a samhällsskydd ch beredskap 1 (23) Årsrapprt för det svenska arbetet inm CBRNE/farliga ämnen, 2018.
samhällsskydd ch beredskap 2 (23) Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 4 2. Bakgrund... 5 2.1 Årsrapprten... 5 3. Arbete inm den aktörsgemensamma CBRNE-strategin... 6 3.1 Infrmatins- ch utbildningsmaterial till stöd för arbetet med strategin... 6 3.2 Aktörsgemensam arbetsgrupp... 6 3.3 Aktörsgemensamma möten... 7 3.4 Pririterade mråden... 7 Pririterade mrådet - Katastrfmedicin... 7 Pririterade mrådet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) ch utmhusalarmering... 7 Pririterade mrådet Gränskntrll av farliga ämnen... 8 Pririterade mrådet Analys av mikrrganismer... 9 Pririterade mrådet Samverkan... 9 Pririterade mrådet Krav på perativ CBRNE-förmåga... 10 Pririterade mrådet Experter ch nyckelfunktiner... 10 Pririterade mrådet Bedömning av skyddsnivå... 10 Pririterade mrådet Det kända kända... 11 3.5 Utbildningskartläggning... 12 3.6 Samverkan med samverkansmrådet, SOFÄ... 13 3.7 A Eurpean Agenda n Security EU actin plan n CBRN... 13 3.8 Östersjöreginen CBRNE samarbetet... 13 4. Infrmatin från aktörerna CBRNE-arbete 2018... 14 4.1 Lagstiftning sm är ny eller reviderad... 14 4.2 Pågående regeringsuppdrag... 14 Plismyndigheten... 14 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)... 14 Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)... 15 Försvarets frsknings institut (FOI)... 15 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)... 15 samhällsskydd ch säkerhet (MSB)... 15 Länsstyrelser... 15 4.3 Pågående prjekt eller utvecklingsarbeten... 15 Jrdbruksverket (SJV)... 15 Plismyndigheten... 16
samhällsskydd ch beredskap 3 (23) Livsmedelsverket... 16 Scialstyrelsen (SS)... 16 Flkhälsmyndigheten (FHM)... 16 Kustbevakningen (KBV)... 16 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)...17 Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)...17 Försvarets frskningsinstitut (FOI)...17 Sjöfartsverket...17 samhällsskydd ch säkerhet (MSB)...17 Länsstyrelser... 18 4.4 Hur används CBRNE-strategin... 19 4.5 Aktiviteter sm aktörer lyfter fram... 20 Plismyndigheten... 20 Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)... 21 Länsstyrelsen Västra Götaland... 21 Sjöfartsverket... 21 Länsstyrelsen Västerbtten... 21 Länsstyrelsen Halland... 21 4.6 CBRNE-arbeten sm relaterar till civilt försvar ch ttalförsvar. 22 Livsmedelsverket... 22 Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)... 22 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)... 22 Försvarets frskningsinstitut (FOI)... 22
samhällsskydd ch beredskap 4 (23) 1. Sammanfattning Arbetet inm CBRNE-mrådet har varit intensivt ch mfattande under 2018 ch kännetecknas av ett strt antal aktiviteter bland alla aktörer. Inm ramen för CBRNEstrategin har tyngdpunkten legat på att mhänderta ch analysera de pririterade mrådena. Av de ni mråden sm ursprungligen identifierades återstår endast ett par mråden att ta hand m ch arbetet har kännetecknats av ett strt engagemang av deltagande aktörer med en vilja att finna lösningar ch underlag för vidare åtgärder. En viktig mötesplats för att diskutera CBRNE-frågr är de aktörsgemensamma CBRNEmötena sm hålls två gånger per år där strävan är att aktörer från alla nivåer ska kunna dela ch sprida viktig infrmatin sm kan påverka det dagliga arbetet. Årets möten var mycket välbesökta med över 100 deltagare från ett 30-tal aktörer där de fick ta del av över 35 lika presentatiner. Respnsen från deltagarna har varit mycket psitiv ch de ser ckså mötena sm bra tillfälle till att träffas ch bilda nätverk för frtsatt arbete. Ett av syftena med årsrapprten är ckså att ge alla en överblick hur det svenska CBRNEarbetet utvecklas. I rapprten sammanfattas infrmatin från ett flertal aktörer m vilka aktiviteter sm pågått under 2018. Sammanställningen visar på ett mfattande arbete inm CBRNE-mrådet. Speciellt glädjande är att få höra hur CBRNE-strategin används i det dagliga arbetet. Syftet med strategin är att skapa gemensam grund ch en inriktning för det svenska CBRNE-arbetet ch ge möjligheter till att systematiskt kunna identifiera behvet av förbättringar för samverkan ch gemensam planering. Ett mråde sm har identifierats ch sm framöver kmmer att få inverkan på strategin är CBRNE-arbetet kpplat till civilt försvar ch ttalförsvar. Sammantaget bedömer MSB att arbetet inm CBRNE under året har resulterat i en ökad kunskap ch samsyn inm mrådet bland berörda aktörer sm lett till en ökad effekt av vidtagna åtgärder.
samhällsskydd ch beredskap 5 (23) 2. Bakgrund På initiativ av berörda myndigheter påbörjades i mars 2012 ett prjekt för att ta fram en aktörsgemensam strategi för CBRNE-mrådet 1. Myndigheterna ansåg att det samlade svenska arbetet brde inriktas på ett bättre sätt ch ville gemensamt kunna planera, genmföra ch följa upp vad sm görs inm mrådet. Avsikten har varit att arbetet skulle återge principer, metder ch arbetsfrmer sm stärker den svenska lycks- ch krisberedskapsfrågan. Strategin beskriver ckså prcesser för förvaltning ch uppföljning av arbetet inm CBRNE-strategin samt föreslår viktiga utvecklingsmråden, s.k. pririterade mråden, där det krävs särskilda satsningar. Syftet med strategin är att skapa en gemensam grund ch inriktning för det svenska CBRNE-arbetet där alla aktörer har ett gemensamt ansvar att finna sina rller ch börja verka för att de beskrivna målen skall bli verklighet. För att underlätta genmförandet innehåller strategin även vägledningar för hur aktörer tillsammans med andra kan arbeta för att nå målen. Strategin är aktörsgemensam ch riktar sig till alla svenska aktörer sm är verksamma inm eller är berörda av CBRNE (kmmuner, länsstyrelser, landsting ch reginer, centrala myndigheter, regeringskansliet, frivilligrganisatiner, intresserganisatiner ch privata aktörer). Alla aktörer har ansvar för att finna sina rller ch verka för att målen i strategin ska bli verklighet. 2.1 Årsrapprten Den årliga rapprten syftar till att sammanfatta arbetet sm skett inm strategins mråde ch delge infrmatin sm kan vara till nytta för lika aktörer i det dagliga arbetet. Den ger ckså möjlighet för alla att bidra med infrmatin m pågående arbeten inm mrådet. 1 CBRNE är den internatinella förkrtningen för Chemical, Bilgical, Radilgical, Nuclear and Explsive ch används vid beskrivning av verksamhet inm mrådet skadliga kemikalier, allvarliga smittämnen, radiaktiva ämnen, nukleära ämnen ch explsiva ämnen
samhällsskydd ch beredskap 6 (23) 3. Arbete inm den aktörsgemensamma CBRNEstrategin 3.1 Infrmatins- ch utbildningsmaterial till stöd för arbetet med strategin På MSB:s hemsida www.msb.se/cbrne finns att läsa m den Strategiska inriktningen för det natinella arbetet inm CBRNE, en länk till den Aktörsgemensamma CBRNE-strategin ch Pwer Pint Presentatiner sm beskriver CBRNE-strategin ch de Pririterade mrådena. Dessa kan användas ch anpassas efter aktörernas egna önskemål på lkal, reginal eller central nivå. Där finns ckså en film sm berättar m strategins mål, pririterade mråden ch hur arbetet med strategin bedrivs hs flera aktörer. 3.2 Aktörsgemensam arbetsgrupp Sm stöd, till MSB, för arbetet med förvaltningen av CBRNE-strategin ch annat arbete inm strategins mråde finns en aktörsgemensam arbetsgrupp sm består av representanter från både lkal, reginal ch central nivå. Under det gångna året har gruppen bl. a. diskuterat, under ledning av MSB, avdelningen för utveckling ch beredskap, det pågående planeringsarbetet inm Civilt Försvar ch Ttalförsvar ch hur det kpplar till ch påverkar den Aktörsgemensamma CBRNEstrategin. Även det frtsatta arbetet med EU CBRN-actin plan ch hur det kpplar till det natinella arbetet inm samverkan ch samrdning ch i förlängningen hur det kan påverka CBRNE-strategin. Ett mråde sm ckså diskuterats är arbetet med de Pririterade mrådena. Sammanfattningsvis så kmmer samtliga pririterade mråden ha mhändertagits under 2019 ch frågan är hur drivs arbetet vidare. Hur följer vi upp arbetet ch ska nya mråden tas fram? Gruppen representeras för närvarande av följande aktörer: Flkhälsmyndigheten Försvarsmakten (SkyddC) Katastrfmedicinskt Centrum, KMC Linköping Kmmun, räddningstjänst Kmmun, säkerhetsstrateg Kmmun, miljöförvaltning Regin Västernrrland Livsmedelsverket Länsstyrelsen, Västra Götaland Plisen FOI MSB, CBRNE-samrdningen
samhällsskydd ch beredskap 7 (23) 3.3 Aktörsgemensamma möten En viktig mötesplats för att diskutera CBRNE-frågr är de aktörsgemensamma CBRNEmötena sm hålls två gånger per år. Mötena fungerar sm mtrn i arbetet med att förvalta CBRNE-strategin ch de pririterade mrådena, ch ger möjlighet till infrmatinsutbyte ch diskussin kring aktuella CBRNE-frågr samt fungerar sm en länk mellan arbeten i lika samverkansfra ch mellan alla nivåer. Det första mötet genmfördes den 23-24 januari ch det andra den 5 september, båda på Näringslivets hus i Stckhlm med närmare 100 deltagare från ett 30-tal aktörer. Under första mötet presenterades ch diskuterades bl.a. CBRNE-strategin, civilt försvar, CBRN inm Försvarsmakten (FM), 2:4 prjekt, EU-Actin plan ch miljöskyddsövningar till land ch sjöss. Under andra mötet diskuterades bl.a. utbildningar inm CBRN-mrådet ch Inspektinen för strategiska prdukter, ISP, presenterade sitt uppdrag. Dagen avslutades med ett blck m kmmunikatin med bland annat en presentatin av MSB:s natinella kmmunikatörsnätverk (C, RN) samt en föreläsning m MSB:s nya vägledning kriskmmunikatin för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar en vägledning m att integrera kmmunikatin i samverkan ch ledning Prgram, minnesanteckningar ch dkumentatin från mötena finns på MSB:s hemsida. 3.4 Pririterade mråden Inm ramen för strategiarbetet har ni pririterade mråden, viktiga utvecklingsmråden, identifierats sm bedömts särskilt angelägna att utveckla ch sm kräver engagemang från flera aktörer i samhället. Skälet till att dessa mråden bedömts sm pririterade är att behven av åtgärder inte bedöms tillgdses inm ramen för den verksamhet sm aktörerna inm CBRNE bedriver idag. För analysen av de pririterade mrådena används en arbetsmetd sm kallas Behvsanalysprcessen ch sm består av sju steg; beställning, planering, nuläge, önskat läge, identifiera åtgärder, priritera åtgärder ch resultat underlag för vidare åtgärder. Katastrfmedicin Behvsanalysen genmfördes under 2017 följt av möten med Scialstyrelsen sm var den aktör sm de flesta av de framtagna åtgärdsförslagen pekade mt. Med 2:4-medel genmför Scialstyrelsen nu ett prjekt för natinell utbildning av reginala instruktörer ch insatspersnal i akut mhändertagande av skadade vid C- händelser, ett prjekt sm stämmer väl överens med behvsanalysens åtgärdsförslag gällande utbildning. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) ch utmhusalarmering Behvsanalysen genmfördes under 2017 ch i början av 2018 genmfördes ett möte på MSB där resultatet för behvsanalysprcessen presenterades för delar av MSB sm deltagit i utredningen av det felaktiga VMA-meddelandet över Stckhlm den 9:e juli
samhällsskydd ch beredskap 8 (23) 2017 samt delar av MSB sm deltagit i arbetet med regeringsuppdraget 2 att ta fram infrmatinsmaterial (brschyr) till allmänheten Om krisen eller kriget kmmer. I regeringsuppdraget finns många av de åtgärdsförslagen sm beskrivs från behvsanalysprcessen berörda. Utredaren beskriver att SOS-Alarm avser att ta fram tydligare riktlinjer för användandet av VMA ch det berör åtgärdsförslaget Handbk aktörer sm tgs fram i behvsanalysen Denna uppgift med att ta fram tydligare riktlinjer är MSB:s ansvar ch det arbetet pågår. I rapprten rekmmenderas tekniken cell Bradcast ch användandet av systemet EU-alert vilket är delar av det sm avses i åtgärdsförslagen Kravspecifikatin för infrmatinsspridningssystem ch Teknisk utveckling. I brschyren Om krisen eller kriget kmmer finns ett avsnitt sm handlar m Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Innehållet ger en grundläggande kunskap m VMA, vad signalen betyder ch hur vi ska agera vid utmhuslarm. Christina Anderssn vid avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB, var ansvarig för regeringsuppdraget att ta fram brschyren. I brschyren är stra delar av åtgärdsförslagen sm berör infrmatinsmaterial ch infrmatinsspridning tillgdsedda. MSB frtsätter även i andra kanaler ch genm andra aktiviteter sprida kunskap m VMA, exempelvis på myndighetens webbplats för privatpersner dinsäkerhet.se ch inm ramen för krisberedskapsveckan. Gränskntrll av farliga ämnen MSB tg under 2017 initiativ till att genmföra en behvsanalys inm mrådet Gränskntrll av farliga ämnen. Arbetet bedrevs under hösten 2017 ch våren 2018 tillsammans med Tullverket, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Livsmedelsverket, Ttalförsvarets Frskningsinstitut (FOI), Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) ch Miljö- ch Energidepartementet. I behvsanalysen tgs nuläge, önskat läge ch förslag till åtgärder fram, för att uppnå önskat läge. Samtidigt genmförde Tullverket ckså en dialg med regeringen, Plisen ch SSM där gränskntrll diskuterades. Ett underlag lämnades till Finansdepartementet i början av 2018 m hur regeringen skulle kunna bli tydlig vid en händelse gällande kntrll av radiaktiva ämnen, men ingen återkppling har skett. Regeringen har ändrat i lagen m Tullverkets befgenheter vid Sveriges gräns mt ett annat land (SFS2017:626), vilket nu ger Tullverket befgenheter att kntrllera införsel av explsiva varr även från ett annat EU-land. Sammanfattningsvis bedömer därför Tullverket att situatinen ser annrlunda ut nu efter det att behvsanalysen genmfördes ch planerar därför ingen ytterligare aktivitet inm mrådet för tillfället. 2 Ansvarig för utredningen var Key Hedström, jurist ch rådgivare vid MSB:s ledning sm lämnade svar på regeringens uppdrag 2017-07-13 (Ju2017/06079/SSK) den 12 december 2017.
samhällsskydd ch beredskap 9 (23) Analys av mikrrganismer Arbetet med det pririterade mrådet Analys av mikrrganismer mhändertgs i det arbete sm utfördes gemensamt av B-myndigheterna under våren 2017, då en behvsanalys genmfördes av mrådet Natinell analys / labratrieförmåga vid allvarlig vattenburen smitta, ett mråde sm B-myndigheterna tidigare hade identifierat sm ett gemensamt behv för att se över den önskade natinella labratrieförmågan ch behvet av samarbete mellan aktörer vid allvarliga utbrtt av vattenburen smitta. De högst pririterade åtgärderna sm utgjrde underlag till frtsatt arbete har resulterat i ett flertal 2:4 finansierade prjekt. Ett prjekt (2017-2018) sm handlade m den natinella förmågan till analys av vattenprver med känt farligt ämne. Det leddes av Flkhälsmyndigheten (FHM) ch hade namnet: Stärkt förmåga till analys av råvatten ch dricksvatten vid väntad kemisk, mikrbilgisk ch radiaktiv förrening i fredskriser, för det civila försvaret ch höjd beredskap. Prjektet sm var lite av en piltstudie följdes av en ny ansökan utifrån behv sm identifierats. Även denna beviljades ch har uppstart nu under våren 2019. Det nya prjektet (sm pågår 2019-2021) heter Natinellt expert- ch analysstöd för förutsättningslös identifiering av hälsfarr i vatten vid kris ch höjd beredskap. ch leds av Livsmedelsverket. Frum för beredskapsdiagnstik (FHM, FOI, SVA ch Livsmedelsverket) har påbörjat samarbete med Försvarsmakten (SkyddC ch FöMedC) för att reda ut vilket stöd de behöver gällande beredskapsdiagnstik/expertis inm mikrbilgi/analys av smittsamma ämnen. Även detta gjrdes sm en pilt/förstudie under 2017-2018 ch med beviljande av ny ansökan för frtsättningsprjekt under 2019-2021. Det nya prjektet heter Förstärkning ch ttalförsvarsanpassning av beredskapsdiagnstik för att kunna verka under störda förhållanden ch i samverkan mellan civila ch militära aktörer vid höjd beredskap ch krig, ch leds även det från Livsmedelsverket. Nu ingår även Plisen i prjektet med NFC sm deltagare (utöver de aktörer sm nämns van från FBD ch FM). Samverkan Prjektet Natinell samverkan CBRN-händelse är ett tre-årigt prjekt finansierat av medel från EU, Fnden för inre säkerhet EU-ISF med syftet att utreda, analysera ch bedöma den aktuella ttala natinella förmågan för att ingripa vid ch hantera strskaliga händelser med farliga ämnen. Prjektets mål är utveckla ch säkerställa samhällets förmåga att på ett säkert sätt agera ch hantera strskaliga händelser med farliga ämnen (CBRN) över tid. Prjektet avslutas under 2019. Under 2018 har scenariövningar utförts ch mfattande litteraturinventering ch analys genmförts av rapprter, insatsutvärderingar, risk ch sårbarhetsanalyser. Handläggare från MSB, (UB-SOL, CBRNE-samrdning) deltar i prjektet ch bevakar specifikt mrådet samverkan med CBRNE-strategins pririterade mråde sm ingångsvärden. Under kmmande år kmmer resultatet att sammanställas ch svagheter ch prblem sm identifierats under analysen ch scenarieövningar kmmer att ligga till grund för
samhällsskydd ch beredskap 10 (23) utarbetande av förslag till förbättringar. I ch med att prjektet avslutas anser vi att det pririterade mrådet Samverkan är mhändertaget. Krav på perativ CBRNE-förmåga Behvsanalysen genmfördes den 19:e ch 20:e september 2018 i Karlstad, i samverkan mellan Försvarsmakten, Plisen, Kustbevakningen, FOI, Jrdbruksverket, Tullverket, Räddningstjänst ch MSB. Under steget nuläget diskuterades vad sm är gripbart under första timmen ch under önskat läge tgs åtgärder fram, för att nå det önskade läget på 3-5 års sikt. Ett avslutande möte är planerat till mars 2019 där man skall bland annat priritera åtgärderna ch diskutera hur de skall tas m hand på bästa sätt. Experter ch nyckelfunktiner C-mrådet: C-nätverket (FOI, Livsmedelsverket, Natinellt frensiskt centrum (NFC), Rättsmedicinalverket (RMV), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Tullverket ch Flkhälsmyndigheten) tillsammans med MSB har planerat att under 2019 genmföra en behvsanalys inm mrådet Experter ch Nyckelfunktiner. B-mrådet: B-myndigheterna (FOI, Flkhälsmyndigheten, Jrdbruksverket, Livsmedelsverket, SVA ch MSB) har planerat att under 2019 genmföra en behvsanalys inm mrådet Säkrad tillgång till experter, nyckelfunktiner ch närverk för förmåga, beredskap ch uthållighet. RN-mrådet: Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har på uppdrag av regeringen utrett förutsättningarna för att upprätthålla en natinell kmpetens inm myndighetens ansvarsmråde, inm den egna myndigheten såväl sm hs övriga relevanta aktörer i Sverige. SSM redvisade uppdraget 3 till regeringen under 2018. Redvisningen visade att: frskningsmiljöer inm strålsäkerheten är underfinansierade kärnkraftssektrn har frtsatt strt kmpetensbehv natinell samrdning krävs för långsiktig kmpetensförsörjning inm strålsäkerhetsmrådet I ch med detta arbete anses mrådet ha mhändertagits ch genmgått en behvsanalys. E-mrådet: Natinell arbetsgrupp för sprängämnessäkerhet, NAG-ExpSec har behandlat frågan m experter ch nyckelfunktiner inm E-mrådet ch bedömer att det i dagsläget inte finns behv av att genmföra någn behvsanalys inm mrådet. CBRNE-samrdningen på MSB följer ch bevakar frågan inför eventuell framtida behvsanalys. Bedömning av skyddsnivå Det saknas en gemensam metdik för att bedöma vilken skyddsnivå sm lika situatiner kräver. Vid flera lika typer av händelser ch övningsscenarier, till exempel 3 https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/glbalassets/frskningsfinansiering/grunden-fr-enlangsiktig-kmpetensfrsrjning-inm-stralsakerhetsmradet.pdf
samhällsskydd ch beredskap 11 (23) sjukdmsutbrtt, ljeutsläpp ch kemikalieutsläpp har det framkmmit att lika aktörer gör lika bedömningar vilket försvårar ett framgångsrikt hanterande av en händelse, i vissa fall råder det även brist på skyddsutrustning. Bedömningen från den prjektgrupp sm gjrde arbetet 2015 är att mrådet består av två delar; gemensam metdik för bedömning ch brist på utrustning. En behvsanalys har planerats till våren 2019 ch det är MSB sm ansvarar för genmförandet. Det kända kända Definitin av mrådet: Vi förbereder ss inte för sannlika CBRNE-händelser vilket ökar risken att vi ska bli överrumplade ch att hanterandet av en händelse blir mindre framgångsrikt. Detta gör att samhällets funktinalitet ch människrs liv ch hälsa utsätts för större risker m händelser vi inte förberett ss för inträffar. Är händelsen dessutm antagnistisk ökar kmplexiteten ch belastningen på samhället. Det medför även att många aktörers uppgift förändras. Behvsanalys: Mt bakgrunden av mrådesbeskrivningen ch den säkerhetsplitiska situatinen är tanken att Det kända kända ska exemplifieras av en händelse med kärnvapen. Inför förberedelserna för behvsanalysen har det framkmmit att det redan pågår flera aktiviteter med många lika aktörer sm kmmer att användas sm utgångspunkt inför den frtsatta bevakningen av mrådet. Nedan följer ett antal exempel över arbeten sm pågår. Försvarsmakten Ny Föreskrift för strålskydd vid höjd beredskap (ch likvärdiga situatiner) för Försvarsmaktens persnal (klart ~början av 2019). Ny stabshandbk CBRN är under framtagande, där kärnvapen kmmer att utgöra ett strt avsnitt. Frskning gentemt Försvarsmakten FOI:s anslagsprjekt har genmfört en seminarieserie inför R-prjektens nya 3-års perid där FOI ch Försvarsmakten tillsammans tittat på Försvarsmaktens behv av frskning relaterat till kärnvapen. SSM-drivna prjekt med inriktning att stödja Försvarsmakten. Strålskyddssäkerhetsmyndigheten (SSM) Genmför ett prjekt för att utveckla förmågan för SSM att beräkna strålskyddsknsekvenser av kärnvapeninsatser på svenskt territrium eller i Sveriges närmråde. Prjektet mfattar inte strålskyddsåtgärder för civil ttalförsvarspersnal. Ttalförsvarets Frskningsinstitut (FOI) Ett nytt kärnvapenverkansprjekt har påbörjats under 2018. Deltar i den Natinella expertgruppen för sanering av radiaktiva ämnen, NESAs kärnvapendel. Typfall kärnvapen är under framtagande. Natinella expertgruppen för sanering av radiaktiva ämnen (NESA)
samhällsskydd ch beredskap 12 (23) Ett kärnvapenprjekt pågår i Jrdbruksverkets regi. Bland annat ingår en seminarieserie kring kärnvapen ch den saneringsprblematik/jrdbruksprblematik sm finns. samhällsskydd ch beredskap (MSB) Framtagande av underlag till en framtidsrienterad riskbild inm mrådet radilgiska ch nukleära lyckr ( Ny inriktning ) 7:e scenarimrådet är Civilt försvar kärnvapen -MSB 2018-02890. Scialstyrelsen Scialstyrelsens medicinska expertgrupp för radilgiska ch nukleära händelser (RN-MeG) diskuterar frågrna 3.5 Utbildningskartläggning Behvet av en utbildningskartläggning har sitt ursprung i CBRNE-strategin ch under rubriken Särskilt m utbildning ch övning beskrivs ett antal delmål sm bör uppnås. Planering av utbildning ch övning inm CBRNE ska ske integrerat med övrig planering inm mrådet. Aktörer bör kartlägga m de ht, risker ch förmågeutvecklingsbehv sm finns i ett län föranleder några särskilda utbildnings- ch övningsinsatser. Det natinella behvet av återkmmande utbildningar inm CBRNE bör utvärderas regelbundet. Aktörer sm kan kmma att uppträda gemensamt vid en CBRNE-händelse ska så långt sm möjligt ha liknande utbildning. Aktörer bör i sin strategiska planering gemensam identifiera det långsiktiga övningsbehvet inm mrådet CBRNE. Aktörer sm kan kmma att uppträda gemensamt vid en CBRNE-händelse ska så långt sm möjligt vara samövade. Därutöver knstaterar SOFÄ under 2017 att utvärderingar av det natinella behvet av CBRNE-utbildning bör genmföras regelbundet men att det inte sker idag. Utifrån dessa mål ch genm en samlad bedömning tg CBRNE-samrdningen, MSB, initiativ till en utbildningskartläggning, sm har genmförts i frm av en behvsanalys i samverkan med Plisen, FOI, Försvarsmakten, Eurpeiska CBRNE-centret, Flkhälsmyndigheten, Regin Skåne, Regin Västernrrland, Strstckhlms brandförsvar ch MSB. Nulägesanalysen visar att det finns många utbildningar inm mrådet CBRNE, där en del är öppna för flera aktörer ch en del utbildningar inte har genmförts de senaste 3-5 åren. Det saknas ckså idag en samlad bild över utbildningarna ch det saknas i strt samverkan mellan aktörerna runt utbildning inm mrådet. Behvsanalysen mynnade ut i flera åtgärdsförslag, där gruppen pririterat de lika förslagen efter effekt, kstnad ch sannlikhet att åtgärden ger väntad effekt. Det förslag sm fick högst priritet är att ta fram en gemensam instruktörsutbildning för CBRNEutbildning i samverkan, ch att finansiering är en förutsättning för att kunna genmföra utbildningen.
samhällsskydd ch beredskap 13 (23) Arbetet med ch resultatet av utbildningskartläggningen har redvisats för SOFÄ (2018-12-07), har redvisats ch presenterats vid det aktörsgemensamma CBRNE-mötet (2018-09-05) samt i lika frum internt på MSB. 3.6 Samverkan med samverkansmrådet, SOFÄ Förvaltning av CBRNE-strategin har under året haft ett nära samarbete med samverkansmrådet farliga ämnen SOFÄ, vilket är viktigt för att bland annat hitta samrdningsvinster ch för att förankra pågående arbete. Flertalet av de berörda aktörerna är dessutm invlverade i båda mrådena ch vi har SOFÄ-representanter i den Aktörsgemensamma CBRNE-arbetsgruppen. 3.7 EU actin plan n CBRN Till följd av ett antal händelser med CBRN har EU (DG HOME) ökat arbetet inm mrådet under 2018. Fkus är implementeringen av EU:s åtgärdsplan för säkerhet inm CBRN. För att möjliggöra detta har kmmissinen begärt att alla medlemsstater utser natinella krdinatrer. Sverige har utsett två krdinatrer, en från MSB ch en från Plismyndigheten. Vidare har DG HOME lanserat en matrisrganisatin där medlemsländernas resurser kpplas till arbetet via de natinella krdinatrerna. Sverige har bidragit med ett antal experter ch resurser sm ska kunna användas vid kris i uninen. Arbetet frtsätter under 2019. 3.8 Östersjöreginen CBRNE samarbetet MSB deltg i Strengthening the transnatinal capacity f the management f CBRNE agents related emergencies (STAC-CBRNE) ett prjekt sm avslutas under 2018. Prjektet har pågått under 18 månader ch finansierades av Svenska institutet. Under prjektet har ett knsrtium med länderna i Östersjöreginen bildats ch förberett ansökan m medel för knceptet TREFF. TREFF är internatinella CBRNE-dagarna, en mötespunkt för alla sm verkar inm mrådet CBRNE att nätverka, utbyta infrmatin ch lyfta frågr inm mrådet. Ansökan lämnades till DG-ECHO i januari 2019. Medel sm knsrtiet ansöker m ska finansiera den första TREFF, en pilt knferens med deltagande av länderna i Östersjöreginen. Mer infrmatin m STAC-CBRNE finns på PA Secure hemsida http://www.bsr-secure.eu/.
samhällsskydd ch beredskap 14 (23) 4. Infrmatin från aktörernas CBRNE-arbete 2018 Ett av syftena med årsrapprten är att ge aktörer på alla nivåer möjlighet att få en överblick över hur det svenska arbetet inm CBRNE utvecklas. Därför mbads alla aktörer att bidra med infrmatin m vilket arbete sm pågår genm att besvara en enkät med frågr kring, ny lagstiftning, regeringsuppdrag, pågående prjekt men även hur CBRNE-strategin används ch hur lika arbeten kpplar till civilt försvar ch ttalförsvar. Sammanställningen i detta kapitel får inte ses sm uttömmande utan är en delmängd av allt sm pågår men visar ändå på ett mfattande arbete inm CBRNE-mrådet. 4.1 Lagstiftning sm är ny eller reviderad Strålskyddslag (2018:396), den 1 juni 2018 trädde en ny strålskyddslag med förrdning ch nya föreskrifter i kraft. Den nya lagen, förrdningen ch föreskrifterna utgör tillsammans EU:s strålskyddsdirektiv (2013/59/Euratm). Smittrisker (AFS 2018:4), arbetsmiljöverkets nya föreskrifter m smittrisker på arbetsplatsen inför tydligare regler ch fkus på att stimulera ett förebyggande arbete för att förhindra smittrisker ch spridning av smittämnen i arbetsmiljön. De nya föreskrifterna beräknas mfatta en miljn anställda. SFS 2018:509, Förrdning m ändring i förrdningen 203:789 m skydd mt lyckr MSBFS 2018:3 föreskrifter ch allmänna råd m cisterner med anslutna rörledningar för brandfarliga vätskr MSBFS 2018:13 föreskrifter ch allmänna råd m hantering av ammniumnitratemulsiner, -suspensiner ch -geler (ANE) MSBFS 2018:12 föreskrifter m ändring i föreskrifterna (MSBFS 2010:4) m vilka varr sm ska anses utgöra brandfarliga eller explsiva varr MSBFS 2018:1 föreskrifter m aerslbehållare MSBFS 2018:6 föreskrifter m transprt av farligt gds på järnväg (RID-S) MSBFS 2018:5 föreskrifter m transprt av farligt gds på väg ch i terräng (ADR-S) 4.2 Pågående regeringsuppdrag Plismyndigheten Natinella arbetsgruppen för sprängämnessäkerhet, NAG-ExpSec Utvärdering av den tidsbegränsade amnestin för explsiva varr. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Uppdrag m kmpletteringar i strålskyddslagen, sm ska redvisas senast den 15 juni 2019.
samhällsskydd ch beredskap 15 (23) Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Säkra livsmedel - SVA ska verka för säkra livsmedel, inklusive kemiska ch bilgiska risker. Antibitikaresistens - SVA ska bidra till att uppfylla regeringens mål att bekämpa antibitikaresistens. Försvarets frsknings institut (FOI) Inriktning av CBRN-frskning 2019. Inriktning av stöd rörande CBRN avseende nedrustnings- ch ickespridningsfrågr 2019. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Identifiera ch analysera risker för att nya vetenskapliga rön ch tekniker används i antagnistiskt syfte mt jrdbruks- ch livsmedelsprduktinen samhällsskydd ch säkerhet (MSB) Att bidra till EU:s strategi för östersjöreginen har en särskild skrivning sm gäller Sveriges strategi för ljeskadeskydd. Kustbevakningen (KBV) har samma uppdrag. Regeringsuppdraget pågår under fem år ch rapprteras årligen 2016-2021. Samtliga centrala myndigheter inm Natinell samverkansgrupp för ljeskadeskydd (NSO), samt länsstyrelserna har mtsvarande regeringsuppdrag, ch NSO samrdnar budskapen till regeringen för mrådet ljeskadeskydd. Samrdningen görs i samband med NSO:s årliga knferens, där MSB har en strategisk dialg med berörda aktörer. Natinella arbetsgruppen för sprängämnessäkerhet NAG-ExpSec. Länsstyrelser Tillsyn räddningstjänst Seves Lagen m kmmuners ch landstings åtgärder inför ch vid extrardinära händelser, LEH Lagen m skydd mt lyckr, LSO Beredskapszner 4.3 Pågående prjekt eller utvecklingsarbeten Jrdbruksverket (SJV) Sanering av epiztiskt smittämne i djurstallar ch markmråden med djurhållning. Radilgiska knsekvenser av en kärnvapendetnatin, en seminarieserie med fkus på livsmedelsprduktin ch sanering. Samhällssäkerhet ch civilt försvar inm jrdbrukssektrn ch livsmedelskedjan.
samhällsskydd ch beredskap 16 (23) Plismyndigheten 2:4 prjekt Bevisbörda CBRN. EU-prjekt Natinell samverkan CBRN-händelse. Deltar i gemensam inventering av utbildningsstruktur inm CBRN. Deltar i materialutvecklingsgrupp kpplat till CBRN. Livsmedelsverket 2:4 prjekt Förstärkt förmåga hs dricksvattenprducenterna till faranalys ch riskhantering vid txisk algblmning i vattentäkt. 2:4 prjekt Metder för tidig varning ch krisberedskap för txiner från cyanbakterier (blå-gröna alger) i dricksvatten. 2:4 prjekt Mikrbilgiska dricksvattenrisker - Beslutsstöd för översyn ch ptimering av dricksvattenberedning. 2:4 prjekt Mikrbilgiska dricksvattenrisker Hälseffekter av planerade förändringar i prduktin ch planerade händelser i distributin av kmmunalt dricksvatten 2:4 prjekt Ökad förmåga till detektin av virus i livsmedel ch humanprver för förbättrad smittspårning. Scialstyrelsen (SS) Myndighetsgemensamt inköp av mtmedel mt rganiska fsfrförgiftningar genmförs i samverkan med fyra andra myndigheter inm SOFÄ. Samverkan RN från skadeplats till medicinsk expert. En kurs inm RN med fkus på scenari ch medicinskt mhändertagande efter akutmttagningen. KKÖ17 Samverkan mellan sjukvård, medicinska experter ch andra aktörer vid RN-händelse. Ett utbildningsmaterial för prehspital vård, plis, räddningstjänst ch för första timmarna på sjukhus. Natinell utbildning för reginala instruktörer i akut mhändertagande av skadade vid C-händelser. Flkhälsmyndigheten (FHM) EU-prjekt: Healthy Gateways: öka eurpeisk förmåga att hantera allvarliga hälsht (CBRN-ht) vid karantänsflygplatser ch karantänshamnar. EU prjekt: EMERGE: öka eurpeisk förmåga att hantera utbrtt av särskilt farliga smittämnen Kustbevakningen (KBV) DiveSMART Baltic är ett treårigt prjekt sm finansieras av EU Interegprgrammet samt MSB för att skapa ett bättre samarbete mellan länderna runt Östersjön. Syftet är att skapa säkrare sjötransprter. ChemSAR är ett EU-prjekt sm startade 2016 ch kmmer att vara klart i början av 2019. Syftet med prjektet är att utveckla metder för att rädda liv till sjöss i samband med ett utsläpp av kemikalier eller andra farliga ämnen. Målet är att
samhällsskydd ch beredskap 17 (23) skapa förutsättningar för att förbättra ch effektiviserade de rutiner sm finns idag. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Utveckling av nytt system för mätdatahantering (RadGIS). Beslutsstöd vid radilgiska nödsituatiner i kärntekniska anläggningar. Natinella riktlinjer för strålskyddsåtgärder vid radilgiska nödsituatiner. Mbila dsratsinstrument. Natinell mätstrategi. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) EU-prjekt: METASTAVA - metagenmisk sekvensering av znser ch antimikrbiell resistens. COHESIVE - One Health, beredskapssamverkan på EU-nivå inm znser. NOVA - Nya metder ch verktyg för sjukdmsövervakning. IMPART - metder för att detektera förekmst av antibitikaresistens hs bakterier bland djur, människr ch i livsmedel. CCHFVaccine - utveckla vaccin för för Crimean Cng Haemrrhagic Fever (CCHF)virus. PALE-BLU - utveckla mlekylär, epidemilgisk, karta över de stammar av bluetngue-virus sm cirkulerar i Eurpa. Försvarets frskningsinstitut (FOI) Enhetlig metdik ch utbildning i rekgnsering, prvtagning ch fältanalys vid CBRN-händelse. Planeringsverktyg för hantering av smittspridning från djur via luft i besättning ch under transprt. Tillägg Planeringsverktyg för hantering av smittspridning från djur via luft i besättning ch under transprt. Tillägg: förstärkt skydd av kritisk infrastruktur. Biskydd. Antagnistiska ht mt anläggningar sm hanterar ch lagrar farliga kemiska ämnen. Fältanalyser av gaser i het zn. Sjöfartsverket Samverkan inm B-mråde vid spridning av zns samhällsskydd ch säkerhet (MSB) Prjekt HELCOM Balex Delta 2018, inkluderade både övning på strand ch till sjöss, ch visade på behvet av samverkan mellan sektrerna (marint miljöskydd ch civilskydd).
samhällsskydd ch beredskap 18 (23) TREFF BSR CBRNE: Det första transnatinella ch tvärsektriella CBRNE frumet för Östersjöreginen. Ett kncept sm har tagits fram inm arbetet med implementeringen av EU:s Östersjöstrategi. Uppdatering/utvecklingsarbete inm grundutbildning för räddningstjänstpersnal. Ett förarbete för att kunna göra ett prjekt tillsammans med Naturvårdsverket ch Kemikalieinspektinen angående våra rekmmendatiner i MSB RIB Farliga ämnen vid miljölyckr. Mdernisering av instrument inm MSB förstärkningsresurser inm CBRNmrådet; kem, sanering ch AI. Utveckling förmåga avseende lyckr med energigaser. Utveckling av utbildningskncept. Framtagande av upphandlingsunderlag för anskaffning av mätinstrument sm ersättare till SRV 2000. Ny Inriktning RN för det gemensamma arbetet inm beredskapen mt radilgiska ch nukleära lyckr. Filmpaket m RN-beredskapen innehållande radiaktiva ämnen i vår vardag, samhällets beredskap, grundläggande radifysik samt tre exempelscenarier. Framtagande av En vägledning m att mtverka terrrism ch annan allvarlig brttslighet med kemikalier (del i FOI prjektet sm kmmer att frtsätta under 2019 vid MSB) Länsstyrelser Halland: Implementering av utbildningskncept för samverkan vid CBRNEhändelser första anländande ledningsfunktin. Inm kärnenergiberedskapen ch inm ramen för HPRN utvecklas RadGIS, nya mätinstrument för mbil respektive handburen strålningsmätning Nrrbtten: Samverkan CBRNE i Nrrbtten (inm ramen för länsstyrelsens 4- åriga prjekt, 2:4 medel). Öka kunskapen ch förmågan att hantera CBRNE händelser i länet. Skåne: Planering för beredskap ch beredskapszn vid Eurpean Spallatin Surce. Värmland: Nätverket Reginala samrdningsfunktinen för händelser med farliga ämnen/cbrne (RSF) tillhandahåller ett utbildningspaket med fkus persnsanering ch samverkan på skadeplats samt utbildat instruktörer från alla blåljusrganisatiner. Instruktörerna håller samrdnade utbildningar ute i kmmunerna. RSF håller årligen ett samverkansseminarium för bland annat beslutsfattare på skadeplats eller bakre ledning. 2017 var temat pulverbrev, 2018 är temat risker vid lyckr med e-frdn samt terrr/pdv. Jönköping: Arbete inm kärnenergiberedskap, utveckling av strålningsmätning.
samhällsskydd ch beredskap 19 (23) 4.4 Hur används CBRNE-strategin För att ta reda på m den aktörsgemensamma CBRNE-strategin används ute i landet ch i så fall hur den används ställdes frågan: Hur använder ni den aktörsgemensamma CBRNE-strategin i er rganisatin/myndighet? Nedan följer de svar sm km in ch är lika exempel på hur strategin används. Strategin används vid behvsanalysen inm B-samverkan. Används till viss del vi övrig verksamhetsplanering, t.ex. vid uppdatering av Jrdbruksverkets utbildnings- ch övningsplan. Vi har stämt av strategin så att våra verksamheter ligger i linje med de pririterade mrådena. Sm underlag vid verksamhetsplanering ch vid utfrmning av prjektansökningar. Vi tar stöd av den i prjekt ch verksamhetsplanering. Pririterade mråden finns med sm planeringsunderlag vid prjekt/arbete/verksamhetsplanering för CBRNE-frågr. Utbildning ch övning. Förmågeuppbyggnad. Risk ch ht analyser. Indirekt arbetar vi enligt strategin, men huvudsakligen styrs myndighetens planering ch arbete utifrån krav från EU ch IAEA. Strategin används inte sm underlag vid planering. I verksamhetsplanering ch i arbetet med civilt försvar. Ett exempel på är genmförande av examensarbetet på SVA i samverkan med FM/SkyddC. Arbetar aktivt med flera av dess pririterade mråden. För planering av framtida prjekt eller verksamhet tillsammans med andra aktörer. Sm en del i inriktningen av utbildnings- ch övningsplaneringen. Ligger till grund för aktivitetsplaneringen inm RSF gruppen. Pririterade mråden finns med sm planeringsunderlag vid prjekt/arbete/verksamhetsplanering för CBRNE-frågr. Inm nätverket för CBRNE i länet har vi haft uppe den för infrmatin ch för att respektive aktör ska infrmera vidare inm egna leda ch stämma av sin pågående verksamhet mt strategin. Verksamhetsplanering ch aktivitetsplanering. Vid priritering mellan lika inkmmande uppdrag Implementering har påbörjats ch strategin används för planering inm CBRNE mrådet Deltagit i aktörsgemensamma möten för att hålla ss uppdaterade m ny lagstiftningen.
samhällsskydd ch beredskap 20 (23) Sveriges strategi för ljeskadeskydd ska läsas sm en förlängning/bilaga till CBRNE-strategin. CBRNE-strategin ska vara styrande ch de allmänna principerna ska gälla för mrådet ljeskadeskydd. Övningsplanering. Underlag till Natinell risk ch förmågebedömning, NRFB Arbetet sm pågår inm Östersjöreginen kpplat till det natinella CBRNEarbetet Strategin präglar myndighetens ttala arbete inm CBRNE-mrådet Prjekt implementering Utbildningen Samverkan vid CBRNE-händelser har haft kppling till målen: 4 c) Planering av utbildning ch övning inm CBRNE ska ske integrerat med övrig planering inm mrådet. 4 f) Aktörer sm kan kmma att uppträda gemensamt vid en CBRNE- händelse ska så långt sm möjligt ha liknande utbildning. 4 h) Aktörer sm kan kmma att uppträda gemensamt vid en CBRNE- händelse ska så långt sm möjligt vara samövade. Utgångspunkt för länets CBRNE-grupp sm srterar under krisberedskapssystemet F-samverkan Samverkansgruppen "Reginal samrdningsfunktin farliga ämnen" använder den sm underlag vid planering av CBRNE aktiviteter i länet. Vid planeringen av en str CBRNE övning v12 2019 inm samverkansgruppen med Plis, räddningstjänst ch Landstinget RSF-knceptet, skapa möjlighet till samverkan inm CBRNE mrådet för räddningstjänst, plis, landsting ch länsstyrelsen. Utgått ch implementerat de delmål sm direkt vänder sig till lkala ch reginala aktörer Arbetet inm länets RSF-grupp är upplagt med strategin sm bakgrund I nätverket CBRNE i samverkan Örebr län så används strategin sm grund för arbetet. 4.5 Aktiviteter sm aktörer lyfter fram Plismyndigheten Plismyndigheten har mhändertagit CBRNE-mrådet på ett mycket brett ch kraftfullt sätt så att arbetet med CBRNE ska underlättas både på en strategisk ch en perativ nivå. Till exempel innebär detta att NOA, genm gruppen för krisberedskap ch civilt försvar, är kntaktpunkt för externa aktörer ch representerar Plismyndigheten i strategiska fra, både natinellt ch internatinellt. NOA är dessutm ytterst ansvarig för utveckling av metder ch utrustning samt kravställare avseende utbildning inm CBRNE-mrådet för Plismyndigheten. NOA leder ckså CBRNE-verksamheten på en perativ nivå där verksamhet av natinell karaktär eller där särskilda resurser krävs. Inm
samhällsskydd ch beredskap 21 (23) Plismyndigheten finns ckså CBNRE-sakkunniga med en fördjupad kunskap inm ämnesmrådet, vilka ska kunna hjälpa till vid lika CBRNE-händelser. Plismyndigheterna har ckså utarbetat en riktlinje för bedömning ch hantering av försändelser med misstänkt farligt ämne sm trätt ikraft ktber 2018. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Trkan 2018 innebar nya CB-frågr. Främst mställning av nödbete. Många kmmuner ch andra rganisatiner erbjöd mark för fder/nödbete vilket var psitivt. Riskvärdering av marken, dvs. m marken blivit kntaminerad av eller m det eventuellt finns förekmst av C- ch B-ämnen, måste dck göras innan det kan användas sm fder. Länsstyrelsen Västra Götaland Att vi inm ett 2:4 prjekt utbildar ca 400 persner per år vid länets räddningstjänster, ambulanssjukvård ch plisverksamhet i gemensamma utbildningar för samverkan vid händelser med CBRNE. Det är två lika utbildningar: en för första anlända persn på plats ch den andra för första anlända ledningspersnal. Utvärderingarna från utbildningar är mycket psitiva. Sjöfartsverket Implementering av CBRNE strategin inm egen myndighet ch i samverkan med andra berörda aktörer. Länsstyrelsen Västerbtten Under året har vi avslutat ett metdstödsprjekt för övning/ utbildning CBRNE. Metdstödet är ett kmplement till MSB:s övningshandledningar. Syftet med metdstödet är att ge stöd i att utveckla persnalens lika delkmpetenser genm såväl anpassningsinriktat sm utvecklingsinriktat lärande med inriktning mt CBRNE-mrådet. Metdstödet beskriver hur; utbildning, träning ch övning kan kmbineras i ett prgram för att uppnå en effektiv kmpetensutveckling, faktabaserade underlag kan användas för att öka förutsättningarna för att göra realistiska erfarenheter i samband med övningar. spel- ch övningsledarkrt kan användas för att höja kvaliteten på seminarieövningar. Länsstyrelsen Halland Genmfört en reginal seminarieövning i Kungsbacka den 31 ktber 2018 för att öka förståelsen för utökad beredskapsplanering kring svenska kärnkraftverk ch strskalig utrymning till följd av utsläpp av farliga ämnen samt utrymning vid höjd beredskap eller krig.
samhällsskydd ch beredskap 22 (23) 4.6 CBRNE-arbeten sm relaterar till civilt försvar ch ttalförsvar Livsmedelsverket 2:4 prjekt: Civil militär samverkan inm beredskapsdiagnstik (Inm Frum för Beredskapsdiagnstik). 2:4 prjekt: Kntinuitet ch funktinalitet samt civilt försvar i samhällsviktig verksamhet livsmedelsförsörjning (Knfu). Utveckling ch upprätthållande av labratriemetder för sällananalyser/kända prvet inm egendrivna prjekt ch samarbete med FOI/DHS ch inm det Natinella C-nätverket för labratrier vid kris. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Arbete inm Frum för beredskapsdiagnstik (FBD) tillsammans med flera andra aktörer - Förstudie ch övningen Bjära2018 har genmförts med Försvarsmakten (SkyddC ch FöMedC). Samverkan i Jrdbruksverkets (SJV prjekt m civilt försvar. Förutm trkan under 2018 kpplat till nödbete sker ett mfattande arbete inm myndigheten för att höja vår förmåga avseende säkerhetsskydd, infsäkerhet, ökande av myndighetens rbusthet mm. Deltar aktivt, i samverkan med MSB, FOI, FHM, Livsmedelsverket ch Jrdbruksverket i arbetet med den s.k. B- samrdningsprcessen. Allmänt arbetet med Civilt Försvar (Djurs hälsa ch Livsmedelsförsörjning) 2:4 prjekt Jrdbruksverksprjekt angående agrterrrism. m.m. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Internt planeringsarbete i enlighet med Gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för ttalförsvaret. Försvarets frskningsinstitut (FOI) Framtida htbild avseende antagnistiska CBRN-ht samt dess implikatiner för uppbyggandet av ttalförsvar (FACIT).
samhällsskydd ch beredskap 23 (23)