl av järnspettmannen 74 Svenska Dagbladet, 2003-05-20, En man i 70-årsåldern dödades och sju personer skadades 75 Expressen, 2003-06-01, Maken såg henne dö. 54-årig kvinna från Halmstad avled mitt i folkvimlet 76 Aftonbladet, 2003-09-12, Lindhs väg till mordplatsen 77 Svenska Dagbladet, 2003-09-12, Femåring höggs till döds Psykiskt sjuk man gripen efter knivöverfall på dagis i Arvika 78 Aftonbladet, 2004-10-31, Det är som en ond dröm Anna-Lena var en älskad maka och mamma 79 Expressen, 2004-10-22, Åttaåringen jagades före knivattacken 21

skriver att 8-åringen mördades när han var på väg hem från skridskobanan. 80 Detta påtalas även av Aftonbladet som skriver att Tobias hade åkt skridskor och var på väg hem från skolan / / [när gärningsmannen dök] upp - med en kniv i handen. 81 Vid vansinnesdådet i Finsta befann sig 20-årige Jenni i sitt hem där hon matade parets ettåriga son när gärningsmannen stormade in i huset och attackerade henne. 82 Till skillnad från Jenni var det vid vansinnesdådet i Nyköping gärningsmannen som befann sig i sitt hem. Mordet på en polis skedde då denne tillsammans med sina kollegor skulle hämta mannen efter att en psykiatrisk klinik bett polisen om hjälp för att tvångsomhänderta honom. 83 Den mördade polisen befann sig på sin arbetsplats när denne blev mördad vilket även var fallet vid vansinnesdådet i Örebro. Dagens Nyheter skriver att studierektorn och forskaren Fuat Deniz överraskades av en beväpnad man i en av skolans lokaler. 84 Om mordet beskriver Expressen hur läraren mördades då han var på väg till gymmet i skolans lokaler. 85 som attackerade på en ej klandervärd plats vid en ej klandervärd tidpunkt För att erhålla full status som brottsoffer menar Christie att offret måste ha vistats på en ej klandervärd plats vid en ej klandervärd tidpunkt. 86 En offentlig plats under dagtid är att anse som en ej klandervärd plats och tidpunkt. Dessa var förhållandena bland annat då 71-årige Lennart mördades vid Åkeshovs tunnelbana. Som beskrivits tidigare var det på vägen hem från sin löparrunda som han blev attackerad och ihjälslagen. 87 Utan att någon tid på dygnet anges i samband med ovanstående citat får man anta att 71-årige Lennart motionerade på dagtid vilket styrks med att Aftonbladet skriver att det hade varit idrottsdag på Nya Elementarskolan och de flesta av de 550 eleverna hade gått hem när galningen löpte amok. 88 Att vansinnesdådet skedde på en offentlig plats görs tydligt när ett vittne säger sig hamnat mitt i kaoset på Åkeshovs tunnelbana. 89 När en man i Gamla Stan mindre än två veckor senare dödar två och skadar 30 med sin bil framkommer att det skett på en offentlig plats och under dagtid då Expressen skriver klockan 12.31 körde 50-åringen in på Västerlånggatan, ett av 80 Expressen, 2007-01-27, Rädd och förvirrad. Misstänkte mördaren visste knappt vem han var 81 Aftonbladet, 2007-01-26, Höggs på skolvägen Vittne: Mördaren såg oberörd ut 82 Expressen, 2007-04-10, Han var kär i mig. Jenni, 20, berättar om morddramat i skräckbyn 83 Svenska Dagbladet, 2007-06-22, Ingen rubrik tillgänglig 84 Dagens Nyheter, 2007-12-14, Den mördade läraren var en förebild för många assyrier 85 Expressen, 2007-12-14, De sörjer mördade läraren 86 Christie, 2001 s. 48 87 Expressen, 2003-05-21, Han älskade sin löpning. Lennart Landin, 71, slogs ihjäl av järnspettmannen 88 Aftonbladet, 2003-05-20, Han slog vilt med spettet 32-åring löpte amok 70-åring dödades sju misshandlades 89 Aftonbladet, 2003-05-20, Han skrek: Skjut mig, skjut mig 22

Stockholms populäraste promenadstråk, och tryckte ned gaspedalen. 90 Att utrikesministern Anna Lindh attackerats på en offentlig plats under dagtid framkom frekvent i de olika tidningarna. Detta beskrevs bland annat i Dagens Nyheter som dagen efter vansinnesdådet skrev att det var strax efter klockan 16 som Anna Lindh knivskars allvarligt på NK i centrala Stockholm. 91 Svenska Dagbladet skriver samma dag att utrikesminister Anna Lindh attackerades av en knivbeväpnad man mitt bland kunder och anställda på NK i går eftermiddag. 92 Dagen efter attacken mot Anna Lindh mördades även 5-åriga Sabina på en plats som får anses vara offentlig. Detta framkommer då Aftonbladet skriver att den 25-årige mannen gick lugnt fram till barnen som lekte på Gategårdens dagis i Arvika. 93 Ungefär ett år efter att Sabina mördats i Arvika faller ytterliggare ett barn offer för ett vansinnesdåd. Denna gång sker det i Linköping och offren är 8-årige Mohamad och 56-åriga Anna-Lena, även denna gång sker vansinnesdådet på en offentlig plats. Expressen skriver om morden att det enda vi vet är att Anna-Lena Svenson, 56, och Mohamad Ammouri, 8, mördades på öppen gata i Linköping i går. 94 När 8-årige Tobias mördas i Norrahammar i januari 2007 är mordplatsen liknande den i Linköping. Enligt Svenska Dagbladet mördas Tobias utanför Smedjegårdens äldreboende. 95 Dagens Nyheter beskriver även de hur Tobias angripits på en offentlig plats och under dagtid när de skriver att det var strax före klockan 13 på torsdagen som pojken attackerades på öppen gata i Norrahammar utanför Jönköping. 96 som starka nog att hävda sin offerstatus För att offret skall få full status som offer menar Christie att denne måste ha tillräcklig styrka för att kunna göra sitt fall uppmärksammat. 97 I de flesta artiklar som inkluderades i denna studie framkom inget om detta. Anledningen var att fokus i nyhetsrapporteringen rörande offren var de offer som avlidit till följd av vansinnesdådet. Av naturliga skäl hade dessa ej möjlighet att hävda sin offerstatus och att andra i vissa fall försökte göra detta åt dem uppfattades i denna studie ej vara i linje med vad Christie avser rörande offrets styrka att göra sig hörd. Emellertid fanns ett intressant undantag från ovanstående. Vid vansinnesdådet i 90 Expressen, 2003-06-01, Hej pappa Vi lever. Systrarna Hanne och Anja överlevde på dödens gata 91 Dagens Nyheter, 2003-09-11, Attentatet var troligen planerat 92 Svenska Dagbladet, 2003-09-11, Gud han har knivhuggit mig 93 Aftonbladet, 2003-09-12, Här mördades femåringen Psykiskt sjuk man greps för vansinnesattacken 94 Expressen, 2004-10-20, Brutalt mördad. Mohamad, 8, var försenad till skolan då överföll knivmannen 95 Svenska Dagbladet, 2007-01-26, Psykdömd greps för mordet Jönköping i chock efter vansinnesdåd där 8- åring höggs ihjäl den misstänkte skrevs ut från rättspsyk i november 96 Dagens Nyheter, 2007-01-26, Psykdömd man greps för knivdåd 97 Christie, 2001 s. 50 23