7. Förutsättning för lokalisering

7. Förutsättning för lokalisering 7.1 Miljö och kultur Landskapet i utredningsområdet består av fyra huvudsakliga delar; storskaligt skogslandskap, storskaligt jordbrukslandskap, småskaligt mosaiklandskap samt tätorter och tätortsnära rum (Figur 7-1). I jordbrukslandskapen finns ängs- och hagmarker, betesmark, generella biotopskydd och skyddsvärda arter knutna till dessa miljöer. Skogsområdena domineras till stor del av produktionsskog, men har även en del värdefulla miljöer i form av våtmarker, sumpskogar och skyddsvärda arter knutna till skog. Hela utredningsområdet ligger under de nivåer som motsvarar strandlinjen under den senare delen av stenåldern (12 000 fkr-00 fkr). Det saknas alltså förutsättningar för lämningar från den perioden. var under lång tid en viktig kommunikationslänk mellan kusten och centrala Uppland. En sjöväg mot de mer centrala bronsåldersbygderna i Mälardalen gick längs den dalgång där så småningom kom att rinna. Dagens vägsträckning är gammal och går i gränsen mellan fastmark och jordbruksmark. Historiska kartor från 00- och 00-tal visar att väg 288 varit placerad ungefär inom samma område som idag. Här har människor bott och verkat under lång tid, vilket betyder att de flesta fornlämningar finns i anslutning till väg 288. En stor del av friluftslivet i anslutning till utredningsområdet är knutet till kustregionen runt Östhammar, Öregrund och Gräsö. De gamla bruksmiljöerna i Gimo (Figur 7-2), Österbybruk, Harg och Forsmark bedöms vara av regionalt intresse för friluftslivet. Själva utredningsområdet bedöms främst ha lokala värden för friluftslivet. Det omväxlande landskapet ger goda möjligheter till ridning, vandring, jakt, löpträning, promenader, svampplockning och liknande (Figur 7-3). Dagens väg innebär delvis en barriär för människors rörelse samt bullerstörning vid bostäder. form av mark och material förekommer på ett antal ställen inom utredningsområdet. På ett flertal ställen finns rester av gamla gruvmiljöer. Utredningsområdet innehåller både lerjordar med stora mäktigheter, torvområden, fuktiga partier samt berg och morän. Områden med förorenad mark förekommer och den gamla vägen kan innehålla tjärhaltig beläggning. I Gimo och utanför Östhammar finns två av Östhammars kommuns större grundvattenförekomster. I utredningsområdet förekommer också ett antal vattendrag (se vidare nedan). Utredningsområdet berör ett antal riksintressen och skyddade områden. Från söder till norr förekommer följande: Riksintresse för kulturmiljövården; Gimo bruk (Uppsala län C:22) Riksintresse för friluftsliv; kusten från Arkösund till Forsmark (MB 4:4) Lyssnarbergets Naturreservat Biotopskyddsområde i Gunbyle Skyddsområde för vattentäkt, Gimo (i dagsläget överklagat) Skyddsområde för vattentäkt, -Ed Vattendrag med miljökvalitetsnorm; och Områden med skyddade eller skyddsvärda arter Utredningsområdet består till övervägande del av skog och jordbruksmark (Figur 7-5). Naturresurser i Figur 7-1 Jordbruksmark vid Ågården genomskuren av och i fonden väg 288 22 Vägutredning väg 288, delen Gimo - UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-20

7.2 Markanvändning 7.2.1 Befolkning I Östhammars kommun bor cirka 21 000 personer. Fem tätorter i kommunen har mer än 00 invånare och cirka 65 % av invånarna bor i tätorterna. Tätort Antal invånare Östhammar 4500 Gimo 2700 Österbybruk 2300 Öregrund 00 Alunda 2200 Ungefär 28 % av befolkningen i arbetsför ålder pendlar ut ur kommunen till framförallt Uppsala, Stockholm, Norrtälje, Tierp och Arlanda för att arbeta. Inpendling sker främst från Uppsala, Tierp, Norrtälje, Gävle och Älvkarleby och motsvarar cirka 20 % av dem som har Östhammars kommun som arbetsregion. Inpendlingen till Gimo är större än utpendlingen. Arbetslösheten i kommunen är låg. Befolkningsutvecklingen har varit svagt negativ sedan 2002. In- och utflyttningen till kommunen är ungefär lika stor och omfattade cirka 4 % av befolkningen år 20. Östhammars kommun är den största arbetsgivaren i kommunen. De två största privata arbetsgivarna är Sandvik Coromant AB i Gimo med cirka 00 anställda samt Forsmarks kraftgrupp med cirka 50 anställda. Svensk Kärnbränslehantering förordar Forsmark som ort för slutförvar av uttjänt kärnbränsle och har inlett tillståndsprocessen. Svensk Kärnbränslehantering hoppas på en byggstart 20 och räknar med att kärnbränsleförvaret då kan vara klart att tas i drift runt 2025. Figur 7-2 Gimo damm Figur 7-3 Upptrampade stigar i skogsområde nära 7.2.2 Kommunal service och bebyggelsestruktur Kommunen är mångkärnig utan någon dominerande centralort. Det finns en stark tradition i kommunen att värna de fem orterna i kommunen som var egna kommuner innan kommunsammanslagningarna som ägde rum på 150-, 160-, och 0-talen. Grundläggande service (handel, förskolor, skolor, bibliotek, primärvård) finns på de fem orterna. Gimo är kommunens utbildningscentrum med två gymnasieskolor och vuxenutbildning. En gymnasieskola finns även i Forsmark. Den kommunala förvaltningen finns i Östhammar. I kommunen fanns 20 cirka 5 400 småhus samt cirka 4 700 fritidshus (Regionfakta 2012). Fritidshusen finns i huvudsak inom kustområdet. 7.2.3 Näringsliv och sysselsättning I Östhammars kommun finns cirka 1 500 företag. Näringslivet utmärks av starka verkstadstekniska och energiintensiva industrier med Sandvik Coromant i Gimo (Figur 7-4) och Forsmarks Kraftgrupp i Forsmark som de två största företagen i kommunen. Även byggsektorn och jordbruket sysselsätter en stor del av befolkningen. Östhammars kommun har mycket att erbjuda som besöksmål och besöksnäringen är omfattande. Bland tjänsteföretagen har turistföretagen en framträdande roll. 7.3 Kommunal planering 7.3.1 Översiktsplan Östhammars kommun har en översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige år 2003 (ÖP 2003). Arbete med en ny översiktsplan pågår. ÖP 2003 anger möjliga områden för nya bostäder norr och söder om Östhammar. ÖP 2003 anger även två nya vägsträckningar i anslutning till områdena; en nordlig från väg 76 förbi Ed mot östra sidan av Husbackasundet, en sydlig från väg 76 vid mot södra delarna av Östhammar. ÖP 2003 anger också ett antal utredningsområden, nya arbetsplatser och bostäder enligt gällande detaljplaner. Se Figur 7-6. För Gimos del finns angett i ÖP 2003 ett nytt möjligt bebyggelseområde söder om Gimo damm. Där beskrivs också ett antal utredningsområden samt nya bostadsområden och arbetsplatser enligt gällande detaljplaner. Nya vägalternativ har inte diskuterats kring tätorten. Se Figur 7-7. Figur 7-4 Sandvik Coromant AB i Gimo Figur 7-5 Odlingsmark i utredningsområdet UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-20 Vägutredning väg 288, delen Gimo - 23

Figur 7-6 Östhammar, utdrag ur Östhammar kommuns översiktsplan Figur 7-7 Gimo, utdrag ur Östhammar kommuns översiktsplan 7.3.2 Detaljplaner Det pågår inte någon detaljplanering inom Gimo samhälle idag. Utredningsområden och områden för ny bebyggelse enligt ÖP 2003 finns, se ovan. Runt Östhammar pågår viss planering för bostäder. De som berör norra delen av utredningsområdet är: program för ny bostadsbebyggelse i Norra Sandika, sydost om Östhammar (Dnr 2007BN28) program för bostäder i Ed, nordost om Östhammar (Dnr 200BN670) Utöver dessa två pågående planuppdrag pågår utbyggnad av tomtmark i Marieberg samt Husbacka södra-kvistagran, där det bereds plats för 45 villatomter. Östhammars kommun anger att staden växer mot norr och söder samt på motsatt sida av Östhammarsfjärden, där tidigare fritidshus håller på att omvandlas till permanentboende. 7.4 Tätortsanalys 7.4.1 Gimo Gimo är centralt beläget i Östhammars kommun och i anslutning till viktiga kommunikationsstråk, väg 288, väg 22 samt järnvägen. Gimo präglas av bruksmiljön med herrgårdsanläggningen och Gimo damm i norr och av den största privata arbetsgivaren i kommunen, Sandvik Coromant. I öster gränsar Gimo mot väg 288 och i söder mot väg 22. Väster om samhället finns grönområden med motionsspår och möjligheter till rekreation. Gimo centrum orienteras runt ett torg med bl a livsmedelsbutik och diverse servicefunktioner. Torget kantas av hyreshus och utanför detta tar en variationsrik villabebyggelse vid. Gimo visar upp en gles och oordnad struktur mot väg 288. Bostadshus exponeras mot vägen i den södra delen och förbi centrum domineras bilden av mindre verksamheter och bensinstationer. Sandvik Coromants stora anläggning är en viktig målpunkt i norr. (Se Figur 7-8 till 7-13). 24 Vägutredning väg 288, delen Gimo - UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-20

På östra sidan av väg 288 breder s dalgång ut sig med vidsträckta odlingsmarker och obrutna siktstråk. Enstaka verksamheter och ett av kommunens upplag ligger på vägens östra sida. Ett landmärke utgörs av Skäfthammar kyrka och klocktorn. Järnvägen går i öst-västlig riktning genom samhället. En busstation ligger lite drygt 0 meter från väg 288. Både järnvägen och väg 288 utgör barriärer i Gimo. Annonseringen av Gimo är mycket bristfällig. Den stadsbild som visas upp mot resenärer på huvudvägarna lever inte alls upp till de kvaliteter som finns i samhället. Ett relativt stort besöksunderlag finns i och med att väg 288 passerar Gimo och attraktionskraften skulle troligen kunna förstärkas både för besökande och som boendemiljö om väl gestaltade entréer anordnades. En ortsanalys för Gimo har genomförts i samband med vägprojektet. Tre personer från kommunen och näringslivet har intervjuats. Ortsanalysens slutsats är att Gimo gynnas av att väg 288 går genom samhället och att Gimo kan utveckla sin attraktionskraft, som ort för boende och arbete, genom förbättringar av den fysiska miljö som exponeras mot väg 288. Man ser också en möjlighet till utveckling av befintlig väg till en turistväg ifall en omlokalisering av väg 288 sker. Vid de samrådsmöten (charetter, se förklaring kapitel 8.1 Utredningsprocessen) och informationsmöten (infobuss) som hållits i projektet har även framkommit positiva reaktioner på ombyggnadsförslag med en anslutningspunkt söder om Gimo. En omlokalisering av framförallt den tunga trafiken, har man ansett, skapar förutsättningar för en förbättrad miljö för de boende i Gimo. Åsikterna om hur en omlokalisering av trafiken genom Gimo påverkar samhället är alltså inte entydiga, utan beror mycket på vilka intressen man representerar. Figur 7-8 Väg 288 söder om Gimo. Figur 7- Passerar Skäfthammar kyrka med klocktornet i fonden. Figur 7- Söder om Gimo. Bostäder och verksamheter längs vägen. Figur 7- Väg 288 i Gimo med avtag åt vänster mot Gimo centrum. 7.4.2 Östhammar Kuststaden Östhammar gränsar i öster mot Östhammarsfjärden och i väster mot såsen och väg 76 som löper i nord-sydlig riktning längs åsen. Centrala Östhammar har en äldre stadskärna med bebyggelse från 00-talet (Figur 7- och 7-) och en nyare del, Nya stadsdelen, med bebyggelse från början av 100-talet. Stadskärnan ligger orienterad österut, Figur 7-12 Vägen närmar sig järnvägskorsningen. Fig 7-8 till 7-13 visar en sekvens av väg 288 från söder mot norr genom Gimo. Figur 7-13 Väg 288 lämnar Gimo. Till vänster Sandvik Coromant. UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-20 Vägutredning väg 288, delen Gimo - 25

Figur 7- Infarten till Östhammar sker från väg 288 via Gammelbygatan Figur 7-15 Rondell i korsningen väg 76 och Gammelbygatan. Vy västerut från bensinstationen Figur 7- Gatumiljö i den äldre stadskärnan i Östhammar Figur 7- Rådhuset i Östhammar, byggt på 00-talet vänd mot vattnet, och avståndet från centrum till väg 76 är ungefär 1,5 km. Väg 288 ansluter västerifrån till väg 76 i. Längs väg 76 exponeras en del handelsetableringar och verksamheter. En större handelsetablering växer fram norr om korsningen väg 288 och väg 76. Infarten till stadens centrum sker via en cirkulationsplats på väg 76 och vidare via Gammelbygatan (Figur 7- och 7-15). Cirkulationsplatsen dämpar farten för trafikanter på väg 76 och annonserar infarten mot Östhammar. Gestaltningen av cirkulationsplatsen med bland annat trädplanteringar bidrar till en mer detaljerad skala och inbjuder till dämpad hastighet in mot centrum. Bostadshus, bensinstation och mindre verksamheter kantar vägen in mot Östhammar centrum. Flera målpunkter såsom skolor och busstation ligger i anslutning till infarten vilket gör Gammelbygatan till ett viktigt stråk för sambandet mellan landsvägarna och stadens servicefunktioner. Infarten är hårt belastad av trafiken och kan vid höga trafikflöden utgöra en barriär för oskyddade trafikanter. Väster om väg 76 finns ett antal bebyggelsegrupper med svag koppling till Östhammars stadskärna. Avståndet är relativt långt och förbindelserna mindre goda. Många målpunkter finns i kustbandet i form av badplatser, fritidshusområden, småbåtshamnar. Trafiken hit ökar kraftigt under sommarmånaderna. 7.5 Skydds- och riskobjekt Skyddsobjekt är anläggningar som finns eller planeras inom utredningsområdet och som kan komma att påverkas negativt av vägprojektet. Utöver de nedan nämnda skyddsobjekten finns även många områden med natur- och kulturmiljövärden. Dessa redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen för vägutredningen och sammanfattas i avsnitt 7.2. Riskobjekt är anläggningar eller områden som kan utgöra en risk för vägprojektet eller skyddsobjekt i vägens närområde. 7.5.1 Skyddsobjekt Inom utredningsområdet finns två allmänna vattentäkter; Gimo och -Ed. Brunnsområdet för vattentäkten i Gimo ligger nordost om Gimo mellan väg 288 och. Gränsen för vattenskyddsområdet är upphävd och länsstyrelsen i Uppsala län har ännu inte beslutat om något nytt skyddsområde. Grundvattenförekomsten omfattar området mellan väg 288 och från järnvägen och cirka 00 m norrut. Vattentäkten -Ed försörjer Östhammar med dricksvatten. För vattentäkten finns ett fastställt skyddsområde som sträcker sig längs väg 76 och utredningsområdets nordöstra gräns mellan och Ed. Trafikverket har under 20 tagit fram en vägutredning om tänkbara åtgärder för att skydda vattentäkten. Under 2012 avser Trafikverket att ta fram arbetsplan och bygghandling för beslutade åtgärder (tätning av diken, räckesåtgärder och eventuellt dagvattendammar). Gimo avloppsreningsverk ligger i den nordöstra utkanten av Gimo mellan väg 288 och. Avloppsledningar korsar under väg 288 mellan samhället och avloppsreningsverket. Svenska Kraftnät planerar att ansöka om tillstånd för en ny 400 kv växelsträmsledning mellan Forsmark och Råsten strax utanför Hallstavik. I den förstudie som finns framtagen förordas en sträckning som skär genom utredningsområdet i nord-sydlig riktning och korsar väg 288 mellan Väddika och Uppskedika. Järnvägen mellan Gimo och Hargshamn används för godstrafik och har rustats för att klara trafik med högre hastigheter samt tunga malmtransporter. 26 Vägutredning väg 288, delen Gimo - UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-20

Hornsvreten Storbyn Norrskedika Örvik Lill-Karö Kil Johannelund Norrhagen Roparören Väddika avfallsanläggning hanterar avfall som uppkommer i Östhammars kommun. På anläggningen sker omlastning av hushållsavfall, utsortering av återvinningsfraktioner, kompostering av slam och deponering av deponirest. I den norra delen av utredningsområdet finns två stora transformatorstationer i nära anslutning till väg 76. I norra delen av Gimo ligger ett gräsfält för sportflyg. Fältet är inte tillståndsprövat och är därmed inte klassat som flygplats. Flygverksamhet sker med lätta sportflygplan, segelflyg samt modellflyg. Gräsfältet har brandflygjour fem veckor per sommar. 7.5.2 Riskobjekt Inom utredningsområdet finns flera områden där markförorening har konstaterats eller misstänks förekomma. Dessa områden finns spridda i hela utredningsområdet med viss koncentration till Gimo och Östhammar. Föroreningarna härrör främst från industriverksamhet, drivmedelshantering och gruvnäring. är ett vattendrag som ofta svämmar över (Figur 7-). Översvämningarna drabbar främst den omgivande odlingsmarken. Vid ett tillfälle med extremt högt vattenstånd på 160-talet uppges vattennivån ha stigit till cirka 2 meter över normalt vattenstånd (Figur 7-1). Då nådde vattnet nästan upp Björkvreten Norrängen Svandal Såggärd Kelinge 4 Flian Annö 6 Nygärd Klyvjan 24 Hanunda Askholmen Askholmen Asplund Knösen Övernuttö 7 Adolfsdal Rörmar Brötena Ytternuttö Syltbo Barköbro Tackmyren Granlund Lindarsvik Strömslund Lillsjön Barkö Viklund Assjösjön Knarra 4 Gravfält Ånö Anniön Annegärd Söderskogen Per-Jans Naturres. Lönnholmen Skogsborg Viborg 5 Brudgrind Mon 4 Husbacka Mariedal Nässelöt Motorp 76 Ed Brolund Assjö Gravfält Askön L. Ekegärd Skogsängen Katrineberg Hanneberg Stängseldiket Stängsel diket 26 Bostället Uppskedika 1 Långängen Hällvret Markasjön Haganäs Haganäs Gravfält Borggårde Björkgården Gråsättra Runristning Gunbyle Stjärnudden Gluffukärr Roddarne Sandby 6 Ågården 288 Skomakarmyren Nyäng Johanneslund Billsvret Aläng Västergården Marka Betlehem Lystaås Torer Höks hög Väddika Hökhuvud Hökhuvud Björsta 15 Blomtorp Stockby 12 Stensvreten Söderäng Lysta Grådal Nygården Stockbysjön Backas Gravfält Avfallsanl. Väddikasjön 13 Däcksta Stenbacken Eklund Amsterdam Masugnen Runsten 61 Örsta Reningsverk Södergärden Karlslund Flygfält Vittringe Gimo Gimo 8 Skäfthammars kyrka Risinge Tränsjön Rönningen Brosjön L. Hallsjön Kilbovret 1 Illersättra Ringboda Fig 7- svämmar över årligen. Bilden är tagen i Hökhuvud Figur 7-1 Karta över områden som bedöms översvämmas vid extrema flöden i 22 21 Skarpgärden Värmlandstorp Långsunda 22 Bläckdal Vattensta S Skäfthammar 13 Lundaräng 675 Vattenstasjön Strömgärde Nederbyn Valde Oppbyn 668 Forsbosjön Fors Hårstaåsen 33 Hårsta St. Hallsjön VÄG 288 VÄG 288 GIMO - BÖRSTIL St. Hallsjön Fäboda Långsjön Finnkyrka 0 1 000 2 000 3 000 meter 1:60 000 Fäboda Utredningsområde Översvämmat område vid vattennivå vattennivå 2,03 m 7,42 7,0 8,37 över m medelvattenstånd (RH2000) Gisslarändan Gisslarändan UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-20. Vägutredning väg 288, delen Gimo - 27

26 Bostället Uppskedika Långängen Borggårde Björkgården Gråsättra Runristning Gunbyle Stjärnudden Gluffukärr Sandby 288 Billsvret 6 Ågården Skomakarmyren Aläng Roddarne Nyäng Johanneslund Väddika Betlehem Björsta Lystaås 15 Blomtorp Stockby 12 Stensvreten Söderäng Nygården Lysta Stockbysjön Backas Avfallsanl. Väddikasjön Däcksta VÄG 288 Eklund Stenbacken GIMO - BÖRSTIL Masugnen Utredningsområde Örsta Tränsjön JORDARTER 1 Reningsverk Kilbovret Morän Illersättra Södergärden Lera-Silt Runsten Karlslund Organisk jordart Flygfält Sväm eller älvsediment Vittringe Brosjön Grovsilt-finsand 61 Risinge Sand Rönningen Skäfthammars kyrka L. Hallsjön Grus Ringboda 22 21 S Skäfthammar 13 Lundaräng Strömgärde Skarpgärden Värmlandstorp Långsunda 22 Bläckdal Vattensta Hårstaåsen 33 675 Vattenstasjön Hårsta 0 500 1 000 1 500 meter Nederbyn Oppbyn 668 Forsbosjön 1:60 000 28 Vägutredning väg 288, delen Gimo - UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-20 Roparören Norrhagen Naturres. Lönnholmen 5 Skogsborg Viborg 4 Mon Husbacka Mariedal Norrängen Rörmar Barkö Motorp 76 Flian Brötena Ed Brolund Assjö Gravfält Annö 6 Ytternuttö Viklund L. Lindarsvik Assjösjön Syltbo Knarra 4 Nygärd Strömslund Klyvjan Ånö Svandal Anniön Askön 24 Såggärd Asplund Annegärd Knösen Söderskogen Skogsängen Katrineberg Hanunda Per-Jans Övernuttö Kelinge 7 Skogsvreten Björkvreten 4 Valde Askholmen Torer Höks hög Johannelund Barköbro Adolfsdal Tackmyren Lillsjön Granlund Brudgrind Stängseldiket Grådal Nässelöt Hällvret Markasjön Amsterdam Isälvssediment, sand-grus Sten-block Moränlera, lerig morän Vittringsjord Jord, oklassad Sedimentärt berg Långsjön Finnkyrka Berg Fyllning Vatten Sankmark till väg 288 i Gimo. Det innebär att det inte är möjligt att i Gimo korsa under järnvägen via en tunnel och att eventuell väg över fälten kring behöver ligga på en vägbank som är högre än nivån för högsta vattenstånd. Väg 288 och 22 är rekommenderad väg för farligt gods. Det finns ingen detaljerad statistik över antalet transporter med farligt gods på sträckan men i genomsnitt transporterar cirka 3 % av den tunga trafiken farligt gods (Vägverket, 2005). Vid dagens trafik med cirka 400 tunga fordon/årsmedeldygn (200) uppskattas antalet farligtgodstransporter vara cirka 12 st/dag. Transporterna utgörs främst av bränslen (diesel, eldningsolja och bensin). Figur 7-20 Jordartskarta 7.6 Byggnadstekniska förutsättningar Utredningsområdet utgörs till största delen av skogsmark, jordbruksmark och exploaterad mark. I skogsmarksområdena består jorden generellt av morän och berg samt mindre områden som överlagras av organisk jord. Inom jordbruksmarksområdena består jorden generellt av lera, silt, sand eller organisk jord (Figur 7-20). Jorden i hela utredningsområdet består av följande jord- och bergtyper: Morän på berg. Torv och gyttja på siltig sand följt av siltig lera och lera. Lera på morän. Sand på lera och silt. Torv på morän Berg Sand på morän Översiktliga geotekniska undersökningar har gjorts i området. Vid dessa har konstaterats att grundvattennivåerna varierar beroende av markytans nivå. Inom åkermark ligger grundvattennivån generellt på cirka 0,3-1,7 m djup under markytan i undersökta punkter. Grundvattennivåerna i jorden antas variera med omkringliggande vattendrag och med årstid och nederbörd. Geotekniska åtgärder bedöms bli nödvändiga inom områden med lera, silt och torv för att åtgärda risker för sättningar och bristande stabilitet. Åtgärder som bedöms bli aktuella är vertikaldränering, överlast, tryckbank och tidig utläggning av vägbank. Pålning kan bli aktuell för grundläggning av eventuella broar. I områden med torv/organisk jord med mäktigheter mindre än 5-6 meter krävs urgrävning och återfyllnad med sprängsten. Vid större mäktigheter bedöms nedpressning alternativt påldäck, lättfyllning med lättklinker, kalkcementpelarförstärkning och tryckbank vid vägbank högre än 1 m bli nödvändiga.

7.7 Värde- och riskområden I det inledande arbetet med vägutredningen identifierades områden med höga värden och områden som förmodas innebära höga anläggningskostnader. Dessa områden kategoriserades i Undvik!-områden av två valörer röda områden som så långt det är möjligt inte ska beröras av ett nytt eller utökat vägområde och lila områden där intrång kan övervägas, se karta undvikområden (Figur 7-21) I röda områden finns höga enskilda värden eller värden som har hög unicitet i bygden, benämda Områden med höga värden i faktarutan intill. Röda områden omfattar även områden där flera värden sammanfaller ( Områden med värden ). Lila områdena innehåller områden med enstaka värden och markområden med förhållanden som kan leda till höga anläggningskostnader ( Områden med risk för ökade anläggningskostnader ). Undvik!-områdena har under vägutredningens inventerings- och analysfas justerats, modifierats och omvärderats av projektgruppen i samråd med länsstyrelsen, Östhammars kommun och övriga intressenter som deltagit vid samråd och informationsmöten. Den slutliga karteringen redovisas i Figur 7-21. Att de korridorer som slutligen har arbetats fram delvis inkräktar på Undvik!-områden är oundvikligt. I korridorerna finns dock utrymme för en väglinje som kan undvika stora värden. Områden med höga värden Livsmiljöer som hyser hotade arter Riksintressen Naturreservat Sammanhållen bebyggelse Kulturhistoriskt värdefulla gårdsmiljöer Kyrkomiljöer Områden med värden Regionalt kulturmiljöprogram Värden för landskapsbild Ängs- och hagmarker Biotopskydd Skogliga naturvärden Sumpskogar Samlade områden med fornlämningar och kulturhistoriska lämningar Naturvårdsprogram Områden med risk för ökade anläggningskostnader Områden med fornlämningar och kulturhistoriska lämningar Vattenskyddsområden Områden med besvärlig geotekniska förhållanden Björkvreten 4 Lystaås Söderäng Stensvreten Lysta Johannelund Barköbro Adolfsdal Tackmyren Lillsjön Granlund Roparören Norrhagen Naturres. 5 Skogsborg 4 Husbacka Brudgrind Mon Mariedal Nässelöt Norrängen Rörmar Barkö Motorp 76 Flian Brötena Ed Brolund Assjö Gravfält Annö 6 Ytternuttö Viklund L. Lindarsvik Assjösjön Syltbo Knarra 4 Nygärd Strömslund Klyvjan Ånö Svandal Anniön Askön 24 Såggärd Asplund Annegärd Knösen Söderskogen Skogsängen Katrineberg Hanunda Per-Jans Övernuttö Kelinge 7 Hanneberg 26 Hällvret Uppskedika Långängen Bostället Markasjön Gravfält Borggårde Björkgården Gråsättra Roddarne Betlehem Runristning Sandby 6 Askholmen Gunbyle Stjärnudden Gluffukärr Billsvret 288 ÅgårdenSkomakarmyren Aläng Nyäng Johanneslund Väddika Björsta 15 Stockby Blomtorp Torer Höks hög Stängseldiket Grådal Nygården Stockbysjön Västergården Marka 12 Backas Avfallsanl. Väddikasjön Runsten 61 Däcksta Örsta Reningsverk Södergärden Karlslund Flygfält Gimo Vittringe Skäfthammars kyrka Risinge Tränsjön Rönningen Brosjön L. Hallsjön Stenbacken Eklund Amsterdam Masugnen 1 Kilbovret Illersättra Ringboda 22 S Skäfthammar 13 Skarpgärden Värmlandstorp Långsunda 22 Bläckdal Vattensta Hårstaåsen 33 St. Hallsjön VÄG 288 GIMO - BÖRSTIL Långsjön Finnkyrka Utredningsområde Intrång kan övervägas Undvik Intrång Figur 7-21 Kartering av de områden som bör undvikas vid en vägdragning Lundaräng Strömgärde 668 675 Oppbyn Vattenstasjön Forsbosjön Hårsta 0 500 1 000 1 500 meter 1:60 000 UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-20. Vägutredning väg 288, delen Gimo - 2