Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2019-02-26 Egalias Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2019 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter avsett diskrimineringsgrunderna. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari 2015. Alla barn ch familjer har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Varje barn i försklan ska känna trygghet, glädje ch lust att lära. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten.
Sida 2 (11) Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen Barnknventinen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga
Sida 3 (11) åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas ckså hänsyn tas till barnens ålder. När det gäller de yngre barnen härleds fta incidenter till bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan Vi har frtsatt med rutiner sm vi gemensamt har kmmit överens m i förebyggande arbete. Vi har frtsatt med lekgrupper i nya knstellatiner. Vi har inte kunnat genmföra en föräldraenkät m innehållet i vår plan. Detta kmmer att göras till nästa tillfälle. Vi planerar en trygghetsvandring med barnen.
Sida 4 (11) Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande/aktiva arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm kan uppfattas sm annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. 1. Försklans visin/värdegrund Alla barn, föräldrar ch persnal ska ha samma rättigheter avsett etnisk tillhörighet, kön, religin eller annan trsuppfattning, funktinsvariatin, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. 2. Försklans främjande arbete: Egalia tillhandahåller bilder ch böcker sm visar en bred representatin av människr, livssituatiner ch attribut. Det finns böcker sm presenterar lika familjeknstellatiner. Tecken sm stöd används fta i språkarbetet ch kpplas till funktin ch funktinalitet. I böcker, lekmaterial ch tavlr synliggörs kulturell mångfald. Vi samtalar återkmmande med föräldrar m dessa ämnen för att stötta dem ch barnen, inför möten där diskriminering uppstår.
Sida 5 (11) 3. Kartläggning på Egalia Vi har ändrat vårt arbetsschema för att kunna vara flera persner på plats under tider då det finns större risk för situatiner att inträffa. Vi har anpassat barnens vila för att anpassa dessa till barnens individuella behv. Vi har utvecklingssamtal med vårdnadshavare en gång per år. Vi är närvarande barnen i alla situatiner. Vi låter inga barn vara bakm buskarna på gården. Vi diskuterar med barnen m lika kst ch lyfter att alla är lika. Vi har lekgrupper varje vecka. Vi delar ss i mindre grupper under dagarna. Vi har gjrt barnskyddsrnd. Nästa steg för ss är att genmföra en föräldraenkät samt göra en trygghetsvandring med barnen. Vi intrducerar ny persnal till handlingsplaner. Underlag för kartläggningen kan vara: Samtal med föräldrar Knfliktsituatiner Interna eller externa anmälningar Vårdnadshavares/barns synpunkter RISK-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen
Sida 6 (11) Analys av kartläggningen Att dela upp vilrna har varit en bra strategi för att tillfredsställa alla barns behv av vila. Att ändra arbetsschemat fungerar bra. Detta gör att det är fler persnal närvarande vid känsliga tidpunkter. Lekgrupper har vi varje vecka. Gruppen har utvecklats ch barnen har upptäckt nya knstellatiner sm främjar kamratskap ch även dynamik utanför lekgruppen. Persnalen ska vara lyhörd ch diskutera genus. Ökad kunskap i diskrimineringsgrunderna behövs både hs föräldrar ch barn samt försklr. Vi har genmgått barnskyddsrnd ch anpassat miljön. Vi uppmärksammar lika kst sm lyfter mångfalden för göra barnen uppmärksamma ch delaktiga på lika slags mat, för att förebygga diskriminering.
Sida 7 (11) Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Mål: 4. Egalia Nrras mål för nästa: 1. Få vårdnadshavare att ha kännedm m planen ch dess innehåll. 2. Arbeta mer med teckenstöd. 3. Genmföra föräldraenkät ch trygghetsvandring med barnen. 4. Göra barnen mer medvetna ch delaktiga i ett arbete mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Arbetssätt: 1.Samtala ännu mer m planen med vårdnadshavarna. 2. Persnalen ska få ökad kunskap m teckenstöd. Vi använder ss av lärgrupperna. 3. Planera in tid sm passar för verksamheten att utföra trygghetsvandring. 4. Diskutera diskrimineringspunkter ch knkreta situatiner, samtala m alla barns lika värde, rättigheter samt skyldigheter. Uppföljning: Föräldraenkät i april Ansvar: Nathalie ch Victria När insatserna ska genmföras: VT19 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm inträffat under året till exempel anmälningar eller händelser i IA. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. Hur invlveras vårdnadshavare i arbetet? 5. Försklans förebyggande arbete beskrivs här: I Maria-Gamla stans försklr ch på Egalia: Pratar vi med ch ser, bemöter ch bekräftar varje barn uppmärksamt ch med uppskattning ch lyhördhet. Vi rör ss nära barnen ch vi använder ett rikt ch tydligt språk. Vi uppmuntrar till ch tränar på ögnkntakt ch gd samtalstn.
Sida 8 (11) Säger vi kmpis, kmpisen, kmpisar, etc. samt använder gruppnamnen ch barnens egennamn i stället för att säga flickr, pjkar, tjejer, killar eller grabbar. Uppmuntrar vi ch tränar alla barn till allsidighet ch öppenhet i sina val av lekar, teman, kmpisar, platser ch material. Vi vuxna är aktiva förebilder. Förutsätter vi varken att barn eller vuxna vill vara, gör eller är på ett visst sätt utifrån kön, ålder, härkmst eller klädsel till exempel lugn, vild, busig, försiktig, söt, cl, glad, stark, arg, mtänksam eller envis. Människr är inte människr agerar, påverkas ch utvecklas. Alla har rätt till lika egenskaper ch uttryck. Använder vi ett jämställt, inkluderande ch varierat språk i samtal, lek, sånger, bkläsning ch dramatisering. Hn, han, gumman, gubben eller liknande kan fta utelämnas eller benämnas sm den, hen, persnen, figuren, katten, etc. Finns barnlitteratur ch lekmaterial sm innehåller ch möjliggör en rik variatin av rller, lekar, kulturer, fantasier ch egenskaper. Öppna ch icke begränsande rller ch handlingar etableras ch en mångfald av familjeknstellatiner synlig-görs i lek ch samtal, genm medvetna val av litteratur, material ch teman. Lär sig barnen att samtala m, sätta rd på ch hantera känslr. Tillsammans tränar vi på impulskntrll, självbehärskning ch gränssättning, att påbörja ch fullfölja åtaganden. Barnen utvecklar empati ch perspektivtagande, de hänvisas till varandra för att samarbeta, för att både ge ch få hjälp ch stöd. Tränar varje grupp ch enskilt barn på ansvarstagande. Både barn ch vuxna hjälps åt med lika sysslr ch dagsrutiner, tar ansvar för både sitt eget ch för den gemensamma miljön. Varje dag sker samling i grupp, liksm vilstund ch bkläsning tillsammans. Spntana aktiviteter varvas med fkus ch avkppling. Månar vi m allas tal- ch livsutrymme. Varje individ ska få kmma till tals ch bli lyssnad på, liksm själv lära sig vänta, lyssna ch tlka. Varje barns behv att få reflektera över ch dela sina tankar m livsfrågr med andra ska stödjas. Strävar vi efter att alla dkumentatiner, filmer, ftgrafier ch andra återkpplingar rörande barnens lärande ch utveckling ska ge en allsidig, psitiv ch kmpetent bild av barnet ch barnen. Vi går aktivt in i situatiner där barnen utesluter varandra från aktiviteter ch delaktighet utifrån kön, etnisk tillhörighet, religin, funktinsvariatiner, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Vi lyfter vår genuslathund. Vi håller ss i närheten av tillfälliga besökare för att tillse att ingen uttrycker någt diskriminerande eller kränkande. Vi lär barnen att säga stpp när de inte vill någt i leksituatin, men ckså lär barnen att förstå andras gränser.
Sida 9 (11) Vi lyfter stpp min krpp, vi lyfter att fråga innan man rör en annan persn, vi lyfter att fråga m kmpisarna vill leka innan man börjar leka med dem. Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Persnal kntaktar försklechef m händelsen. Försklechefen kntaktar avdelningschef på. En anmälan görs på blankett 1 sm finns i Södermalms mallar (Anvisningar, mallar ch listr). Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. Använd blankett 2 (Anvisningar, mallar ch listr). När persnal misstänks ha kränkt/trakasserat barn ska försklechefen alltid ansvara för utredningen. Dkumentera: Dkumentera/utred ch följ upp interna anmälningar på förvaltningens blanketter 1-3 (Anvisningar, mallar ch listr). Åtgärda/Förslag till åtgärder: Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på blankett 3. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför ch föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört. Följa upp på förvaltningen: Om försklan får en intern anmälan eller en extern anmälan via Sklinspektinen/barn- ch elevmbud skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna i yttrandet följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att kmma överens m att t ex kränkningar har upphört.
Sida 10 (11) Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året? Nej. Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1, utredning på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till försklechefen. Anmälan görs på blankett 1.Utredning görs på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Anmälningar görs till Sciala Delegatinen. Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet 6. Barnens delaktighet i likabehandlingsarbetet: Vårt förhållningssätt visar på allas lika värde, öppenhet ch respekt. Vi har diskussiner i barngrupp m barns rättigheter, samt bksamtal m dessa ämnen. Vi diskuterar med barnen m alla barns lika värde, rättigheter samt skyldigheter.
Sida 11 (11) 7. Föräldrars delaktighet i planen: På föräldramötet VT19 ska vi prata m planen mt diskriminering ch kränkande behandling. Vi har planen upphängd ch tillgänglig. Kmmunikatin Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. 8. Hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Vi har vår plan upphängd på avdelningen. Vi ska samtala m planen på nästa föräldramöte.