SVEDALA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte 2008-04-16 Plats och tid Klågerupsskolans aula, kl 19.00 Närvarande Åhörare 12 st Förkortas i texten (MB) =medborgare Ansvarig ledamot i utvecklingsutskottet Förtroendevalda: Per-Olof Lindgren (fp) (P-O L) Bengt Ohlsson (m) (B O) Tjänstemän: Jan Bergfelt, stadsarkitekt Anneli Andersson, sekreterare Medborgarmöte om DET GODA LIVET ÖVERSIKTSPLAN 2020 1.Inledning Per-Olof Lindgren (P-O L) hälsar alla välkomna till medborgarmötet och berättar inledande om översiktsplanens historia. ÖP upprättas enl. PBL 1987. Sedan dess har Svedala kommun tagit fram två översiktsplaner, den första ÖP 1990 och den som för närvarande gäller ÖP 2002. En översiktsplan redovisar en vision för kommunens mark- och vattenanvändning. Detta möte är ett första steg för att inhämta synpunkter från kommuninvånarna angående den nya översiktsplanen vision 2020 som nu är på gång. Fem medborgarmöten ska hållas, därefter ska öp:n diskuteras vidare bland politikerna och ev. ändringar göras. Sedan ska samråd hållas med utställning av översiktsplanen på biblioteken och efter revideringar ska ytterligare en utställning göras. Översiktsplanen antas därefter i Kommunfullmäktige. 2. 25000 invånare 2020 Per-Olof Lindgren berättar vidare om att en vision som tidigare tagits är att kommunen ska utvecklas fåkärnigt, fram till 2020 ska kommunen växa till 25 000 invånare. Kommunen är viktigast som boendeort. Trygga miljöer och bra skolor är en förutsättning. Vi är för närvarande 19 000 invånare i kommunen, ytterligare 6000 invånare på 10 år kommer att innebära stora förändringar. Vi bor i ett kringland till storstadsregionen kring Öresund och det innebär ett attraktivt boendeläge. Det är inte hugget i sten att kommunen ska växa, men en befolkningsutveckling förespråkas politiskt. Bengt Ohlsson (BO): Regionen anser att kommunen har ett solidariskt ansvar att ställa upp med bostäder. P-OL: Det är något som vi definitivt inte ska motverka. 1
Den föreslagna befolkningsökningen innebär ca 1800 nya bostäder för 4000 personer i Svedala, ca 780 bostäder för 1800 personer i Bara och ca 100 nya bostäder för 230 personer i Klågerup. Områdena som redovisas i nya ÖP:n kommer att innebära en betydligt större befolkningsmängd vilket innebär att några av dessa områden kommer att tas bort innan ÖP:n antas. MB. 2,3 personer per bostad är det en siffra som är kontrollerad? P-OL: Det är en statistisk siffra som tagits fram för planering. Fråga från P-OL till stadsarkitekten JB: Brukar detta stämma? JB: Ja, den siffran stämmer bra. 3. Utbyggnadsplaner för tätorterna Svedala P-OL: Visar karta över utvecklingsplanerna för Svedala. En centrumförtätning med ca 600 nya bostäder i Svedala är tex. en väl tilltagen siffra. En ny idrottsplats är viktig. Ö Aggarp är ett område som föreslås bebyggas med ca 300 nya bostäder. S om Segeå föreslås ca 500 nya bostäder. Områdena som är inlagda öster om väg 108 med förslag till 700 bostäder finns det inga konkreta planer för. Tidigare har det hävdats att här ska ingen utbyggnad ske. Och det kommer vissa politiker förmodligen att hävda även framledes. Planskild korsning kommer att göras för väg 108, vägen ska ledas under Börringevägen och järnvägen. Svedalas västra utbyggnadsförslag är tänkt på mark, delvis kommunägd, men övriga utbyggnadsplaner ligger längre fram i tiden på grund av att kommunen inte äger marken. I öster finns planer på gång för enfamiljsbebyggelse utmed gamla Malmövägen, Tittentévägen. Även områdena runt Bjeret och Sjödiken skulle kunna förtätas, enligt P-OLs åsikt, men det föreslås inte i denna planen. Det är förstås viktigt att bebyggelse sker intill järnvägen, så att kollektivt resande gynnas. En ny plan som är på gång är området Segestrand beläget söder och öster om dagligvarubutiken Netto. Områdena kring stationsområdet finns det även planer för. Bebyggelse av lägenheter som är under uppförande är i kv Furen intill stadsparken och i Disponentparken samt resterande bebyggelse inom Tegelbruksområdet. Klågerup Området intill befintlig bebyggelse, i gapet intill Solgården och norrut mot Tejarps gård är bostadsbebyggelse påbörjad med 80 nya bostäder. Ytterligare ett område norr om Malmövägen och vidare västerut föreslås bebyggas enl. nya ÖP:n MB: Varför ska det vara bebyggelse så långt ifrån centrum där affären ligger? Det vore bättre att bebyggelsen samlades nära centrum. P-OL: Det beror på landskapsbildsskydd och riksintressen för natur och kultur vilket lägger en sk död hand för bebyggelse. Funderingar har funnits på att man skulle kunna bebygga kring den gamla saftstationen. 2
MB: Varför planerar ni bebyggelse i sankmark här i Klågerup tex (Vinninge 4:5) intill skolan? Vore det inte bättre att bygga på höjderna där det finns bättre förutsättningar, frisk luft och dränerat, som man historiskt gjort. Att bygga i sankmark var ofta där statarbebyggelse fick sitt läge. JB: Där är inte så dålig grund på området Vinninge 4:5. Att det varit fuktigt beror på andra avvattningsproblem. MB: Det vore bättre med ett rundare samhälle och inte rita in en puckel nordväst om Malmövägen som sprider bebyggelsen i Klågerup. JB: Omfattningen av denna sk puckel har en betydligt större omfattning än vad som kan vara möjlig att bebygga. Möjligtvis skulle man kunna bygga strax norr om Solgården. Att man tittat på utvecklingsområden i nordväst beror på skolans läge i sydvästra Klågerup. MB: Man bör också tänka på kommunikation. Det blir ca 900 meter till bussen från det nya området som föreslås. Bebyggelse bör ske runt centrum där handel och bussförbindelse finns. MB: Det är drygt 1800 som bor i Klågerup idag. P-OL: Vad krävs för att en affär ska kunna drivas? JB: Det är dåligt underlag för en dagligvaruhandel. MB: Vad är det för centrum ni pratar om? JB: Berättar om centrumutvecklingsförslaget som tagits fram i samarbete med en utvecklingsgrupp från orten. Förslag har lagts för bebyggelse av bostäder för äldre som ska kunna bo kvar i orten centralt, med närhet till service och resande, när deras villor blivit för stora. MB: Priserna i Klågerups affär är ofta högre, men en affär som ligger nära bostäder innebär att fler handlar i affären. Bygger man runt centrum kommer ett bättre underlag att finnas. MB: Det verkar befängt att tex. riva macken till fördel för bostäder, det är ju här det händer saker. JB: Som vi pratat om är det viktigt att ett centrum utvecklas, det är något som bör ske. MB: Jag som bor intill macken och korvkiosken vill absolut inte ha någon högre bebyggelse utanför mitt fönster. JB: Bebyggelsen som planerats ska vara max 2 vån. MB: Varför städas det inte i och intill bäckfåran? Här är det både plastpåsar och allmänt skräpigt. Kommunen bör se till att det städas vilket inte skett de senaste 15-20 åren P-OL: Huvudansvaret ligger antagligen hos dikningsföretaget. MB: Hur kan man lägga 15-20 miljoner på en damm? som det pratas om att den kostat, och försumma den kontinuerliga skötseln av ån? (Korrigering, enligt kommunens anbud, kostnad för damm ~3,5 miljoner). P-OL: Åsikten förs vidare till Tekniska kontoret. Bara P-OL: En badanläggning som PEAB planerar är förhoppningsvis på gång söder om Bara intill PGA-golfbanan. Centrumutbyggnad är på gång i Bara med ett tillskott av ca 300 3
bostäder. På mötet som hölls angående bebyggelsen i Bara C i slutet av februari där ca 250 personer deltog, sades inget negativt om de fyra höghusen som planeras, och folk bör få det de önskar. Bantisteln är ett område i västra Bara med ca 60 villor som är under uppbyggnad. Vidare utbyggnad av de västra delarna av Bara planeras. Arbetsplats och näringsliv P-OL: Det föreslås i nya öp:n att markberedskap för verksamhetsområden ska vara god och att kontor och icke störande verksamheter kan integreras i centrumbebyggelse. Centrum i de tre tätorterna ska stärkas så att arbetsplatser och handel kan utvecklas där. Några nya utbyggnadsförslag för verksamhetsområden, industrier, föreslås inte i Klågerup och Bara. För Tjustorps industriområde söder om Bara, finns det inga planer specificerade i nya öp:n och området är inte heller detaljplanelagt. Tillbaka till Klågerup MB: Tvåvåningshus intill macken som nämndes borde kanske planeras söder om östra infarten där det idag ligger bilfirmor och industriverksamheter, vilket inte ger ett tilltalande intryck vid entrén till Klågerup. JB: Omlokalisering är besvärligt, men planer finns tex. på att omlokalisera gamla fotbollsplanen. Hit kunde gamla Konsum flytta, då hade den tomten, söder om Solgården, gjorts fri att bebygga med bostäder. P-OL: Har man en gång ställt sig positiv till industrier är det svårt att förändra det. MB: Det hade varit bra att som JB nämnde att samla idrottsplatserna istället för att ha de utspridda på tre platser. JB: Mycket kommer att bli positivt då rondellen och infarten byggs om. MB: Det har även funnits planer på gamla skolan och scoutgården, vad sker med dessa områden? JB: Det är här man haft planer om att flytta idrottsplatsen. MB: (riktat till annan MB) Hur kan du säga att gamla skolan ser förfärlig ut? Det är tvärtom, att det är en fin gammal byggnad som många har minnen ifrån. Kommunen missköter däremot underhållet, vilket är en fara. När skolan har förfallit tillräckligt kanske man föreslår att riva. Skolan skulle istället kunna skötas och renoveras och tex. kunna göras om till lägenheter. Områden öster om väg 108 skulle vara lämpligare för verksamheter. 4. Landsbygdsutveckling och bebyggelse på landet P-OL: I takt med att jordbruken lagts ned står många byggnader på landet numera övergivna och de blir bara fler. Ändring från jordbruksverksamhet till tex. lagerbyggnad eller annan 4
verksamhet innebär bygglovs krav. I nya öp:n står det att man ska ha en positiv inställning till binäringar och till nya verksamheter i befintliga byggnader. De får dock inte förändra landskapsbilden avsevärt. Man ska vara mycket restriktiv med att tillåta utbyggnad av enstaka bostäder mm i tätorternas randzon i avsikt att inte förhindra framtida tätortsutveckling. Man ska hushålla med mark på landet och inte ta jordbruksmark i anspråk i onödan. Kommunen ska ha en positiv inställning till mindre gårdar på landet och hänsyn ska tas till natur, rekreation, kultur, buller mm. Hästgårdar kan inte finnas i tätort på grund av att hästar kan ge allergi. Tidigare var det en gräns på 500 meter som gällde som riktlinje, men det var orealistiskt och stämde inte överens med studier som gjorts. Nu är skyddsområden betydligt mindre, det kan vara 50 meter beroende på förutsättningarna, kupering, vegetationshinder etc. samt förstås hur många hästar som finns och var gödselhantering sker. Det är främst i kommunens skogsklädda delar som hästgårdar kan planeras. Inte på jordbruksmarken som kan räknas till söderslätt. Begreppet samlad bebyggelse P-OL: Samlad bebyggelse är ett begrepp enl. PBL som innebär att ett antal hus ligger samlade i en klunga. Det innebär att speciella regler gäller för dessa områden. Vilka områden som räknas som samlad bebyggelse beskrivs i översiktsplanen. Exempelvis kan det innebära att bostad, efter bygglov, kan tillåtas uppföras på lucktomt eller annat lämpligt läge, tex i slutet av husrad i anslutning till samlad bebyggelse med hänsyn till platsens natur och kulturvärden, dock inte inom bullerstört område. För vilken bebyggelse som det krävs upprättande av detaljplan anges i PBL. Det är ofta en bedömningsfråga dvs. om utbyggnaden har stor påverkan på omgivningen krävs detaljplan tex. att det finns riksintressen som berörs. 5. Kommunikation P-OL: Sturups flygplats har riksintresse för utbyggnad av en tvärbara vilket diskuterats länge men är förmodligen inte aktuellt längre. Däremot är en parallellbana aktuell. En fördjupad översiktsplan är på gång där grannkommunerna Lund, Staffanstorp och Malmö och Luftfartsverket är med och planerar. Utbyggnad av gång-cykelvägarna i kommunen är också något vi arbetar med. Det är viktigt att få medborgarna att färdas miljövänligt. Kollektivtrafikutbyggnaden är också viktig. Man planerar exempelvis att dra järnväg till Sturup. Det verkar dock inte som att banverket ser projektet som särskilt angeläget. Den ingår i planen på längre sikt. Sturupspendeln, som Svedala kommun vill åstadkomma, är inte kostnadseffektiv rent samhällsekonomiskt. 5
JB: Det skulle i så fall vara ifall Kastrups flygfält köpte upp Sturup. Då blir det järnväg för godstransport till och från flyg i första hand som blir aktuell. P-OL: Även standardhöjning på vägarna är på gång exempelvis på väg E65 och väg 108. Väg 841, Malmövägen från Bara och vidare mot Malmö är också på gång att förbättras. MB: Förslag har lagts fram för linbana, vad har hänt? P-OL: Det skulle gå på åtskilliga miljarder och är därmed inte aktuellt. 6. Uppvärmningssystem Kommunen har som mål att minska klimatpåverkan och i det ingår bra energival. Det är naturgas som är den värmekälla som används mest i Svedala. Fjärrvärme är ett alternativ som diskuteras för orterna men som också är väldigt kostsamt. Men förutsättningar och metoder förändras, därför bör det diskuteras kontinuerligt. Att ta energi från yt- och djupvatten är andra metoder. 7. Dagvattenhantering Dagvattenhantering är också något som vi ser som viktigt. Eftersom vi har lerjord som inte är genomsläpplig ansamlas vatten i åarna och vattnet måste renas genom fördröjning innan det når dit. 8. Natur- rekreation och landskapbildsvärden De rika naturvärdena i kommunen värnar vi politiker om och de skyddas även genom riksintressena. MB: Är riksintressena som lagts fast bestående i tid och evighet eller kan de förändras? P-OL: Finns det motstridiga intressen är det intresset som bedöms som viktigast som får fördel. Riksintressena för natur och landskapsbild är svåra att påverka. Det kan ske att kommunen inte har samma åsikt som staten. Ett exempel är Energimyndighetens riksintresse för vindbruk, där delar inte kommunen statens uppfattning. Rekreationsmässiga kärnområden är något nytt i översiktsplanen som inte funnits tidigare. Dessa områden har i vissa fall redan skydd som naturvårdsskydd mm. MB: När det gäller teknisk försörjning, ska vi medborgare acceptera att tex. vara utan vatten i åtta dagar? P-OL: Vi har beslutat om en anslutning till Sydvatten. Vi ligger dock längst ut på Sydvattens ledning och vi behöver bygga ut vatten till Sturup i det skede det är aktuellt att dra en ledning från Staffanstorpshållet, vilket kommer att trygga vattenförsörjningen i Klågerup och Bara. Dimensioneringen av vattenledningen påverkas av de kommuner som vill vara med. BO: Utbyggnaden är planerad att ske inom tre-fyra år. 6
Ledningen mellan Staffanstorp och Bara är den som är sämst eftersom det har skett brott på denna. 9. Fem i tolv listan P-OL: Markägare har kommit in och vill vara med i öp:n för att ha möjlighet att bygga ut på sina fastigheter. Dessa redovisas även i öp-förslaget i den sk fem i tolv listan. Börringekloster vill tex bygga och Norra Lindholmens gård, Skabersjö by, Bönnarps gård vid Arrie, Holmeja, Nyvång etc. 10. Avslutning P-OL: Nu har ni chansen att ta upp frågor som berör Er och ert närområde. MB: Närheten till rekreation här utanför (i dalen vid Klågerups skola) är viktig för oss här i Klågerup. Gångstråket upp mot Pudesjö används frekvent. I två år har jag tjatat om att man skulle lägga ut träflis för att man skulle kunna gå torrskodd på denna sträcka, men inget sker. Det är tråkigt att man inte kan få en lastbilslast med flis när kommunen har dessa vidlyftiga planer? Det kan kännas futtigt att ta upp i samband med de vidlyftiga planerna men detta är något som är viktigt för oss. MB: Gatukontorets chef har lovat att det ska läggas ut flis. MB: Smårabatter i byn är i undermåligt skick, vilket påpekats sedan mer än ett år sedan, men inget sker. P-OL: Vi tar detta med oss och vidarebefordrar synpunkterna till tekniska kontoret. MB: Området där gamla Konsum låg tidigare, där omkring vid buskarna, är i väldigt undermåligt skick. MB: Idrottsplatsen i öster vad sker med den? JB: Byggnaden och planen är i dålig kondition och ärendet har varit uppe i Ks, men förbättringar görs inte för närvarande eftersom det finns planer på att flytta verksamheter. MB: Nu har man röjt undan en del bakom gamla Konsum. Tidigare fanns det gott om stora råttor i området. MB: Jag vill åter poängtera att det är viktigt att bygga upp mot Tejarps gård och att skapa ett runt centrum i Klågerup. P-OL: Vi för anteckningarna med oss till beslutsfattarna och fler möten kommer att hållas om den nya översiktsplanen. Tackar för deltagande. Mötet avslutas. Vid anteckningarna Anneli Andersson Sändlista: Utvecklingsutskottet, Elisabeth Larsson, Fredrik Löfqvist, Tord Larsson, Lena Gerdtsson, Bengt Ericsson 7