Rikttider för bedömning av personlig assistans
Agenda Välkommen - Introduktion runt bordet Om SIS, Swedish Standards Institute och standardisering? Exempel på tidigare standardisering: Lägenhetsboende för asylsökande Pensionstermer Kvalitet i hemtjänst Kaffe (ca 14.00) Förslag och bakgrund till standardisering: Rikttider för bedömning av personlig assistans Försäkringskassan Diskussion om förslaget SIS modererar Avrundning hur går vi vidare? Slut (16.00)
SIS, Swedish Standards Institute Hos oss skrivs standard. Sveriges medlem i CEN och ISO SS Svensk standard Ideell förening, ägs av medlemmar företag, myndigheter, organisationer Standardiserar bara det som samhället vill Ca 350 standardiseringskommittéer Ca 5,000 deltagare experter Exempel på standardiseringsarbeten Mätmetoder, Checklistor, Branschgemensamma riktlinjer Tekniska specifikationer Handböcker
Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-06-02
Standarder Gemensamma och samtidigt frivilliga överenskommelser. Kan t ex vara riktlinjer, krav, checklistor. 2014-06-02
Standarder hantverkstjänster Vad är hantverkare skyldig att informera om? Vad är konsument skyldig att ställa frågor om? Begränsa tvister. Arbetet börjar juni 2014 2014-06-02 7
Lägenhetsboende för Asylsökande Med hjälp av externa intressenter och SIS (Swedish Standard Institute) ta fram en specifikation för Migrationsverkets anläggningsboende. Innehållet i specifikationen fastställs via styrdokument och implementeras i myndighetens operativa verksamhet. Innehåller regler för inkvartering av asylsökande i bostadslägenheter samt för bostädernas beskaffenhet och utrustning inklusive särskilt stöd i boendet. Fastställd nov 2011 2014-06-02 8
Pensionstermer Uppnå ett gemensamt språkbruk hos olika aktörer på pensionsmarknaden samt förenkla språkbruket på pensionsmarknaden Öka konsumenternas förståelse för de termer som används av pensionsmarknaden vid kontakter med dem. Pensionstermer Fastställd 2014 2014-06-02 9
Delaktighet och inflytande i arbetet med framtagande av standarder är nödvändigt för att tillgodose samhällets krav på säkerhet, effektivitet och hållbar utveckling. Ewa Björling Handelsminister 2014-06-02 10
Principer Standardisering Öppenhet Konsensus Intressentstyrt Frivillighet 2014-06-02 11
Standardiseringsprocessen och dagens status Idéer om nya standarder 0 1 2 ~ 3 år Intressentmöte Standardiseringsarbete; kommittéarbete; granskning, bearbetning av kommentarer, remisstider etc. SIS sonderar: rimligt? Idé till ny standardisering Finns intresse? (= åtagande att medverka + finansiera) Standardiseringsarbete påbörjas Standard klar Konstituerande möte: TK XXX
Standardiseringskommittéer, i Sverige och i världen. Ordförande/Sekretariat Företag Ordförande/Projektledare Spanien Polen Universitet /Högskola Tjeckien Tyskland Myndighet SIS Kommitté Intresseorg. Sverige ISO / CEN Kommitté Kina Medborgare Kommuner USA Finland Småföretag Provningsinstitut Kanada Frankrike Bulgarien 2011-02-08 2014-06-02 13 13
Standardiseringsarbete för Kvalitet i äldreboende och Kvalitet i hemtjänst SIS/TK 572/573 Stefan Lundberg, ordförande Helle Wijk, viceordförande Alexandra Antoni, projektledare, SIS Tuula Cammersand, projektledare, SIS
Uppdrag från regeringen - Ta fram standarder för kvalitet i vård och omsorg för äldre i ordinärt och särskilt boende
Varför standard för äldreboende och hemtjänst? Ett område med stora framtida behov Många olika utförare, privata och kommunala Svårt att göra jämförelser vid upphandlingar Svårt för gamla och sjuka att ställa krav Brister har uppmärksammats Det finns många goda initiativ inom området och arbeten som pågår på olika håll svåröverskådligt och inte lätt att göra jämförelser Tydlighet om vad som karaktäriserar god kvalitet och samordning
Exempel på deltagare Kommuner och landsting (t.ex. Jönköpings kommun, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Ängelholms kommun, SKL Sveriges Kommuner och landsting etc.) Universitet, högskolor, forskning (Göteborgs Universitet, Högskolan i Skövde) Myndigheter (Arbetsmiljöverket, Vinnova) Företag för privatvård/äldreboende (t.ex. Aleris Omsorg AB, Attendo, Ambea, Capio Geriatrik etc.) Företag för privatvård/hemtjänst (t.ex. Hemservice i Halland, Kosmo AB, Olivia Hemtjänst) Intresse- och patientorganisationer (t.ex. Demensförbundet, Diabetesförbundet, Hadikappförbundens samarbetsorgan, Hörselskadades riksförbund, Pensionärernas riksorganisation PRO) Fack- och professionsförbund (t.ex. Dietisförbundet, Föreningen Bravå, Kommunalarbetarförbundet, Sveriges Arbetsterapeuter, Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet) Övriga (t.ex. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, certifieringsföretag, fastighetsutveckling, konsulter, tillverkare av hjälpmedel) 17 2014-06-02
Svensk standard SS 872500 Titel: Kvalitet i vård och omsorg för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende Omfattning (scope): Denna standard anger krav på levererade tjänster till äldre med omfattande biståndsbedömt behov i ordinärt och särskilt boende och den syftar till att säkerställa en god och säker omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering genom att utgå från den äldres behov. Standarden är avsedd att användas vid kvalitetssäkring och utveckling av levererade tjänster samt utgöra underlag vid uppföljning och utvärdering av verksamheten, upphandling, utbildning, tillsyn och certifiering. 2014-06-02 18
SS 872500 Utgångspunkt - personcentrerat förhållningssätt Standarden ställer krav på: Omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering (kapitel 4) Boendemiljö, tillgänglighet, vårdhygien och hjälpmedel (kapitel 5) Verksamhetens organisation (kapitel 6) 2014-06-02 19
Ur innehållsförteckningen 2014-06-02 20
Ur innehållsförteckningen 2014-06-02 21
Ur innehållsförteckningen 2014-06-02 22
Exempel på krav 4.1 Bemötande, integritet och trygghet 4.1.2 Den som bedriver verksamhet ska: säkerställa att den äldre bemöts på ett bra sätt (enligt bilaga A 7 och eventuellt 8, 9, 10) säkerställa att den äldre och närstående får information och introduktion om praktiska frågor inför inflyttning till särskilt boende (enligt bilaga A 1 och eventuellt 2, 8, 9) säkerställa att den äldre och/eller närstående erhåller tydlig information om hur de går tillväga vid rapportering av händelser, avvikelser, missförhållanden, klagomål och synpunkter (enligt bilaga A 1 och eventuellt 8, 9) säkerställa att den äldre får möjlighet att delge sin levnadsberättelse (enligt bilaga A 1) etc.. 2014-06-02 23
etc. 2014-06-02 24 forts. exempel.
Arbetsgång Arbetet har bedrivits i 15 arbetsgrupper som tar fram förslag för var sin del av standarden. Därefter har förslaget bearbetats i omgångar av hela TK:n tillsammans på mötena och av editeringsgruppen enligt mötesbeslut. 1. Rehab aktivitet 2. Sinnen 3. Inkontinens och sår 3.1 Smärta 3.2 Sömn, oro, ångest 4. Näring och munhälsa 5. Termer och definitioner 6. Begreppsharmonisering 7. Struktur 8. Läkemedelshantering 9. Trygghet Delaktighet Andliga frågor 10. Individuell planering 11. Boende o tillgänglighet 12. Hjälpmedel 13. Hygien 14. Livets slutskede 15. Organisation kvalitetsarbete 2014-06-02 25
Vad kan standarden SS 872500 innebära? För den enskilde: Trygghet Minskar akuta sjukhusbesök för de äldre Ökad nöjdhet hos äldre, anhöriga och personal etc 2014-06-02 26
Vad kan standarden SS 872500 innebära? För organisationen/tjänsteutföraren: Förenklar vid jämförelser Underlättar vid upphandlingar Underlättar vid verksamhetsutveckling Underlättar vid uppföljning/förbättring av egen kvalitet för utförare Underlättar planering, bättre resursutnyttjande Samma spelregler gäller alla oavsett organisationsform (privat alt. offentlig) Underlag för certifiering etc 2014-06-02 27
Vad kan standarden SS 872500 innebära? För myndigheter: Underlag som underlättar tillsynen etc För samhället: Effektivare användning av skattemedel Samma acceptabla lägsta nivå på omsorg oavsett var man bor etc 2014-06-02 28
Standardens förhållande till lagstiftning och myndighetsföreskrifter Svensk lagstiftning (SoL /HSL /LSS etc)
Myndighetsföreskrifter SOSFS; LVFS; AFS etc. Svensk lagstifning (SoL & HSL)
Svenska standarder (SS, SS-EN, SS-EN ISO) Myndighetsföreskrifter SOSFS; LVFS; AFS etc. Svensk lagstiftning (SoL & HSL)
Svenska standarder (SS, SS-EN, SS-EN ISO) Myndighetsföreskrifter SOSFS; LVFS; AFS etc. Svensk lagstiftning (SoL & HSL) EU-lagstiftning
Remiss sommaren 2014 (15 juli 15 september) Remissdokumentet kommer att finnas tillgänglig för läsning och kommentarer på sis.se. http://kommentera.sis.se/ Dokumentet har förhandsgranskats av berörda myndigheter (Socialstyrelsen, Inspektion för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Boverket, Swedac, SKL) under januari 2014 och omarbetats efter inkomna kommentarer. Dokumentet kommer att bearbetas ytterligare på ett TK-möte den 9, 10 och 11 juni innan den är klar för remiss. 2014-06-02 33
2014-06-02 34
Kaffepaus
Rikttider för bedömning av personlig assistans
Bakgrund till förslaget Genom standardiserade rikttider: Öka respekt för integritet Förbättra konsekvens i bedömning (minska skillnader). Förtydliga krav för olika insatser Förtydliga roller inom assistanstjänstesektorn Förbättra planering 2014-06-02 37
Assistansersättning För rätt till ersättning Behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för grundläggande behov Beräkning av ersättning Ska beviljas för ett visst antal timmar per vecka, månad eller längre tid, dock längst sex månader 20 maj 2014
Undra hur lång tid det tar för mig att klä mig? Ungefär hur lång tid tar det att hjälpa dig att klä på dig på morgonen? Oj, vad svårt vad kan det ta, vad svårt Jag vill inte säga fel, nu måste det bli rätt 20 maj 2014
Jämförelse med livsföring som anses normal. Men vad är normal? Samma ålder -Kan en treåring klä sig själv? Individuell bedömning Likformig och rättssäker tillämpning av socialförsäkringen (SFB). Likformig och rättssäker tillämpning av personlig assistans, oavsett om det beviljas enligt LSS eller SFB. Utredningen och hur bedömningen har gått till ska kunna redovisas öppet. Individuell bedömning 20 maj 2014
2014-06-02 41