Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 Ärende Trafikverket har sänt ut förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, remissvaren ska i tre exemplar vara inlämnade till Näringsdepartementet senast den 1 oktober 2013. Regeringen beslutade i december 2012 (N2012/6395/TE) att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2014-2025. Samtidigt uppdrogs åt länsplaneupprättarna för respektive län att upprätta förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för samma period. Planeringen ska genomföras i enlighet med det nya planeringssystemet och infrastrukturpropositionen. I regeringens beslut framgår att transportsystemet och tillhörande infrastruktur behöver anpassas till de krav som en långsiktig hållbar utveckling ställer, såväl ekonomiskt, miljömässigt som socialt. Åtgärderna som prioriteras i planeringen ska bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen. Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen av förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet. Inriktningen för planeringen av åtgärder är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgodoser näringslivets och medborgarnas behov av arbetspendling och av godstransporter i alla delar av landet. Nu gällande Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 och Kapacitetsutredningen utgjorde viktiga underlag för regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25). Med utgångspunkt från dessa underlag och direktiven om upprättande av nationell plan har Trafikverket tagit fram föreliggande förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Postadress: Kommunledningskontoret, Besöksadress: Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213

Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 2 (7) Sammanfattning Flera kapacitetsförstärkande åtgärder har skett på Värmlandsbanan de senaste åren. År 2009 fattade regeringen beslut om en närtidssatsning där vissa angelägna kapacitetsåtgärder skulle ske. E18 och Värmlandsbanan hör till de investeringar som både Karlstad kommun och Region Värmland prioriterar tydligt i den nationella infrastrukturen inom länet. De åtgärder som föreslås ligger i linje med Karlstads kommun uppfattning om vad som bör utföras först. Karlstads kommun anser att planen är väl genomarbetad och det finns ett tydligt fokus på ett hållbart resande då flera transportslag belyses i planen. Satsningar på gång-och cykeltrafik samt kollektivtrafik ligger även de i linje med kommunens strategiska plan. Det är även positivt att det satsas på att vårda och utveckla den infrastruktur vi har. I förslaget till nationell plan 2014-2025 redovisas åtgärder som förbättrar resor och transporter och tillgänglighet i Västra Sverige. I sammanställningen redovisas det att Karlstad är ett viktigt tätortsområde och utgör en viktig transportnod såväl nationellt som internationellt. Planen belyser att efterfrågan på järnvägskapacitet för både gods- och persontrafik växer kraftigt i regionen och att ett väl fungerade transportsystem är en förutsättning för regionens funktion och tillväxt. I planen beskrivs det att behoven i regionen är mycket varierande och för Värmland dominerar skogs- bruksnäring och pappersindustri samt en expanderad gränshandel. Länet är stort och avstånd till samhällsservice och arbetstillfällen är ofta långa. En ny arbetsmarknad nås genom ökad regional pendling till Norge samt pendling sker till centralorten Karlstad med många arbetsplatser. När det gäller besöksnäringen så nämns turiststråken Fryksdalen och Klarälvsdalen samt skidanläggningarna i Norra Värmland. I arbetet med att ta fram förslag till nationell plan har Trafikverket utgått från ett antal prioriteringskriterier. Investeringsåtgärderna kan generellt hänföras till minst en av nedanstående kategorier: Finns i befintlig plan för perioden 2010-2021 Har prioriterats i kapacitetsutredningen (april 2012) Har pekats ut i regeringens direktiv (december 2012) Har prioriterats av Trafikverket (våren 2013) I Trafikverkets förslag finns pågående objekt, objekt som ska börja byggas 2014-2016, objekt som ska förberedas inför byggstart 2017-2019, samt förslag till investeringsåtgärder 2020-2025. Trafikverket redovisar även namngivna brister som ska utredas vidare innan de kan ta beslut om vad som ska göras. I Värmland finns följande objekt inom dessa kategorier: Pågående objekt: Ställdalen Kil, fjärrblockering, mötesstationer, hastighetsanpassning, kraftförsörjning, spårbyte, STAX25

Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 3 (7) Bergslagsbanan på delen Ställdalen Kil har idag låg standard med låg kapacitet. Genom att leda godstrafik via Bergslagsbanan Ställdalen Kil och vidare väster om Vänern via Trollhättan till Göteborg avlastas Västra stambanan. Med nuvarande utformning, med få mötesstationer och utan någon fjärrstyrd trafikledning, är det svårt att tillgodose dessa önskemål. Införande av fjärrblockering mellan Kil och Ställdalen, samt fyra nya mötesstationer i Bredsjö, Herrhult, Geijersdal och Rådom. I Hällefors och Daglösen byggs mötesstationerna om och mellan Kil och Hällefors ses plankorsningar över, eftersom det blir fler tåg och högre hastighet. Plankorsningarna mellan Hällefors och Ställdalen är redan åtgärdade. Åtgärderna är delvis påbörjade och beräknas kosta 1 281 miljoner kronor, varav 773 miljoner belastar planen år 2014-2025. Vi anser att satsningen på Bergslagsbanan är viktig men Kils bangård har stora kapacitets- och hastighetsbegränsningar samtidigt som tågtrafiken sannolikt ökar på alla banor som möts i Kil. Risken är stor att Kil blir en begränsande faktor för utvecklingen av flera viktiga transportfunktioner. Därför krävs en fördjupad studie för förbättrad funktion i Knutpunkten Kil. Objekt med byggstart 2014-2016: E18 väster Karlstad ( Björkåsmotet Trafikplats Skutberget) Objektet är cirka 8 kilometer långt och har idag en vägbredd på 12 meter med låg geometrisk standard, vilket innebär att det är svårt att köra om en lastbil som kör på vägrenen utan att passera vägens mittlinje. Dessutom saknas gång- och cykelbanor utmed hela sträckan. Sidområden har inte säkrats utan oeftergivliga träd samt bergsklackar finns inom säkerhetszonen. Sträckan ingår i de 55 mest olycksdrabbade vägsträckorna i Sverige och är den mest olycksdrabbade i Värmland. Åtgärden innefattar fyrfältsväg i delvis ny sträckning samt ny gång- och cykelbana. Syftet är att höja vägstandarden för att förbättra framkomlighet och säkerhet samt för att skydda Sörmons vattentäkt. Kostnaden beräknas till 397 miljoner kronor varav 359 miljoner belastar planen år 2014-2025. Karlstads kommun och Trafikverket har undertecknat ett avtal angående förskottering som har godkänts av regeringen. Byggstart planeras till år 2015. E18 väster om Karlstad, Björkås Skutberget, går rakt igenom en av landets viktigaste grundvattentäkter som förser närmare 100 000 människor med

Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 4 (7) dricksvatten. Vägsträckan ingår i det nationella stamvägnätet och är en mycket viktig transportled för både regional, nationell och internationell trafik. Vägstandarden är dock mycket bristfällig, både när det gäller trafiksäkerhet och framkomlighet. Den av kommunen initierade förskotteringen av objektet innebär en byggstart senast 2015 och enligt vår bedömning borde en återbetalning av förskotterade medel ske 2016-2018. Kil Öxnered, kraftförsörjningsåtgärder Ett färdigställande av godsstråket väster om Vänern ger förutsättningar att avlasta Västra stambanan och godsstråket genom Bergslagen med ca 10 tåg per dygn och leda dessa väster om Vänern med rimliga transporttider. Detta innebär ökad robusthet i järnvägssystemet, mindre risk för förseningar på Västra stambanan, möjlighet till viss omledning vid större störningar och möjlighet att under högtrafik köra fler godståg till och från Göteborgsområdet och genom Bergslagen. Förstärkt kraftförsörjning på sträckan Kil Öxnered utgör en del av utbyggnaden av godsstråket väster om Vänern. Beräknad kostnad är 290 miljoner kronor, varav 131 miljoner belastar planen år 2014-2025. Vi anser att satsningen på Norge-/Vänerbanan och godsstråket väster om Vänern är viktigt, men Kils bangård har stora kapacitets- och hastighetsbegränsningar samtidigt som tågtrafiken sannolikt ökar på alla banor som möts i Kil. Risken är stor att Kil blir en begränsande faktor för utvecklingen av flera viktiga transportfunktioner. Därför krävs en fördjupad studie för förbättrad funktion i Knutpunkten Kil. Kil Laxå, mötesstationer. Värmlandsbanan trafikeras av många tåg på delen Laxå Kil och delen Karlstad Kil är en av Sveriges mest högtrafikerade enkelspår med nästan 100 tåg/dygn. Det finns inget utrymme för fler tåg under högtrafikperioden. Värmlandstrafik AB planerar att öka trafiken på befintliga trafiklinjer. I närtidssatsningen ingår en mötesstation mellan Skåre och Kil samt att förlänga stationen i Skåre för 750 meter långa tåg. För att säkerställa transportkvaliteten med den utökade trafiken föreslås ett paket med ytterligare två mötesstationer mellan Laxå och Kil, närmare bestämt mellan Kristinehamn och Karlstad C. Dessa två mötesstationer ger en tidsvinst på 3,5 minuter för alla tåg på sträckan Kristinehamn Karlstad. Kostnaden beräknas till 273 miljoner kronor, varav 265 miljoner belastar planen.

Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 5 (7) För att Karlstadregionen ska kunna utvecklas och hävda sig som en bärkraftig region krävs en infrastruktur som öppnar möjligheter till kontakter i alla riktningar. För Karlstadregionen som har ett jämförelsevis stort avstånd till storstadsregionerna i Sverige och övriga Europa är goda kommunikationer av speciellt stor betydelse. En regions tillgång på goda kommunikationer är en väl dokumenterad framgångsfaktor för regional utveckling. Tillsammans med andra faktorer, såsom och hög utbildningsnivå, konstruktiv samverkan mellan regionens aktörer och en attraktiv livsmiljö kommer kommunikationer och samordningen mellan olika transportslag högt upp på listan över insatser som samhället förväntas bekosta. Regionförstoring kan få betydelse därför att befolkningsmässigt större regioner i allmänhet får en bättre fungerande arbetsmarknad. Diversifierade lokala arbetsmarknadsregioner underlättar exempelvis för arbetskraften att hitta nya jobb vid arbetslöshet, samtidigt som företagen har lättare att hitta kompetent arbetskraft. Även i övrigt fungerar befolkningsmässigt stora regioner i allmänhet bättre än små regioner. Regionförstoring kan i dessa avseenden ge positiva bidrag till samhällsekonomin. Kapacitetshöjande åtgärder på Värmlandsbana och ett regionalt resecentrum i Karlstad har i tidigare nationell och regional planering lyfts fram som de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Värmland. I Trafikverkets nyligen genomförda kapacitetsutredning pekas Värmlandsbanan ut som en av de största bristerna i det nationella järnvägsnätet. Kapacitetshöjande åtgärder på Värmlandsbanan har stor nationell betydelse samtidigt som de spelar en avgörande roll för regional och lokal utveckling. I åtgärdsvalsstudien för Värmlandsbanan framgår det att ett mötesspår vid Pråmkanalen är en förutsättning för att godstrafiken ska fortsätta att fungera på Värmlandsbanan. Mötesspåret vid Pråmkanalen har tillsammans med mötesspåret i Väse en hög samhällsekonomisknytta och nettonuvärdeskvoten NNK är 0,3. I enlighet med kapacitetsutredningens slutsatser kommer det ändå finnas behov av fler åtgärder på Värmlandsbanan även efter denna planperiod. Förslag till investeringsåtgärder 2020-2025: Laxå Arvika, ökad kapacitet. Värmlandsbanan är en elektrifierad enkelspårsbana med högt kapacitetsutnyttjande. Dagens Karlstad C fungerar inte bra som bytespunkt mellan de olika trafikslagen. Åtgärden omfattar nya mötesstationer vid Brunsberg och Välsviken samt ombyggnad av

Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 6 (7) Karlstad C (nytt ställverk och nya plattformsspår). Kapacitetsförstärkningen avser att möjliggöra en fortsatt god utveckling av person- och godstransporter på banan. Kostnaden för åtgärden är 422 miljoner kronor. Kapacitetshöjande åtgärder på Värmlandsbana och ett regionalt resecentrum i Karlstad har i tidigare nationell och regional planering lyfts fram som de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Värmland. I Trafikverkets nyligen genomförda kapacitetsutredning pekas Värmlandsbanan ut som en av de största bristerna i det nationella järnvägsnätet. Kapacitetshöjande åtgärder på Värmlandsbanan har stor nationell betydelse samtidigt som de spelar en avgörande roll för regional och lokal utveckling. I åtgärdsvalsstudien för Värmlandsbanan så har samtliga delar en hög samhällsekonomisk nytta, mötesstation Brunsberg NNK 0,2, samtliga delar vid Karlstad C NNK 0,25 och mötesspår vid Välsviken NNK 0,2. Det innebär: Kortare restider och en tillförlitlig tågtrafik till Göteborg, Stockholm och Oslo Värmland är världsledande inom papper, massa och förpackning och bidrar med närmare 20 procent av Sveriges totala exportnetto cirka 13 miljarder kronor. För att behålla de goda exportsiffrorna krävs ett tillförlitligt transportsystem. Värmlandsbanan är den mest omfattande internationella järnvägsförbindelsen till och från Norge där Karlstad är en viktig knutpunkt i den Nordiska triangeln. Värmland har flest besökare i Sverige efter storstäderna med en omsättning på fem miljarder kronor. Majoriteten av besökarna är från Norge. 30 000 svenskar arbetspendlar till Norge varje vecka, var femte av dem är värmlänning. Det är fler än antalet pendlare över Öresundsbron. Norge blir allt viktigare för Sverige, där kommunikationerna spelar en avgörande roll. Dock så är detta inte tillräckligt utan det behövs fler åtgärder för att öka kapaciteteten på bansträckningen Kil-Karlstad som behövs tas med även efter denna planperiod. Namngivna brister Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/ Göta älv, fördjupad utredning Vänersjöfarten omfattar ca 1300 båtar per år och transporterar 1,9 miljoner ton gods per år. Dagens slussar i Trollhätte kanal öppnade år 1916 och är snart uttjänta, speciellt betongdelar som har mycket låg hållfasthet. Riskerna för brott i betongen och infästningar ökar och en ombyggnad bör ske runt år 2030. Innan dess bör en fördjupad utredning tas fram. Den fördjupade utredningen syftar till att ta fram ett bättre underlag för att bedöma fortsatt arbete i projektet samt vad kostnaderna blir vid ett eventuellt byggskede. Underlagen till beslut bör fördjupas de kommande åren gällande bl.a. framtida godsvolymer, rätt storlek på slussar och fartyg, samordning med skredsäkring

Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 7 (7) av Göta älv och reglering av Vänern. Sjöfarten längs Göta älv till hamnar i Vänern har under några år varit föremål för diskussioner och utredningar. Slussarna i Trollhättekanal är i behov av större ombyggnader, alternativt byggs nya slussar. Nuvarande slussar bedöms ha en livslängd fram till ca 2030. Investeringsbehovet är beräknat till knappt 3 miljarder kronor i nuvarande penningvärde. Från sjöfarten har också väckts frågan om längre och bredare slussar för större fartyg. Karlstads kommun är positiva till att denna utredning äntligen startar och den bör även kompletteras med möjligheterna att transportera ut malm från nya gruvor i Bergslagen via Kristinehamns hamn. Karlstads kommuns synpunkter angående objekt utanför länets gränser Av de investeringar som sker utanför länets gränser är den fördjupade utredningen om framtida investeringar i Göta älv och Trollhätte kanal av stor betydelse för Karlstad. Väg- och järnvägsinvesteringar i andra län som exempelvis på Norge/ Vänerbanan, Västra stambanan och Hamnbanan är också av stor betydelse för Värmland. Det förbättrar möjligheterna att transportera gods och underlättar resandet till och från Värmland. Detta gäller i synnerhet åtgärder på transportlederna som förbinder Karlstad med Göteborg, Oslo och Stockholm. I Stråk 5 som omfattar Göta Älv och Vänern, E45 samt järnvägarna Norge- Vänerbanan, Bergslagsbanan, Fryksdalsbanan så är det få namngivna åtgärder föreslagna vilket kan leda till fortsatt kapacitetsbrist för järnvägstransporter och påverka godstransporterna som sker på väg. Det är därför viktigt att det finns utrymme för trimningsåtgärder under planperioden i den nationella potten så att kapaciteten och trafiksäkerheten ökar för aktuella stråk. Övriga viktiga men ej namngivna objekt Viktiga objekt som inte är namngivna i planen men som är av stor betydelse för Värmland är E45 i Värmland och Dalsland samt E18 mellan Valnäs och riksgränsen. De båda vägstråken har brister både vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Fryksdalsbanan är också ett angeläget objekt där en förbättring av standarden bör ske för att kunna uppnå högre hastigheter på banan. Det är därför angeläget att de kan bli föremål för trimningsåtgärder under planperion. Per-Samuel Nisser kommunstyrelsens ordförande Anna Sandborgh kommundirektör