Hälso- och sjukvårdsförvaltningen mp 1500

mp 1500

2 (98) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 5 1.1 Ledningens åtgärder... 6 1.2 Förväntad utveckling 2016... 9 2. Styrning... 11 2.1 Verksamhetens uppdrag och omfattning... 11 2.1.1 Framtidsplan för hälso- och sjukvården HSN... 11 2.1.2 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län TN... 11 2.1.3 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen TR... 11 2.2 Styrning av verksamheten... 11 2.2.1 Uppdrag givna i budget... 11 2.2.2 Uppdrag givna under året... 11 2.3 Efterlevnad av styrande dokument... 11 2.3.1 Bolagsstyrningsrapport/styrningsrapport... 11 2.3.2 Landstingets finanspolicy... 12 2.3.3 Internkontroll... 12 2.4 Styrstrategi akutsjukhus sanktionsregel... 13 3. Mål... 14 3.1 Mål och indikatorer... 14 3.1.1 Ekonomi i balans... 14 3.1.2 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården... 14 3.1.3 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem... 14 3.1.4 Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet... 14 3.1.5 Hållbar tillväxt och utveckling... 14 3.1.6 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare... 14 3.2 Tillgänglighet, kvalitet och övriga lokala mål... 14 3.2.1 Vård akutsjukhus... 14 3.2.2 Vård HSN... 14 3.2.3 Övriga förvaltningar och bolag... 14 4. Verksamhet... 15 4.1 Genomförd verksamhet... 15 4.2 Verksamhetsförändringar... 15 4.3 Konsumtion vård HSN... 17 4.4 Produktion vård... 41

3 (98) 4.5 Beställarens köpkraft... 42 5. Ekonomi... 43 5.1 Resultatutveckling och prognos... 43 5.1.1 Intäktsutveckling... 45 5.1.2 Kostnadsutveckling... 45 5.1.3 Avvikelser årets resultat mot årsbudget... 46 5.1.4 Förändring årets resultat mot föregående år...78 5.1.5 Resultat per verksamhetsgren HSN...78 5.1.6 Resultat per trafikindelning TN... 79 5.1.7 Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag... 79 5.1.8 Externa intäkter och kostnader... 80 5.1.9 Personal... 80 5.1.10 SLL-externt köpt hälso- och sjukvård HSN... 81 5.1.11 Övriga kostnader, avskrivningar och finansnetto... 83 5.1.12 Utförd vård i privat regi... 84 5.2 Resultatdisposition... 85 5.3 Investeringar... 85 5.4 Balansräkning... 86 5.5 Kassaflödesanalys...87 6. Verksamhetsstöd... 88 6.1 Förvaltning/Bolag som arbetsgivare... 88 6.1.1 Personalpolicy... 89 6.1.2 Verksamhetsförändringar och omstruktureringar... 89 6.1.3 Kompetensförsörjning... 89 6.1.4 Utbildning... 89 6.1.5 Chef- och ledarskap... 90 6.1.6 Hälsofrämjande arbetsmiljö... 90 6.1.7 Sjukfrånvaro... 91 6.1.8 Jämställdhet och mångfald... 91 6.2 Miljö... 92 6.2.1 Miljöutmaning 2016... 92 6.2.2 Klimatneutrala tjänster... 92 6.2.3 Ekologiska livsmedel... 92 6.2.4 Ledningssystem... 92 6.2.5 Övrig redovisning... 92

4 (98) 6.3 Socialt ansvarstagande... 93 6.3.1 Likvärdig behandling av alla invånare... 93 6.3.2 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning... 94 6.4 Säkra processer... 94 6.4.1 Informationssäkerhet... 94 6.4.2 Säkerhet... 95 6.5 Folkhälsoarbetet... 96 6.6 Upphandling och inköp... 97 7. Pågående rättsprocesser (tvister)... 97 8. Övrigt... 98 9. Nämnd-/styrelsebehandling... 98

5 (98) 1. Sammanfattning 1200 1000 800 600 400 200 0-200 -400-600 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Prognos 1511 sjukvårdsnämnden redovisar ett underskott med 23 miljoner kronor för 2015. Det är en förbättring med 170 miljoner kronor mot resultatet för 2014. De viktigaste avvikelseposterna inom helårsutfallet är: - Läkemedel har lämnat ett underskott med 268 miljoner kronor, främst på grund av ökad kostnadsnivå till följd av införande av nya läkemedel för Hepatit C under hösten 2014 - ASiH har lämnat underskott med 126 miljoner kronor, främst på grund av fortsatt kraftig volymutveckling - Somatisk specialistvård har lämnat överskott med 348 miljoner kronor, vilket främst är hänförligt till ett vidareförmedlat statsbidrag på 300 miljoner kronor avseende läkemedel. Överskott har även bokförts avseende privata specialister, medicinsk service och utomlänsvård. - Psykiatrin har lämnat överskott med 96 miljoner kronor, vilket främst är hänförligt till barn- och ungdomspsykiatri och beroendevård - Primärvård har lämnat underskott med 177 miljoner kronor, vilket främst är hänförligt till medicinsk service - Övriga verksamheter inklusive budgeterade reserver har lämnat överskott med 104 miljoner kronor

6 (98) 1.1 Ledningens åtgärder Med anledning av det ekonomiska underskottet i 2014 års bokslut, bedömningen att läkemedelskostnaderna skulle överskrida budgeten med 300 mkr samt uppdraget att omfördela 400 mkr till ökade ersättningar till akutsjukhusen, beslöt sjukvårdsnämnden den 20 februari att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att redovisa en åtgärdsplan för att nå en ekonomi i balans. sjukvårdsnämnden beslutade i enlighet med det den 16 mars om åtgärder som ger kostnadsreducering och intäktsökningar motsvarande 800 miljoner kronor. Förvaltningens förslag innefattade: - Åtgärder inom hälso- och, egen verksamhet och gemensamma anslag - Åtgärder inom vårdvalsområden - Andra åtgärder avseende köpt vård - Ökat landstingsbidrag

7 (98) I tabellen nedan redovisas översiktligt åtgärderna med beräknad effekt enligt planering respektive utfall i bokslutet med korta kommentarer. Åtgärd Effekt enligt Beräknad effekt Mkr plan 2015 bokslut 2015 HSF egen verksamhet 32 52 HSF gemensamma anslag 185 199 Åtgärder för att begränsa kostnaderna inom 115 71 vårdvalsområden Andra åtgärder köpt vård 93 78 Framställan ökat landstingsbidrag 375 375 Summa 800 775 Kommentar Anställningsstopp, vakanser och lägre hyreskostnader har klarat betinget 2015. Arbete med ytterligare precisering 2016 permanent per avdelning pågår Inriktningsbeslut i HSN 16 mars. Beslut om detaljer fattat av Hälso-och sjukvårdsdirektören i april. Lägre kostnader främst för planerade IT-projekt har gett större effekt än planerat Beslut HSN 16 mars Ändringsmeddelanden gick ut 31 mars till samtliga berörda vårdvalsområden. 73 av 543 vårdgivare sa upp sina avtal per 31 maj och har ett år med gamla villkor Lättakut DS och hälsosamtal 75-åringar beslutade av sjukvårdsnämnden 3 juni. Övrigt beslutat tidigare enligt plan. Beslut om avgiftsändringar sjukgymnastik och hjälpmedel fr om 1 juli fattat i LF 17 juni enl LRB förslag. Har hanterats som vidareförmedlade statsbidrag 2015 och Avser läkemedel hepatit C 300 mkr och tillståndslösa 75 mkr. Att bokslutet för 2015 redovisar i det närmaste ett nollresultat underskottet på 22,6 mkr motsvarar 0,04 procent av omslutningen - är i hög grad ett resultat av åtgärdsprogrammet. Åtgärderna har i allt väsentligt kunnat genomföras. En exakt uppföljning av åtgärderna inom den köpta vården är svår att göra då många andra faktorer samtidigt påverkar kostnadsutvecklingen. Några förseningar genomförandet av åtgärderna noteras, bland annat stängdes lättakuten i Danderyd några månader senare än ursprunglig beräkning. Inom de vårdvalsområden där nämnden beslutat om

8 (98) prissänkningar har ett antal vårdgivare avstått från att godkänna de föreslagna ändringarna, med konsekvensen att avtalen då löper ut efter 12 månader. Under denna tid gäller de gamla avtalsvillkoren med den högre ersättningen. Landstingsfullmäktige beslutade 17 juni om höjda patientavgifter från och med 1 juli för besök hos bland andra fysioterapeuter och höjda avgifter inom hjälpmedelsområdet i linje med sjukvårdsnämndens åtgärdsprogram. Samtidigt som åtgärder inom den köpta vården gav något lägre kostnadsminskning än beräknat kunde kostnaderna för förvaltningens egen verksamhet och gemensamma begränsas i högre grad än beräknat. Sammantaget beräknas åtgärdsprogrammet ha gett effekt i storleksordningen 775 miljoner kronor för 2015. Uppdrag att minska kostnaderna i den centrala administrationen Landstingsfullmäktige gav i budget 2015 landstingsstyrelsen i uppdrag att minska kostnaderna i den centrala administrationen med 400 miljoner kronor under åren 2015-2017 vilket omfattar landstingsstyrelsens förvaltning, hälso- och och trafikförvaltningen. För har detta uppdrag ingått som en del i det åtgärdsprogram sjukvårdsnämnden fattade beslut om 16 mars. Förvaltningens andel av effektiviseringsuppdraget uppgår under perioden till 95 miljoner kronor. Förvaltningens uppdrag är att effektivisera den interna administrationen så att resurser kan överföras till kärnverksamheten. Som framgår ovan var betinget för förvaltningens egen verksamhet år 2015 32 miljoner kronor vilket kan direkt kopplas till fullmäktigeuppdraget, även delar av betinget för gemensamma kostnader kan kopplas till detta uppdrag. Minskat konsultanvändande Konsultkostnader sammantaget för sjukvårdsnämnden visar ett överskott med 49,6 miljoner kronor. Det är främst en delmängd av överskottet inom gemensamma kostnader i tabellen ovan. Överskottet är hänförligt till beslut i åtgärdsprogrammet om minskade ambitioner kring t ex patientenkäter, utvecklingskostnader inom ehälsa- området och för olika IT-system samt kommunikationsinsatser. Antal anställda Antalet anställda har minskat från 729 december 2014 till 688 december 2015. Det är en minskning med 41 anställda varav 27 avser överföring av kommunikationsavdelningen till LSF. Återhållsamhet för nyanställningar

9 (98) har rått under året i form av anställningsstopp med särskild dispensprövning. Ekonomi Beslutet i landstingsfullmäktiges budget 2015 om administrativa besparingar på 400 miljoner kronor på de centrala förvaltningarna, innebar för en besparing på personrelaterade kostnader på 32 miljoner kronor för 2015. Överskottet i bokslutet redovisas med 47 miljoner kronor. Därutöver redovisas överskott för förvaltningens hyreskostander och konsultkostnader. Effektiviseringar Aktiviteter Bokslut Budget Avvik Mkr 2015 2015 AC-BU Personalkostnader 561 608 47 Hyreskostnader 51 61 10 Konsultkostnader 319 368 49 Det är inte möjligt att specificera budgetavvikelserna på aktiviteter som ger kostnadsminskningar av varaktig karaktär. Budgeten för 2016 för personalrelaterade kostnader och förvaltningsspecifika kostnader är reducerad med 95 miljoner kronor som en följd av effektiviseringsuppdraget. Av dessa är 45 miljoner kronor preciserade per avdelning och enhet med det effektiviseringsarbete som gjorts under 2015 som grund. Vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska kostnaderna med ytterligare 50 miljoner kronor återstår att precisera under 2016 i syfte att varaktigt uppnå det totala effektiviseringskravet vid 2017 års utgång. 1.2 Förväntad utveckling 2016 Figuren nedan visar sjukvårdens nettokostnadsökning under perioden 2010 till 2015 och utrymme för kostnadsökningar 2016 till 2019.

10 (98) 8,0% sjukvården - nettokostnadsutveckling åren 2010-2015 och utrymme för kostnadsökning 2016-2019 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 3,3% 2,8% 4,1% 3,7% 4,3% 4,1% 3,2% 3,3% 3,3% 3,3% 2,0% 1,0% 0,0% Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 2015 innebar en viss sänkning av nettokostnadsutveckling jämfört med 2014. Det är dock en markant ytterligare sänkning som krävs för att nå det budgeterade utrymmet för 2016 på 3,2 procent. Att resultatet för 2015 för sjukvårdsnämnden som helhet ligger mycket nära noll innebär att för totalbilden är bedömningen av den ekonomiska styrkan i budgeten 2016 densamma som gjordes i slutlig budget. Det har dock skett förskjutningar i utfallet och underskotten för primärvård, geriatrik och hjälpmedel blev större än prognostiserat och budgeten för 2016 kan bedömas som svag i dessa delar. sjukvårdsnämnden fattade i mars 2015 beslut om åtgärdsprogram med kostnadsminskningar och intäktsökningar motsvarande 800 miljoner kronor för 2015. Programmet har fortsatt effekt under 2016 och är en viktig del i att budgeten trots det påtagligt lägre kostnadsökningsutrymmet kan bedömas vara i balans. De beslut som fattas om prissänkningar för vårdval ASiH bidrar ytterligare till att stärka budgeten för geriatriken. Åtgärdsprogrammet behöver under 2016 följas upp och kompletteras. Åtgärder för att effektivisera förvaltningen för att fullt ut nå uppsatta kostnadsreduceringsmål måste ytterligare konkretiseras.

11 (98) Omställningsavtalen med sjukhusen har inledningsvis blivit dyrare än budgeterat men innebär en större förutsägbarhet för kostnaderna och en ökad kostnadskontroll. Att uppräkningen av ersättningar till sjukhusen enligt fullmäktiges beslut från och med 2017 begränsas till 1,5 procent ger ytterligare förutsättningar att klara kostnaderna inom givna ramar för perioden. Andra områden där arbete pågår för att vidta åtgärder för att öka kostnadskontrollen är utveckling för att ta fram modeller för totalkostnadskontroll inom vårdvalen. Arbetet inom läkemedelsområdet fortsätter för en effektiv läkemedelsanvändning och begräsning av kostnadsökningarna. 2. Styrning 2.1 Verksamhetens uppdrag och omfattning 2.1.1 Framtidsplan för hälso- och sjukvården HSN Se avsnitt 1.1.2 i huvuddokumentet. 2.1.2 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län TN Ej tillämpligt. 2.1.3 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen TR Ej tillämpligt. 2.2 Styrning av verksamheten Se avsnitt 1.1 och kapitel 7 i huvuddokumentet. 2.2.1 Uppdrag givna i budget Se separat bilaga. 2.2.2 Uppdrag givna under året Se separat bilaga. 2.3 Efterlevnad av styrande dokument 2.3.1 Bolagsstyrningsrapport/styrningsrapport Se separat dokument.

12 (98) 2.3.2 Landstingets finanspolicy Landstingets finanspolicy följs. 2.3.3 Internkontroll följer landstingets Policy för internkontroll, LS 1303-0431. Internkontroll inom landstinget är en tillämpning av COSO-modellen, ett internationellt tillämpat ramverk för att beskriva den interna styrningen och kontrollen. Intern styrning och kontroll definieras enligt COSO som en process där styrelse(nämnd), ledning och övrig personal samverkar och med rimlig grad av säkerhet ska se till att verksamhetens mål uppnås avseende: Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och interna regler I enlighet med policyn har en internkontrollplan utarbetats som visar hur hälso- och planerat att omhänderta de risker som identifierats. Där framgår också vem som är ansvarig riskägare. Av de två uppföljningarna av internkontrollplanen framgår vilken utveckling som har skett inom riskområdet under det gångna året och i förekommande fall vad som återstår att göra. Policyn för intern kontroll beskriver den tänkta utformningen av förvaltningarnas riskhanteringsprocess. Processen ska leda fram till att förvaltningens väsentliga verksamhetsövergripande risker identifieras, prioriteras och hanteras. För att utveckla denna verksamhet har HSF under 2015 utökat resurserna för internkontrollfunktionen för vidare utveckling av riskhanteringsprocessen, detta innefattar också bland annat att internkontrollfunktionen ska övervaka att hälso- och har dokumenterade nyckelkontroller inom sina kritiska processer. Under året har hälso- och implementerat ett så kallat beslutsstödsystem det är ett budget och planeringsverktyg. Detta IT-stöd ger förutsättningar för en förbättrad grundstruktur i organisationen vilket kan påverka den interna styrningen och kontrollen i positiv riktning. Arbete pågår för att en integration av riskhantering och verksamhetsplanering ska kunna göras, en modul för riskhantering ska införlivas i beslutsstödet. HSN har under 2015 fastställt riktlinjer för intern styrning och kontroll. Riktlinjerna är likalydande för LSF, HSF och TF. Riktlinjerna förtydligar arbetssätt som motsvarar intentionerna i policyn för intern kontroll..

13 (98) Arbetet med utvecklingen av den interna kontrollen omfattar utveckling av kontrollmiljön. Styrande dokument ingår i kontrollmiljön. Styrande dokument som har uppdaterats under året är bland annat delegationsordningen, arbetet pågår fortfarande med en ytterligare bilaga till den nya delegationsordningen. Ledningens mål är att hälso- och ska ha en tydlig dokumentation av ansvarsfördelningen i organisationen, chefers och medarbetares ansvar i verksamheten ska tydligt redovisas i den nya bilagan. Vad gäller avdelningarnas ansvarsfördelning pågår även där ett arbete med ett förtydligande av ansvarsfördelningen i verksamhetsplanerna. Uppdateringar av styrande dokumenten för informationssäkerhet och säkerhet är också en utveckling som pågått under året. Internkontrollplanen är sedan delåret 2015 uppdaterad enligt trafikljusmetoden i enlighet med SLL anvisningar. Internkontrollplanerna för 2013-2015 har under 2015 sammanförts och de kvarvarande aktuella riskerna utgör en del av nuvarande riskanalys. Detta för att hälso- och s aktuella risker ska finnas samlade i ett dokument. December månads uppföljning visar att av 19 redovisade risker i början av 2015 så har 6 grönmarkerats under året, 12 risker betecknas gula samt 1 risk är rödmarkerad. 2.4 Styrstrategi akutsjukhus sanktionsregel Ej tillämpligt.

14 (98) 3. Mål 3.1 Mål och indikatorer 3.1.1 Ekonomi i balans Se avsnitt 1.2 i huvuddokumentet. 3.1.2 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Se avsnitt 1.2 i huvuddokumentet. 3.1.3 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Ej tillämpligt. 3.1.4 Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet Ej tillämpligt. 3.1.5 Hållbar tillväxt och utveckling Se avsnitt 1.2 i huvuddokumentet. 3.1.6 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Ej tillämpligt 3.2 Tillgänglighet, kvalitet och övriga lokala mål 3.2.1 Vård akutsjukhus Ej tillämpligt. 3.2.2 Vård HSN Se separata bilagor. 3.2.3 Övriga förvaltningar och bolag Ej tillämpligt.

15 (98) 4. Verksamhet 4.1 Genomförd verksamhet Se kapitel 2 i huvuddokumentet. 4.2 Verksamhetsförändringar Somatisk specialistvård I tabellen nedan anges verksamhetsförändringar för de områden inom somatisk specialistvård där avtal tecknas inom ramen för Lagen om valfrihetssystem, LOV. Vårdval privata enheter Antal mottagningar per 31/12 2014 Antal nystartade mottagningar under 2015 Antal mottagningar som upphört under 2015 Totalt antal mottagningar per 31/12 2015 Allergologi 4 0 0 4 Gynekologi 52 7 8 51 Hud 26 1 3 24 Neurologi 4 0 0 4 Ortopedi 19 4 0 23 Ryggkirurgi 3 3 3 3 Ögon (inkl katarakter) Öron, näs- och halssjukvård Höft- och knäproteser 32 3 2 33 31 2 4 29 4 0 1 3 Förlossning 2 0 0 2 Primärvård Antalet husläkarmottagningar var vid årets slut 206. Under året har två nya mottagningar startat och fyra mottagningar har stängt. 29 husläkarmottagningar har tilläggsavtalet barn och unga med psykisk ohälsa, sex har tecknats under 2015. Under året har ett nytt tilläggsavtal startat, multimodal rehabilitering vid långvarig, ospecifik smärta. Tre husläkarmottagningar har detta tilläggsavtal. Antalet mottagningar för medicinsk fotsjukvård var 141. Under 2015 har 13 nya mottagningar startat och sex har stängt.

16 (98) Lättakuten Danderyd vid Danderyds sjukhus stängde den första september i enlighet med beslutade besparingar. I mars öppnade Hälsomottagningen Järva, den tredje hälsomottagningen i länet. Hälsomottagningarna är specialistmottagningar som kompletterar husläkarmottagningar och andra vårdgivare. Husläkaren kan remittera patienter som behöver stöd och rådgivning för sundare levnadsvanor till hälsomottagningen. Flera nya BUMM-mottagningar har startat sedan vårdval infördes. Sedan 1 januari 2015 har sex nya mottagningar öppnat. En MVC/barnmorskemottagning stängde i juni. En ny BVC har startat och en har stängt. Under året har sex nya logopedmottagningar och fem nya mottagningar för primärvårdsrehabilitering startat. Inom vårdval specialiserad fysioterapi har 73 fysioterapeuter startat och inom vårdval smärta har 2 nya mottagningar startat. I länet finns totalt 118 logopedmottagningar, 71 primärvårdsrehabiliteringsmottagningar, 257 fysioterapeuter verksamma inom vårdval specialiserad fysioterapi och 8 mottagningar inom vårdval smärta. Under året har 1 hörselmottagning startat och 2 hörselmottagningar har stängt. Vid årets slut fanns 35 hörselmottagningar för primär hörselrehabilitering. Psykiatri Rättspsykiatrins två avdelningar vid S:t Görans sjukhus flyttade till Löwenströmska sjukhuset och därmed finns totalt sju rättspsykiatriska avdelningar samlade. Samtidigt flyttade Nodvästs två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar från Löwenströmska till rättspsykiatrins lokaler vid S:t Görans sjukhus, i väntan på ny lokalisering. I april startade nytt högspecialiserat centrum för patienter med könsdysfori enligt uppdraget att förstärka och samordna behandling av personer med könsidentitetsproblem. Enheten för patienter med könsidentitets problematik ENID och Centrum för andrologi och sexualmedicin (CASM) som sedan flera år tillbaka har ett etablerat samarbete kring patienter med könsdysfori utgör det nya centrumet och är lokaliserade i Karolinska Huddinge.

17 (98) I början på året inrättade Capio Hjärnhälsan en mottagning för unga vuxna. Mottagningen är belägen i Haninge. Mottagningen omfattar cirka 3 000 besök motsvarande 5 miljoner kronor. Geriatrik Avancerad sjukvård i hemmet Under året har 1 ny vårdgivare blivit godkänd för vårdvalet ASIH. Flera vårdgivare har inom befintliga avtal utökat verksamheten till nya ASiH områden inom länet. Övrig sjukvård Tilläggsavtal till vårdval neurologi avseende patienter med kronisk smärta och trötthetssyndrom har tecknats under perioden. Avtalet startade sommaren 2015. Under perioden har den tionde och därmed sista ambulansen inom det så kallade Ambulanslyftet tagits i drift. 4.3 Konsumtion vård HSN Vårdkonsumtion totalt Vårdkonsumtion per verksamhetsområde Tabellen nedan beskriver den totala vårdkonsumtionen för hälso- och sjukvården i Stockholms län exklusive Norrtälje under 2015 jämfört med bokslut 2014 samt budgeterad vårdkonsumtion 2015. Vårdkonsumtion 2015 (Exkl AsiH) Utfall 2015 Budget 2015 Avvikels e mot budget, % Läkarbesök 7 828 7 888 totalt 303 800-0,8% Övriga besök 9 820 9 849 totalt 904 030-0,3% Vårdtillfällen totalt 314 855 326 225-3,5% Utfall 2014 7 766 805 9 439 573 315 955 Förändring 2015/2014, % 0,8% 4,0% -0,3%

18 (98) Primärvård Läkarbesök* 4 363 170 4 387 800-0,6% 4 335 525 0,6% Övriga besök, ej fysioterapeutbesö 5 361 343 k 5 599 980 5 521 700 1,4% 4,5% fysioterapeutbesö 1 920 881 k* 1 994 939 2 150 000-7,2% 3,9% Somatisk specialistvård Läkarbesök* 3 029 306 3 060 400-1,0% 3 000 410 1,0% Övriga besök 928 615 877 430 5,8% 886 574 4,7% Vårdtillfällen 246 903 257 480-4,1% 249 487-1,0% Psykiatri Läkarbesök* 421 186 425 100-0,9% 416 250 1,2% Övriga besök 1 286 371 1 288 100-0,1% 1 259 778 2,1% Vårdtillfällen 32 764 33 445-2,0% 33 208-1,3% Äldresjukvård Läkarbesök* 14 641 15 500-5,5% 14 620 0,1% Övriga besök 10 999 11 800-6,8% 10 997 0,0% Vårdtillfällen 35 188 35 300-0,3% 33 260 5,8% *inklusive specialister och fysioterapeuter verksamma på nationella taxan Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot budget % Utfall 2014 Förändring i %, 2015/2014 Antal vårddygn 663 583 564 000 17,7% 534 624 24,1% Antal individer 5 629 6 000-6,2% 4 968 13,3% Antal läkarbesök 28 156 26 000 8,3% 31 763-11,4% Antal övriga 400 000 421 109 besök 439 724 9,9% 4,4% Det totala antalet läkarbesök för samtliga vårdgrenar (exklusive ASiH) har ökat med 0,8 procent under 2015. Flest läkarbesök genomförs inom primärvården. Under 2015 genomfördes knappt 4,4 miljoner läkarbesök totalt inom primärvården, vilket förutom husläkarmottagningarnas läkarbesök även inkluderar närakuter/jourbesök och hos privata specialister inom allmänmedicin. Läkarbesök inom primärvården ökade med 0,6 procent jämfört med bokslut 2014.

19 (98) Antalet läkarbesök hos privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan fortsätter att minska och besöken flyttas istället i stor utsträckning över till vårdgivare verksamma på vårdvalsavtal. Detta är en genomgående trend inom samtliga vårdområden. För övriga besök (sjuksköterskebesök, logopediinsatser, besök hos fysioterapeut med mera) redovisas en total ökning med 4 procent jämfört 2014. Det är framför allt inom verksamhetsgren primärvård som de övriga besöken ökat. Fler besök hos privata fysioterapeuter, både de verksamma på nationella taxan de som arbetar inom vårdval specialiserad fysioterapi, ligger bakom ökningen. Antalet vårdtillfällen minskar med 0,3 procent jämfört 2014. Inom den somatiska specialistvården minskar antalet vårdtillfällen med 1 procent medan en ökning noteras med 6 procent inom äldresjukvården. Det är dock stora variationer mellan sjukhusen inom den somatiska specialistvården. Jämfört mot budgeterade volymer visar Danderyd och S:t Görans sjukhus ett ökat antal vårdtillfällen medan minskningar noteras på Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset samt S:t Eriks sjukhus.

20 (98) Konsumtion av vård 2015 jämfört med 2014. Konsumtion av vård 2014 jämfört med 2013 Läkarbesök inom primärvård Förändr. 15/14 Förändr. 14/13 Läkarbesök inom akutsomatik Förändr. 15/14 Förändr. 14/13 Vårdtillfällen inom akutsomatik Förändr. 15/14-1,0% Förändr. 14/13-0,3% Läkarbesök inom psykiatri Förändr. 15/14 Förändr. 14/13-0,6% Vårdtillfällen inom psykiatri Förändr. 15/14-1,3% Förändr. 14/13 Vårdtillfällen inom geriatrik Förändr. 15/14 Förändr. 14/13 Fysioterapeut besök Förändr. 15/14 Förändr. 14/13 0,6% 1,2% 1,0% 1,2% 0,0% 2,3% 3,9% 5,3% 5,8% 5,9% Diagram XX: Konsumtion av vård 2015/2014 samt 2014/2013 Kommentar: Diagrammet visar att förändringarna för läkarbesök inom primärvård, samt akutsomatik innebär en fortsatt ökning men i något lägre takt jämfört med tidigare år 2013/14. Noteras en fortsatt minskning av antalet vårdtillfällen inom akutsomatiken samt att antalet vårdtillfällen inom geriatrikens forsätter öka mellan åren. Även fysioterapeutbesöken fortsätter öka men i något lägre takt än mellan tidigare år.

21 (98) Somatisk specialistvård Vårdkonsumtion och verksamhetsstatisk 2015 Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot budget Bokslut 2014 Förändring 2015/2014 Slutenvård % % Antal vårdtillfällen 246 903 257 480-4,1% 249 487-1,0% Antal vårddagar 850 695 926 928-8,2% 877 084-3,0% Antal individer sluten vård 167 876 172 200-2,5% 169 465-0,9% Medelvårdtid, dagar 3,4 3,60-5,6% 3,50-2,9% Öppenvård, läkare Läkarbesök, totalt 3 029 306 3 060 400-1,0% 3 000 410 1,0% varav läkarbesök exklusive privata specialister* 2 605 746 2 572 000 1,3% 2 510 916 3,8% varav läkarbesök privata specialister* 423 560 488 400-13,3% 489 494-13,5% Telefonkontakter läkare, exklusive privata specialister* 278 123 271 250 2,5% 268 024 3,8% Antal telefonkontakter privata specialister* 105 518 122 000-13,5% 124 611-15,3% Öppenvård, ej läkare Övriga besök 928 615 877 430 5,8% 886 574 4,7% Telefonkontakter, ej läkare 130 422 122 050 6,9% 126 616 3,0% Riksavtal Vårdtillfällen 5 929 7 350-19,3% 6 415-7,6% Besök 43 930 49 800-11,8% 42 645 3,0% Antalet läkarbesök inom somatisk specialistsjukvård inklusive privata specialister har sammantaget ökat med 1 procent jämfört med 2014. Läkarbesöken inom den somatiska specialistvården vid akutsjukhusen har ökat med cirka 1 procent (19 327 besök). Läkarbesöken utanför akutsjukhusen är oförändrade jämfört med 2014. Hos privata specialister på nationella taxan har läkarbesöken minskat med 14 procent och hos

22 (98) övriga vårdgivare utanför akutsjukhusen har de ökat med 8 procent (85 602 besök). Förändringen utanför akutsjukhusen beror på att antalet specialister på nationella taxan minskat och att antalet vårdgivare inom vårdvalsområdena ökat samt att antalet tilläggsuppdrag inom vårdvalen ökat. Antalet vårdtillfällen samlat för akutsjukhusen och övriga vårdgivare har minskat med 1 procent jämfört bokslut 2014. Den genomsnittliga medelvårdtiden är 3,4 dagar, vilket är en minskning jämfört med budget 2015. Slutenvården inom den somatiska specialistvården vid akutsjukhusen har minskat 1,4 procent (3 216 vårdtillfällen). Drygt en tredjedel av minskningen vid akutsjukhusen avser vårdval förlossning och motsvarande ökning finns utanför akutsjukhusen. Slutenvården utanför akutsjukhusen har ökat med 4,4 procent (632 vårdtillfällen). Om ökningen för vårdval förlossning exkluderas minskar slutenvården utanför akutsjukhusen med cirka 4 procent (325 vårdtillfällen). Minskningen av slutenvården inom Stockholms Läns landsting följer en utveckling på nationell nivå som pågått de senaste åren Vårdkonsumtion på akutsjukhusen 2015 Förändringar per avtal Nedan redovisas förändring per avtal avseende Stockholms läns landsting, exklusive Norrtäljes befolkning. Redovisningen är uppdelad utifrån huvudavtal och vårdval. Volymer för sidoavtalen ingår inte, förutom besök relaterade till intravitreala läkemedel. Här ingår besök genomförda på S:t Eriks ögonsjukhus. I övrigt ingår inte S:t Erik ögonsjukhus vårdvolymer i tabellen. Volymer hänförliga till vårdgarantin ingår inte.

23 (98) Alla akutsjukhus (exkl S:t Eriks ögonsjukhus) Utfall 2015 Utfall 2014 Förändring Slutenvård Antal % Huvudavtal 204 803 206 716-1 913-0,9% Vårdval förlossning 23 074 24 155-1 081-4,5% - varav förlossningar 21 024 21 937-913 -4,2% Vårdval höft- och knä 1 140 1 247-107 -8,6% Summa sluten vård 229 017 232 118-3 101-1,3% Öppenvård Huvudavtal 2 303 396 2 276 299 27 097 1,2% Vårdval förlossning 92 930 90 214 2 716 3,0% Vårdval höft- och knä 3 045 3 306-261 -7,9% Intravitreala läkemedel 27 860 22 361 5 499 24,6% Summa öppen vård 2 427 231 2 392 180 35 051 1,5% Slutenvård Huvudavtal Slutenvården inom huvudavtalen har minskat med cirka en procent (1 913 vårdtillfällen) jämfört 2014. Det är vid Karolinska Universitetssjukhuset, Södertälje sjukhus och vid Södersjukhuset som slutenvård inom ramen för huvudavtalet har minskat jämfört med 2014. Utfallet för slutenvård är cirka 2,6 procent lägre (-5 733 vårdtillfällen) än beräknat i avtal 2015. En minskning av slutenvården har pågått de senaste åren och 2015 i ökade omfattning. Ökningar inom geriatrisk vård och ASiH, förändrade arbetssätt och kapacitets problem vid akutsjukhusen är förklaringen. Antalet vårdtillfällen inom geriatriken har ökat med cirka 6 procent (1700 vårdtillfällen) jämfört med 2014. Inom ASiH har antalet inskrivna ökat med 600 individer. En försiktig bedömning är att detta kan ha minskat slutenvården vid akutsjukhusen med 600 vårdtillfällen. I akutsjukhusens avtal för 2015 görs en pilot med prioriteringsvikter, för ett antal utvalda DRG-grupper där vikterna är desamma för öppen och sluten vård. Avsikten med prioriteringsvikterna var att underlätta för akutsjukhusen att föra över vård från slutenvård till dagkirurgi. Under 2015 har de kirurgiska ingreppen ifråga minskat med 4,5 procent (-354 vårdtillfällen) inom sluten vård och ökat med 5,5 procent (552 besök) inom dagkirurgi. Sammantaget har ingreppen ökat med cirka en procent och andelen dagkirurgi har ökat med cirka 4 procent.

24 (98) Sjukhusens kapacitetsproblem kan ha bidragit till ändrade arbetssätt som inneburit ökat omhändertagande i öppen vård. Detta kan i sin tur innebära risker för patientsäkerheten. Minskningen av slutenvården har också inneburit ökade väntetider inom vissa områden där produktionen minskat. Inom plastikkirurgi och thoraxkirurgi har köerna ökat jämfört med december 2014 samtidigt som produktionen minskat. Öppenvård Huvudavtal Besöken i öppenvården har ökat med cirka en procent (27 097 besök) jämfört med 2014. Det är framförallt vid Danderyds, Södertälje och Capio S:t Görans sjukhus som öppenvården inom ramen för huvudavtalet har ökat jämfört med 2014. Utfallet för öppenvården är cirka 0,5 procent lägre (-4 792 besök) än beräknat i avtal 2015. För Karolinska Universitetssjukhuset är antalet besök cirka 1,5 procent (-19 757 besök) lägre vilket nästan helt motsvaras av högre volymer, cirka 6 procent (18 903 besök) vid Danderyds sjukhus. Bland annat kan stängningen av gyn-akuten vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna sommaren 2015 delvis förklara ökningen av akuta gynekologiska besök om cirka 10 procent (1 338 besök) vid Danderyds sjukhus. Stängningen av Lättakuten vid Danderyds sjukhus, från och med första september 2015, har påverkat besöksvolymerna vid Danderyds akutmottagning med 2,5 procent (1 420 besök). Vårdval Vårdval förlossning Inom förlossningsvården har antalet vårdtillfällen på akutsjukhusen minskat med cirka 4,5 procent (-1 081 vårdtillfällen) jämfört med 2014. 2014 startade BB Sophia sin förlossningsverksamhet vilket har medfört att akutsjukhusens förlossningsvård minskat (observera att utfallet för BB Sophia ej ingår i tabellen ovan). Besöken inom vårdval förlossning har ökat med 3 procent (2 716 besök) i förhållande till 2014. De akuta besöken har minskat med cirka 3 procent (- 869 besök) och de elektiva besöken har ökat med 5,5 procent (3 585 besök) jämfört med 2014. Ökningen av besök beror delvis på förändringar i vårdprogrammet avseende minskade fosterrörelser och att rekommendationerna i

25 (98) vårdgivarguiden så att 1177 hänvisar gravida kvinnor till förlossningsmottagningarna istället för till mödravårdsmottagningarna. Vårdval höft- och knäledsplastiker Enligt de data som finns tillgängliga vid utarbetandet av årsredovisningen minskar antalet höft- och knäledsplastiker inom vårdvalet med cirka 8,5 procent (-107 vårdtillfällen). Dock registreras initialt alla icke produktsatta höft- och knäledsplastikvårdtillfällen som vård utförd inom huvudavtalet på akutsjukhusen. När produktsättning skett klassificeras vårdtillfällena som tillhörande huvudavtal (mer komplicerad) eller vårdval (mindre komplicerade). Detta innebär att utfallet för Vårdval höft- och knäledsplastiker 2015 jämfört med 2014 kan vara orättvisande lågt för 2015 beroende på eftersläpning i registrering. Det är därför inte möjligt att analysera utfallet förrän efter cirka tre månader. Intravitreala läkemedel Besöken för behandling med intravitreala läkemedel inklusive S:t Eriks ögonsjukhus ökar med cirka 25 procent (5 499 besök) i förhållande till 2014. Indikationerna för behandling med intravitreala läkemedel utökades 2015 och en patient som påbörjat behandlingen så är den livslång. Det gör att volymerna 2015 ökat mer än beräknat i avtal. Redovisning av vårdproduktion för 2015 för privata vårdgivare, exklusive S:t Görans sjukhus Privata vårdgivare inkl Ersta, BB Sthlm och BB Sophia Utfall 2015 Utfall 2014 Förändring Sluten vård/vårdtillfällen Antal Procent Huvudavtal och tilläggsavtal 3 094 3 176-82 -2,6% Vårdval 11 498 10 801 697 6,5% Summa sluten vård 14 592 13 977 615 4,4% Öppen vård/besök Huvudavtal och tilläggsavtal 127 703 146 113-18 410-12,6% Vårdval 1 226 745 1 093 921 132 824 12,1% Privata specialister 541 464 626 107-87 643-13,9% Summa öppen vård 1 895 912 1 869 141 26 771 1,4%

26 (98) Sluten vård Totalt har volymerna för slutenvården ökat med cirka 4 procent (615 vårdtillfällen) jämfört med 2014. Antalet slutenvårdstillfällen inom huvudavtal och tilläggsavtal har minskat med knappt 3 procent. Antalet vårdtillfällen vid Ersta har minskat med cirka 180 vårdtillfällen, motsvarande cirka 6 procent, bland annat på grund av minskad beställning jämfört med förra året. För övriga upphandlade avtal har det skett en ökning med knappt 100 vårdtillfällen. Det är på BB Sophia, där neonatalvården öppnade i mars 2014, som ökningen har skett. Övrig vård som tidigare utförts inom upphandlade avtal sker nu till större del inom vårdvalen. Inom vårdval förlossning har ökningen varit 15,5 procent (957 vårdtillfällen), varav cirka 16 procent avser förlossningar. BB Stockholm har ökat med cirka 8 procent (278 vårdtillfällen) jämfört med 2014. BB Sophia har ökat med cirka 25 procent (679 vårdtillfällen) jämfört med 2014. Ökningen är dels en helårseffekt, då verksamheten endast var igång 10 månader under 2014 och dels en effekt av att BB Sophia fick ett utökat uppdrag i april 2015. Det ökade uppdraget innebär att de får förlösa kvinnor från och med graviditetsvecka 32. Tidigare omfattade deras uppdrag att förlösa kvinnor från och med graviditetsvecka 37. Inom vårdval gynekologi, höft- och knäledsoperationer och ortopedi har antalet vårdtillfällen minskat jämfört med 2014, medan slutenvården inom vårdval ryggkirurgi har ökat. Inom vårdval ortopedi och handkirurgi har det skett en minskning av antalet operationer i sluten vård, t ex vad gäller armoperationer, där motsvarande ökning har skett i öppen vård i stället. Det är en önskvärd utveckling, då vårdvalsuppdraget i huvudsak är inriktat på dagkirurgi, med sluten vård endast vid behov. Minskningen inom vårdval höft- och knäprotesoperationer kan dels bero på variationer i behov mellan åren, produktionsstörning på grund av ombyggnad hos en av vårdgivarna samt på grund av att en vårdvalsaktör, Aleris Sabbatsberg, har upphört med verksamheten från och med 1 mars 2015. Vissa problem med mottagningskapacitet finns vilket tyder på att köerna har ökat något. Även på akutsjukhusen har det skett en minskning av antal vårdvalsoperationer och där har även elektiva höft- och knäprotesoperationer som ej är vårdval (ASA-klass 3 och 4) minskat. Köerna till behandling vid Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset har ökat.

27 (98) Öppen vård Sammantaget har öppenvård utförd av privata vårdgivare ökat med 1,4 procent jämfört med 2014. Det finns stora variationer mellan vårdgivare verksamma på olika typer av avtal. Vård utförd av vårdgivare verksam på upphandlade avtal och direktavtal (benämnt huvudavtal och tilläggsavtal i tabellen) har minskat med cirka 12 procent Vård utförd av privata specialister verksamma på den nationella läkarvårdstaxan har minskat med cirka 14 procent Vård utförd av vårdgivare på vårdvalsavtal har sammantaget ökat med 12 procent, med stora variationer mellan specialiteterna Många av de besök som numera utförs inom ramen för vårdvalen har tidigare utförts hos privata specialister på nationella taxan, privata vårdgivare med huvudavtal och tilläggsavtal samt vid akutsjukhusen. Den största besöksökningen har skett inom vårdval ortopedi och handkirurgi, cirka 24 000 besök eller cirka 22 procent. Vårdvalet startade 1 januari 2014 och ett flertal vårdgivare har tillkommit sedan dess. Den ökning som har skett förklaras av tillkommande nya vårdgivare dels under senare delen av 2014 och dels under 2015 (se tabell över antal mottagningar nedan) samt utökade tilläggsuppdrag hos vissa vårdgivare. En stor del av besöksökningen har skett inom handkirurgin. Det har också skett en viss förflyttning från sluten vård till öppen vård inom vårdvalet. (Se skrivning ovan angående sluten vård). Ytterligare en faktor som förklarar ökningen är att antalet besök per individ har ökat mellan åren. HSF har även uppmärksammat att en del vårdgivare har tagit emot patienter som borde omhändertagits inom primärvården. Berörda vårdgivare har informerats om detta och börjat åtgärda så att de främst tar emot patienter på specialistnivå. Det borde leda till färre besök framöver. I antalet besök ingår bl a arbetsterapeutbesök, där en registrerings förändring har skett mellan 2014 och 2015, en minskning med knappt 1 400 besök. Besöken hos arbetsterapeuter har under 2015 registrerats utanför vårdvalet. Privata specialisters produktion inom ortopedi och handkirurgi har samtidigt minskat med cirka 7 900 besök och upphandlade avtal med cirka 2800 besök. De privata vårdgivarnas vårdköer inom ortopedi har minskat något, men vissa köer kvarstår dock.

28 (98) Även inom vårdval ryggkirurgi har det skett en ökning av besöken jämfört med 2014, cirka 1 000 besök eller cirka 12 procent. Det beror på utökad bemanning vid de ryggkirurgiska mottagningarna. Öppenvården för privata vårdgivare inom vårdval förlossning har ökat med cirka 24 procent eller 3 848 besök jämfört med 2014. BB Stockholm har ökat med cirka 10 procent (1 051 besök) jämfört med 2014. BB Sophia har ökat med cirka 47 procent (2 797 besök) jämfört med 2014. Ökningen är dels en helårseffekt, då verksamheten endast var igång 10 månader under 2014 och dels en effekt av att BB Sophia fick ett utökat uppdrag i april 2015, se sluten vård ovan. Besöksökningen inom vårdval gynekologi är 6,2 procent (16 636 besök). Antal besök hos privata specialister inom gynekologi har minskat med cirka 15 procent(-13 528 besök) jämfört med 2014. Ökningen av besök inom vårdval hud är cirka 20 procent (48 656 besök). Antal besök hos privata specialister inom hud- och könssjukvård har minskat med cirka 26 procent (-7 378 besök) jämfört med 2014, vilket endast förklarar en mindre del av ökningen inom vårdvalet. Ljusbehandling är den enda behandlingen som man inom hud får lov att dubbelregistrera med ett annat besök. Detta hade missats av Psoriasismottagningar vilket ökar volymerna med cirka 19 500 besök. Vissa har även startat prickmottagningar vilket möjligen kan göra att det de kan ta emot fler patienter per dag och därmed öka volymerna. Ingen minskning vid akutsjukhusen förklarar ökningen. En fördjupad analys av orsaken till volymökningen planeras och hud ingår i piloten för kostnadskontroll för vårdvalen. Besöken inom vårdval Ögon har ökat med ca 10 % (19679 besök) jämfört med 2014. Av dessa är merparten läkarbesök (15267 besök), men även ögonbottenfotografering och ortoptistbesök har ökat (3 950 besök). Besök per patient har ökat marginellt från 1,68 2014 till 1,71 2015. Antal besök inom vårdval neurologi har ökat med cirka 69 procent (8 715 besök) 2015 jämfört med 2014. Den stora ökningen förklaras med att vårdvalet startade i april 2014. Två leverantörer startade sina verksamheter i april medan de två andra verksamma leverantörerna startade under hösten 2014. Det har också skett en ökning av antal besök per individ inom vårdval neurologi. 2014 var antal läkarbesök per individ 1,59 besök och 2015 1,99.

29 (98) Besök hos privata specialister verksamma på nationella taxan eller med vårdavtal har minskat med cirka 14 procent jämfört med 2014. De specialiteter där vårdval har införts, har minskat med cirka 16 procent. Analys av ökade antal läkarbesök inom vårdvalen Inom nedanstående vårdval har det skett ett ökat antal läkarbesök samtidigt som antalet läkarbesök inom dessa specialiteter minskat för privata specialister verksamma på nationella taxan eller med vårdavtal jämfört med 2014. En fördjupad analys av orsaken till volymökningen planeras. Se även text ovan under öppen vård privata vårdgivare. Se tabellen nedan. Förändring läkarbesök inom dessa specialiteter Vårdval, förändring, 2014/2015 Privata specialister, förändring, Akutsjukhus, förändring, 2014/2015 2014/2015 Gynekologi 14 209-13 528 1 720 Ögon 23 699-2 775-3 514 Hud 20 155-7 378 2 713 Ortopedi och handkirurgi 25 621-8 683 1 089 Neurologi 7 478-7 264 1 409 Totalt 91 162-39 628 3 417

30 (98) Primärvård Vårdkonsumtion totalt primärvården 2015 Sammanfattning Utfall 2015 Budget 2015 Avvik mot Budget % Bokslut 2014 Förändring 2015/2014, % Totalt antal läkarbesök 4 363 170 4 387 800-0,6% 4 335 525 0,6% varav antal husläkarbesök 3 446 142 3 485 000-1,1% 3 441 471 0,1% varav övr läkarbesök* 786 202 739 000 6,4% 727 280 8,1% varav läkarbesök privata specialister på nat taxan 130 826 163 800-20,1% 166 774-21,6% Telefonkontakte r Antal telefonkontakter läkare* 944 879 901 000 4,9% 883 898 6,9% Antal telefonkontakter, privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan 40 732 50 000-18,5% 49 676-18,0% Totalt antal övr besök 7 594 919 7 671 700-1,0% 7 282 224 4,3% varav övr besök basal hemsjukvård 2 151 814 2 106 300 2,2% 2 087 406 3,1% varav övr besök 3 448 166 3 415 400 1,0% 3 273 937 5,3% varav besök fysioterap såväl nat taxa, primreh,vårdval 1 994 939 2 150 000-7,2% 1 920 881 3,9% Antal besök på Riksavtalet som avser primärvård 106 389 105 000 1,3% 104 409 1,9% *exklusive privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan

31 (98) Det totala antalet läkarbesök inom primärvården ökade med 0,6 procent jämfört med 2014. Antalet husläkarbesök fortsätter att minska, ökningen under 2015 var endast 0,1 procent, vilket är under beräknad befolkningsutveckling. Trenden med ett minskat antal läkarbesök hos privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan (LOL) har fortsatt under 2015. Kommentarerna nedan följer indelningen i bilaga 6 verksamhetstal Husläkarverksamhet Antalet läkarbesök uppgick till 3 446 000, en ökning med endast 0,1 procent jämfört med föregående år vilket är betydligt lägre än befolkningsutvecklingen som beräknats till 1,8 procent. En fördjupad analys kommer att genomföras med syfte att få en bättre bild av orsakerna till den redovisade besöksutvecklingen. En möjlig förklaring kan vara att husläkarmottagningarna i enlighet med pågående strukturförändringar har omhändertagit en högre andel vårdtunga patienter som kräver längre besök och mer omfattande utredningar samt att alternativa vårdformer har börjat få genomslag för personer med lättare sjukdomstillstånd. Psykosociala insatser Antalet psykosociala besök uppgick till 280 000, vilket är en ökning med 18 procent jämfört med 2014. De psykosociala besöken har ökat kraftigt flera år i rad. Basal hemsjukvård Antalet besök exklusive läkarbesök uppgick till 2 152 000, en ökning med 3,1 procent. Den budgeterade besöksökningen var 2 procent vilket motsvarar prognosen för ökningen av antalet personer 75 år och äldre. Besöksutvecklingen påverkas av att allt fler kommuner inför delegationsstopp. I dagsläget är det 8 kommuner som har officiellt delegationsstopp. Det är framför allt besök för medicindelning som ökar. En annan faktor som påverkar besöksutvecklingen är överföringen av LSSboenden till kommunerna från den 1 oktober 2015. Besöken har inte minskat i den takt som förväntades under hösten. Närakuter, lättakuter, jourläkarbil Antalet läkarbesök inom jourläkarverksamhet/ närakuter uppgick till 327 000, vilket är en minskning med 1 procent jämfört med 2014. I besökssiffrorna ingår även de närakuter som drivs av länets husläkarmottagningar. Lättakuten vid Danderyds sjukhus stängde i

32 (98) september i enlighet med beslutat besparingsbeting vilket har påverkat besöksutvecklingen. Vårdval primärvårdsrehabilitering Antalet totala besök har ökat med 2,3 procent till 1 230 000 besök jämfört med 2014. Besök hos fysioterapeuter ökade med 6,7 procent till 799 000. Övriga besök har minskat med 5 procent till 432 000 besök. Besök hos kiropraktik, som är en tilläggstjänst inom uppdraget, ökade kraftigt i början av vårdvalet på ett sätt som inte var förenligt med intentionerna i vårdvalet. Under 2014 reviderades ersättningsmodellen och därefter har besöken minskat, under 2015 med 15 procent. Privata specialistläkare Antalet besök uppgick till 131 000, vilket är en minskning med 22 procent. Antalet besök inom specialiteten allmänmedicin fortsätter att minska i takt med att antalet läkare blir färre. För barnläkarna har besöken minskat med 41 procent till följd av att fyra läkare som tidigare var verksamma på den nationella läkarvårdstaxan under 2014 tecknade avtal inom vårdval BUMM. Övrig verksamhet inom primärvård - Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Antalet läkarbesök uppgick till 62 900, en ökning med 30 procent som beror på införande av vårdval i maj 2014. Ökningen avser privata mottagningar inom vårdvalet. Läkarbesöken inom sjukhusmottagningarna har minskat med 3 procent. - Logopedi Den kraftiga besöksökning som setts under flera år avstannade under 2015. Antalet besök har minskat med 1,8 procent till 168 000 besök. Minskningen beror bland annat på effekter av den under 2014 genomförda revisionen av vårdvalet och förbättrade registreringsrutiner. - Primär hörselrehabilitering Antalet besök uppgick till 134 800, vilket är en ökning med 29 procent och beror troligen på förbättrade registeringsrutiner, främst gällande besök som inte genererar intäkter. Under denna period har cirka 17 800 personer fått en avslutad rehabiliteringsinsats, vilket är 6,7 procent fler personer jämfört med 2014.

33 (98) Psykiatri Sammanfattning Antal vårdtillfällen, Vårdkonsumtion och verksamhetsstatisk 2015 Utfall 2015 slutenvård 32 764 Antal vårddagar, slutenvård 298 212 Antal individer i slutenvård 13 443 Budget 2015 33 445 285 000 13 600 Avvik mot/ budget, % -2,0% 4,6% -1,2% Bokslut 2014 33 208 293 008 13 498 Förändring 2015/2014, % -1,3% 1,8% -0,4% Medelvårdtid, dagar 9,1 8,5 6,8% 8,8 3,4% Öppenvård Tot antal läkarbesök 421 186 425 100-0,9% 416 250 1,2% Antal läkarbesök (exkl specialistläkare på 355 100 346 338 nationella taxa) 355 993 0,3% 2,8% Antal telefonkontakter läkare exkl spec läk på 80 000 81 183 nat taxa 76 457-4,4% -5,8% Övriga besök 1 286 371 1 288 100-0,1% 1 259 778 2,1% Antal övriga besök 240 000 247 530 telefonkont 208 831-13,0% -15,6% Antal läkarbesök specialistläkare på 70 000 69 912 nationella taxan 65 193-6,9% -6,7% Antal telefonkontakter 8 400 8 213 läkare på nat taxa 7 597-9,6% -7,5% Riksavtal vårdtillfällen 537 0 496 8,3% Riksavtal besök 5 780 4 100 41,0% 3 931 47,0% Totalt Inom psykiatrin har lika många patienter fått sin vård inom slutenvården som föregående år och vårdtiderna har ökat något. Inom öppenvården har vårdkonsumtionen ökat något om man exkluderar besök hos privata specialister som minskat på grund av pensionsavgångar. Allmänpsykiatri, Basåtagande Antalet vårdtillfällen har minskat med 1 procent. Antalet läkarbesök har ökat med 5 900 besök eller med 2 procent. Ökningen avser främst

34 (98) återbesök och telefonkontakter. Övriga besök har minskat med 20 600 eller 2,5 procent. Minskningen avser telefonkontakter. Besöksutvecklingen skiljer sig mellan vårdgivarna då de övriga besöken minskar för de landstingsdrivna enheterna medan de ökar för de privata enheterna. För de privata enheterna består ökningen framförallt av enskilda återbesök och teambesök. En översyn har skett för registrering av telefonkontakter och en minskning med 17 procent redovisas för 2015. Avtalen för de landstingsdrivna enheterna har under året varit fasta medan de privata enheterna ersatts efter prestation. Inom slutenvården har antalet vårdtillfällen minskat med 1 procent motsvarande 170 vårdtillfällen. Några avdelningar har evakuerats för sanering och Nordvästs slutenvårdsavdelningar på Löwenströmska sjukhuset flyttade under året till S:t Görans sjukhus till rättspsykiatrins lokaler, samtidigt flyttade rättspsykiatrin in i Nordvästs lokaler på Löwenströmska vilket orsakat produktionsbortfall. Beroendevård Antalet läkarbesök inom beroendevården har minskat med 5 250 besök eller 7 procent mot 2014 och minskningen avser nästan helt telefonkontakter. De fysiska besöken redovisar en ökning med 2,9 procent. Beroende Centrum Stockholm (BCS) har ökat antalet fysiska besök trots att de inte nått upp till beställda volymer. BUP Antalet läkarbesök har ökat med 6,2 procent och då främst teambesök, telefonkontakter och återbesök. Övriga besök har ökat med 2,3 procent och det är återbesöken som ökat och telefonkontakterna som minskat. Samtliga avtal har ökat antal besök. Störst procentuell ökning redovisar de privata vårdgivarna. Ätstörningsvård Ätstörningsvården har ökat antal vårdtillfällen men när det gäller besök har den tidigare kraftiga ökningen stagnerat och antalet besök är 1,5 procent lägre än 2014 Privata specialister Antalet läkarbesök hos privata specialister har minskat med knappt 7 procent jämfört med 2014, vilket är en fortsatt nedgång med anledning av att antalet verksamma läkare minskar.

35 (98) Äldresjukvård Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik 2015 Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse i %, utfall /budget Bokslut 2014 Förändring 2015/2014, % Antal vårdtillfällen, 35 300 33 260 sluten vård 35 188-0,3% 5,8% Antal vårddagar 370 897 394 000-5,9% 360 247 3,0% Antal individer, 27 000 22 339 sluten vård 23 557-12,8% 5,5% Medelvårdtid, dagar 10,5 11,2-5,9% 11,0-4,5% Antal läkarbesök 14 641 15 500-5,5% 14 620 0,1% Antal telefonkontakter 6 500 7 964 läkare 8 174 25,8% 2,6% Antal övriga besök 10 999 11 800-6,8% 10 997 0,0% Antal telefonkontakter 1 200 1 930 övriga besök 1 986 65,5% 2,9% Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse i %, utfall /budget Bokslut 2014 Förändring 2015/2014, % ASIH Antal vårddygn 663 583 564 000 17,7% 534 624 24,1% Antal individer 5 629 6 000-6,2% 4 968 13,3% Antal läkarbesök 28 156 26 000 8,3% 31 763-11,4% Antal övriga besök 439 724 400 000 9,9% 421 109 4,4% Slutenvårdskonsumtionen inom de geriatriska klinikerna och den palliativa slutenvården har ökat under 2015. Fler individer har fått tillgång till vården. Utvecklingen ligger väl i linje med Framtidsplanen. Geriatrik Antalet geriatriska slutenvårdstillfällen har ökat med 1 700 eller med 5,6 procent. Trots ökat antal vårdtillfällen har produktionen inte nått upp till budgeterad nivå på 32 000 vårdtillfällen. Medelvårdtiden har sjunkit till 9,6 dagar jämfört med 10 dagar 2014. Beställningen utökades 2015 med ytterligare 1 400 vårdtillfällen till totalt 32 244 vårdtillfällen i enlighet med Framtidsplanen. Produktionen har

36 (98) ökat, men det saknas fortfarande en produktion på omkring 500 vårdtillfällen för att uppnå beställningen. Produktionsökningen under de senaste två åren uppgår ändå till 3000 vårdtillfällen eller 10 procent. Vissa kliniker har underproducerat och vissa överproducerat mot beställningarna. Det finns en stark koppling mellan antal vårdtillfällen och förändrad medelvårdtid. Orsakerna till att medelvårdtiden sjunker är bland annat förbättrade rutiner och bättre logistik i omhändertagandet av patienter. Medelvårdtiden varierade mellan klinikerna från 8,7 till 10,8 dagar. Specialiserad palliativ slutenvård Både antalet vårdtillfällen och antalet vårddygn har ökat med 8 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror på att fler vårdplatser har varit tillgängliga under året. Medelvårdtiden ligger oförändrat på 18 dagar. Avancerad sjukvård i hemmet Antalet vårddygn har ökat med 129 000 stycken eller med 24 procent mot föregående år vilket är 100 000 fler än budgeterat. Antalet individer som varit inskrivna i ASIH under året har ökat med 660 eller 13 procent. Volymökningarna beror dels på att vårdgivarna tar emot fler patienter inom existerande avtal och att vårdgivare utökat sin verksamhet till flera ASiH områden i länet. Det har också tillkommit en ny vårdgivare. De fysiska läkarbesöken har minskat med 11 procent samtidigt har besöken utan vårdkontakt ökat. Att läkaren inte träffar redan inskrivna patienter fysiskt behöver inte innebära ett sämre omhändertagande. Det är viktigt att patienter inskrivna i ASiH känner sig trygga. Denna trygghet kan uppehållas inte bara genom fysiska besök utan genom kontakt per telefon. Många patienter har långa vårdtider, medelvårdtiden ligger kring 125 dagar. Minskningen av antalet fysiska läkarbesök kan bero på att många patienter haft kontakt med ASiH en längre tid och har kontakt med läkaren vid behov genom telefon.

37 (98) Tandvård Andel barn och ungdomar som besöker tandvården Kötid inom specialisttandvården barn och ungdom i månader Övergripande verksamhetsstatistik 2015 Utfall 2015 Budget 2015 Avvik utfall /budget % Utfall 2014 Förändrin g 2015/2014, 94 93 1 94 0 2 mån 2 mån - 2 mån - Andel kariesfria 3-åringar 97 97 0 96 1,0 Andel kariesfria 3-åringar i utsatta områden Andel 19-åringar med karies fria sidoytor Antal nya remisser inom specialisttandvården 90 91-1,1 89 1,1 69 67 3,0 68 1,5 13 374 15 000-10,8 12 569 6,4 Antal starter tandreglering 5 491 5 600-1,9 5 450 0,8 Uppsökande verksamhetantal erbjudna munhälsobedömningar Uppsökande verksamhet - antal utförda munhälsobedömningar Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (LIS) Patienter med långvarig sjukdom eller funktionshinder 24 388 25 300-3,6 23 769 2,6 14 310 16 000-10,6 14 257 0,4 23 897 24 800-3,6 23 010 3,9 7 031 6 800 3,4 6 449 9 1 818 4 500-60 1 232 47,6 % Barntandvård Allmäntandvård Samtliga barn 0 till och med 19 år kan välja bland cirka 850 mottagningar för allmäntandvård. Barn 3 till och med 19 år erbjuds undersökning minst

38 (98) vartannat år. 94 procent av barnen 3-19 år har besökt tandvården 2015, vilket är i samma nivå som 2014. Andelen 3-åringar utan kariesskadade tänder är mycket hög, 97 procent. I utsatta områden där tandhälsan är sämre pågår särskilda åtgärder för att minska skillnaderna. Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor har ökat under de senaste åren men stabiliserats på en hög nivå 2014 och 2015. Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor kan sägas utgöra ett mått på hur väl tandvården lyckats med sitt uppdrag avseende barn och ungdomstandvård. En utförligare beskrivning av tandhälsans utveckling för barn och ungdomar redovisas i tandhälsorapporten våren 2016. Specialisttandvård (exklusive tandreglering) Sedan den 1 mars 2010 har vårdval införts för all specialisttandvård för barn och ungdomar. Antalet nya remisser har ökat med 6 procent jämfört med samma period föregående år. Väntetiderna till specialisttandvård är inom avtalets gränser, maximalt två månader. Tandreglering Vårdval infördes för 15 år sedan vad avser barn- och ungdomars möjligheter att välja vårdgivare inom tandregleringen. Idag finns ett drygt 30-tal godkända vårdgivare att välja mellan. Antalet startade tandregleringsbehandlingar har ökat med 1 procent jämfört med samma period föregående år. Utfallet har minskat med 2 procent jämfört med budgeterat antal. En bidragande orsak till detta kan vara att Folktandvården haft en lägre vårdproduktion än vad som förväntats. Anledningen till detta kan vara hög personalomsättning på vissa enheter, samt att Eastmaninstitutet renoverats 2015 och verksamheten varit utlokaliserad. Vuxentandvård Uppsökande verksamhet Inom ramen för det reformerade tandvårdsstödet har landstinget ett ansvar att söka upp vissa äldre och funktionshindrade för erbjudande om munhälsobedömning. Antalet berättigade till uppsökande verksamhet är för närvarande 26 800. Utfallet 2015 visar att 91 procent av samtliga berättigade har nåtts av ett erbjudande, vilket är en förbättring med 4 procent jämfört med 2014. Av de erbjudna har 91 procent tackat ja till munhälsobedömning. Av de som har tackat ja har 65 procent fått sin munhälsobedömning utförd. Detta är en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Utfallet

39 (98) 2015 innebär att 14 310 personer fått munhälsobedömning utförd vilket i stort sett är samma antal som 2014. Enligt avtal skall munhälsobedömningen vara utförd inom tre månader efter det att nya patienter tackat ja. 70 procent av de som fått munhälsobedömning fick den utförd inom tre månader. Nödvändig tandvård Antalet behandlade individer inom ramen för nödvändig tandvård per den 31 december 2015 har ökat med 4 procent jämfört med 2014. De vanligaste behandlingarna för dessa patienter är förutom undersökning, profylax, lagningar och tandborttagningar. Utfallet visar att den nödvändiga tandvården når de berättigade i hög utsträckning. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Antalet behandlade som ett led i sjukdomsbehandling har ökat med 9 procent jämfört med föregående år. Ökningen av antalet behandlade återfinns huvudsakligen inom två patientkategorier, allvarlig sömnapné och infektionssanering. Tandvård för personer med långvarig sjukdom och funktionsnedsättning, F-tandvård Denna form av tandvård bedöms vid full utbyggnad omfatta cirka 12 000 personer i länet. Så kallat F-kort utfärdas av hälso- och till dessa patienter när läkarintyg insänts. Fram till och med den 31 december 2015 har 2 454 personer beviljats detta stöd. Problemet med att tillämpa traditionell prognosteknik för F-tandvård är att reformen varit i kraft kort tid. För att få del av detta stöd krävs läkarintyg som fastställer diagnos samt grad av funktionsnedsättning. Den tröghet som hittills kännetecknat införandet av reformen förklaras sannolikhet av okunskap om reformen.

40 (98) Övrig vård Hjälpmedelscentralsverksamhet För hjälpmedelscentralsverksamheterna har förskrivningarna av komplexa (dyrare) hjälpmedel, så kallade hyrhjälpmedel, vilket ökat med 0,8 procent. För enklare (billigare) hjälpmedel, så kallade bashjälpmedel, har förskrivningarna ökat med 0,7 procent. Hjälpmedelsverksamhet för förbrukningsartiklar Antal förskrivningar av förbrukningshjälpmedel har sammantaget ökat med 5 procent. Det är främst inom områdena kompression, diabetes och näring som förskrivningarna har ökat. En anledning till ökningen inom näringsområdet torde vara att cirka 40 distriktssköterskor vidareutbildats i att förebygga undernäring och förskrivning av kosttillägg. Hjälpmedelsverksamhet för ortopedtekniska hjälpmedel Det finns fyra ortopedtekniska verksamheter i länet som startade senhösten 2014 vilket inneburit en ökad tillgänglighet. Antal förskrivna hjälpmedel har ökat med 15 procent. Ökningen finns främst inom områdena fotortoser, fotledsortoser samt knäortoser. Tolkverksamhet för personer med dövhet, dövblindhet eller hörselnedsättning Antalet utförda tolkuppdrag har ökat med 3 procent jämfört med föregående år. Utförda tolkuppdrag inom dövblindtolkning och skrivtolkning (för vuxendöva) har ökat (6,6 procent respektive 17,5 procent). Andelen beställda tolkuppdrag som inte har kunnat genomföras är fortfarande låg (3,5 procent). Antalet beställningar som gått via Tolkportalen är 1359 varav 97 procent från vårdgivare/annan beställare än tolkanvändaren. Habilitering Besöken inom habiliteringen har ökat marginellt mot föregående år. Glasögonbidrag Glasögonbidrag för barn till och med 9 år infördes juni 2014. För närvarande finns överenskommelse med 121 optiker. Under 2015 fick cirka 6 800 barn glasögonbidrag.

41 (98) Typ av resurs, antal uppdrag 2015 2014 Förändring 2015/2014 Antal % Vägburen ambulans 184 000 180 900 3 100 2% Ambulanshelikopter 2 470 2 650-180 -7% Liggande persontransport 38 500 39 800-1 300-3% Transport av avlidna 5 029 4 395 634 14% Sjukresor 922 000 889 000 33 000 4% Uppdragen för vägburen ambulanssjukvård har ökat med två procent jämfört med föregående år. Av uppdragen utgörs 52 procent av prioritet 1 uppdrag, det vill säga uppdrag med högsta prioritet. Under 2012 ökade utlarmningen av ambulanser med prioritet 1 kraftigt, och för första gången på många år var antalet utlarmningar med prioritet 1 högre än antalet utlarmningar med prioritet 2. Under verksamhetsåren 2013 och 2014 samt under 2015 har trenden hållit i sig. Uppdragen för transport av avlidna har ökat med 14 procent jämfört med föregående år. Den främsta orsaken till uppdragsökningen är befolkningsökningen i länet samt den ökande andelen äldre. En annan orsak till volymökningen är det ökade antalet öppna palliativa vårdformer såsom specialiserad palliativ slutenvård och ASiH, vilket innebär att fler patienter vårdas och avlider i hemmet vid livets slutskede. Uppdraget har också utökats till att även innefatta transport av avliden på särskilt boende som ska obduceras och/eller har pacemaker. Ytterligare orsak är ett ökande antal omflyttningar av avlidna mellan länets bårhus till följd av att bårhus vid flertal tillfällen är fullbelastade Antalet sjukresor ökade med 33 000 transporter eller motsvarande fyra procent jämfört med 2014. Ökningen kan delvis ha ett samband med att leverantör för tjänsten liggande persontransport, där uppdragen minskat, arbetar aktivt tillsammans med sjukhusen för att rätt målgrupp ska omfattas av tjänsterna. 4.4 Produktion vård Ej tillämpligt.

42 (98) 4.5 Beställarens köpkraft I tabellen nedan visas utvecklingen av köpkraft i procent per verksamhetsområde och totalt för perioden 2014 till 2015 Verksamhetsområden Vårdkonsum Kostnader Köpkraft tion Somatisk specialistvård 0,0 % 1,7 % -1,7 % Psykiatri 1,0 % 0,1 % 0,9 % Primärvård 1,9 % 3,7 % -1,7 % Äldresjukvård 7,2 % 5,1 % 2,0 % Totalt 1,1 % 2,1 % -1,0 % Mellan 2014 och 2015 minskade köpkraften totalt med 1,0 procent. Det är främst hänförligt till att kostnadsökningarna inom somatisk specialistvård och primärvård var högre än motsvarande ökning av vårdkonsumtionen. Den största förändringen mellan åren uppvisar äldresjukvården. En påtaglig ökning av de reala kostnaderna uppvägs mer än väl av en ännu större ökning av vårdkonsumtionen.

43 (98) 5. Ekonomi 5.1 Resultatutveckling och prognos Resultaträkning Mkr Bokslut 2015 Budget 2015 Avvik AC-BU Bokslut 2014 Förändr % 3830 6% statsbidrag 1 388 1 346 42 1 339 3,6 % 3870 landstingsbidrag 51 735 51 735 0 49 489 4,5 % Övriga intäkter 1 517 910 607 1 205 25,9 % Omställnings bidrag 36 36 0 Verksamhetens intäkter 54 676 54 027 649 52 033 5,1 % 4999 personalkostnader -540-598 58-512 5,5 % 5299 5599 5499 köpt h-sjvård -46 639-46 188-450 -44 712 4,3 % Övriga kostnader -7 480-7 195-285 -7 020 6,6 % Verksamhetens kostnader före omställningskostnader -54 659-53 981-677 -52 243 4,6 % Omställningskostnader -36-36 0 Verksamhetens kostnader -54 695-54 017-677 -52 243 4,7 % Avskrivningar -4-10 6-6 -28,3 % Finansnetto 0 0 23-99,1 % Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -23 0-23 -193 Erhållna koncernbidrag (komp) 0 Lämnade koncernbidrag (komp) 0 Justerat resultat -23 0-23 -193 Lämnade koncernbidrag (skatt) 0 Överavskrivningar 0 Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt -23 0-23 -193 0 0 0 0 Resultat för 2015 är ett underskott med 23 miljoner kronor. Det innebär en förbättring mot årsbokslut 2014 med 170 miljoner kronor. Överskott uppvisas för akutsomatisk vård, psykiatri samt övrig vård. Underskott uppvisas för läkemedel, geriatrik och primärvård. Årets intäktsutfall är 54 676 miljoner kronor. Intäkterna har ökat med 5,1 % jämfört med 2014 och förklaras främst av ökat landstingsbidrag och övriga intäkter.

44 (98) Jämförelsestörande post utgörs av övriga intäkter som hänförs till beslut i juni av Koncernfinansiering om överföringen av vidareförmedlade statsbidrag till HSF om 375 miljoner kronor (300 avseende läkemedel mot Hepatit C, 75 avseende tillståndslösa). Intäkter för asylverksamhet är 80 miljoner kronor högre än budgeterat. Ökningen av intäkter jämfört med budget förklaras även av rehabiliteringsgarantin 73 miljoner kronor. Ökningen hänförs även till intäkter för hjälpmedel 25 miljoner kronor som en effekt av höjda avgifter inom hjälpmedelsområdet enligt landstingsfullmäktiges beslut 17 juni. Den budgeterade intäktsökningen i jämförelse med årsbokslut 2014 är 3,8 % (BU1512/AC1412). Periodens kostnadsutfall är 54 695 miljoner kronor. Kostnaderna har ökat med 4,7 % jämfört med 2014. Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med årsbokslut 2014 är 3,4 % (BU1512/AC1412). Personalkostnaderna visar ett överskott med 58 miljoner kronor. Överskottet förklaras bland annat av vakanser och beslutade besparingsåtgärder inom förvaltningen. Kostnader för inhyrd administrativ personal avser främst verksamheten Invånartjänster 1177 visar ett underskott med 12 miljoner kronor. Externa konsulter visar ett överskott med 50 miljoner kronor som förklaras bland annat av beslutade besparingsåtgärder inom förvaltningen. Köpt hälso-och sjukvård vård visar ett underskott med 450 miljoner kronor. Köpt hälso-och sjukvård vård har ökat med 4,3 % jämfört med årsbokslut 2014. Övriga kostnader visar ett underskott med 285 miljoner kronor och har ökat med 6,6 % jämfört med årsbokslut 2014 och förklaras främst av kostnader för läkemedel. Capio S:t Görans sjukhus har erhållit omställningsbidrag om 36 miljoner kronor.

45 (98) 5.1.1 Intäktsutveckling Intäktsutveckling, 55,8 procent 50,6 36,5 3,7 4,5 4,5 4,5 14,1 8,3 4,4 3,8 5,1 4,9-6,1-4,2-20,9 Konto 3870 Konto 3990 Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Utfall 2014 (ÅR 2014/ÅR 2013) Budget 2015 (BU 2015/ÅR 2014) Utfall 2015 (ÅR 2015/ÅR 2014) Prognos 2015 (PR 1511/ÅR 2014) 5.1.2 Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling, procent 8,7 8,6 8,6 7,4 4,6 3,3 4,2 3,8 4,1 4,6 5,2 5,0 3,4 4,7 4,2-0,9 Konto 5299 Konto 5610 Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Utfall 2014 (ÅR 2014/ÅR 2013) Budget 2015 (BU 2015/ÅR 2014) Utfall 2015 (ÅR 2015/ÅR 2014) Prognos 2015 (PR 1511/ÅR 2014)

46 (98) 5.1.3 Avvikelser årets resultat mot årsbudget Verksamhetsområde Mkr Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Geriatrik Tandvård Övrig sjukvård Läkemedel Summa Intäkt avvikelse AC-BU 2015 343 111 14 19 11 151 0 649 Kostnad avvikelse AC-BU 2015 5-288 82-182 -16-5 -268-672 Resultat avvikelse AC-BU 2015 348-177 96-163 -5 146-268 -23 Ekonomiskt utfall per verksamhetsområde Ekonomiskt utfall och resultat 2015 Mkr Intäkter Kostnader Resultat Resultat/ intäkter, % Kostnadsutveckling 2015/2014, % Somatisk specialistvård 24 872-24 524 348 1,4 4,2 Primärvård 9 581-9 758-177 -1,8 6,7 Psykiatri 5 695-5 599 96 1,7 2,5 Äldresjukvård 2 781-2 944-163 -5,9 8,0 Övrig sjukvård och övrig 5 881-5 735 146 2,5 4,0 verksamhet Tandvård 1 029-1 034-5 -0,5 7,2 Läkemedel 4 837-5 105-268 -5,5 4,6 Summa 54 676-54 699-23 0 4,7 Resultatet är ett underskott med 23 miljoner kronor. underskottet återfinns främst inom läkemedel, primärvård och äldresjukvård. Överskott redovisas för somatisk specialistvård, övrig sjukvård samt psykiatri. En teknikalitet i sammanhanget är att underskottet för läkemedel uppvägs av ett vidareförmedlat statsbidrag för läkemedel med 300 miljoner som bokförts på somatisk specialistvård och som är den viktigaste orsaken till överskottet där.

47 (98) Överskottet inom övrig vård är främst hänförligt till genomförda besparingsbeting av vilka budgeterade reserver var det största. Överskottet inom psykiatri beror dels på avklarat besparingsbeting, dels på att avtalen träffades på en lägre kostnadsnivå än vad som förutsatts i budget. Underskottet inom primärvård är främst hänförligt till ökade kostnader avseende medicinsk service. Underskottet inom geriatrik är främst hänförligt till fortsatt kraftig volymutveckling inom ASiH. Somatisk specialistvård Somatisk specialistvård, mkr Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse Mot budget Mkr % Kostnadsutveckling 2015/2014, % Intäkter 24 872 24 529 343 1,4 6,3 Kostnader -24 524-24 529 5 0 4,2 Resultat 348 0 348 Somatisk specialistvård redovisar ett överskott med 348 miljoner kronor för 2015. Den största delen av överskottet avser intäkter. Av intäktsöverskottet består 300 miljoner kronor av ett vidareförmedlat statsbidrag för läkemedel avseende Hepatit C. I det närmaste finns motsvarande kostnadsunderskott (-268 miljoner kronor) redovisat under läkemedel.

48 (98) Fördelning av kostnader per verksamhetsområde inom somatisk specialistvård Övrigt; 2 248 mkr; 9% Utomlänsvård; 695 mkr; 3% Medicinsk service; 461 mkr; 2% Akutsjukhusen (inkl St Görans sjukhus) 19 397 mkr; 76% Privata specialister; 478 mkr; 2% Privata vårdgivare ; 2 245 mkr; 9%

49 (98) Specificering av resultatavvikelse och kostnadsutveckling inom somatisk specialistvård Den totala budgetavvikelsen på 348 miljoner kronor fördelar sig på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom somatisk specialistvård: Verksamhetsområde Avvikelse i mkr Avvikelse i % Kostnadsutveckling 2015/2014, % Akutsjukhusen 169 0,9 3,1 Privata vårdgivare, inkl vårdval -77-3,6 7,1 Privata specialister på nationella 76 13,7-12,5 taxan Medicinsk service 78 14,5-8,7 Utomlänsvård 51 6,8 1,4 Övrigt 51 5,5 47,7 Summa 348 1,4 4,2 Nedan kommenteras de största avvikelserna: Akutsjukhusen Akutsjukhusen redovisar ett överskott på totalt 169 miljoner kronor, vilket innebär en budgetavvikelse på -0,9 procent. I tabellen nedan redovisas de enskilt största förklaringsposterna: Specificering av resultatavvikelsen inom posten Akutsjukhusen Avvikelse i mkr Huvudavtal akutsjukhus 173 Tilläggsavtal -61 Vårdval förlossning akutsjukhus 49 Vårdval höft och knä akutsjukhus 7 Mammografi 15 Övrigt akutsjukhus -14 Summa avvikelse 169 Huvudavtal 173 miljoner kronor Huvudavtalen med akutsjukhusen redovisar på totalen ett överskott på 173 miljoner kronor för 2015. I nedanstående tabell redovisas den slutliga ersättningen för 2015 till respektive sjukhus i jämförelse med avtalad

50 (98) ersättning för 2015. Av avvikelsen på huvudavtalet tillfaller cirka 8 miljoner kronor Norrtäljenämnden i form av lägre vidarefakturering än beräknat, därav 173 miljoner kronor i överskott för HSF. Siffror i mkr Över- /underprodukti on mot avtalsniv å Kvalitet s-/ miljöersättn Bonus/ vite för tillgänglighet Effekt Bokslut 2014 Total utfallsavvik huvudavtale n, mkr Capio S:t 6 0-1,5 4,5 Görans sjukhus Danderyds -50 4,5 0-45,5 sjukhus Karolinska 158 9,3 0 7 174,3 Universitet ssjukhuset Södersjukh 7 8,5 0 15,5 uset Södertälje 24 1,3 0 25,3 sjukhus S:t Eriks 10 0 0 10 ögonsjukhu s Tiohundra -3-3 AB Sjukvårds- -8 och omsorgsnä mnden Summa 152 23,6-1,5 7 173,1

51 (98) Budgeten för 2015 för sjukvårdsnämnden fastställdes innan avtalen för 2015 med akutsjukhusen var slutgiltigt klara. Avtalen för akutsjukhusen slöts sammantaget på en högre kostnadsnivå än budgeterat. Under somatisk specialistvård övrigt hade 166 miljoner kronor budgeterats för vid budgettillfället ofördelad volymökning, se nedan. Capio S:t Görans sjukhus Huvudavtalet för Capio S:t Görans sjukhus för 2015 slöts på en nivå som var 59 miljoner kronor högre än ursprungligen budgeterat för 2015. Utebliven ersättning för ej utförd vård uppgår till cirka 6 miljon kronor under avtal. Bonus för tillgänglighet uppgår till cirka 2 miljoner kronor. Utfallet för 2015 ger därmed totalt sett ett överskott med 4,5 miljoner kronor jämfört med budget. Danderyds sjukhus Huvudavtalet för Danderyds sjukhus för 2015 slöts på en nivå som var 24 miljoner kronor högre än ursprungligt budgeterat för 2015. Ersättning för utförd vård uppgår till cirka 50 miljoner kronor över avtal. Ersättningen till Danderyds sjukhus reduceras med cirka 5 miljoner kronor för ej uppnådda kvalitetsmål. Utfallet för 2015 gav ett totalt underskott med 45,5 miljoner kronor jämfört med budget 2015. Karolinska Universitetssjukhus Huvudavtalet för Karolinska Universitetssjukhuset slöts på en nivå som var 118 miljoner kronor högre än budgeterat för 2015. Utebliven ersättning för ej utförd vård uppgår till cirka 158 miljoner kronor. Ersättning för underproduktion om cirka 68 miljoner kronor ingår i resultatet. Sjukhuset får cirka 9 miljoner kronor i avdrag avseende ej uppnådda kvalitetsmål. Ett överskott med 7 miljoner kronor har uppstått till följd av periodiseringseffekter från årsbokslut 2014. Utfallet för 2015 ger därmed ett totalt överskott mot budget med cirka 174 miljoner kronor. Södersjukhuset Huvudavtalet för Södersjukhuset slöts på en nivå som var 4,5 miljoner kronor lägre än budgeterat för 2015. Utebliven ersättning för ej utförd vård uppgår till cirka 7 miljoner kronor. Ersättning för underproduktion om cirka 3 miljoner kronor ingår i resultatet. Sjukhuset får cirka 9 miljoner kronor i avdrag avseende ej uppnådda kvalitetsmål. Utfallet för 2015 ger därmed totalt sett ett överskott med 15,5 miljoner kronor.

52 (98) Södertälje sjukhus Huvudavtalet för 2015 för Södertälje sjukhus slöts på en nivå som var 0,8 miljoner kronor högre än budgeterat för 2015. Utebliven ersättning för ej utförd vård uppgår till cirka 24 miljoner kronor. Ersättning för underproduktion om cirka 10 miljoner kronor ingår i resultatet. Sjukhuset får cirka 1 miljon kronor i avdrag avseende ej uppnådda kvalitetsmål. Utfallet för 2015 ger därmed totalt sett ett överskott med cirka 25 miljoner kronor. S:t Eriks Ögonsjukhus Huvudavtalet för 2015 för S:t Eriks Ögonsjukhus slöts på en nivå som var 11,3 miljoner kronor högre än budgeterat för 2015. Utebliven ersättning för ej utförd vård uppgår till cirka 10 miljoner kronor. Ersättning för underproduktion om cirka 4 miljoner kronor ingår i resultatet. Utfallet för 2015 ger därmed totalt sett ett överskott med 10 miljoner kronor. Utförd slutenvård under 2015 är sammantaget cirka 3 procent (5 499 vårdtillfällen) lägre än beräknat i huvudavtalen. Jämfört med 2014 har slutenvården minskat med cirka 1 procent (2 156 vårdtillfällen). Öppenvården under 2015 är 0,3 procent (6306 besök) lägre än beräknat i huvudavtalen. Jämfört med 2014 har öppenvården ökat med cirka 1 procent (26 560 besök). Inklusive ersättning för underproduktion 0m totalt cirka 85 miljoner kronor har vård motsvarande 237 miljoner kronor inte utförts inom huvudavtalen. Kommande omställningsavtal innebär att beställaren bär hela kostnaden för eventuell underproduktion. Tilläggsavtal akutsjukhus, -61 miljoner kronor Underskottet om cirka -61 miljoner kronor beror till största del på kostnadsökningar för intravitreala läkemedel, cirka 52 miljoner kronor. När denna behandling introducerades för ett antal år sedan fanns inte underlag att bestämma behandlingsduration utan antagandet var då en behandlingsduration om två år. Forskningen har dock visat att behandlingen måste vara livslång, detta är en orsak till att antalet behandlingar och därmed kostnaderna stadigt ökar. En annan orsak till den ökade patientvolymen är att fler diagnoser numera framgångsrikt kan behandlas med denna metod. I underskottet ingår också obudgeterade tilläggsavtal avseende diagnostiskt centrum cirka 5 miljoner kronor och strukturersättning för förlossningsvård vid Södertälje sjukhus cirka 4 miljoner kronor. Vårdval förlossning akutsjukhus, 49 miljoner kronor

53 (98) Utfallet för vårdval förlossning visar ett överskott om 49 miljoner kronor. Minskningen av vårdkonsumtionen vid akutsjukhusens förlossningskliniker på grund av öppnandet av BB Sophia har varit större än väntat, vilket är förklaringen till överskottet. Övrigt akutsjukhusen-14 miljoner kronor Underskottet avser obudgeterade kostnader för sidoavtal avseende IVApatienter som flyttas mellan Karolinska Universitetssjukhuset och övriga akutsjukhus. I kostnaderna under övrigt akutsjukhus ingår också ersättning till akutsjukhusen för utländska patienter som saknar betalningsförmåga, cirka 60 miljoner kronor 2015, motsvarande kostnad 2014 var ungefär 35 miljoner kronor. Privata vårdgivare, exklusive S:t Görans sjukhus Utfallet för privata vårdgivare visar ett underskott om cirka 77 miljoner kronor, vilket till största delen cirka 49 miljoner kronor har en budgetteknisk förklaring, då BB Sophias öppnande har medfört en omfördelning av kostnader mellan akutsjukhus och privata vårdgivare. Under 2015 ökar förlossningarna vid både BB Sophia och BBStockholm, dessutom har BB Sophia ett ökat uppdrag från och med april 2015. Underskottet för vårdval förlossning är cirka 55 miljoner kronor och för övriga vårdvalsområden cirka 13 miljoner kronor. För upphandlad vård hos mindre vårdgivare är underskottet cirka 9 miljoner kronor, avser framför allt neonatalvård vid BB Sophia. Avseende vårdval förlossning finns 49 miljoner kronor i överskott i budgeten för akutsjukhusen. Privata specialister Budgeten för privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan lämnar överskott med cirka 76 miljoner kronor. Detta är en utveckling som beror på att en allt större del av vården bedrivs inom vårdval. Medicinsk service Medicinsk service redovisar ett överskott på cirka 78 miljoner kronor. De lägre kostnaderna förklaras främst av att patienttillströmningen till privata specialister verksamma på nationella taxan och med vårdavtal har minskat, få vården i större utsträckning utförs hus vårdgivare med vårdvalsavtal. Inom vårdvalen ingår en stor del av kostnaderna för medicinsk service i vårdersättningen. Utomlänsvård Utomlänsvården visar ett överskott på cirka 51 miljoner kronor. Här minskar slutenvården med cirka 10 procent medan öppenvården i stort sett är oförändrad jämfört med 2014.

54 (98) Övrigt Under somatisk specialistvård Övrigt redovisas ett överskott om cirka 51 miljoner kronor mot budget. Här budgeterades ekonomiska reserver för uppdrag där det vid budgeteringstillfället inte stod klart vilken eller vilka utförare som skulle få uppdraget. Här har också budgeteras en opreciserad besparing med anledning av att det inte tillfördes medel fullt ut för de ökade kostnaderna om 590 miljoner kronor mot sjukhusen. Den viktigaste orsaken till överskottet är att här redovisas det vidareförmedlade statsbidraget för läkemedel med 300 miljoner kronor, vilket var obudgeterat. För EU-vård enligt patientrörlighetsdirektivet som tillkommit efter lagändring den 1 oktober 2013 har kostnaderna ökat till cirka 44 miljoner kronor 2015. Kostnaden var någon enstaka miljon 2013 och cirka 20 miljoner kronor 2014. Kostnaderna avser vård av Stockholmsinvånare i annat EU-land och gäller allt från akuta åkommor såsom infektioner till avancerad sjukvård och rehabilitering. Nära hälften av patientärendena 2015 avsåg hidrosproblematik. Primärvård Primärvård, mkr Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot budget Mkr % Kostnadsutveckling 2015/2014, % Intäkter 9 581 9 470 111 1,2 4,9 Kostnader -9 758-9 470-288 -3,0 6,7 Resultat -177 0-177 Resultatet för 2015 visar ett underskott med 177 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen inom primärvården under 2015 var 6,9 procent. De största avvikelserna mot budget avser privata specialistläkare (+48 mkr), husläkarverksamhetens mottagningsverksamhet (-70 mkr), BUMM (-39 mkr) och psykosociala insatser på husläkarmottagningarna (-27 mkr). Resultatet är betydligt sämre än vad som tidigare prognostiserats och beror främst på att kostnaderna för medicinsk service ökade kraftigt i december. Detta i sin tur beror främst på otydliga rutiner kring fakturering vilket kommer att förbättras under 2016. Kostnaderna för utomlänsvården är svåra att prognostisera och ökade mer än beräknat under december.

55 (98) LSS lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Kommunerna i Stockholms län tog över ansvaret för hälso- och sjukvård för personer som bor i bostad med särskild service och insatser i daglig verksamhet enligt LSS den första oktober. De personalkategorier som främst berörs är distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor i basal hemsjukvård. Läkarinsatser fortsätter att vara landstingets ansvar. En skatteväxling kommer att ske från 2016. För det sista kvartalet 2015 har kommunerna fakturerat SLL för övertagandet med totalt 25,9 miljoner kronor. Kostnaderna för detta har belastat i huvudsak basal hemsjukvård men även hjälpmedel och primärvårdsrehabilitering. Intäkter för rehabiliteringsgarantin 2015 uppgick till 172,6 miljoner kronor. Dessa har fördelats ut till flera verksamheter inom rehabilitering och till KBT-behandlingar inom psykosocial verksamhet. Fördelning kostnader 2015 mellan verksamhetsområden inom primärvården Primärvårdsrehabilitering; 695 mkr; 7% Privata fysioterapeuter; 626 mkr; 6% Privata specialistläkare ; 138 mkr; 1% BUMM; 300 mkr; 3% BVC; 485 mkr; 5% MVC; 427 mkr; 4% Övrigt; 1711 mkr; 18% Husläkarverksamhe t, mottagning; 4 237 mkr; 43% Närakuter, jourbil, lättakuter ; 305 Psykosociala mkr; 3% insatser, ; 208 mkr; 2% Hemsjukvård; 626 mkr; 6%

56 (98) Specificering av resultatavvikelsen inom primärvården Det totala budgetunderskottet på 177 miljoner kronor fördelar sig på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom primärvården: Verksamhetsområde Avvikelse i mkr Avvikelse i % Kostnadsutveckling 2015/2014, % Husläkarverksamhet, mottagning -70-1,7 3,4 Hemsjukvård -22-3,6 8,1 Psykosociala insatser -27-15,3 20,8 Närakuter, jourbil, lättakuter 0 0 1,9 MVC 5 1,2 3,4 BVC 24 4,7 3,6 BUMM -39-14,8 24,0 Privata 48 26,1-18,0 specialistläkare Privata -12-2,0 2,5 fysioterapeuter Primärvårdsrehabilitering -8-1,2 3,8 Övrigt Utomlänsvård -23-18,1 12,8 Läkarinsatser SÄBO -4-2,2 0,7 Logopedi -8-4,6-6,5 Övrigt -41-3,8-15,9 Resultat -177-1,9 6,9 Medicinsk service I tabellen ovan ingår kostnaderna för medicinsk service i kostnadsredovisningen för respektive verksamhet. De totala kostnaderna för medicinsk service inom primärvården exklusive obstetriska ultraljud uppgick till 790 miljoner kronor. Resultatet innebär ett underskott mot budget på 81 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen är betydligt högre än besöksutvecklingen och ligger på 11 procent. Antalet undersökningar och därmed kostnaderna har ökat särskilt mycket inom specialiteterna endoskopi, klinisk genetik, datortomografi samt MRundersökningar. Den största kostnadsposten utgörs av avancerad medicinsk service som husläkarna har remitterat, 559 miljoner kronor. Ökningen uppgick till 12 procent och underskottet till 60 miljoner kronor. Samtidigt har

57 (98) besöksökningen inom husläkarverksamheten avstannat, och uppgick till 0,1 procent 2015. En anledning till underskottet är att budgeten för husläkarverksamheten varit för låg då kostnaderna under senare delen av 2014 blev betydligt högre än beräknat. Dessutom har en trend med övergång från enklare undersökningar till mer avancerad bilddiagnostik skett de senaste åren, till exempel ökad användning av MR. En ytterligare anledning är troligen att husläkarna färdigutreder patienterna i större utsträckning än tidigare innan de remitteras till specialistläkare. Husläkarverksamhet, mottagning Resultatet visar ett underskott på 70 miljoner kronor. De största negativa budgetavvikelserna avser medicinsk service (60 miljoner kronor), stimulansersättning avseende 2014 (27 miljoner kronor) och ST-läkare (11 miljoner kronor). Överskott visas för besöksersättningar och listning (27 miljoner kronor). Stimulansersättning till husläkarmottagningarna avseende 2014 blev 27 miljoner kronor högre än vad som hade avsatts i budget. Årliga förändringar av indikatorer som grund för stimulansersättningen gör det svårt att uppskatta kostnaden. Tilläggsersättning avseende hälsosamtal för 75-åringar togs bort från september som ett led i beslutad besparing. Besparingen uppgick till 1,7 miljoner kronor. Basal hemsjukvård inklusive kvällar, nätter, helger Resultatet visar ett underskott på 22 miljoner kronor. Den främsta orsaken är att kostnader till kommunerna för överföringen av LSS-boenden belastat verksamheten med 18 miljoner kronor samtidigt som besökskostnaderna inte minskat i motsvarande omfattning. En annan orsak är delegationsstopp i kommunerna som ger fler besök. Resultatet för uppdraget kvällar, nätter och helger uppgick till ett underskott med 5 miljoner kronor, tak i avtalen har begränsat kostnaderna något. Närakuter, jourbil, lättakut Resultatet är ett överskott med 0,2 miljoner kronor. Överskottet beror bland annat på stängningen av lättakuten vid Danderyds sjukhus. Besparingen som beräknades till 13 miljoner kronor har inte uppfyllts helt beroende på att verksamheten stängdes i september, några månader senare än planerat. Besparingen beräknas till 7 miljoner kronor. Diskussioner har förts med SLSO om ersättning för omställningskostnader på 4,1 miljoner kronor, men detta har ännu inte lösts. En ytterligare förklaring är överskott för jourläkarbilen med 3 miljoner kronor. Trots en stor besöksökning har man inte uppnått det planerade

58 (98) antalet besök. Upphandlade närakuter samt de närakuter som drivs av husläkarmottagningarna visar underskott med 5 miljoner kronor. Psykosociala insatser Resultatet visar ett underskott med 27 miljoner kronor. Psykisk ohälsa är en av de större diagnosgrupperna. I takt med att husläkarmottagningarna blir bättre på att diagnostisera och uppmärksamma denna patientgrupp ökar besöken. Besöksökningen förväntas fortsätta att vara hög även kommande år. Husläkarverksamheten har i uppdrag att utveckla omhändertagandet av resurskrävande patienter med fokus på patienter med psykisk ohälsa. Tilläggsuppdraget KBT-behandling av lätt till medelsvår psykisk ohälsa har kostat 17 miljoner kronor och har finansierats nästan helt av medel för rehabiliteringsgarantin. Barnmorskemottagningar BMM (MVC) samt obstetriska ultraljud Resultatet visar ett överskott om 5 miljoner kronor, vilket bland annat beror på lägre kostnader inom uppdraget graviditetsövervakning (+6 miljoner kronor) än beräknat. Vårdval ultraljud visar ett underskott med 6 miljoner kronor. Antalet ultraljud ökar, dels som en följd av förändringar i riktlinjer kring överburenhet och dels på grund av att kvinnor gör KUB-ultraljud i större utsträckning. Kostnaderna för cellprovtagning och därmed medicinsk service har ökat i och med nya riktlinjer för en utökad målgrupp som nu även innefattar kvinnor 61-64 år. BVC BVC visar ett överskott med 25 miljoner kronor. Det positiva resultatet utgörs dels av minskade vaccinkostnader på grund av leveransproblem hos den upphandlade leverantören (12,5 miljoner kronor). Förhandling om vaccininköp från annan leverantör för att lösa den akuta bristen av BVCvacciner pågår. I budgeten för 2015 förutsattes att besöken skulle öka men de har i stället minskat något vilket har givit ett överskott med 12,5 miljoner kronor. BUMM (Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar) Resultatet för BUMM visar ett underskott med 41 miljoner kronor. Orsaken är vårdval BUMM som startade i maj 2014, och att fler verksamheter än beräknat har ansökt om vårdval. Kostnadsutvecklingen ligger på 26 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har ökat markant de senaste månaderna till följd av att mottagningar som startat under året successivt utökat sin verksamhet. Därutöver har det obesitasprojekt som drivits på sjukhusanslutna BUMM gått över i ordinarie verksamhet, vilket det inte funnits budget för (2,1 mkr).

59 (98) Fyra läkare som tidigare var verksamma på den nationella läkarvårdstaxan har ansökt och blivit godkända för att bedriva verksamhet inom vårdvalet, vilket innebär kostnadsminskningar i budgeten för privata specialister. Privata specialistläkare Resultatet uppgick till ett överskott med 48 miljoner kronor, vilket inneburit en kostnadssänkning med 18 procent mot 2014. För de privata specialistläkarna inom allmänmedicin är avvikelsen ett överskott på 33 miljoner kronor. Antalet besök fortsätter att minska i takt med att antalet specialister i allmänmedicin blir färre. Hänsyn till detta har tagits i budgeten, men minskningen har hittills gått i snabbare takt än beräknat. Budgeten för privata barnläkare visar ett överskott om 15 miljoner kronor. Överskottet beror på de fyra privata specialister som gick in i vårdval BUMM under 2014, vilket inte togs hänsyn till fullt ut då budget för 2015 lades. Därutöver har kvarvarande privata specialisters besöksproduktion minskat jämfört med tidigare år. Privata fysioterapeuter (LOF) samt vårdval specialiserad fysioterapi Resultatet uppgick till ett underskott med 12 miljoner kronor. Betydligt fler fysioterapeuter inom vårdvalet har startat verksamhet än vad som förutsattes när vårdvalet startade 2012. Då bedömdes att omkring 90 fysioterapeuter skulle etablera sig inom de första tre åren. Hittills har 257 fysioterapeuter godkänts för verksamhet inom vårdvalet, varav 73 under 2015. Från och med årsskiftet 2015 upphörde övergångsregeln, vilken innebar ett lägre kompetenskrav för fysioterapeuter. Inför upphörandet har ett stort antal nya ansökningar tagits emot och godkänts under 2015. Ökningstakten bedöms avta med anledning av övergångsregelns upphörande. Resultatet visar ett underskott med 18 miljoner kronor. Antalet fysioterapeuter som ersätts enligt den nationella taxan (LOF) har successivt fortsatt att minska och resultatet visar ett överskott med 39 miljoner kronor. Den under 2015 beslutade och genomförda prisjusteringen har resulterat i en besparing om 3,2 miljoner kronor. Primärvårdsrehabilitering inklusive övrig rehabilitering Resultatet för primärvårdsrehabilitering visar ett underskott på 9 miljoner kronor. En orsak är ökade kostnader för insatser till resurskrävande

60 (98) patienter. Intäkterna från rehabiliteringsgarantin blev också något lägre än budgeterat. Verksamheterna har ett minimikrav på 1 900 patienter per år. En besparing på 21,8 miljoner kronor beräknades vara möjlig om avtal som inte uppfyllt minimikravet sades upp. En stor del av dessa besparingar har inte kunnat genomföras. De flesta vårdgivare har presenterat skäliga handlingsplaner, vilket gör att avtalen inte har varit möjliga att säga upp. Beslutade sänkningar av tilläggsersättningar för omfattande och avslutade utredningar har medfört en besparing på 2,6 miljoner kronor vilket bidragit till ett lägre underskott. Möjligheten till konventionell röntgen av rörelsesystemet för kiropraktorer har upphört den 1 juni, vilket medfört en kostnadsreducering med 0,6 miljon kronor. Logopedi Verksamheten visar ett underskott med 8 miljoner kronor. Intäkterna från rehabiliteringsgarantin blev 10 miljoner kronor lägre än budgeterat. Den genomförda prisjusteringen har lett till en kostnadsbesparing med 4,8 miljoner. Med anledning av den genomförda revisionen av vårdvalet reviderades förfrågningsunderlaget under 2015, bland annat ställs krav på verksamhetsomfattning om minst 50 procent av heltid per logoped. Utomlänsvård Resultatet uppgick till ett underskott med 23 miljoner kronor. Kostnaderna under senare delen av 2014 ökade kraftigt vilket inneburit en underbudgetering 2015. Besöken har ökat marginellt. Övrigt Under posten övrigt samlas kostnader för till exempel rehabilitering för långvarig smärta, ungdomsmottagningar, andningspatienter, barn och unga med psykisk ohälsa samt extraordinära kostnader inom primärvården. Resultatet visar ett underskott med 42 miljoner kronor och kostnaderna har ökat med 42 procent. - Vårdval Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom Uppdraget infördes i oktober 2014. Kostnaderna för vårdvalet uppgick under 2015 till 155 miljoner kronor och resultatet uppgick till ett underskott med 38 miljoner kronor. Kostnaderna har delvis finansierats av medel från rehabiliteringsgarantin. Underskottet beror dels på svårigheter att budgetera, då uppdraget är nytt i nuvarande form och tidigare varit uppdelat på flera avdelningar på förvaltningen, dels att antal patienter med långvarig smärta ökar. Det finns

61 (98) ett uppdämt vårdbehov hos patienter med dessa långvariga tillstånd. Utvecklingen för 2015 kommer att analyseras för att kunna göra eventuella justeringar av ersättningarna. Åtta mottagningar har haft verksamhet under 2015. Vårdgivarna har gjort 3 551 bedömningar av patienter och 1 660 patienter har gått i rehabilitering hos dem. - Upphandlingsskadeavgift Förvaltningsrätten har avkunnat dom i den anmälan som Konkurrensverket gjort beträffande Stockholms läns landstings direktupphandling av hemsjukvård kvällar, nätter, helger. Domen innebar att Stockholms läns landsting fick betala 10 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift. - Övriga vaccinationer exkl BVC Antalet vaccinationer av HPV har minskat då man numera inte vaccinerar samma antal vaccinationer per flicka som tidigare. Detta gör att verksamheten visar ett överskott med 12,8 miljoner kronor. Underskottet utgörs i övrigt av avvikelser från budget främst när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa (-9 mkr) och klinisk genetik (-13 mkr). Psykiatri Psykiatri Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse utfall/ budget, Kostnadsutveckling mkr Mkr % 2015/2014, % Intäkter 5 695 5 681 14 0,2 5,7 Kostnader -5 599-5 681 82 1,4 2,5 Resultat 96 0 96 Det totala resultatet för psykiatrin visar ett överskott på 96 miljoner kronor. Av intäktsökningen mot budget består 10 miljoner kronor av statliga projektmedel som finansierat del av verksamheten. De största avvikelser finns inom barn- och ungdomspsykiatri och beroendevård. Kostnadsökningstakten i förhållande till föregående år uppgår till 2,5 procent. Besparingskravet på 20 miljoner kronor har uppfyllts.

62 (98) Fördelning av kostnader per verksamhetsområde inom psykiatri Utomlänsvård; 65 mkr; 1% Övrigt; 193 mkr; 3% Privata specialister; 92 mkr; 2% Allmänpsykiatri; 2 935 mkr; 52% Ätstörningsvård; 180 mkr; 3% Rättspsykiatri; 558 mkr; 10% Beroendevård; 765 mkr; 14% Barn- och ungdomspsykiatri (BUP); 811 mkr; 15% Specificering av resultatavvikelsen inom psykiatri Den totala budgetavvikelsen på 96 miljoner kronor fördelar sig på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom psykiatrin:

63 (98) Verksamhetsområden Avvikelse i mkr Avvikelse i % Kostnadsutveckling 2015/2014, % Allmänpsykiatri 15 0,5 3,1 Barn- och ungdoms-psykiatri (BUP) 38 4,5 3,4 Beroendevård 26 3,3 3,7 Rättspsykiatri 3 0,6 3,0 Ätstörningsvård 1 0,4 5,2 Privata specialister 13 12,2 3,2 Utomlänsvård -10-17,4 29,6 Övrigt 10 5,0-15,3 Resultat 96 1,7 4,0 Nedan kommenteras de större avvikelserna från budget: Allmänpsykiatri Resultatet visar ett överskott på 15 miljoner kronor varav 10 miljoner kronor avser ökade intäkter från statliga medel. Avtalen med de fem landstingsdrivna klinikerna för 2015 slöts i september och bygger på 100 procent fast ersättning. Därutöver har målrelaterad ersättning i form av bonus/vite samt ersättning för specialistsjuksköterskeutbildningar och ST- läkare utbetalats. Överskottet på 20 miljoner kronor är effekten av att avtalet med de landstingsdrivna vårdgivarna slöts på en lägre nivå än vad som ursprungligen var avsatt i budget. För de landstingsdrivna klinikernas sidoavtal redovisas ytterligare överskott med 17 miljoner kronor. Det är nio avtal som prisuppräknats i enlighet med huvudavtalet. Utfallet för de privata vårdgivarna visar på ett underskott med 29 miljoner kronor. Utöver beställning har 645 fler neuropsykiatriska utredningar utförts och det svarar för 16 miljoner kronor av underskottet. Återstående underskott avser utökad beställning samt produktion utöver avtalad nivå.

64 (98) Satsningen för utbildning till specialistsjuksköterskor har fortsatt för tredje året och drygt 40 anställda har påbörjat eller avslutat utbildningen, motsvarande 4 miljoner kronor. Utbetald ersättning för måluppfyllelse ligger ekonomiskt i stort sett på 2014 års nivå, även om skillnader kan ses mellan de olika avtalen. Barn- och ungdomspsykiatri Resultatet visar ett överskott med 39 miljoner kronor. Större delen av överskottet, cirka 19 miljoner kronor beror på att avtalen slöts på en lägre nivå än vad som ursprungligen var avsatt i budget. Inom SLSO BUP redovisas produktion under avtalad nivå, främst inom lokal öppenvård, motsvarande drygt 10 miljoner kronor. Vidare var det budgeterat 6 miljoner kronor för kognitivt stöd som under 2015 finansierades med statliga projektmedel. Beroendevård Resultatet visar ett överskott med 23 miljoner kronor. Större delen av överskottet, cirka 16 miljoner kronor, avtalen slöts på en lägre nivå än vad som ursprungligen var avsatt i budget. För SLSO-avtalen, BCS och Maria Ungdom var budgeterat för en prishöjning enligt indexklausul medan dessa avtal slöts med en prishöjning på en procent vilket gav 4,5 miljoner kronor lägre kostnad än budget. Produktionen har i stort sett följt avtal, dock för SLSO fyra miljoner kronor under avtalade volymer. Det är främst öppenvården på BCS som ligger lågt. Rättspsykiatri Resultatet visar ett överskott med 3 miljoner kronor. Kliniken har redovisat ett överskott på 3 miljoner kronor och hälften har överförts till beställaren enligt resultatdelningsklausulen. Antalet utförda neuropsykiatriska blev färre än budgeterat och antalet vårddagar vid Karsudden blev också något färre än budgeterat. Utomlänsvård Resultatet visar ett underskott med 10 miljoner kronor. Det är framförallt inom den rättspsykiatriska vården som kostnadsökningen återfinns. Behovet av rättspsykiatrisk vård har ökat kraftigt och platserna är fullbelagda både vid Stockholms rättspsykiatriska vård och vid Karsudden. Ytterligare 14 patienter tillkom under november och december. Vid Löwenströmska sjukhuset har ytterligare 12 platser kunnat öppnas under året genom samordning och bättre utnyttjande av lokalerna till en låg marginalkostnad på 3 miljoner kronor. Detta har reducerat underskottet för

65 (98) utomlänsvården samt att patienterna vårdas nära sin hemmiljö. Ytterligare lokalutnyttjande planeras under 2016 för att motsvara det ökade behovet. Privata specialister Resultatet visar ett överskott med 13 miljoner kronor och beror på färre besök till följd av flera pensionsavgångar. Övrig psykiatri Resultatet för tortyrskadevård visar ett överskott med 6 miljoner kronor. Överskottet beror på att vårdgivarna haft låg produktion under våren på grund av personalproblem. Äldresjukvård Äldresjukvård mkr Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2015/ budget 2015 Kostnadsutveckling 2015/2014, % mkr % Intäkter 2 781 2 762 19 0,7 6,0 Kostnader -2 944-2 762-182 -6,6 8,0 Resultat -163 0-163 Resultatet för äldresjukvården visar ett underskott med 163 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen ökar därmed med 8,0 procent jämfört med 2014. Det största underskottet redovisas inom avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, och uppgår till 126 miljoner kronor. Resultatet är sämre än vad som tidigare prognostiserats och beror främst på kostnader för nya vårdplatser inom geriatriken som tillkommit sent under året samt en förskjutning mot tyngre vårdtillfällen. Antalet inskrivna i ASiH under december ökade också mer än beräknat, troligen som en effekt av nya ersättningsregler från 2016.

66 (98) Fördelning av kostnader mellan verksamhetsområden Övrigt; 109 mkr; 4% ASIH; 868 mkr; 29% Specialiserad palliativ vård; 243 mkr; 8% Geriatrik; 1 724 mkr; 59% Specificering av resultatavvikelsen inom äldresjukvård Den totala budgetavvikelsen på 163 miljoner kronor fördelar sig på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom äldresjukvården: Verksamhetsområden Avvikelse i mkr Avvikelse i % Kostnadsutveckling 2015/2014, % Geriatrik -14-0,8 5,6 Specialiserad -17-7,3 7,4 palliativ vård ASIH -126-17,0 15,6 Övrigt -6-7,1-63,8 Resultat -163-5,9 7,1

67 (98) Geriatrik Resultatet för de geriatriska klinikerna visar ett underskott på 14 miljoner kronor. Under 2015 har flera nya vårdplatser öppnats vid Nackageriatriken 12 stycken från januari, 12 platser vid Jakobsbergsgeriatriken från september, 12 vårdplatser vid Handen geriatriken varav 4 från januari och 8 vårdplatser från oktober, vilket gett möjlighet till utökade beställningar i enlighet med Framtidsplanen. Trots fler vårdplatser har beställningen på helåret inte uppnåtts i sin helhet. Orsaken har dels varit problem med bemanning men även driftstörningar på grund av caliciutbrott och kvarliggande färdigbehandlade patienter. Caliciutbrott är en vanlig orsak till stängda vårdplatser och därmed sämre tillgänglighet till geriatriken. Antalet calicifall har dock varit färre jämfört med 2014. Samtliga geriatriska avtal har ekonomiska tak. Överproduktion upp till 104 procent av avtalade DRG-poäng ersätts med 30 procent av DRG-pris. För produktion över 104 procent av avtal ges ingen ersättning alls. Några kliniker har inte nått upp till beställning där ersättning uteblivit och några kliniker har överproducerat till en rabatterad ersättning. En förskjutning mot tyngre vårdtillfällen har skett och som då medfört en merkostnad på 9 miljoner kronor. Ofinansierad verksamhet inom geriatriken under 2015 Under första kvartalet gavs akutsjukhusen en temporär möjlighet att fakturera HSF för geriatrikpatienter som vårdas kvar på akutsjukhuset då plats ej kunnat beredas på geriatrisk klinik. Kostnaderna uppgick till 2,5 miljoner kronor. För att upprätthålla en god tillgänglighet under sommaren erbjöds kliniker med fullt öppethållande under de kritiska veckorna 29-32 en särskild ersättning för täckande av kostnader för extrapersonal. Handen-, Nackaoch Löwetgeriatriken hade full tillgänglighet under ovanstående period och merkostnaden som uppgick till omkring 3,6 miljoner kronor. En förtätning av vårdplatser vid Nackageriatriken har kostat ytterligare 5 miljoner kronor. Beslut om driftstart av 8 nya vårdplatser vid Handengeriatriken togs under hösten. Driften kom igång tidigare än beräknat vilket givit en merkostnad med 3 miljoner kronor.

68 (98) Specialiserad palliativ slutenvård Resultatet visar ett underskott med 15,7 miljoner kronor. Till följd av den ökade vårdkonsumtionen har kostnaderna för den specialiserade palliativa vården ökat med 6,8 procent under 2015 jämfört med 2014. Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Resultatet visar ett underskott med 126 miljoner kronor. Orsaken till de ökade kostnaderna är framförallt att fler patienter skrivs in i ASiH men även att vårdtiderna blivit längre. En ny vårdgivare har tillkommit under hösten och några av de etablerade vårdgivarna har utökat med nya team i flera av ASiH områdena. Det som driver kostnaderna är antalet inskrivna patienter, en patient inskriven under 365 dagar kostar drygt 440 000 kronor. Det är svårt att beräkna budgeten då den är beroende av en uppskattning av patienttillströmningen. Kostnadsökningen inom ASiH ska också sättas i relation till målen i Framtidsplanen som innebär att vård som ej behöver akutsjukhusen resurser ska ske utanför akutsjukhusen. De övergripande effektmålen i är att minska inflödet till akutsjukhusen och att öka utflödet från akutsjukhusen. I rapporten Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet inom SLL som gjordes under 2015 (HealthNavigator juni 2015) undersöktes hur många oplanerade slutenvårdsdygn en patient inskriven i ASiH hade innan inskrivning och efter. De oplanerade slutenvårdsdygnen minskade med 93 procent efter inskrivning i ASIH. Förvaltningen bedömer att de patienter som varit inskrivna i ASiH under året bidragit till en minskning av slutenvårdstillfällena på akutsjukhusen med ungefär 6 000 under 2015. Åtgärder för att sänka kostnaderna inom ASiH I rapporten nämnd ovan gjordes även en analys av ersättningsnivåerna. Man kom fram till att ersättningen var hög i förhållande till innehållet i vården. Dygnsersättningen sänks därför med 15 procent from 1 januari 2016. Det innebär att dygnsersättningen sänkts med 182 kronor från 1 215 kronor till 1033 kronor. Givet samma volym som för 2015 frigörs därmed 120 miljoner kronor per år. Samtidigt har målgruppsbeskrivningen ändrats i syfte att öka flödet både in och ut från ASiH. Övrigt Orsaken till underskottet för övriga kostnader beror på att SLL:s del av kostnaden för palliativt kunskapscentrum (PKC) på 4,1 mkr inte var budgeterad.

69 (98) Tandvård Tandvård, mkr Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot budget, mkr % Kostnadsutveckling, 2015/2014, % Intäkter 1 029 1 018 11 1,1 6,2 Kostnader -1 034-1 018-16 -1,6 7,2 Resultat -5 0-5 Tandvården redovisar ett underskottmed 5 miljoner kronor. Underskottet är främst hänförligt till asyltandvård. Bruttokostnaderna har ökat med 7,2 procent jämfört med föregående år. Fördelning av totala kostnader 2015 mellan verksamhetsområden inom tandvården Övrigt; 111 mkr; 11% Tandvård för barn och ungdomar; 622 mkr; 60% Tandvård för vuxna; 301 mkr; 29%

70 (98) Specificering av resultatavvikelsen inom tandvård Den totala budgetavvikelsen på 5 miljoner kronor fördelar sig på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom tandvård: Verksamhetsområde Avvikelse i mkr Avvikelse i % Kostnadsutveckling 2015/2014, % Tandvård för barn och 6 1,0 4,1 ungdomar Tandvård för vuxna 2 0,1 9,6 Asyltandvård -5-45,5 129,5 Övrigt -8-10,4-6,1 Resultat -5-0,5 7,2 Tandvården redovisar ett underskott med 5 miljoner kronor. Bruttokostnaderna har ökat med 7,2 procent jämfört med föregående år. Tandvård för barn och ungdomar Barntandvården redovisar ett överskott med 6 miljoner jämfört budget. Överskottet finns inom tandregleringsvården. Till och med den 31 december har antalet startade behandlingar minskat med 2 procent jämfört med budget. Varken privata vårdgivare eller Folktandvården har nått upp till budgeterat antal vilket förklarar budgetöverskottet. Kostnaden för barntandvården 2015 har ökat med 24 miljoner eller 4,1 procent jämfört med 2014. Av ökningen utgör cirka 20 miljoner allmäntandvård och cirka 4 miljoner av specialisttandvård. 23 miljoner utgörs av volymökningar och cirka 1 miljoner av prisökningar. Tandvård för vuxna Vuxentandvården redovisar ett nettoöverskott om 2 miljoner. Tandvården för personer med långvarig sjukdom och funktionshinder redovisar ett överskott med 11 miljoner då denna ännu inte uppnått budgeterad omfattning. Nödvändig tandvård redovisar ett underskott med 6 miljoner jämfört med 2014. Kostnaderna för nödvändig tandvård har ökat med 13 procent jämfört med samma period föregående år. Den vård som ökar mest är undersökningar och behandlingsåtgärder utförd av tandhygienist. Detta indikerar att det är vårdbehov som upptäckts i samband med den uppsökande verksamheten. Även antalet lagningar och extraktioner utförda

71 (98) av tandläkare har ökat. Dessa patienter återfinns främst inom särskilt boende. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling redovisar ett underskott med 3 miljoner jämfört med 2014. Kostnaderna har ökat med 2 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen av antalet behandlade återfinns huvudsakligen inom två patientkategorier: allvarlig sömnapné och infektionssanering. Kostnaden för vuxentandvården 2015 har ökat med 26 miljoner eller 10 procent jämfört med 2014. Av dessa utgör cirka 21 miljoner av volymökningar och cirka 5 miljoner av prisökningar. Asyltandvård Asyltandvården redovisar underskott med 5 miljoner kronor. det motsvarar cirka 45 procent av budget. Bruttokostnaderna har ökat med cirka 130 procent mot 2014. Detta kan vara en följd av den kraftiga ökningen av asylsökande under hösten 2015. Asylsjukvården totalt sett var dock i nivå med budget. Asylsjukvården är svår att beräkna både avseende intäkter och kostnader eftersom ersättningen baseras på dels en schablonersättning och dels på olika typer av återsökande av vårdkostnader. Övrig tandvård Övrig tandvård redovisar ett underskott om 8 miljoner. Orsaken till underskottet är den prisuppräkning med 3 procent för allmäntandvård för barn och ungdomar för 2015 som genomfördes utanför budgetramen. Övrig sjukvård Övrig sjukvård och övrig Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot budget, Kostnadsutveckling, 2015/2014, verksamhet, mkr Mkr % % Intäkter 5 881 5 730 151 2,6 1,7 Kostnader -5 735-5 730-5 -0,1 4,0 Resultat 146 0 146 Övrig sjukvård och övrig verksamhet redovisar ett överskott med 146 miljoner kronor för 2015. Kostnadsökningen jämfört med 2014 är 4,0 procent.

72 (98) Specificering av resultatavvikelsen inom övrig sjukvård och övrig verksamhet Den totala budgetavvikelsen på 146 miljoner kronor fördelar sig på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom övrig sjukvård och övrig verksamhet: Verksamhetsområde Avvikelse i mkr Avvikelse i % Kostnadsutveckling 2015/2014, % Specialiserad 4 1,2 4,0 rehabilitering Vårdgarantier 17 46,9-41,4 Ambulanssjukvård 32 4,5 3,3 Sjukresor -8-3,2 6,3 Hjälpmedel -56-3,5 7,9 Habilitering 14 2,7 4,3 Språktolk -38-50,4 36,0 55 7,3 0,6 Övrigt 126 8,7-4,2 Resultat 146 2,5 3,6 Nedan kommenteras de största avvikelserna från budget: Specialiserad rehabilitering Specialiserad rehabilitering inklusive klimatvård redovisar ett överskott med 3,8 miljoner kronor. En orsak till överskottet är att vårdgivarna som hade ett ingående avtal överlät det till annan vårdgivare. Överlappningen har troligtvis lett till att färre patienter kunnat tas emot. En annan orsak till överskottet är att en vårdgivare som har ett avtal om reumatiskt sjuka patienter inte har utnyttjat avtalet till fullo. Avtalet avser att omhänderta patienter i slutenvård och verksamheten bedrivs utanför Stockholm. Längden på vårdtillfället liksom avståndet till inrättningen bedöms vara en bidragande orsak till att efterfrågan har varit lägre än budgeterat. Verksamheten redovisar ett överskott på ca 2 miljoner kronor.

73 (98) Utfallet för vårdvalet planerad specialiserad rehabilitering blev 1,6 miljoner kronor högre än budgeterat. Besparingen som den generella prissänkning av ersättningar inom vårdvalen som sjukvårdsnämnden beslutade 16 mars blev inte som beräknat trots att majoriteten av vårdgivare accepterade prissänkningen. Huvudsaklig anledning till underskottet är att fler vårdtillfälle nyttjades inom ramen för avtalen under året. En annan orsak är att ett tilläggsavtal till vårdval neurologi avseende patienter med kronisk smärta och trötthetssyndrom tecknades under 2015. Utfallet för detta tilläggsavtal uppgick till cirka 1,4 miljoner kronor. Medel budgeterade för ett IT projekt avseende utvecklingen av E-remisser resulterade i ett överskott på 1,5 miljoner kronor. Projektarbetet påbörjades inte under 2015. Vårdgarantier Vårdgarantiärenden via Vårdgarantikansliet fortsätter att minska beroende på att vårdval införts inom flera områden. Verksamheten redovisar ett överskott på 16,5 miljoner kronor vilket innebär en kostnadsminskning med 41 procent i förhållandet till föregående år. Ett område som redovisar ett markant överskott i förhållande till föregående år är ätstörningar. Anledningen till minskning av utnyttjandet av vårdgarantier inom området är att patienten väljer att stanna kvar hos en vårdgivare trots att möjligheten att bli erbjuden annan vårdgivare finns inom ramen för vårdgarantin. Under 2015 hanterades 10 vårdgarantiärenden kopplade till ätstörningen att jämföras mot 283 vårdgarantiärenden 2014. En minskning med 96 procent vårdgarantiärenden eller cirka 7 miljoner kronor lägre kostnader 2015. Ett annat område som också noterat en minskning när det gäller utnyttjandet av vårdgarantier är konstgjord befruktning, IVF. Det är cirka 10 procent färre vårdgarantiärenden 2015 än 2014. Den totala kostnaden för konstgjord befruktning blev 2015 2,5 miljoner kronor lägre än föregående år, eller en kostnadsminskning på 16 procent. Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård redovisar ett överskott med 32 miljoner kronor. Huvudsaklig orsak till överskottet är bland annat att införandet av FRAPP är försenat. Den pilotdrift och det påbörjande av breddinförande som tidigare planerats ske 2015 kommer påbörjas först 2016. Detta innebär att den övervägande delen av kostnaderna som beräknats för 2015 avseende

74 (98) FRAPP förskjuts till 2016, vilket inte harmoniserar med budget för 2015 eller lagd budget för 2016. Därutöver har kostnaderna för prioriterings- och dirigeringstjänsten blivit lägre än budgeterat då den målrelaterade ersättningen reducerats för att avtalade kompentenskrav ej uppfyllts och Regionavtalsintäkterna för uppdrag med utomlänspatient har blivit högre än budgeterat. Lägre rörliga kostnader för ambulanshelikoptertjänsten till följd av färre flygtimmar och lägre bränslepris än beräknat och även lägre kostnader för vägburen ambulans till följd av viss neddragning av verksamheten under sommaren. Utfallet av det landstingsprisindex (LPI) som avtalen prisjusteras med blev högre än beräknat och dämpar överskottet något. Kostnaden för ambulanssjukvård 2015 har ökat med 26 miljoner kronor jämfört med 2014. Av dessa utgör cirka 17 miljoner prisuppräkningar enligt avtal och cirka 4 miljoner utgörs av volymförändringar samt helårseffekter för de tre sista ambulanserna i det så kallade Ambulanslyftet. Resterande utgörs i huvudsak av FRAPP samt övriga här ej specificerade kostnadsförändringar. Sjukresor Sjukresor redovisar ett underskott med cirka 8 miljoner kronor. Kostnaden för sjukresor är svårbedömd och påverkas bland annat av antalet utförda resor samt vilken typ av sjukresa som utförts. Antalet sjukresor har överstigit budget, framför allt ökar resor med specialtaxi som är en dyrare transportform än vanligt taxi. Från och med den 1 maj har dessutom en indexuppräkning av priserna för specialtaxi skett vilket också påverkar resultatet. Kostnaden för sjukresor har ökat med 15 miljoner kronor jämfört med 2014. Av dessa utgör cirka 5 miljoner kronor prisförändringar enligt avtal och cirka 12 miljoner kronor volymökningar. Hjälpmedel Resultatet totalt inom hjälpmedelsområdet visar ett underskott på 56 miljoner kronor. Bruttokostnaderna överstiger budget med 82 miljoner kronor. Intäkterna har blivit 25 miljoner kronor högre än budgeterat som en effekt av höjda avgifter inom hjälpmedelsområdet enligt landstingsfullmäktiges beslut 17 juni. De största avvikelserna inom området redovisas nedan:

75 (98) Hjälpmedelscentralsverksamhet Kostnaden blev 35,6 miljoner kronor högre än budget, främst på grund av att hjälpmedel för kontinuerlig glukosmätning för personer med typ 1 diabetes tillkommit i maj och förskrivningarna ökat kraftigt. Kostnaderna för insulinpumpar och kontinuerliga glukossensorer steg under 2015 till 68,8 miljoner kronor jämfört med 29 miljoner kronor 2014. Intäkterna för hjälpmedelscentralsverksamheten blev högre än budgeterat bland annat beroende på höjda avgifter. Ortopedteknisk verksamhet Verksamhetens kostnad är 10,4 miljoner kronor högre än budget. Jämfört med 2014 är kostnadsökningen 10 procent. Inom områdena fotortoser, fotledsortoser samt knäortoser har kostnaden dock ökat med cirka 14 procent. Hjälpmedelsverksamhet för förbrukningshjälpmedel Verksamhetens kostnad för 2015 blev 28,2 miljoner kronor högre än budget en kostnadsökning motsvarande 5,2 procent. På grund av högre intäkter blev resultatet ett underskott på 12 miljoner kronor. Hörselhjälpmedel Kostnad för hörselhjälpmedel är 17,4 miljoner kronor högre än budget. Kostnadsökningen jämfört med 2014 är 10 procent. Totala antalet patienter i länet som fått hörappatutprovning är 7,8 procent fler än 2014. Habilitering Habiliteringen visar ett överskott på 14 miljoner kronor, vilket beror på lägre produktion än avtalat. Överskottet beror bland annat på att vårdgivare för intensivträning för barn med diagnos inom Autismspektrum (ASD) och intensivträning för barn med rörelsenedsättning respektive vårdgivare för vuxna med rörelsenedsättning inte uppnått full kapacitet. Ett tilläggsavtal med Habilitering och Hälsa (H & H) avseende utökat uppdrag har heller inte nått full kapacitet. Färre patienter än beräknat har behövt slutenvård inom Neuropsyk i Bollnäs AB under året. Språktolk Resultatet visar ett underskott på 38 miljoner kronor och kostnaderna uppgick till 114 miljoner kronor. Kostnadsökning uppgår till 38 procent mot 2014. Språktolksverksamheten var avtalslöst under januari och februari vilket har inneburit kraftigt ökade kostnader både per tolktillfälle och totalt. Under en ombokningsperiod fram till och med 15 mars kunde vårdgivarna använda sig av tolkförmedlingar som SLL inte hade avtal med och som kostade

76 (98) avsevärt över budget. Ett nytt avtal med lägre kostnadsnivåer tecknades från 23 februari men ändå på en högre nivå än tidigare avtalsperiod. Antalet tolkuppdrag i länet har successivt ökat med 40 procent per kvartal från sommaren som en direkt följd av flyktingsituationen. Kostnader för utveckling av tolkportalen inklusive konsultinsatser svarar för 7 miljoner kronor av kostnaderna. Utveckling av tolkportalen är viktig för att få en relevant uppföljning och kontroll på kostnaderna samt för uppföljning av kvalitet. Vidare finns ett incitamentsprogram för mer kostnadseffektiva tolkalternativ med tankar om att eventuellt ändra i ersättningsmodeller för användare av tolk. Tolkuppdragen i länet följer Migrationsverkets beräkningar med ett kvartals eftersläpning för landstingets räkning vilket innebär att kostnaderna även för 2016 kommer att kraftigt överskrida budget. redovisar ett överskott med 55 miljoner kronor, till stora delar hänförligt till vakanser. har för 2015 haft ett besparingsbeting på 32 miljoner kronor. Det var en följd av det separata projektet avseende effektivisering av förvaltningen, främst personalkostnader. Besparingsbetinget klaras således av och överträffas dessutom. Övrigt Övrigt redovisar ett överskott med 126 miljoner kronor. Det består huvudsakligen av ett besparingsbeting på 146 miljoner, vilket till större delen klarats av. Läkemedel Läkemedel, mkr Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse mot budget, mkr % Kostnadsutveckling 2015/2014, % Intäkter 4 837 4 837 0 0 2,0 Kostnader -5 105-4 837-268 -5,5 4,6 Resultat -268 0-268 Läkemedel redovisar ett underskott mot budget med 268 miljoner kronor. Den viktigaste orsaken till underskottet är nya läkemedel mot Hepatit C

77 (98) som introducerades under 2014. Det medförde stora kostnadsökningar under hösten 2014, vilket medförde att kostnaderna för läkemedel låg på en påtagligt högre nivå än vad som förutsatts i budget vid ingången till 2015. Dessa kostnads-ökningar har fortsatt under våren 2015 om än i lägre takt. Under hösten 2015 har de planat ut. Kostnaderna har dock ökat med 224 miljoner kronor eller 4,6 procent mellan 2014 och 2015, medan budgeten förutsatte en kostnadsminskning med 0,9 procent. Underskottet för läkemedel har finansierats av vidareförmedlade statsbidrag med 300 miljoner kronor för läkemedel från landstinget centralt. Det vidareförmedlade statsbidraget har bokförts som intäkt under somatisk specialistvård. Kostnaden för smittskyddsläkemedel ökade under året med 17 %. Det beror på behandling av de svårast sjuka hepatit C-patienterna med läkemedel som introducerades stegvis under 2014. Läkemedlen är mycket dyra där en patients behandling ursprungligen kostar mellan 375 000-700 000 kronor. Landstingen har tillsammans med myndigheterna Tandvårds och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Läkemedelsverket arbetat för att säkerställa snabb introduktion av läkemedel där de svårast sjuka får behandling först. I dagsläget rekommenderas behandling av patienter med Fibrosstadium F4, F3 i första hand men även patienter med fibrosstadium 2 är nu aktuella. Under 2015 har 664 patienter behandlats med de nya läkemedlen. Majoriteten av dem som behandlats under året har haft sjukdomsgrad F4 och F3. En mindre andel patienter med F2 har behandlats och mycket tyder på att förskrivarna har följt rekommendationerna vad gäller prioritering av patienter väl. Antal behandlade patienter per månad har varit relativt konstant sedan slutet av 2014. Genom att viss kostnadsminskning skett på behandlingen under 2015 är kostnad per månad nu lägre än i slutet av 2014. Efter en överenskommelse mellan landstingen och aktuella läkemedelsföretag där myndigheten TLV samordnat förhandlingarna är priserna från 1 juli mellan 190 000-600 000 kr per patient beroende på sjukdomens allvarlighetsgrad och typ. Kostnaden för patienter som saknar sjukdomsinsikt ökade. Till viss del beror det på förflyttning av kostnaderna från läkemedelsförmånen till detta konto och till en del på en reell kostnadsökning då SLL subventionerar egenavgiften för dessa patienter. Ökningen är sannolikt en följd av en något vidare inklusion till subventionen. Kostnaderna för läkemedelsförmånerna ökade med 4,1 procent. Introduktion av nya läkemedel sker i huvudsak till svårt sjuka

78 (98) patientgrupper i små volymer och till höga priser. Under de närmaste åren finns dock inte några större patentutgångar med prissänkningar som följd. Det medför att introduktion av nya läkemedel får direkt genomslag på kostnadsökningstakten. Stockholm avviker inte från riket avseende kostnadsökningstakten. Kostnaden ökade mest för specialläkemedel såsom medel mot reumatoid artrit, ADHD och tumörsjukdomar. Kostnaden ökade mest hos akutsjukhusen som är de huvudsakliga användarna av specialläkemedel. 5.1.4 Förändring årets resultat mot föregående år Verksamhetsområde Mkr Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Geriatrik Tandvård Övrig sjukvård Läkemedel Summa Intäkt ändring AC 2015-2014 1 479 449 306 158 60 96 95 2 643 Kostnad ändring AC 2015-2014 -988-616 -136-217 -69-223 -224-2 473 Resultat ändring AC 2015 2014 491-167 170-59 -9-127 -129 170 Se avsnitt 5.1.3. 5.1.5 Resultat per verksamhetsgren HSN Resultat per VO, Mkr Bokslut 2015 Bokslut 2014 Förändr % Budget 2015 Avvik AC-BU Somatisk specialistvård 348-143 -343,4 % 0 348 Geriatrisk vård -163-104 56,7 % 0-163 Psykiatrisk vård 96-74 -229,7 % 0 96 Primärvård -177-10 1670,0 % 0-177 Läkemedel öppen vård -268-139 92,8 % 0-268 Tandvård -5 4-225,0 % 0-5 Övrig sjukvård 146 273-46,5 % 0 146 Totalt förvaltning/bolag -23-193 -88,1 % 0-23 Se avsnitt 5.1.3.

79 (98) 5.1.6 Resultat per trafikindelning TN Ej tillämpligt. 5.1.7 Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag Bidragsgivare, Mkr Statsbidrag Bokslut 2015 Budget 2015 Avvik AC-BU Bokslut 2014 Socialstyrelsen Hjälpmedel för döva 4 246 4 679-433 4 581 Socialstyrelsen Dövtolk 18 577 18 577 0 18 577 Socialstyrelsen Vävnads- o cellverks 23 641 23 641 28 043 SKL/Socialstyrelsen/Kcf Standardiserat vårdförlopp 94 479 94 479 400 SKL RCC processutv cancerstrat 8 000 8 000 8 000 SKL Kvalitetsregistercentrum 6 580 6 580 1 703 Försäkringskassan Rehabiliteringsggarantin 172 640 100 000 72 640 157 664 Folkhälsomyndigheten Bidrag HIV/STI 31 023 31 023 31 180 Folkhälsomyndigheten ESSprojekt 3 186 3 186 0 Migrationsverket Asylsjukvård 61 072 55 165 5 907 58 716 Vinnova Innovationssystem 2 136 2 136 1 365 Kammarkollegiet Stöd vid omhändertagande 4 479 0 4 479 0 Läkemedelsverket Samms 450 450 0 Från koncernfinansiering Asylsjukvård 217 630 144 060 73 570 123 563 Från koncernfinansiering LSS-bidrag 21 228 20 986 242 21 201 Katastrofmedicinsk Från LSF beredskap 691 691 575 Totalt specialdestinerade statsbidrag 670 058 343 467 326 591 455 568 Statsbidrag som erhållits från staten, SKL eller vidareförmedlats från koncernfinansiering och LSF.

80 (98) 5.1.8 Externa intäkter och kostnader SLL-extern resultaträkning, Mkr SLL-externt Bokslut 2015 SLL-externt Bokslut 2014 Förändr % SLL-externt Budget 2015 Avvik AC-BU Verksamhetens intäkter 1 939 2 070-6,3 % 1 889 50 Verksamhetens kostnader -23 764-22 427 6,0 % -23 481-283 Avskrivningar -4-6 -33,3 % -10 6 Finansnetto 0 0 0 0 Resultat -21 829-20 363 7,2 % -21 602-227 Se avsnitt 5.1.10. 5.1.9 Personal Bemanningskostnader Mkr Bokslut 2015 Budget 2015 Avvik AC-BU Bokslut 2014 Föränd % Summa personalkostnader 540 598 512 5,4 % varav förändring sem- och löneskuld -0,2 0-1 -80,0 % varav lönekostnad 355 392-37 336 5,8 % varav PO-pålägg 153 173-20 145 5,4 % Inhyrd personal 21 10 11 13 61,5 % varav läkare 0 varav sjuksköterskor 0 varav övrig personal 21 10 11 13 61,5 % Summa bemanningskostnad 561 608-8% 525 6,8 % varav omställningskostnader 0 0 Bemanningskostnad exkl omställningskostn 561 608-8% 525 6,8 % Sjukfrånvaromått Bokslut 2015 Bokslut 2014 Föränd %-enh Budget 2015 Avvik %-enh Procentuell sjukfrånvaro 4 3,4 77,0 % 417,0 % Personalkostnaderna visar ett överskott jämfört med 58 miljoner kronor jämfört med årsbudget vilket förklaras bland annat av vakanser och beslutade besparingsåtgärder inom förvaltningen. Lönekostnaderna, vilka utgör den största delkomponenten av personalkostnaderna, har ökat med 5,7 %, det vill säga 19 miljoner kronor i jämförelse med årsbokslut 2014.

81 (98) Kostnader för inhyrd administrativ personal avser främst verksamheten Invånartjänster 1177, visar ett underskott med 12 miljoner kronor. Sjukfrånvaro, se avsnitt 6.1.7. Utveckling helårsarbeten samt verksamhetsförändringars effekt Personalvolym/helårsarbete Antal Bokslut 2015 Budget 2015 Avvik AC-BU Bokslut 2014 Föränd % Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 718 700 18 713 0,7 % varav 0 Kommunikationsverksamheten till LSF -37-37 Tidsbegränsat anställda 49 49 99-50,5 % 0 Totalt förändring 12 99-87,9 % LF/LS/HSN beslut (Ja/Nej) Antalet helårsarbetare har ökat med 0,7 % jämfört med föregående år. Varav antalet tidsbegränsat anställda uppgår till 49, vilket är en minskning med 50 % jämfört med 2014. Förklaras av vakanser och beslutade besparingsåtgärder inom förvaltningen samt att kommunikationsverksamheten överfördes till landstingsstyrelsens förvaltning 1 oktober 2015. 5.1.10 SLL-externt köpt hälso- och sjukvård HSN Köpt hälso- och sjukvård Mkr Bokslut 2015 Bokslut 2014 Förändr % Budget 2015 Avvik AC-BU Somatisk specialistvård 5339 5147 3,7 % 5480-141 Primärvård 6323 5828 8,5 % 5968 355 Psykiatri 1330 1230 8,1 % 1388-58 Geriatrik 1574 1449 8,6 % 1459 115 Tandvård 418 388 7,7 % 423-5 Övrig sjukvård 2008 1973 1,8 % 2065-57 Summa 16992 16015 6,1 % 16783 209

82 (98) Somatisk specialistvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälsooch sjukvård med 192 miljoner kronor eller 3,7 procent under 2015. Den största ökningstakten uppvisas mot Capio S:t Göran där kostnaderna har ökat med 7,2 procent. Primärvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 495 miljoner kronor eller 8,5 procent under 2015. Vårdvalen för främst primärvårdsrehabilitering och logopedi gör att den externa delen fortsätter att öka. Psykiatri har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 100 miljoner kronor eller 8,1 procent under 2015. Merparten av ökningen förklaras av de nya upphandlade avtalen där uppdragen överförts från landstingsdriven verksamhet till privata vårdgivare. Geriatrik har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 125 miljoner kronor eller 8,6 procent under 2015. Detta är främst en följd av vårdval för ASiH och Specialiserad Palliativ vård. Tandvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 30 miljoner kronor eller 7,7 procent under 2015. Mot Praktikertjänst redovisas en ökning med 3 procent och den beror bland annat på högre vårdproduktion för både barn- och vuxentandvård. Mot Karolinska Institutet, odontologiska institutionen är ökningen 8 procent. Mot övriga privata vårdgivare och övriga landsting är ökningen 8 procent. Kostnadsökningen mot Karolinska Institutet och privata vårdgivare avser främst landstingets tandvårdsstöd. Övrig vård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård under 2015 med 35 miljoner kronor eller 1,8 procent. Totalt har HSN ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård under 2015 med 977 miljoner kronor eller 6,1 procent. Inom öppenvård har vårdkonsumtionen ökat med 1,2 procent för landstingsdriven vård och med 1,8 procent för privatproducerad vård. Inom slutenvård har den landstingsdrivna vården minskat med 1,1 procent mot 2014 medan den privatproducerade har ökat med 2,7 procent. Den privatproducerade vården uppvisar således en ökning av sin andel av vårdproduktionen. Den privatproducerade vårdens andel ökar mer i slutenvården än i öppenvården.

83 (98) 5.1.11 Övriga kostnader, avskrivningar och finansnetto Kostnaderna sammantaget för IT- förvaltning och konsultarvoden visar ett överskott med 49,6 miljoner kronor som bland annat förklaras av besparingsbeting inom Hälso-och. 7541 IT- tjänster teknisk förvaltning (ej konsult) Innehåller bland annat IT kostnader för administrativa IT-system, EKsystem, vårdersättningssystem, gemensam utdataplattform GUPS, SLL-net, Webcare, VAL, GVR, THORD och inom invånartjänster 1177. Ökade kostnader jämfört med årsbokslut 2014 förklaras bland annat av kostnader för VAL,THORD och GVR. 7542 Konsultarvoden IT- tjänster Utfallet för konsultkostnader IT innehåller bland annat kostnader för invånartjänster 1177, vårdgivarguiden, vårdbeställaruppdraget och vårdersättningssystem, utveckling av gemensam utbudsinformation GUTI, nationell patientöversikt NPÖ, röntgentjänst bild& funktion samt utveckling e-remiss, e-recept, e-frikort och beslutstödssystem. Ökade kostnader jämfört med årsbokslut 2014 förklaras bland annat av införande av beslutstödssystem, röntgentjänst bild& funktion, utveckling av vårdersättningssystem och e-frikort högkostnadsskydd samt nytt ARVsystem. 7569 Konsultarvoden övriga Kostnader för konsultkostnader bland annat kommunikationsstöd för sommarkampanj rätt väg i vården och FHS framtidens hälso-0ch sjukvård, patientenkäter/telefontillgänglighetsmätning, programkontoret framtidens hälso-0ch sjukvård samt projekt Hälsa på vården. Ökade konsultkostnader jämfört med årsbokslut 2014 förklaras bland annat av kommunikationsstöd för FHS framtidens hälso-0ch sjukvård och en utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet inom SLL. 7590 Diverse övriga tjänster Innehåller bland annat kostnader för folkhälsoverksamhet, projektet aktiv hälsostyrning, 4D-projektet, ersättning till SKL för Nationella kvalitetsregistret, rikssjukvårdssatsningen vid Karolinska universitetssjukhuset, för specialistutbildning av sjuksköterskor, köp av

84 (98) redovisnings-0ch HR-tjänster från Landstingsstyrelsens förvaltning samt ersättning till Landstingsstyrelsens förvaltning för ST-läkare. Innehåller även kostnader för Äldrecentrum, samverkan med kommuner, och läkemedelskommitté/expertgrupper. Ökade kostnader jämfört med årsbokslut 2014 beror främst på överföring av ersättning för ST-läkare för sjukhusen till LSF med 243 miljoner kronor. Förklaras även av ökade kostnader för specialistutbildning av sjuksköterskor. 5.1.12 Utförd vård i privat regi Av sjukvårdsnämndens totala kostnader för köpt hälso- och sjukvård 2015 stod privata vårdgivare för 34 procent, vilken är samma andel som 2014. De största kostnadsandelarna för privata utförare finns inom primärvård och övrig hälso- och sjukvård. Övrig hälso- och sjukvård inkluderar bland annat hjälpmedel, specialiserad rehabilitering och ambulanssjukvård. Även inom respektive vårdområde var fördelningen likartad mot 2014.

85 (98) 90% 80% Privat och offentlig andel av kostnader 2015 80% 78% 70% 60% 50% 40% 63% 37% 53% 47% 57% 43% 38% 62% 34% 66% 30% 20% 20% 22% 10% 0% Somatisk specialistvård Psykiatri Primärvård Geriatrik Övrig hälsooch sjukvård Tandvård Totalt Privat SLL prod (inkl andra landsting, kommuner och stat) 5.2 Resultatdisposition Ej tillämpligt. 5.3 Investeringar Investeringar Mkr Bokslut 2015 Status* Budget LF 2015 Avvik AC-BU Inventarier 1 5-4 FRAPP 0 30-30 Övriga ospecificerade objekt 1 1 Immateriella anläggningstillgångar 2 2 Totalt investeringar 4 0 35-31 *) Välj mellan status bereds för beslut, utredning, planering, driftstart eller pågår Utfallet för investeringar, reinvesteringar och kompletteringar av inventarier för förvaltningen, inklusive immateriella anläggningstillgångar

86 (98) uppgår till 4 miljoner kronor. Införandet av FRAPP (framtida IT-plattform för prehospital vård) visar ett överskott om 30 miljoner kronor, inga investeringar har genomförts under 2015 då projektet är försenat. 5.4 Balansräkning Balansräkning 2015-12-31 2014-12-31 Förändring Mkr Tillgångar 7 732 7 519 Anläggningstillgångar 13 11 2 Omsättningstillgångar 7 719 7 508 211 varav kassa och bank 6 372 6 111 261 SUMMA TILLGÅNGAR 7 732 7 519 213 Eget kapital -9 188-197 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 0 Skulder 7 741 7 331 410 Långfristiga skulder 3 0 3 Kortfristiga skulder 7 738 7 330 408 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 7 732 7 519 213 Anläggningstillgångarnas ökning med +2 mkr beror främst på anskaffningar +4 mkr, avskrivningar -4 mkr. Under året har förvaltningen ingått som medlem och delägare i det nybildade kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg med andelskapital +2 mkr. Omsättningstillgångarna har totalt ökat med +211 mkr. Förändringen förklaras främst av att kundfordringar har minskat med -61 mkr, fordringar hos staten har ökat med +34 mkr, upplupna intäkter har minskat med -27 mkr samt att förutbetalda kostnader ökat med +4 mkr. Banktillgodohavande har ökat med +261 mkr vilket förklaras främst av att upplupna kostnader har ökat med 294 mkr. Det egna kapitalets minskning förklaras av reglering av 2014 års resultat +193 mkr, statsbidrag Rehab garanti har reglerats mot eget kapital -368 mkr samt resultat per den sista december 2015-23 mkr. De kortfristiga skulderna har ökat med +408 mkr jämfört med december 2014. Detta förklaras främst av en minskning av leverantörsskulden på -1 006 mkr samtidigt som upplupna kostnader ökat med +294 mkr. Övriga kortfristiga skulder har ökat med +1 120 mkr vilket

87 (98) till stor del kan förklaras med att skuld kopplat till vårdfakturering ökat med +1 085 mkr. 5.5 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Mkr 2015-12-31 Den löpande verksamheten Kassaflöde från den löpande verksamheten 657 Investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten -7 Finansieringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten -215 Årets kassaflöde 435 Under 2015 har förvaltningens likvida medel har ökat med 4 procent vilket motsvarar 261 miljoner kronor. Detta förklaras bland annat av ökade banktillgodohavande då upplupna kostnader har ökat med 294 miljoner kronor. Årets kassaflöde från verksamheten efter investeringar och finansiering är på 435 miljoner kronor. Detta är årets resultat inklusive avskrivningar och förändringar i anläggningstillgångarna samt förändringar i kortfristiga fordringar och skulder.

88 (98) 6. Verksamhetsstöd 6.1 Förvaltning/Bolag som arbetsgivare Antal anställda Kön 2015 2014 Kvinnor 530 558 Män 158 171 Totalt antal* 688 729 HSF antal anställda 20151231 Medarbetare med annan grundbefattning inom förvaltningen borträknade 2015 2014 Tillsvidare 639 651 tidsbegränsade 49 78 Totalt antal* 688 729 HSF antal anställda 20151231 Medarbetare med annan grundbefattning inom förvaltningen borträknade Ny förvaltningschef tillträdde under augusti. Förvaltningens personalarbete har utförts med stöd av den gemensamma HR avdelningen för de centrala förvaltningarna. Två större organisatoriska förändringar skedde under året. Dels upphörde Kommunikationsavdelningen och merparten av medarbetarna flyttad över till Landstingsstyrelsens förvaltning (SLL Kommunikation och press) och dels flyttade Lafa till avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin. Nya riktlinjer för lönesättning och för systematiskt arbetsmiljöarbete som tagits fram av den centrala HR-avdelningen och är under implementering. 2015 års löneöversyn är genomförd. Ett arbete med att samordna förvaltningarnas förmånspaket har påbörjats där HSF är representerat. Drygt 50 procent av aktiviteterna i handlingsplaner kopplat till medarbetarenkäten har genomförts. Arbete med att minska sjukfrånvaron har bedrivits där särskilt fokus har legat på att säkerställa att rehabiliteringsutredningar genomförs. Friskvårdssatsningar har genomförts innehållande stegtävling, friskvårdsdag, stepjockey (gå trappor utmaning), och PAUS IT (personlig tränare i datorn). HLR utbildningar har genomförts. Skyddsronder avseende den fysiska arbetsmiljön har

89 (98) genomförts under våren. Samverkan med de fackliga organisationerna har genomförts enligt årsplan Förfrågan har skickats ut till cheferna inom förvaltningen och svaren visar att det är svårt att rekrytera personer med erfarenhet och kompetens inom områden som projekt-/processledare samt utredare/handläggare som svarar mot uppställda krav. Dessa krav är till exempel erfarenhet av; avancerad uppföljning, ersättningsmodeller, upphandling, förhandling, myndighetsutövning och medicinsk revison. Vidare uppger man att det saknas erfarna sjuksköterskor, biostatistiker samt läkare med katastrofmedicinsk kompetens. Kommande behov där det befaras vara svårrekryterat är farmaceutisk kompetens och kompetens inom läkemedelshantering samt inom smittskyddsverksamheten. 6.1.1 Personalpolicy Lönekriterierna i de centrala förvaltningarnas Riktlinjer för lönesättning utgår från landstingets personalpolicy och landstingets gemensamma riktlinjer för chefsförsörjning. 6.1.2 Verksamhetsförändringar och omstruktureringar 6.1.3 Kompetensförsörjning Under året har KOLL/Pro Competence förts in på avdelningen HSF Kommunikation (numera SLL Kommunikation och press). Under 2016 fortsätter arbetet med implementeringen inom Verksamhetsstyrning och stöd (Styrning och ekonomi, Vårdersättningssystem och Interrn fastighet och IT). 6.1.4 Utbildning Chefs- och ledarskapsprogram har genomförts två gånger under året. Coachprogram för chefer har erbjudits de chefer som deltagit i det sex dagar långa ledarskapskapsprogrammet och de flesta deltagare har valt att nyttja detta. Ledarskapsutbildning för medarbetare med ledaransvar har genomförts två gånger under året. Utöver dessa utbildningar har utbildning i systematisk arbetsmiljö och lönesättning genomförts. Hjärt- och lungräddningsutbildningar har genomförts kontinuerligt under året.

90 (98) 6.1.5 Chef- och ledarskap Förvaltningen har höga ambitioner när det gäller mångsidig kompetensförsörjning och välkomnar därför sökande till chefstjänster som komplettera vår förvaltning avseende jämställdhet och mångfald. Samtliga lediga befattningar med varaktighet längre än 6 månader utannonseras för att säkerställa att alla har samma möjligheter att söka. Samtliga rekryteringar ska även föregås av en väl utarbetad kravprofil och urval till intervju kan alltid kopplas till denna för att säkerställa att alla bedöms utifrån sakliga kriterier. Ett återkommande chefs- och ledarskapsprogram genomförs för att utveckla, behålla och attrahera sökande till chefstjänster. Förvaltningen hanterar dessa frågor genom HR-avdelningen för de centrala förvaltningarna. Bland annat pågår ett arbete med att anpassa mediekanal utifrån rekryteringsbehov. Ökat fokus läggs på sociala medier. 6.1.6 Hälsofrämjande arbetsmiljö När det gäller det riskförebyggande arbetet för den fysiska arbetsmiljön pågår ett utvecklingsarbete inom den centrala HR-avdelningen där förvaltningen deltar. För att förebygga framför allt belastningsskador och för att få alla medarbetare att röra på sig har alla medarbetare PAUS-IT på sina datorer. Det är ett pausprogram som de flesta medarbetare kan utföra ett antal gånger per dag. Med syfte att inspirera alla medarbetare till fysisk aktivitet och återhämtning har två friskvårdsdagar om med olika aktiviteter genomförts. Inom förvaltningen pågår ett kontinuerligt arbete med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen där cheferna får månatliga rapporter vilka medarbetare som har upprepad korttidssjukfrånvaro respektive på längre tid. Ansvariga chefer har samtal med de medarbetare som har sex eller fler korttidsjukfrånvarotillfällen på en tolvmånadersperiod. I arbetet samarbetar cheferna med HR-avdelningen och även med företagshälsovården. Under året har Försäkringskassan genomgått en stor omstrukturering där vi från att ha en kontaktperson nu har ett flertal. Samarbetet har ännu inte kommit igång fullt ut.

91 (98) 6.1.7 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat under 2015 jämfört med 2014. Bland kvinnor på har sjukfrånvaron ökat med 3,1 sjukdagar/anställd och bland männen har sjukfrånvaron ökat med 0,8 sjukdagar/anställd. För kvinnorna är det den medellånga (14-90 dagar) och långa sjukfrånvaron (>90 dagar) som ökat. För männen är det främst den långa sjukfrånvaron (> 90 dagar) som ökat. Tabell sjukfrånvaro Sjukdagar per anställd och kön 2015 2014 Kvinnor 15,9 12,8 Män 7,1 6,3 Totalt 13,9 11,0 För att minska sjukfrånvaron har särskilt fokus riktats mot att säkerställa att rehabiliteringsutredningar genomförs. För personer med längre sjukfrånvaro, mer än 28 dagar i följd eller som har varit borta mer än sex gånger på ett år, görs en rehabiliteringsutredning. En detaljerad plan tas fram för den sjukfrånvaro som är påverkbar. För att minska upprepad kortidsfrånvaro erbjuds samtal med företagshälsovården. Förvaltningens chefer erbjuds även utbildning i stresshantering, missbrukshantering samt hur man gör en rehabiliteringsutredning. Friskvårdssatsningar har genomförts innehållande stegtävling, friskvårdsdag, stepjockey (gå trappor utmaning), och PAUS IT (personlig tränare i datorn). HLR (Hjärt/lungräddning) -utbildningar har genomförts. Skyddsronder avseende den fysiska arbetsmiljön har genomförts under våren. 6.1.8 Jämställdhet och mångfald Under 2015 har arbetet med att ta fram en ny jämställdhets- och mångfaldsplan med tydligt uppföljningsbara mål och aktiviteter pågått. Fler diskrimineringsgrunder har lagt till i planen förutom de som enligt lag ska vara med. Däribland hbt-perspektivet i syfte att öka hbt-kompetensen i förvaltningen. I framtagningsarbetet har ingått arbete i referensgrupp, ledningsgrupp och i samverkan för att medvetandegöra och förankra dessa

92 (98) frågor och få till stånd ökad kunskap samt igångsättande av planens aktiviteter. Ett chefsseminarium har hållits för att öka medvetenhet och kunskap kring området, planen och ett normkritiskt förhållningssätt. Här har även tydliggjorts vad som förväntas av förvaltningens chefer i arbetet med jämställdhet och mångfald. Informationssidorna på medarbetarflik och chefsflik på intranätet har gjorts om och lyfts upp i nyhetsflödet i syfte att nå ut till fler med innehållet i planen. Ca 60 % av förvaltningens avdelningar uppger att de utöver det ovan beskrivna övergripande arbetet har tagit olika initiativ inom området. T.ex. har frågorna diskuterats på APT och i samband med rekryteringar. Flera enheter har även arbetat medvetet med att nå hela medarbetargruppen med utbildning t.ex. webutbildningar eller landstingets certifierade jämställdhetsutbildning. Information om och inventering av möjliga praktikplatser för personer med funktionsnedsättning har genomförts med sikte på 2016. /Lotta 6.2 Miljö Se kapitel 3 i huvuddokumentet. 6.2.1 Miljöutmaning 2016 Se kapitel 3 i huvuddokumentet. 6.2.2 Klimatneutrala tjänster SE kapitel 3 i huvuddokumentet. 6.2.3 Ekologiska livsmedel Se kapitel 3 i huvuddokumentet. 6.2.4 Ledningssystem Se kapitel 3 i huvuddokumentet. 6.2.5 Övrig redovisning Se kapitel 3 i huvuddokumentet.

93 (98) 6.3 Socialt ansvarstagande 6.3.1 Likvärdig behandling av alla invånare Jämlikhet och jämställdhet JA Metoder och verktyg finns och används för analys av all könsuppdelad statistik, samt för att vidta åtgärder vid ojämställdhet. DELVIS Metoder och verktyg finns och används för analys av viss könsuppdelad statistik. x Nej Metoder och verktyg finns inte för systematisk analys av könsuppdelad statistik. s jämställdhetsarbete har under 2015 fokuserat på: - Genomförande av handlingsplan 2014-2016 för jämställdhet, jämlikhet och mångfald i enlighet med CEMR-deklarationen vilket bland annat inkluderar att redovisa könsuppdelad statistik för valda variabler - Landstingets certifierade utbildning om jämställdhet och jämlikhet har getts till chefer och handläggare fyra gånger per termin - Regionalt cancercentrum har genomfört en certifierad jämlikhetsutbildning med utgångspunkt i jämställdhet jämlikhet och mångfald för att identifiera omotiverade skillnader i vården - Under hösten 2015 har två workshops genomförts med rubriken Jämställda sjukskrivningar, om att lära och göra-hur ges kön betydelse och vad får det för konsekvenser. - Inom läkemedelsområdet har satsningen på kunskapsstödet Kön, genus och läkemedel fortsatt. Via landstingets webbsida för läkemedel Janusinfo.se samlas strukturerad information om könsoch genusaspekter på läkemedelsbehandling riktad till hälso- och sjukvårdspersonal. - Rapport till Försäkringskassan med uppföljning och handlingsplan om hur Stockholms läns landsting arbetar för en jämställd sjukskrivningsprocess, inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Ett verktyg är vidmakthållande av ett nätverk på förvaltningen för att uppdatera Handlingsprogrammet jämställd och jämlik vård.

94 (98) Nationella minoriteter och minoritetsspråk JA Metoder och verktyg är införda fullt ut enligt beskrivning DELVIS Metoder och verktyg är delvis införda enligt beskrivning. x Nej Metoder och verktyg är inte införda alls enligt beskrivning samarbetar med Landstingsstyrelsens förvaltning som har uppdraget att aktivt arbeta med och följa upp Stockholms läns landstings insatser för nationella minoriteter. tillser kontinuerligt att information gällande hälso-och sjukvården översätts till de nationella minoritetsspråken. 6.3.2 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Se separat bilaga. 6.4 Säkra processer 6.4.1 Informationssäkerhet JA Metoder och verktyg är införda fullt ut enligt beskrivning DELVIS Metoder och verktyg är delvis införda enligt beskrivning. X Nej Metoder och verktyg är inte införda alls enligt beskrivning Under januari 2015 utfördes för första gången mätning av informationssäkerhetens efterlevnad (avsåg 2014) samt uppföljning genom riskanalys, åtgärdsanalys på förvaltningen HSF i webbverktyget Compliance-portalen.

95 (98) Verkställighetsbeslut för införande av LIS(ledningssystem för informationssäkerhet) på HSF har fastställt av sjukvårdsdirektören den 29 juni 2015. Beslutet innehåller fyra områden som kommer att prioriteras; ta fram styrande dokument, ta fram en organisation, kunskapsspridning och förvaltningsetablering (informationsklassning, riskanalys mm). Detta arbete har påbörjats på HSF under året genom att utföra informationssäkerhetsklassificering, risk- och sårbarhetsanalys på utvalda IT-komponenter, vilket också bidragit positivt till ökad kunskapsspridning av informationssäkerhet i verksamheten. En pilot med informationssäkerhetsutbildningen DISA har genomförts av samtliga på avdelning E-hälsa och strategisk IT. Indikatorer och mätvärden för 2016 är framtagna och implementerade via HSNs budgetprocess för 2016. 6.4.2 Säkerhet JA Metoder och verktyg är införda fullt ut enligt beskrivning DELVIS Metoder och verktyg är delvis införda enligt beskrivning. X Nej Metoder och verktyg är inte införda alls enligt beskrivning följer i allt väsentligt den säkerhetspolicy och krisberedskapsplan som gäller för Stockholms läns landsting. Under 2015 har det praktiska och fysiska säkerhetsarbetet vidareutvecklats. Inom förvaltningen finns det till stor del framtagna styrdokument och rutiner samt metoder för att bedriva ett systematiskt arbete inom nedanstående områden: brandskyddskydd, skydd mot hot och våld, skydd mot intrång, skydd mot förlust av lös egendom, skydd mot störning/kontinuit, skydd mot skada av farligt avfall/god säkra tjänsteresor och konferenser säkerhet i externt förhyrda lokaler (ej vårdgivarlokaler). Systematiskt arbete med att säkerställa en krisberedskapsplan samt etablering av lokal krisledningsgrupp pågår och styrdokument upprättas. Den lokala krisledningsgruppen ska bland annat övas och utbildad. har en samordnande funktion för alla praktiska och fysiska säkerhetsfrågor och ett delegerat ansvar för olika

96 (98) delar. Intern kontroll är en del i arbetet med att säkerställa rutiner och arbetsmetoder men inte på något sätt heltäckande för att kunna identifiera alla eventuella brister inom alla områden för säkerhetsfrågor. Samtliga prioriterade åtgärder är inte redovisade i internkontrollplanen, vilket är ett skall-krav enligt Säkerhetspolicyn. 6.5 Folkhälsoarbetet Har förvaltningen/bolaget under året: - antagit en handlingsplan för genomförande av landstingets folkhälsopolicy och landstingets handlingsplan för hälsa? Ja Nej Kommentar X - haft en anställd med särskilt ansvar för folkhälsofrågor och/eller folkhälsoarbete? Ja Nej Kommentar X Fem personer vid enheten för hälsoutveckling arbetar enbart med folkhälsofrågor - fattat beslut som ligger i linje med landstingets folkhälsopolicy eller på annat sätt verkat för att genomföra policyn? Ja Nej Kommentar - Om ja, ge gärna exempel X Förvaltningen har ett övergripande strategiskt ansvar för SLL:s folkhälsoarbete och för stöd till genomförande och uppföljning av folkhälsopolicyn och Handling för hälsa. Förvaltningen beställer stöd till folkhälsoarbete (kunskapsutveckling, kunskapsspridning samt patient- och befolkningsinriktat folkhälsoarbete) för cirka 140 miljoner kronor. Ett resultat av detta var Folkhälsorapport 2015 som utkom under året och är ett viktigt underlag för planering av länets folkhälsoarbete. Förvaltningen har bland annat lett arbetet med att ta fram ett nytt Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020 som under året antogs av HSN.

97 (98) Hela verksamheten beskrivs i HSN:s årsredovisning 2015 avsnittet 2.3.2 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. - utfört annat folkhälsoarbete utöver det som redan nämnts? Om ja, ge exempel. Ja Nej Kommentar - Om ja, ge gärna exempel på sådant arbete X 6.6 Upphandling och inköp Se separat bilaga. 7. Pågående rättsprocesser (tvister) Privata specialistläkare på nationella taxan SLL har inlett en tvist i domstol mot en läkare. Läkaren har rätt till ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning. SLL driver ett återkrav som beräknas till i storleksordningen två miljoner kronor. Ambulanssjukvård Det har under sommaren 2015 kommit in en stämning från Klapparen Stockholm AB avseende fastställande av betalningsskyldighet för retroaktiv moms. Stämningen avser avtal för liggande persontransporter under perioden 2005-01-31 2010-06-02. Den utgående mervärdesskatten som är tvistig gäller perioden 2006 2010 och uppgår till ca 6,5 miljoner kronor. Ärendet ligger hos tingsrätten som inte kommit med dom i målet. Somatisk specialistvård SLL har haft ett avtal med Unilabs AB om mammografiscreening på S:t Görans sjukhus. Avtalet gick ut 31 december 2015. Landstingsfullmäktige har beslutat att från och med 2016 inrätta tre bröstcentrum varav ett på S:t Görans sjukhus. Ett bröstcentrum omfattar hela vårdkedjan för bröstcancervård, från mammografiscreening till rehabilitering. Mellan SLL och Capio S:t Görans sjukhus AB finns ett upphandlat vårdavtal. Unilabs har hos Förvaltningsrätten begärt överprövning av SLL:s beslut att beställa mammografiscreening inom det upphandlade vårdavtalet. Förvaltningsrätten har inte fattat beslut i ärendet.

98 (98) 8. Övrigt Samma redovisningsprinciper har använts som i den senaste årsrapporten. 9. Nämnd-/styrelsebehandling Årsrapporten för perioden januari-december 2015 kommer att behandlas i sjukvårdsnämnden 2016-02-23.

Sida 1 (2) Förvaltning/Bolag: UPPDRAG I BUDGET. År Att-sats nummer 2015 16 LS-nummer Att-sats Ansvarig nämnd/ styrelse att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda förändringar i Södersjukhusets uppdrag i enlighet med de målsättningar, förutsättningar och behov som beskrivs i Framtidsplan för hälso- HSN och sjukvården Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat (Ja, Delvis, Nej) Klart Kommentar I omställningsavtalet med Södersjukhuset för åren 2016-2019 beaktas samtliga konsekvenser för sjukhusets vårduppdrag. 2015 17 2015 18 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att ta fram en ny gemensam avsiktsförklaring med Södersjukhuset med anledning av förändring av sjukhusets uppdrag att uppdra åt landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelserna för Södertälje sjukhus AB, Södersjukhuset AB, Danderyds sjukhus AB, Karolinska Universitetssjukhuset samt Stockholms läns sjukvårdsområde att fortsätta arbetet med utveckling av Framtidsplan för hälsooch sjukvården, som redovisas i Framtidsplanen tredje steget i genomförandet i enlighet med LS 1409-1068 HSN HSN Klart Delvis I omställningsavtalet med Södersjukhuset för åren 2016-2019 beaktas samtliga konsekvenser för sjukhusets vårduppdrag. För att säkerställa framdriften av Framtidsplanen har ett arbete utifrån HSFs lokala genomförandeplan skett. Under år 2015 har fokus varit att konkretisera aktiviteter baserat på identifierade systemkritiska fokusområden med tidssatta leveranser som togs fram i samband med tredje steget av Framtidsplanen. De stora aktuella systemkritiska leveranser hösten 2015 har varit, att fastsälla ett övergripande koncept avseende vårdinnehåll med tidsplan för respektive mindre sjukhus samt ta fram en investeringsplan för utveckling av samtliga sjukhus, planera för och beslut om omställningsavtal, genomföra förändringar i barnsjukvården utifrån den nya strukturen för Framtidsplanen, detaljplanera och hantera avtalsmässiga konsekvenser av cancerplanens genomförandeplan, upphandla närakuter, planera och styra om ambulanser från Solna till övriga akutsjukhus med styrning mot S:t Görans sjukhus, fortsatt prognostisering och kontroll på Framtidsplanens strukturförändring vilket skett gemensamt med andra förvaltningar, framför allt med den nya och stärkta organisationen för ägarstyrning inom LSF samt framtagande av rapport för ett klargörande av konskevenser vid senareläggning av driftstart av förslossningsvården vid S:t Görans sjukhusområde. För att fortsätta arbetet med att genomföra leveranser för framdriften av Framtidsplanen har även startegiska planer med mål och indikatorer tagits fram enligt sjukvårdförvaltningen modell för genomförande. Dessa strategiska planer har därefter varit utgångspunkter för s verksamhetsplanering och budget för 2016. 2015 21 att uppdra åt landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden att under år 2015 redovisa handlingsplan för satsningar inom ehälsa och informationsförsörjning som syftar till att säkerställa Framtidsplanens målbild och genomförande, som redovisas i Framtidsplanen tredje steget i genomförandet i enlighet med LS 1409-1068 HSN Klart Handlingsplanen är framtagen och ärendet finns med på dagordningen för beslut i HSN den 26/1 2016. 2014 49 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att i budget 2015 och planeringsåren 2016-2017 beakta den totala kostnaden för vårdavtalet för Nya Karolinska HSN Klart I omställningsavtalen som tecknas med akutsjukhusen för perioden 2016 2019 ges akutsjukhusen en fast ekonomisk ram för vårduppdraget under dessa år.

Sida 2 (2) 2014 51 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset att i samråd med Karolinska Institutet fortsätta processen kring verksamhetsinnehåll och profilering, samt driftsättning av Nya Karolinska Solna HSN Klart Processen runt verksamhetsinnehåll och profilering samt driftsättning av Nya Karolinska Solna har gett underlag till innehållet i omställningsavtalet mellan Karolinska Universitetssjukhuset, ägaren och beställaren. 2014 56 1308-1036 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att arbeta vidare med de utvecklingsområden för ökad effektivitet som redovisas i Framtidsplanen andra steget i enlighet med LS 1304-0527 HSN Klart Ingår i HSNs löpande ansvar. Förslag för fortsatt arbetet presenterat i Framtidsplanen- Tredje Steget beslutad av LF i december 2014. 2014 60 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda förutsättningarna för ett utökat uppdrag för husläkarverksamheterna som redovisas i Framtidsplanen andra steget i enlighet med LS 1304-0527 HSN Klart Uppdraget omhändertaget genom revideringar av husläkarmottagningarnas förfrågningsunderlag samt i arbetet med en förändrad närakutsstruktur. 2012 LS 1108-0865 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att - besluta om utveckling av integrerat arbete med psykisk ohälsa HSN Delvis Arbete pågår enligt uppdrag att vidta insatser för att integrera somatik och psykiatri 2012 LS 1108-0868 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om förtydligande av begrepp i hälso- och sjukvårdstrukturen HSN Klart Ingår i HSNs löpande ansvar och arbete pågår kontinuerligt i frågan.

Sida 1 (11) Förvaltning/Bolag: UPPDRAG UNDER LÖPANDE ÅR. Beslutsdatum i LF/LS LS-nummer Ärenderubrik Att-sats Ansvarig nämnd/ styrelse LF 2014-06-10 LS 1309-1157 Motion 2013:21 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om vård och kvalitativt omhändertagande i det akuta skedet av män som utsatts för sexuella övergrepp och våldtäkt (förslag 54) LF 2014-06-10 LS 1404-0465 Genomförandebeslut för investeringsobjekt Ny byggnad västläge - behandlingsbyggnad vid Södersjukhuset (förslag 44) att bifalla motionen att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden och Södersjukhuset att beakta nettokostnadsökningarna i kommande års avtalsoch budgetarbete i enlighet med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande HSN HSN Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat) (Ja, Delvis, Nej Ja Ja Kommentar SÖS har avtal för en akutmottagning för sexuellt våldsutsatta män. Avtalet löper från den 1 januari 2015. Vårdverksamhet i den nya behandlingsbyggnaden är planerad att inledas åren 2017-2018 och behandlingsbyggnaden i dess helhet beräknas vara färdigställd under fjärde kvartalet 2018. Det innebär att nettokostnadsökningar till följd av genomförandebeslutet kommer att uppstå tidigast under slutet av budgetperioden. Driftkostnadseffekten tillföljd av den ökade kapaciteten är beaktad i omställningsavtal med sjukhuset. LF 2014-06-10 LS 1404-0466 Genomförandebeslut för investeringsobjekt Ny behandlingsbyggnad vid Danderyds sjukhus (förslag 45) att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden och Danderyds sjukhus AB att beakta nettokostnadsökningarna i kommande års avtalsoch budgetarbete, i enlighet med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande HSN Ja Vårdverksamhet i den nya behandlingsbyggnaden är planerad att inledas åren 2017-2018 och behandlingsbyggnaden i dess helhet beräknas vara färdigställd under fjärde kvartalet 2018. Det innebär att nettokostnadsökningar till följd av genomförandebeslutet kommer att uppstå tidigast under slutet av budgetperioden. Driftkostnadseffekten tillföljd av den ökade kapaciteten är beaktad i omställningsavtalet med sjukhuset. LS 2014-11-11 LS 1410-1178 Ny politisk organisation för SLL att uppdra åt HSN att fastställa ny tjänstemannaorganisation under HSN med anledning av den nya politiska organisationen HSN Ja Uppdraget omhändertaget: I arbetsordningen för HSN anges att HD sköter denna typen av frågor: sjukvårdsdirektören utser, som sin företrädare, en föredragande tjänsteman för varje sjukvårdsstyrelse/utskott, utskottet för framtidens hälso- och sjukvård och en för varje programberedning." Ansvariga tjänstemän har utsetts genom verkställighetsbeslut (dnr HSN 1412-1624). 1 (11)

Sida 2 (11) LS 2014-11-11 LS 1410-1178 Ny politisk organisation för SLL att uppdra åt HSN att tillsätta i skrivelsen föreslagna sjukvårdsstyrelser, utskott och programberedningar för den nya mandattiden HSN Ja Uppdraget omhändertaget, se 6 i HSN första protokoll för året (2015-01-27). LF 2015-03-17 LS 1308-1033 LS 1407-0854 Översyn av Investeringsstrategin och att uppdra till landstingets nämnder och Investeringsstrategins ansvars- och beslutsordning bolagsstyrelser att utarbeta lokala rutiner och arbetssätt för att implementera investeringsstrategin HSN Delvis Arbete pågår med att utforma lokala rutiner för HSF. Eventuell organisationsöversyn under våren 2016 kan påverka utformning av arbetssätt och ansvarsfördelning inom HSF. LF 2015-10-20 LS2015-0080 LF 2015-10-20 LS2015-0697 LF 2015-12-15 LS 2015-0299 LF 2015-12-15 LS 2015-0299 Stockholms läns sjukvårdsområde som mottagare av somatisk specialistvård inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård (förslag 61) Genomförandebeslut för investeringsobjektet ny- och ombyggnation av operation och radiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge (förslag 63) Motion 2015:8 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att införa avgiftsfri HPV-vaccination för pojkar, män som har sex med män (MSM) och hiv-bärare Motion 2015:8 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att införa avgiftsfri HPV-vaccination för pojkar, män som har sex med män (MSM) och hiv-bärare att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att reglera uppdragen som Stockholms läns sjukvårdsområde ska utföra inom ramen för sitt ansvar för somatisk specialistvård att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset att beakta nettokostnadsökningarna i kommande års avtals- och budgetarbete i enlighet med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att uppvakta Folkhälsomyndigheten om att påskynda utredningen HPV-vaccinering av pojkar att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att göra en fördjupad analys av kostnaderna för och hur ett införande av HPV-vaccinering för pojkar, män som har sex med män och män som är HlV-bärare kan genomföras HSN HSN HSN HSN Klart (de uppdrag som idag är känt att SLSO ska utföra inom somatisk Arbete pågår med att utveckla avtal mellan specialistvård sjukvårdsnämnden och Stockholms är reglerade, läns sjukvårdsområde gällande två men det kan verksamheter: Centrum för tillkomma cancerrehabilitering och Akademisk enhet fler uppdrag i inom reumatologisk specialistvård utanför framtiden) akutsjukhus. Ärendena väntas beslutas i Hälsooch sjukvårdsnämnden 23 februari 2016 Ja Nej Nej Nettokostnadsökningarna är beaktade i omställningsavtalet med sjukhuset Uppdraget inkom till HSFs kansli 22/12 2015 och kommer att åtgärdas under 2016. Uppdraget inkom till HSFs kansli 22/12 2015 och kommer att åtgärdas under 2016. 2 (11)

Hälso-och Investeringsutfall 2015. Investeringar vård (inkl fastigheter) och annan verksamhet. (fyll i färgade celler) Bilaga C 1 Period 2015-12-31 Total utgift (mkr) Investeringsutgifter (mkr) Kommentar Budgeterad Ackumulerad Budget Bokfört Avvikelse Förklaring total utgift förbrukning 2015 2015 BU-BO till Mkr t o m 2015-12-31 avvikelse 1 Specificerade objekt Strategiska investeringar Objekt 1 Objekt 2 etc Ersättningsinvesteringar Objekt 1 Objekt 2 etc Rationaliseringsinvesteringar Objekt 1 Objekt 2 etc 2 Ospecificerade objekt totalt Varav strategiska investeringar 30 0 Förseningar FRAPP Varav ersättningsinvesteringar 5 2 Varav rationaliseringsinvesteringar Varav inmateriella anläggningstillgångar 0 2 Summa ersättningsinvesteringar 5 Summa övriga investeringar 30 4 Summa investeringsutgifter totalt 35 4 1 (1)

1 (3) Förvaltning/Bolag: 1500 BILAGA D2 KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Kompetensförsörjningsplan Introduktion Förvaltningar och bolag ska göra en kompetensförsörjningsplan. Syftet är dels att göra en tydligare koppling mellan verksamheterna och landstingets budgetmål och de sex kompetensförsörjningsuppdragen, dels att utifrån dagsläge samt förväntande förändringar beskriva verksamheternas kritiska kompetensgap. Nedanstående mall med aktiviteter, åtgärder och mål utgör grunden till en kompetensförsörjningsplan på förvaltning- och bolagsnivå som kan utökas med egna rubriker efter behov. De insamlade kompetensförsörjningsplanerna utgör en väsentlig del i planen för samordnade/övergripande insatser som genomförs centralt och i samverkan med förvaltningar och bolag. Redogör för din verksamhets generella kompetensbehov Redogör för din verksamhets kompetensbehov (skillnad mellan befintligoch eftersökt kompetens) utifrån de yrkesgrupper/specialiteter/ inriktningar där behovet ses som störst. Ta hänsyn till: Strukturella förändringar, t ex framtidens hälso- och sjukvård Att verksamheten får nya eller förändrade uppdrag Medicinsk och/eller teknisk utveckling Nya arbetssätt Plan för personal- och kompetensförsörjning Redovisa pågående och planerade åtgärder och aktiviteter för att minska kompetensgap som är eller som beräknas bli kritiska. I samarbete med den för de centrala förvaltningarna gemensamma HRavdelningen planeras följande: Pågående och planerade åtgärder Utifrån processerna attrahera, rekrytera, behålla, utveckla och avveckla. Attrahera Rekrytera Mål med åtgärd Anpassa mediekanal utifrån rekryteringsbehov. Öka fokus på sociala medier. Vidareförädla rekryteringsprocessen Utforma personliga egenskaper vid chefsrekrytering utifrån ledarkriterierna. Utveckla och utbilda i Tidplan 2016-12-31 2016-12-31

2 (3) KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Behålla Utveckla kompetenskompetensbaserad intervjuteknik. I samband med att kompetensverktyget införs underlätta GAPanalys inför rekrytering av ny chef och medarbetare. Erbjuda Chefs-och ledarskapsutbildning, påbörja utvecklingen av tydlighet för medarberaskapet (medarbetarrollen) I samband med att kompetensverktyget införs underlätta GAPanalys för vad gäller utveckling av medarbetare. Utveckla och samordna intranätet för medarbetare och chefer, bla gällande de utbildningar som är obligatoriska. Skapa interaktiva utbildningar för lärplattformen för chefer och medarbetare. 2016-12-31 2016-12-31 Ange antal vakanser och rekryteringsbedömning sjukvårdens verksamheter inklusive tandvården ska fylla i bilaga Landstingsdriven vårdgivare. Två kolumner Vakanser antal årsarbetare samt Nuläge rekrytering ska fyllas i. Läs anvisningarna under fliken Beskrivning av dokumentet. Underlagen förs in i Prognosverktyget för prognosberäkning av framtida gap i enheten årsarbetare. Landstingsövergripande kompetensförsörjningsuppdrag Inom kompetensförsörjningen prioriteras sex uppdrag i syfte att stödja ett framgångsrikt genomförande av Framtidsplanen. Utifrån dessa sex uppdrag har ett flertal aktiviteter tagits fram för att verkställa uppdragen inom Stockholms läns landsting. Vänligen redogör så utförligt som möjligt i kolumnen Åtgärd för vad din verksamhet gör för att säkerställa att respektive aktivitetet efterlevs. Observera att rutornas storlek inte har någon koppling till åtgärdstextens förväntade längd. All bifogad statistik och redovisning ska vara könsuppdelad.

3 (3) KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN De sex uppdragen Aktivitet Här beskrivs en aktivitet som har direkt koppling till landstingets sex kompetensförsörjningsuppdrag. Ha en lönekostnadsutveckling på personal som inte överstiger 2 %. Åtgärd Beskriv utförligt vad som genomförts inom aktivitetens område under året. Utgå från följande punkter: Vad som har genomförts Vad som håller på att genomföras Vad som är planerat att genomföra Vilken strategi som används Vilket resultat som uppnåtts Vilket resultat som planerar att uppnås Löneöversynen 2015 höll sig inom ramen för av förvaltningsledningens beslutat löneökningsutrymme. Löneökningsutrymmet i löneöversynen ska anpassas till lönekostnadsutvecklingen. Under 2016 ska samtlig lönesättning förankras med överordnad chef och avstämning av lönekostnadsutveckling ska genomföras varje kvartal och återkopplas till avdelningscheferna. Använda inhyrd hälso- och sjukvårdspersonal enbart vid tillfälliga bemanningsbehov som inte kan lösas på annat sätt. Utveckla och införa egna funktioner som syftar till att möta behovet av kortvariga bemanningslösningar. Genomföra introduktion under första året efter avslutad utbildning, främst för sjuksköterskor. Införa och tillämpa KOLL/ProCompetence i hela organisationen. Införa och tillämpa Gat-personalplanering. Ej relevant för verksamheten. Ej relevant för verksamheten. Ej relevant för verksamheten. Införanden KOLL/ProCompetence 2015: HSF Kommunikation (nu SLL Kommunikation och press). Fler införanden är planerade under 2016 inom Verksamhetsstyrning och stöd. Ej relevant för verksamheten.

Övriga avsättningar, ansvarsförbindelser och tvister Bilaga E Förvaltning/Bolag 1500 HSF Period 2015-12-31 Belopp anges i kronor. Legala Avsättningar Tidpunkt då avsättning Är avsättningen Specificera typ av avsättning: 1) IB 2015 Ianspr under året Återföring Årets avsättning UB skall upplösas (ange år) föremål för tvist (JA/NEJ) Krav på upphandlingsskadeavgift -10 000 10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT 0-10 000 0 10 000 0 1) För varje avsättning ska anges: osäkerhet om belopp el tidpunkt för utflöde av resurser samt eventuella gottgörelser som kan erhållas Informella Avsättningar (endast bolagen) Tidpunkt då avsättning Är avsättningen Specificera typ av avsättning: 1) IB 2015 Ianspr under året Återföring Årets avsättning UB skall upplösas (ange år) föremål för tvist (JA/NEJ) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT 0 0 0 0 0 1) För varje avsättning ska anges: osäkerhet om belopp el tidpunkt för utflöde av resurser samt eventuella gottgörelser som kan erhållas

Ansvarsförbindelser Är ansvarsförbindelsen Specificera typ av ansvarsförbindelse Belopp föremål för tvist (JA/NEJ) Definitioner Legal avsättning (legal förpliktelse) En avsättning för en förpliktelse (åtagande) som härrör från ett kontrakt, lagstiftning eller annan laglig grund. (BFN RR 16) TOTALT 0 Skuld för avslutade tvister Specificera skuld Belopp TOTALT 0 Informell avsättning (informell förpliktelse) En avsättning för en förpliktelse (åtagande) som härrör från ett företags handlande genom att företaget på grund av etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller ett tillräckligt detaljerat, aktuellt uttalande har visat externa parter att företaget påtar sig vissa skyldigheter och därigenom har skapat en välgrundad förväntan hos dessa parter om att det kommer att fullgöra sina skyldigheter. (BFN RR 16) Informella avsättningar finns inte i landsting och kommuner, avser endast bolag. Redovisas som ansvarsförbindelse i landstinget - se punkt c nedan. Ansvarsförbindelse a) en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller uteblir b) en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom någon av följande förutsättningar gäller: det är inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, förpliktelsens storlek kan inte beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller c) en händelse som - på grund av etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller tillräckigt utförligt och aktuellt uttalande - har skapat en välgrundad förväntan hos externa parter att kommunen eller landstinget kommer att vidta åtgärder vilket kan komma att kräva ett utflöde av resurser, men som inte uppfyller villkoren för en förpliktelse enligt denna rekommendation. (RKR Rek 10.2) Skuld för avslutad tvist Om en rättsprocess är avslutad (t ex ett mål som är förlorat i första instans) och inget överklagande är aktuellt, är det klart vilket belopp som ska betalas och när. Gäller även i de fall ett myndighetsbeslut inte överklagas.

1 (3) BILAGA F1 EFTERLEVNAD AV POLICYER Efterlevnad av policyer och andra styrande dokument 2015 Förvaltning/bolag Styrande dokument/policyer Styrdokument - kategori Styrning och ledning Arbetsordningar, reglemente och delegationsordning Internkontroll Internationellt arbete Ägarstyrning Följer alla x x Följer delvis x Följer ej Kommentarer En ny upplaga av delegations-ordningen har utarbetats i syfte att tydliggöra tidigare oklarheter i dokumentet. Det har dock ännu ej fastställts av hälso- och sjukvårdsdirektören. Ej tillämplig Verksamhetsstöd Ekonomi x Forskning och utbildning x Informationsförvaltning x Riktlinjer för hantering av allmänna handlingar har utarbetats under året. Alla chefer har haft i uppdrag att sprida dessa vidare till sina medarbetare, som ett led i att förbättra följsamheten till förvaltningens rutiner för informationshantering. Ett antal kurser i diarieföring och förvaltningskunskap har också genomförts under året för att höja medarbetarnas kompetens i dessa frågor. Investeringar och fastigheter x Endast investeringar i HSF:s interna lokaler/arbetsplatser IT x Avseende IT-standardarbetsplatsen-följs alla. Vissa brister finns avseende tydliga roller och ansvar gällande IT-förvaltningsstyrning samt IT-arkitekturstyrning. Arbetet med etablering av IT-

2 (4) EFTERLEVNAD AV POLICYER Förvaltning/bolag Styrande dokument/policyer Styrdokument - kategori Följer alla Följer delvis Följer ej Kommentarer styrningsförmåga fortsätter genom implementering av pm3-modellen samt särskilt ekonomiuppföljning för ITrelaterade verksamheter. Förvaltningen för övrigt arbetar kontinuerligt med att stärka efterlevnaden av det fastställda styrdokumentet Strategi för arbete med IT-frågor och ehälsa inom Stockholms läns landsting. Genom både nyutveckling, vidareutveckling och implementering av befintliga tjänster har vi jobbat för att förverkliga FHS:s målbild. En digitaliseringsstrategi för HSF håller på att tas fram och bygger på SLLs Innovations- och digitaliseringsstrategi. Samverkan för e-hälsa och strategiska IT-frågor inom SLL har förbättrats genom aktivt deltagande i SLL:s FOA-struktur. Förvaltningen har också påbörjat implementera ledningssystem för informationssäkerhet i enlighet med informationssäkerhetspolicyn. Kommunikation x Miljö x Följer alla relevanta delar av policys och styrdokument Personal x Alla policys, regler, lagar och styrdokument följs. Detta svar gäller för de ärenden som HR avdelningen varit inblandad i och där personalansvarig chef följt HR:s anvisningar. En utmaning för 2016 och framåt vad avser den gemensamma HR avdelningens arbete är att via styrgruppen samordna gemensam styrning av HR arbetet på förvaltningarna. Detta innebär att en enskild förvaltning inte styr HR avdelningens arbete. Socialt ansvarstagande x Förvaltningen följer delaktighetsprogram-met för personer med funktionsnedsättning; Mer än bara trösklar. Internt arbete: Bemötande: Stödjer avd/enheter med målet att 75 %

3 (4) EFTERLEVNAD AV POLICYER Förvaltning/bolag Styrande dokument/policyer Styrdokument - kategori Följer alla Följer delvis Följer ej Kommentarer av medarbetarna ska ha genomfört e- utbildningen Att undanröja hinder. Förvaltningen har haft tre personer med funktionsnedsättning anställda på tidsbegränsade anställningar/ arbetsmarknadspolitiskt stöd under tidsperioden 2014-2015. Kommunikativ tillgänglighet: HSF arbetar löpande med att säkerställa hög tillgänglighet till e- Hälsotjänster. Arbetar efter metoden användarcentrerad tjänsteutveckling och design. Fysisk tillgänglighet: Förvaltningen hyr idag lokaler med hög fysisk tillgänglighet och är inte främmande för ytterligare anpassningar. Externt: I alla vårdavtal krävs att privata leverantörer av hälso- och sjukvård lever upp till Mer än bara trösklar. För att en extern leverantör ska få ett vårdavtal med HSF krävs att lokalerna uppfyller de krav på tillgänglighet som stipuleras av Myndigheten för delaktighet. Huruvida vårdgivaren utvecklar kommunikativ tillgänglighet samt utbildar sin personal i tillgänglighetsfrågor följs inte upp, inte heller om vårdgivaren tar emot eller anställer personer med funktionsnedsättning. HSF arrangerar samverkansråd med pensionärs- och funktionshindersrörelsen 10 ggr per år. Säkerhet och krisberedskap x Säk -Följer med undantag av krisberedskap. Lokal plan är under framtagande, i verksamhetsplanen. Info säk- Under 2015 har en handlingsplan samt ett verkställighetsbeslut för införande av ledningssystem för informations-säkerhet tagits fram. Verkställighetsbeslutet fastställdes i juni 2015. Detta medför att införande av ledningssystem för informationssäkerhet har påbörjas under hösten 2015. Ett förslag till informations-

4 (4) EFTERLEVNAD AV POLICYER Förvaltning/bolag Styrande dokument/policyer Styrdokument - kategori Följer alla Följer delvis Följer ej Kommentarer säkerhetspolicy för HSF har tagits fram och klassificering av IT-komponenter har påbörjats. Upphandling x Det faktum att landstinget av förvaltningsrätten dömts att betala upphandlingsskadeavgift har beaktats i arbetet med hälso- och s interna processer och rutiner. Kärnverksamhet sjukvård Kollektivtrafik Regionplanering Ej tillämplig Ej tillämplig Ej tillämplig Ovan kommenteras förvaltningens/bolagets efterlevnad av landstingsfullmäktiges policybeslut och övriga viktiga styrdokument. Efterlevnaden kryssmarkeras med relevant status. Kommentarer ska ovillkorligen lämnas om följer delvis eller följer ej har förkryssats. Om policyn/styrdokumentet inte är relevant för den verksamhet som förvaltningen/bolaget bedriver anges det i kommentaren med Ej tillämplig. För policy/styrdokument som avrapporteras i årsrapport enligt särskilda anvisningar gäller att de förtecknas och kryssmarkeras i bilagan på samma sätt som övriga policy/styrdokument men att för kommentarer hänvisas till årsrapporten. Policyerna framgår av www.sll.se under rubrik Om landstinget/det här är landstinget/styrande dokument (länk: http://www.sll.se/omlandstinget/det-har-ar-landstinget/sa-styrs-landstinget/styrandedokument/). Under varje underrubrik på hemsidan framgår vilka policyer och styrdokument som är aktuella med länk till respektive policy. Det är endast de styrande dokumenten som ska beaktas.

Plats för förvaltningens egen logotype. STYRNINGSRAPPORT Förvaltning STYRNINGSRAPPORT 2015

2 (7) STYRNINGSRAPPORT Innehållsförteckning 1. Återrapportering av styrande direktiv...3 1.1 Efterlevnad av fastställt reglemente...3 1.2 Efterlevnad av policyer och styrdokument...3 2. Internkontroll...3 2.1.1 Kontrollmiljö... 4 2.2 Riskbedömning och kontrollaktiviteter... 5 2.3 Uppföljning... 7 2.4 Försäkran om internkontroll... 7 3. Behandling av styrningsrapporten... 7

3 (7) STYRNINGSRAPPORT Styrningen av utgår från kommunallagen, gällande lagar för den specifika verksamheten som bedrivs samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat, exempelvis reglemente och policyer. 1. Återrapportering av styrande direktiv 1.1 Efterlevnad av fastställt reglemente s uppfattning är att arbetsordning, reglementen och delegationsordning i möjligaste mån följs enligt fastställda dokument. I reglementet under rubriken Allmänna bestämmelser, 72, anges att Kallelsen ska normalt minst 10 dagar före sammanträdesdagen utsändas till varje ledamot och ersättare. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Med kallelsen ska följa ärendeförteckning och erforderliga handlingar. Till nämnden skickas ibland handlingar i ett senare tilläggsutskick, det vill säga mindre än tio dagar före sammanträdesdagen, efter överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsdirektör och nämndens ordförande. 1.2 Efterlevnad av policyer och styrdokument Sammanfattningsvis så bedömer att följsamhet råder i stort gällande policyer och övriga styrdokument. Följsamheten har vissa brister, dessa har redovisats i bilaga. Orsaken till bristande regelefterlevnad varierar. arbetar för att motverka detta genom att stärka den interna styrningen och kontrollen genom bland annat uppdaterade styrdokument, information, utbildning, förbättrade arbetssätt och uppföljande kontroller. 2. Internkontroll följer landstingets Policy för internkontroll, LS 1303-0431. Internkontroll inom landstinget är en tillämpning av COSO-modellen, ett internationellt tillämpat ramverk för att beskriva den interna styrningen och kontrollen. Intern styrning och kontroll definieras enligt COSO som en process där styrelse, ledning och övrig personal samverkar och med rimlig grad av säkerhet ska se till att verksamhetens mål uppnås avseende: Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning Tillförlitlig finansiell rapportering

4 (7) STYRNINGSRAPPORT Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och interna regler 2.1.1 Kontrollmiljö I nämndens arbetsordning och instruktioner för förvaltningschefen säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Nämnden har vidare fastställt ett antal grundläggande riktlinjer av betydelse för arbetet med den interna kontrollen, bland annat markerar nämnden vikten av att det finns tydliga och dokumenterade instruktioner och policys. Förvaltningsledningen rapporterar regelbundet till nämnden utifrån fastställda rutiner. Förvaltningsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat riktlinjer för olika befattningshavare för att de skall förstå och inse betydelsen av sina respektive roller för upprätthållandet av god internkontroll. Landstingsrevisorerna har under 2015 sedvanligt granskat den interna kontrollen (löpande granskning av internkontroll) samt presenterat en årsrapport. Landstingsrevisorerna slår fast att: Förvaltningsledningen bör se till att landstingets regelverk vad gäller bisysslor och jäv följs i förvaltningen. Förvaltningsledningen bör formalisera och dokumentera arbetet med det centrala väntetidsregistret samt viteshanteringen och tydligt definiera roller och ansvar i gränssnittet mellan vårdgivare och förvaltningen. Förvaltningsledningen bör stärka den interna kontrollen genom rutiner för tillförlitlig systematik och hantering kring vårdval. Förvaltningsledningen bör stärka den interna styrningen och kontrollen vad gäller upphandling av konsulter och övriga tjänster. Förvaltningsledningen bör se till att uppföljningsarbetet av akutsjukhusens avtal utvärderas i syfte att utveckla både uppföljning och kommande sjukhusavtal. Nämnden bör försäkra sig om att egna åtaganden i ingångna avtal levereras. Nämnden bör säkerställa att tillgänglig information vad gäller vård för asylsökande och tillståndslösa är konsekvent och tydlig så att all

5 (7) STYRNINGSRAPPORT mottagningspersonal kan bedöma hur till exempel vårdsökande med utgånget LMA-kort ska hanteras. Förvaltningsledningen bör utreda återstående medel på kontot för externa projekt i syfte att avsluta och redovisa resultatet för de projekt där extern förpliktelse inte föreligger. 2.2 Riskbedömning och kontrollaktiviteter Förvaltningen har reviderat internkontrollplanen den 31 december 2015. Områden där väsentliga brister noteras åtgärdas löpande och följs upp. Internkontrollplanen för 2015 är bilagd till årsrapporten. Enligt revisionens bedömning behandlar s internkontrollplan väsentliga riskområden för verksamheten. Riskområden som beskrivs i internkontrollplanen är bland annat: IT-risker, informationssäkerhetsrisker, miljörisker, säkerhetsrisker, verksamhetsrisker, finansiella risker samt risker kopplade till bristande efterlevnad av regelverk. Nedan ges en beskrivning av vissa riskers omhändertagande under 2015. För en utförlig redogörelse hänvisas till förvaltningens uppföljning 20151231 av s åtgärdsarbete med anledning av landstingsrevisorernas rekommendationer samt till uppföljning av förvaltningens internkontrollplan 20151231. avdelning för verksamhetsstyrning och stöd hanterade under år 2014 rutinerna för bisysslor och jäv. Arbetet pågick till det att arbetsuppgiften överlämnades till HR/LSF juni 2015. Arbetet resulterade i att samtliga anställa 2014 fyllt i blankett för bisyssla. 65 procent av de nyanställda under 2015 hade vid tid för överlämning i juni 2016 till HR/LSF lämnat in rätt ifylld blankett. HR har under hösten 2015 infört den process för uppföljning av bisyssla som används på LSF samt genomfört uppföljning på samtliga medarbetare. HRavdelningen har planerat att följa upp medarbetarnas bisysslor varje vår samt vid nyanställning. har under 2015 vidtagit ett antal åtgärder som syftar till att stärka systematiken i arbetet med vårdavtal och processerna kring vårdavtal. Flera av processbeskrivningarna har utvecklats och förtydligats. Ett arbetssätt för fortlöpande utveckling av processerna har tagits fram och implementeras fortlöpande. En mötesserie har initierats och innehåller bland annat olika informations- och utbildningsinsatser riktade till avtalshandläggarna. För effektivare processer behövs på sikt ett förbättrat systemstöd för avtalsprocesserna.

6 (7) STYRNINGSRAPPORT Planeringsarbete för förstudie avseende förbättrat systemstöd har pågått under 2015. sjukvårdsdirektören initierade under våren 2015 ett uppdrag som innebar att en översyn av förvaltningsorganisationen skulle genomföras. Ett av målen var att överse konsultanvändningen i ordinarie linjeverksamhet. Arbetet pågår nu med att omhänderta de rekommendationer som framkom i projektgranskningen. Bland annat övervägs organisatoriska åtgärder gällande styrningen av förvaltningens projekt. Ny ramupphandling gällande konsulter har gjorts. HSF ska tillämpa det nya ramavtalet löpande genom arbete med förnyad konkurrensutsättning och avrop. Som ett led i arbetet med att förbättra kunskaperna om LOU i organisationen har förvaltningen, under 2015, genomfört utbildningar och uppdaterad information har lagts ut på intranätet gällande upphandling. Den interna styrning och kontrollen av informationssäkerhetsarbetet behöver utvecklas. Handlingsplan har upprättas men har ännu inte fastställts av LSF. Några indikatorer/ kontroller har utarbetats inom området. DISA utbildning har genomförts samt HSF har påbörjat kartläggning och klassificering av s informationstillgångar, vilket medför klarläggande av skyddsvärden. Informationssäkerhetsansvarig är konsult, vilket kan medföra nackdelar för kontinuitet och bevarande av kompetens inom förvaltningen. Stöd till/bevakning och uppföljning av avdelningarna kan ej ges i tillräcklig omfattning. Ett utökat arbete med riskanalyser och sårbarhetsanalys i stödverktyget Complianceportalen är tänkt att medföra en mer samlad rapporteringsbild. Arbetet med riskanalys inom hälso- och har gjorts på en övergripande nivå och har inte fått genomslag i organisationen. Förutsättningar för en god process har utvecklats under året. sjukvårdsnämnden har fastställt riktlinjer för intern styrning och kontroll. Processansvarig för intern kontroll har utarbetat metod och rutin för riskanalys och egenkontroller. Dessa kommer att fortsätta att implementeras under 2016. Rekrytering har skett under året vilket har medfört att ansvarig för internkontrollen ska kunna fördela mer tid för att stödja organisationen med riskhantering och omhändertagandet av risker med hjälp av bland annat ett system för dokumenterade kontroller. Ett sk beslutsstödssystem eller planerings och uppföljningsverktyg har implementerats vilket kan komma att ge ett bra stöd verksamhetsplanering och på sikt även för riskhantering. En

7 (7) STYRNINGSRAPPORT planerad utveckling är att i beslutsstödet försöka integrera verksamhetplanering och riskhantering. 2.3 Uppföljning Nämnden utvärderar kontinuerligt den information som förvaltningsledningen lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den interna kontrollen och externa revisionen. Uppföljningen av internkontrollplanen 2015 är bilagd till årsrapporten. I vissa fall har planerade åtgärder i internkontrollplanen inte kunnat göras i den takt som var planerad. Detta har redovisats i internkontrollplanens uppföljning. 2.4 Försäkran om internkontroll Förvaltningschefen har i särskild bilaga till årsrapporten lämnat försäkran att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig internkontroll inom bolaget i enlighet med Policy för Internkontroll LS 1303-0431. 3. Behandling av styrningsrapporten Denna styrningsrapport ingår som en bilaga till årsrapporten 2015 och har nämnd-/styrelsebehandlats 2016-XX-XX.

BILAGA F4 B Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 2 Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 2.1 Riskhantering Bristfälliga rutiner kring hantering av risker påverkar tid, kostnad, kvalitet och resursplanering. 3 4 12 Eliminera genom väl upprättade rutiner och upprättad riskhanteringsmodell. Riskhanteringsmodell implementerad under våren 2015. 15-06-30 Verksamhetss tyrning och Stöd 20150831 Initierat men ej breddinfört. 20151231 Avdelningsvis riskhantering ska börja att implementeras under våren 2016 2.2 Åtgärdsplaner Riskbedömning stannar vid att en risk är identifierad men analyseras inte vidare så risken kan åtgärdas. Åtgärdsplan som beskriver risken, vem som är ansvarig, hur och när risken ska åtgärdas saknas. 3 3 9 Begränsa genom väl upprättade rutiner och upprättad mall för åtgärdsplan. Mall för åtgärdsplan tas fram så att det skapas ett mer enhetligt arbetssätt inom förvaltningen. 15-06-30 Verksamhetss tyrning och Stöd 20150831 Försenat. Rutiner finns. Implementering kvarstår. 20151231 Åtgärdsplan finns, uppföljning görs. Riskhanteringsprocessen ska utvecklas inom HSF. Till en början planeras avdelningsvis riskanalys därefter implementering av riskmodul i beslutsstödsystemet. 2.3 Intern kontroll Linjeorganisationen känner inte till att ansvaret för intern styrning och kontroll ska utgå från den dagliga verksamheten och dess uppdrag. Arbetet med riskanalyser och intern kontroll hanteras på övergripande nivå och når inte genomslag i linjeorganisationen. 3 4 12 Begränsas genom kunskap om och följsamhet till riktlinjerna för intern styrning och kontroll. Alla chefer har fått utbildning om hur arbetet med intern kontroll ska bedrivas. 15-12-31 Verksamhetss tyrning och Stöd 20150831 Planeras hösten 2015. 2015-12-31 Avdelningsvis riskhantering ska implementeras under 2016.

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 2.4 Uppföljning av den interna kontrollen Åtgärdsplan 2014 med delegerat ansvar för åtgärder och tidplan följs inte upp. Rapport och åtgärdsplan tappar sitt värde när uppföljning och datum för slutpunkter inte säkerställs. 3 3 9 Elimineras genom att enhetschef som delegerats uppdraget följer arbetet och säkerställer följsamhet till tidplan. Uppföljning av åtgärdsplan inom ramen för intern kontroll 2015 15-06-30 Enhetschef som delegerats uppdraget 20150831 Rapport intern kontroll 2014 upprättad. Utifrån rapport har åtgärdsplan tagits fram och godkänts av förvaltningschefen. Delegering av åtgärder och ansvar för åtgärder pågår.

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 2.5 Resurs- och personalplanering Arbetsuppgifter fördelas ut på andra personer som redan har fullt upp. Arbetsuppgifter blir inte utförda inom rimlig tid eller blir inte genomförda. Kvalitetsbrister vid till exempel avtalsuppföljning. Brister i kunskapsöverföring samt försämrad arbetsmiljö för medarbetarna genom ökad stress. Inhyrningskostnader för konsultstöd när arbetsbelastningen blir för stor. 3 3 9 Elimineras genom att konsekvensbeskrivning alltid tas fram när anställd slutar sin tjänst eller går på längre ledighet samt när ersättare ej tillsätts. Vid varje tillfälle då någon slutar sin tjänst samt vid längre ledigheter. Löpande Chefer 150831 Uppföljning görs hösten 2015. 20151231 En översyn av förvaltningsorganisationen har gjorts gällande bl. a. att överse konsultanvändningen i ordinarie linjeverksamhet. Arbetet pågår nu med att omhänderta de rekommendationer som framkom i projektgranskningen. Bl. a. övervägs organisatoriska åtgärder gällande styrningen av förvaltningens projekt. Diskussion pågår också om behovet av en funktion som kan bistå och kontrollera bland annat denna typ av frågor. Som ett led i arbetet med att förbättra kunskaperna om LOU i organisationen har förvaltningen, under 2015, genomfört 6 st utbildningar inom området. Ny information har lagts ut på intranätet gällande upphandling.

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 2.6 Ärende- och dokumenthantering Ärenden till HSN/utskott kommer in till kanslienheten efter utsatt tid. Brister i följsamhet till fastställd tidplan påverkar kanslienhetens förutsättningar att bereda ärenden på ett korrekt sätt och stressituationer uppstår. 3 3 9 Elimineras genom att interna rutiner på avdelningsnivå upprättas. Stående punkt på enhetsmöten om aktuella ärenden som ska beredas. Ansvarig samt ersättare för respektive ärende utses och tidplan fastställs. Godkännandeprocessen måste säkerställas genom att ersättare alltid finns vid chefs frånvaro. Genomgång av kvalitet och följsamhet efter varje sammanträde i HSN och utskott. Löpande Chefer samt kansli enheten 20151231 Utskottsärenden följer nu processen vilket är en klar förbättring. HSN-ärendena följer processen i varierande grad vilket är detsamma som tidigare. Rutiner är förtydligande på intranätet. Ansvaret att följa rutinerna ligger på avdelningsnivå. HSN 62% i tid Utskott/styrelse Söder 100% i tid. Utskott/styrelse Sthlm/söder 98% i tid. Utskott/styrelse Norr 96% i tid. 151208 Månatlig återrapportering av statistiken görs till HD som har möjlighet att återkoppla information om processens tillämpning kontinuerligt på avstämningsmöten inför kommande HSN-sammanträden.

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 2.7 Diarieföring Dokument och handlingar som efterfrågas kan inte hittas då de inte finns diarieförda i EDIT. 3 3 9 Elimineras genom att alla chefer och medarbetare kan arbeta i EDIT och har kunskap om vad som ska diarieföras. Utbildningar för chefer. Riktlinjer och anvisningar för diarieföring säkerställs på individnivå. Chefer för diskussion och information på enhetsmöten. Riktade utbildningar genomförs för samtliga medarbetare och chefer på alla nivåer i organisationen. 15-06-30 Kansli enheten samt chefer 20150831 Försenat. Intresset för utbildning i EDIT är stort hos handläggare. (Steg 1 ca 90 personer, steg 2 ca 60 personer HT14/VT15.) Lågt intresse hos chefer. 20151231 Steg 1- och 2 utbildningar i EDIT har genomförts en gång/månad under hösten (Steg 1: 15 personer, steg 2: 3 personer HT15.) Fortsatta utbildningsinsatser krävs innan åtgärden kan anses genomförd. Riktlinjer för diarieföring har beslutats av direktören och kommunicerats under hösten via information på intranät och via chefsmejl. Innebörden är att det är chefens ansvar att riktlinjerna efterlevs. Två kurser i förvaltningskunskap har genomförts under hösten, totalt ca 50 deltagare. Ytterligare kurser planeras till våren.

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 2.8 Delegationsordning Delegationsordningen är otydligt formulerad och svårtolkad vilket leder till tveksamheter och brister i följsamhet. 4 4 16 Elimineras genom översyn av delegationsordningen. Information genomförs återkommande på ledningsgrupper och chefsmöten. Delegationsordning tydliggörs och alla chefer informeras. 15-06-30 Kansli enheten 20150831 Försenat. Arbete pågår och erfarenheter av nuvarande delegationsordning är systematiskt inventerade. 20151231 En omarbetad version av delegationsordningen har utarbetats och ska efter beslut av HD spridas i förvaltningen via linjecheferna.

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 3 Tillförlitlig finansiell rapportering Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Stat us vid uppföljn ing Kommentar 3.1 Verkställighetsbeslut konsultkostnader Verkställighetsbeslut upprättas på ekonomiska grunder som är kända när beslut om konsultinsatser tas. Nytt verkställighetsbeslut upprättas inte när konsultkostnaderna överstiger tidigare beslut. 3 3 9 Elimineras genom att den som anlitar och beslutar om konsultinsats följer upp kostnader och tar ansvar för kostnadskontroll. Nytt verkställighetsbeslut ska alltid upprättas då kostnaden för konsultinsatsen överstiger tidigare beslut. Kostnadskontroll genom uppföljning av kostnader för konsultinsatser och verkställighetsbeslut. Löpande Chefer 20151231 En översyn av förvaltningsorganisationen har gjorts gällande bl. a. att överse konsultanvändningen i ordinarie linjeverksamhet. Arbetet pågår nu med att omhänderta de rekommendationer som framkom i projektgranskningen. Bl a övervägs organisatoriska åtgärder gällande styrningen av förvaltningens projekt. Diskussion pågår också om behovet av en funktion som kan bistå och kontrollera bland annat denna typ av frågor. Som ett led i arbetet med att förbättra kunskaperna om LOU i organisationen har förvaltningen, under 2015, genomfört 6 st utbildningar inom området. Ny information har lagts ut på intranätet gällande upphandling.

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Stat us vid uppföljn ing Kommentar 3.2 Kostnadskontroll I budgetunderlaget 2015 för sjukvårdsnämndens verksamhetområde har en bedömning av risker kopplade till en ekonomi i balans gjorts. Riskerna beskrivs men åtgärder och åtgärdplaner för att begränsa eller eliminera risker saknas. 3 3 9 Begränsas genom det tydliggörs vilka åtgärder som kan genomföras och vem som är ansvarig för att risken hanteras. Inför beslut om slutlig budget 2015 Slutlig budget 2015 Styrning och ekonomi 2015-08-31 Åtgärder för hantering av såväl krav på nya besparingar som tidigare opreciserade besparingar presenterades och beslutades vid HSN 2015-03-20.

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Stat us vid uppföljn ing Kommentar 3.3 Upphandling av tjänster och konsultstöd Om konsulter anlitas genom personliga kontakter och tidigare uppdrag är det avvikelse mot LOU. Missgynnade och potentiella leverantörer som skulle kunna genomföra uppdraget med likvärdig kvalitet begär skadestånd. 3 3 9 Elimineras genom att rutiner för genomlysning av alla upphandlade eller avropade konsultinsatser finns. Kunskaper om upphandlingsförfarande ska ingå i chefsutbildningar. Det ska aldrig finnas avvikelser mot LOU när konsulter anlitas. Uppföljning av alla upphandlade/ avropade tjänster för konsultstöd. Löpande Chefer 20151231 En översyn av förvaltningsorganisationen har gjorts gällande bl. a. att överse konsultanvändningen i ordinarie linjeverksamhet. Arbetet pågår nu med att omhänderta de rekommendationer som framkom i projektgranskningen. Bl. a övervägs organisatoriska åtgärder gällande styrningen av förvaltningens projekt. Diskussion pågår också om behovet av en funktion som kan bistå och kontrollera bland annat denna typ av frågor. Ny ramupphandling gällande konsulter har gjorts. HSF ska tillämpa det nya ramavtalet löpande genom arbete med förnyad konkurrensutsättning och avrop. Som ett led i arbetet med att förbättra kunskaperna om LOU i organisationen har förvaltningen, under 2015, genomfört 6 st utbildningar inom området. Ny information har lagts ut på intranätet gällande upphandling.

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Stat us vid uppföljn ing Kommentar 3.4 Betalningsanmärkningar Fakturor blir liggande utan åtgärd med betalningsanmärkning på grund av bristande rutiner. Det kan bland annat gälla fakturor som kräver särskild åtgärd eller granskning, otydlighet i delegationsordningen eller att attestant inte finns på plats och ersättare saknas. Målbilden uppnås inte därför att det finns motstånd till förändringar. Organisationen kan inte avsätta den tid som krävs för implementation och kunskapsöverföring. Systemet motsvarar inte förväntningar. Bristfällig kvalitet på indata när det hämtas från olika källor. Termer och begrepp är inte gemensamma när information ska hämtas från andra system. 3 3 9 Elimineras genom att det finns rutiner som säkerställer kontroll så att fakturor inte liggande efter förfallodatum. Ersättare utses alltid när attestant inte finns tillgänglig eller är på längre ledighet eller tjänsteresa. Uppföljning varje månad före stängning i Raindance. Uppföljning av utsedd ersättare/attestant vid längre frånvaro eller tjänsteresa. Vid varje månadsbokslut Chefscontrollers styrning och ekonomi 2015-08-31 Årets första fem månader har tillfredsställande resultat. Klar förbättring jämfört med förra året motsvarande period. 3.5 Implementering av beslutsstödssystem 3 3 9 Elimineras genom att projektledningen beaktar och kommunicerar de risker som beskrivs. Riskbedömning ska göras initialt tillsammans med leverantör av systemet. Riskbedömningar och åtgärdsplaner upprättas Löpande under implementeringens alla faser. Projektledningen tillsammans med styrgruppen 20150831 Implementeringen har försenats pga. anpassning till förvaltningens arbete med verksamhetsplaner både för linjeorganisation och genomförandeområden. 20151231 I uppföljningen uppgavs att förhållandet vid delåret fortfarande var aktuellt. 4 Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och interna regler

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 4.1 Säkerhet Det finns för få utbildade utrymningsledare på förvaltningen kopplat till antalet anställda och de lokaler där förvaltningen har sin verksamhet. Alla vet inte vad som gäller när brandlarmet löser ut. Man får inte kontakt med utrymningsledare och det kan inte säkerställas att alla lämnar lokalen. 3 3 9 Elimineras genom att chefer säkerställer att alla medarbetare fått information vad som gäller vid brandlarm. Chefer tar ansvar för informationsskyldigheten. Fler utrymningsledare utbildas. En e-learning som hanterar brandsäkerhet planeras. HR-chef och chef för det fysiska brandsäker hetsarbetet 20150831 Planerat till hösten 2015. 20151231 Antalet utrymningsledare hålls nu under kontroll och bevakning. I första halvåret 2016 kommer det arbetas med kvalitetssäkring, tydliggöranden av roller och ansvar, riktlinjer och information inom området för brand/säk. 4.2 Anmälan om bisyssla/ej bisyssla Kravet att alla anställda fyllt i blankett med försäkran om bisyssla/ej bisyssla följs inte upp av närmaste chef. Det kan inte säkerställas att anställd fyller i blanketten på nytt om förändring sker. 3 3 9 Elimineras genom att varje chef informerar om riktlinjerna för anmälan om bisyssla/ej bisyssla. Återkommande punkt på arbetsplatsträffar och dokumentation från dessa. Samtliga chefer, medarbetare och konsulter har förnyat försäkran om bisyssla/ej bisyssla. Vid godkänd bisyssla finns en motivering till beslutet. Återkommande punkt på arbetsplatsträffar och dokumentation från dessa. Samtliga chefer, medarbetare och konsulter har förnyat försäkran om oberoendeställning och jäv. Vid godkänd risk för jävsituation finns motivering till beslutet. 15-06-30 Chefer 20150831 Klart men med vissa tveksamheter vad gäller underskrift av närmaste chef. 20151231 Hanteringen av rutiner inom området hanteras numer av HR/LSF) 4.3 Försäkran om oberoendeställning och jäv Kravet att alla anställda och konsulter fyllt i blankett med försäkran om oberoendeställning och jäv följs inte upp av närmaste chef. Det kan inte säkerställas att anställd fyller i blanketten på nytt om förändring sker. 3 3 9 Elimineras genom att varje chef informerar om riktlinjerna för försäkran om oberoendeställning och jäv. 15-06-30 Chefer 20150831 Klart men med vissa tveksamheter vad gäller underskrift av närmaste chef. 20151231 Hanteringen av rutiner inom området hanteras numer av HR/LSF)

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 4.4 Miljö Dålig förståelse och engagemang bland chefer gällande ansvaret i arbetet med det landstingsgemensamma miljöledningssystemet försvårar integrering. 3 3 9 Begränsas genom att miljöansvaret tydliggörs vid utbildningar på chefsmöten, lednings- avdelnings- och enhetsmöten. Strukturerade och riktade utbildningar. Löpande uppföljning Miljöansvarig 20150831 HSF går in i landstingsgemensamma miljöledningssystemet efter sommaren vilket är något senare än ursprungligen planerat. Informationsinsatser planeras under hösten 2015. 20151231 Det har gjorts informationsinsatser under hösten men ej i den omfattning som först planerats då det inte har tagits upp på chefsmötet. Information har gått ut via chefsmejl och effekten är något svårbedömd.

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 4.5 Serviceuppdragsbeskrivning (SUB) SUB är inte känd i organisationen och används inte vid beställningar av IT-tjänster. Följande risker har identifierats: otydliga krav specifikationer leveransförväntningar uppfylls inte kostnadskontroll och uppföljning försvåras brister i dokumentation avvikelse mot leveranstider kunskapsåtervinning försvåras brister i följsamhet till outsourcingkontrakt KPI-hantering mot leverantören försvåras incitamentsstyrning i form av SLA och viten kan inte användas 3 3 9 Elimineras genom konsekvent granskning av följsamheten till SUB vid alla beställningar av IT-tjänster. Dokumentation vid beställning av ITtjänster I samband med varje ny beställning av ITtjänster. Chefer Följsamheten för HSF beställningar mot SLL IT är nu 90 procent. Av inkomna beställningar granskas 100 procent avseende kostnader leveranstid och resultat. Eftersom validering utförs på samtliga otydliga kravspecifikationer har avvikelseproblem i stort sett eliminerats.

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 4.6 Informationssäkerhet Otydliga riktlinjer, rutiner och följsamhet till lagstiftning leder till brister i informationssäkerheten som får konsekvenser för patienter och medarbetare. Förvaltningen löper risk för massmedial uppmärksamhet, ekonomiska, förtroendeskada och ekonomisk förlust vid skadestånd. Ingen medarbetare ska riskera att göra fel för att rutiner, riktlinjer och lagstiftning etcetera är otydligt beskrivet. 3 4 12 Begränsas genom att en handlingsplan för det samlade arbetet med informationssäkerhet tas fram. Det ska finnas tydliga rutiner och riktlinjer samt tydliggörande av lagstiftning. Förvaltningen bevakar omvärldshot, beroenden i nätverk och system så att säkerhetsrelaterade hot och incidenter kan förebyggas. Ansvariga för de olika delarna i arbetet med informationssäkerhet utses. Handlingsplan upprättas och ansvariga utses. Chefer och medarbetare får den utbildning och information som krävs så att informationssäkerheten säkerställs. 15-06-30 E-hälsa HSF avvaktade LSF:s handlingsplan, den erhölls i december 2015, därefter lämnades HSFs handlingsplan till LSF för vidare hantering. Några indikatorer/ kontroller har utarbetats inom området.disa utbildning har genomförts samt att HSF har påbörjat kartläggning och klassificering av HSFs informationstillgångar, vilket medför klarläggande av skyddsvärden. Informationssäkerhetsansvarig är konsult, vilket kan medföra nackdelar för kontinuitet och bevarande av kompetens inom förvaltningen. Stöd till/ bevakning och uppföljning av avdelningarna kan ej ges i tillräcklig omfattning. Ett utökat arbete med riskanalyser och sårbarhetsanalys i stödverktyget complianceportalen är tänkt att medföra en mer samlad rapporteringsbild.

Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 december 2015 HSN 1409-1181 Trafikljusmodellen i enlighet med direktiv för Stockholms läns landsting. Grönt Åtgärdat enligt plan Gult Avvikelse 20 procent, det vill säga merparten åtgärdat men vissa delar kvarstår Rött Ej åtgärdat enligt plan

1 (15) Förvaltning/Bolag: sjukvårdförvaltningen Handläggare: Mats Sternhag; VoS Anna Serrander; Invånartjänster MER ÄN BARA TRÖSKLAR 2016-01-28 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning I programmet (lättläst) som Landstingsfullmäktige beslutade den 16 mars 2010 beskrivs hur målen nås. Varje år ska förvaltningar och bolag redovisa följande indikatorer: Övergripande satsning inom HSF under 2014 rörande delaktighetsprogrammet för personer med funktionsnedsättning, Mer än bara trösklar Under första halvåret byggdes den arbetsgrupp för tillgänglighetsfrågor upp som fattades beslut om i s ledningsgrupp i enlighet med projektet Mer än bara trösklars förslag 2014. Arbetesformen förändrades under hösten då tillgänglighetsarbetet tydligare ska in verksamhetsplanen på respektive avdelning och drivas i linjen. Arbetet styrs om till att fokusera på ett inre och ett yttre perspektiv. Det inre perspektivet handhar frågan hur förvaltningen som offentlig verksamhet lever upp till Mer än bara trösklar. Det yttre perspektivet handlar om hur de kontrakterade privata vårdgivana arbetar med Mer än bara trösklar vilket ska inkluderas i den gängse uppföljningen av vårdavtal.

2 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Mål 1 Bemötande 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka medvetandet och kunskapen hos medarbetare, entreprenörer och allmänhet. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Generellt inom har under 2015 medverkat tillsammans med LSF och Trafikförvaltningen med ambitionen att revidera Mer än bara trösklar inför 2016. På grund av brist på resurser har detta tyvärr inte varit möjligt. Den version som gick ut 2015 kommer dock att gälla fram till dess att en ny version tagits fram. En anledning till ovanstående är även att LSF påbörjat arbetet med att skapa en avdelning för Hållbarhet som kommer att inkludera enheten för Social hållbarhet. Den enheten kommer sannolikt att ansvara för delaktighetsprogrammet för personer med funktionsnedsättning Mer än bara trösklar. Internt perspektiv: Den e-utbildning kring funktionsnedsättning har tagits fram i samverkan mellan LSF, HSF och Karolinska Sjukhuset som riktar sig till samtliga medarbetare inom SLL. E-utbildningen har titeln Att undanröja hinder och finns idag på Lärtorget. Utbildningen rör rådande normer ur samhälls-, organisations- och individperspektiv och är tänkt att väcka eftertanke. Utbildningen finns tillgänglig på Lärtorget men den har även lagts öppen så att den är åtkomlig för allmänheten samt leveratören av hälso- och sjukvård som har avtal med. I det interna arbetet med att öka kunskapen hos medarbetarna kring delaktighet för personer med funktionsnedsättning erbjuds alla avdelningar och enheter genomgå e-utbildningen i grupp under handledning vid APT-möten. Två enheter på förvaltningen har provat angreppssättet att använda delar av ett APT för samtal kring mångfald och delaktighet. Samtalet har letts av förvaltningens tillgänglighetsansvarig och i upplägget har gruppen tillsammans

3 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR genomfört e-utbildningen Att undanröja hinder. Detta har medfört att 86 procent av medarbetarna i dessa två enheter har genomfört e- utbildningen. Att genomföra e-utbildningen i grupp har stora fördelar i och med att frågan lyfts vidare i ett reflekterande samtal. Angreppsättet kommer att tillämpas generellt på förvaltningen under 2016. Externt perspektiv: Delatighetsprogrammet för personer med funktionsnedsättning Mer än bara trösklar och e-utbildningen Att undanröja hinder finns tillgängliga för privata leverantörer av hälso- och sjukvård på Vårdgivarguiden. medverkade i den temaeftermiddag som LSF anordnade i anslutning till internationell funktionshinderdagen den 3 december och presenterade hur tillgänglighetsarbetet bedrivs inom förvaltningen. Specifikt inom Invånartjänster Under våren 2015 fortsatte en seminarieserie på temat normkritisk kommunikation. Seminarieserien i sin helhet omfattade åtta föredrag som på olika sätt syftade till att belysa perspektiv kring normer och kommunikation, varav funktionsnedsättning var ett perspektiv. Alla medarbetare på Invånartjänster bjöds in, många deltog men långt ifrån alla. Olika aktiviteter för att öka medvetenheten och upprätthålla kunskap inom området skulle behöva planeras in kontinuerligt. Den interna arbetsgruppen som bildades på Invånartjänster i slutet av 2014 har under 2015 haft möten 1 till 2 gånger per månad. Invånartjänster har i huvudsak fyra enheter och arbetsgruppen består av representanter för de enheterna, men har bytt några deltagare under året. Gruppen har samlat och delat olika former av material (t.ex. befintliga dokument och riktlinjer, underlag från uppdrag och projekt, erfarenheter och tips på kompetensutvecklande aktiviteter), delat reflektioner kring vad tillgänglighet omfattar som begrepp samt diskuterat konkreta uppdrag och frågeställningar med bäring på tillgänglighet. Deltagarna i gruppen har också kunnat lyfta specifika frågor och kunnat ta hjälp av varandra. Det är i sammanhanget värt att nämna att Invånartjänsters verksamhet styrs av beställarna (landstingen) och att Invånartjänsters arbete begränsas av den budget som finns.

4 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR För att arbeta specifikt med tillgänglighet behövs resurser och specifikt uppdrag. Invånartjänster lämnade innan sommaren in en ansökan som till Vinnovas inom ramen för utlysningen Mångfaldslabbet. Syftet med ansökan var bland annat att kunna utveckla en integrerad metod med utgångspunkt från tre områden: användarcentrerad design, normkritik och tillgänglighet. Ansökan avslogs. På Invånartjänster har arbetet med att införa och tillämpa användarcentrerad tjänsteutveckling och design fortsatt. Tillämpning av användarcentrerade metoder planeras in i projekt och aktiviteter. Till exempel har detta skett i arbetet med införande av plattformen för Stöd och behandling har medarbetare på Invånartjänster tagit fram och genomfört en utbildning riktad till vården och användare i de landsting som planerar att tillämpa plattformen. I samband med utbildningen har Invånartjänster också spridit bland annat språkliga riktlinjer som tagits fram tidigare av redaktionen för 1177.se och UMO. SLL:s referensgrupp för tillgänglig e-hälsa har under 2015 haft två gemensamma möten. Under våren förnyades frågan om gruppens roll, och under hösten togs den frågan upp i SLL:s samverkansråd. Ett resultat av dialogen var dels ett antal förslag på uppgifter att arbeta vidare med för referensgruppen och Invånartjänster, dels ett förtydligande av att en del frågor behöver lyftas till en övergripande strategisk nivå. Utöver gemensamma möten och kontakter har medarbetare på Invånartjänster besökt förbund och använt sig av kontakter inom referensgruppen i några specifika ärenden. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om bemötande, hur många uppföljningar har gjorts avseende bemötandet samt har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: Generellt inom Alla avtal som upprättas med vårdgivare innehåller avsnitt om bemötande. Det är vårdgivarnas ansvar att följa hälso- och sjukvårdslagen som bland annat bygger på gott bemötande och respekt för individens integritet.

5 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR I Allmänna villkor som är en bilaga till avtal med vårdgivare utvecklas kraven på bemötande ytterligare genom följande skrivning: o Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Patienten och dennes närstående ska ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Hälsooch sjukvården ska i samråd med patienten effektivt behandla sjukdom eller skada, när så är möjligt. Hänsyn ska tas till varje individs speciella förutsättningar och omständigheter. Vad gäller andra avtal som inte rör hälso- och sjukvård inom Hälsooch saknas underlag att rapportera 3. Vilka åtgärder har vidtagits för att personer med funktionsnedsättning ska kunna anställas Svar: Generellt inom Tre personer med funktionsnedsättning har haft tidsbegränsade anställningar under hela 2015. Två med stöd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Anställningarna har föregåtts av sex till åtta månaders praktik. Rekryteringen har skett i samverkan med Stockholms stad, Alfa, Vägledning och IPS samt Arbetsförmedlingen. I LSF:s målformulering för 2015 finns inskrivet under domänen Attraktiv arbetsplats att SLL som organisation ska sträva emot att minst 2 procent av våra tjänster ska innehas av personer med funktionsnedsättning. I budgetarbetet efterfrågas även mål och aktiviteter knutna till hållbar utveckling och socialt ansvartagande. Delaktighetsprogrammet för personer med funktionsnedsättning Mer än bara trösklar knyter väl an till dessa områden. Specifikt inom Invånartjänster Invånartjänsters redaktion har under året ansökt om att få anställa en praktikant via SLL:s program för att rekrytera personer med funktionsnedsättning.

6 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Verksamheten har identifierat att det kan finnas en del hinder i de fysiska lokalerna bland annat (se exempel under avsnitt om fysisk tillgänglighet). Men det saknas underlag att rapportera om det är några åtgärder som genomförts kring det under året.

7 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Mål 2 Kommunikativ tillgänglighet 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka den kommunikativa tillgängligheten. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Generellt inom Tillgänglighetstrategen och en kommunikatör har skapat en tillgänglighetsguide innehållande kommunikativ och fysisk tillgänglighet på HSF:s intranät. Guiden ska fungera som en praktisk verktygslåda riktad till förvaltningen samtliga medarbetare. Den är en del av en samlad anstatts att förbättra fram för allt den kommunikativa tillgängligheten inom förvaltningen där e- utbildningen samt utbildningen av kommunikatörer i alternativa format är andra delar. Publiceras under våren 2015 när e- utbildningen är publicerad. Specifikt inom Invånartjänster Projekt: Kommunikativ tillgänglighet är på olika sätt en del i de utvecklingsprojekt som drivs av Invånartjänster. Dels med tanke på att de tjänster som projekten arbetar med syftar till att ge ökad tillgänglighet som effekt, dels utifrån att projekten planerar in aktiviteter för att arbeta med användarcentrering och tillgänglighet. Sammanfattningen nedan ger exempel på projekt som pågått under 2015: Videotelefoniprojektet är ett forskningsprojekt som finansieras av Vinnova. Det syftar till att undersöka hur sjukvårdsrådgivningen 1177 på telefon kan utvecklas med videostöd för teckenspråkiga personer. Projektet har under 2015 genomfört en skarp pilot tillsammans med 1177 på telefon. Tillgänglighet och användarcentrerad metodik är grundläggande för projektet.

8 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Plattform för stöd och behandling: under 2015 har ett införandeprojekt pågått riktat till de landsting som planerat att tillämpa plattformen i vården. I vidareutvecklingen av den tekniska plattformen har riktlinjer för webbtillgänglighet (WCAG 2.0) fortsatt att tillämpas. En extern granskning av teknisk tillgänglighet för 1177.se är beställd, och resultatet kommer 2016. Ett eget mindre test för skärmläsare genomfördes tillsammans med ett par personer hos Synskadades riksförbund under 2015 bland annat för att följa upp ett par inkomna synpunkter om problem med skärmläsare. Två filmer som togs fram i projektet om patientlagen under året syntolkades. Det var till viss del resultat efter kontakt med deltagare i referensgruppen för tillgänglig e-hälsa. (Filmerna översattes också till flera språk). Språk: o o En extern analys med fokus på språklig kvalitet och följsamhet till riktlinjer genomfördes under hösten tillsammans med redaktionen för 1177.se och UMO. Analysen identifierade ett antal problem- /förbättringsområden, t.ex. stavning vid sökning som kan ha betydelse för hur personer med till exempel dyslexi kan använda tjänsten. Flera texter och annat innehåll har också översatts till andra språk. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om kommunikativ tillgänglighet. Hur många uppföljningar har gjorts avseende kommunikativ tillgänglighet. Har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: Generellt inom I alla vårdavtal som tecknas finns en skrivning i Allmänna villkor som säger att: o Vårdgivaren ska göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar. I samtliga vårdavtal framgår tydligt att den kontrakterade vårdgivaren omfattas av samtliga styr- och policydokument som gäller i Stockholms läns landsting vilket inkluderar delaktighetsprogrammet för personer med funktionsnedsättning Mer än bara trösklar

9 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Ingen särskild uppföljning kring kommunikativ tillgänglighet har genomförts. Vad gäller andra avtal som inte rör hälso- och sjukvård inom saknas underlag att rapportera 3. Anser personer med funktionsnedsättning att den kommunikativa tillgängligheten till de tjänster som landstinget erbjuder har ökat. Svar: Specifikt inom Invånartjänster Invånartjänster har under 2015 fått olika typer av återkoppling (i och med frågor, skrivelser och dialog med förbund samt via synpunkter) som pekar på att grupper med funktionsnedsättning inte upplever att tillgängligheten ökat och att det finns en oro för tillgänglighet i och med utvecklingen av e- hälsotjänster. För befintliga tjänster genomförde Invånartjänster under 2014 nöjdhetsmätningar där bakgrundsfrågor om funktionsnedsättning fanns med. Planen har varit att utveckla denna uppföljning och på årsbasis följa upp med nya mätningar men i nuläget är det oklart kring budget och när ny mätning kan göras. Tillvägagångssätt för att undersöka frågeställningen behöver också vidareutvecklas. 4. Anser personer med funktionsnedsättning att deras möjligheter till engagemang och delaktighet i den demokratiska processen har ökat. Svar: Generellt inom Detta får anses som en Landstingsövergripande fråga. Specifikt inom Invånartjänster Arbetet med att tillämpa och införa användarcentrerad tjänsteutveckling och design har fortgått under 2015 på Invånartjänster. En principiell del i användarcentrerad tjänsteutveckling är att användargrupper ska ha möjlighet till medbestämmande och inflytande över teknikutvecklingen. Ledningen för Invånartjänster har under 2015 haft en dialog med SLL:s samverkansråd där representanter från flera olika förbund deltar. I

10 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR samband med det har Invånartjänster försökt förtydliga ramarna för sin verksamhet och utgångspunkter för samverkan med referensgruppen för tillgänglig e-hälsa. Dialogen har klargjort att mer övergripande frågor om större satsningar behöver lyftas till beställare på en strategisk nivå. Invånartjänster lämnade också ett förslag på uppgifter för fortsatt samarbete med referensgruppen för tillgänglig e-hälsa, bland annat: Målgruppssegmentering och prioritering av urvalsgrupper. Utveckla former för kravställning i samband med utveckling av tjänster. Utveckla former för rekrytering och kontakter med testpersoner i samband med utveckling av tjänster.

11 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Mål 3 Fysisk tillgänglighet 1. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om den fysiska tillgängligheten, hur många uppföljningar har gjorts avseende den fysiska tillgängligheten samt om ekonomiska regleringar har genomförts. Svar: Generellt inom Alla vårdavtal innehåller avsnitt om fysisk tillgänglighet. Under 2011 har ett arbete gjorts avseende uppföljning av fysisk tillgänglighet hos befintliga verksamheter som auktoriserades då Vårdval Stockholm infördes 2008. I detta arbete har ingått att förbereda uppsägning av avtal som inte uppfyller kraven. När nya vårdgivare ansöker om auktorisation sker regelmässigt en kontroll av den fysiska tillgängligheten innan avtal upprättas. Vårdgivaren är dessutom skyldig att anmäla om de byter lokaler vilket medför en förnyad bedömning av den fysiska tillgängligheten. har tidigare sagt upp avtal där vårdgivaren inte levt upp till inlämnad åtgärdsplan om det uppmärksamts brister i den fysiska tillgängligheten. Någon sådan åtgärd har inte varit aktuell under 2014. Under 2015 lyftes frågan kring ledsagarservice fungerar på de stora akutsjukhusen i Stockholms läns landsting. Fram för allt personer med synnedsättning har känt en oro inför besök på akutsjukhusen för att inte få hjälp med sjukhusintern ledsagning för att komma till rätt mottagning/avdelning. Den kommunala ledsagartjänsten inkluderar inte sjukhusintern ledsagning. s tillgänglighetsstrateg tog kontakt med Capio S:t Görans sjukhus, Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset för att få klarhet i vilka regler som gäller för ledsagning sjukhusinternt:

12 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Sjukhusintern ledsagning för personer med funktionsnedsättning som söker vård Sjukhusintern ledsagning för personer med funktionsnedsättning som besöker inneliggande patient på sjukhuset Resultat: Endast Nya Karolinska Universitetssjukhuset har ledsagning inskrivet i driftsavtalet Capio S:t Göran, Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge och Solna säkerställer sjukhusintern ledsagning via vaktmästeriet interntransport och gör ingen skillnad om personen själv är patient eller om personen ska besöka inneliggande patient. Finns tillgång till Röda Korsvärdinnor kan de utföra tjänsten om det medför en snabbare handläggning. Även Södersjukhuset säkerställer sjukhusintern ledsagning via vaktmästeriet interntransport men skiljer i service på om personen själv är patient. Avser personen besöka inneliggande patient erbjuder man samma service i mån av tid. 2. Har samverkan med andra samhällsaktörer ökat. Svar: Generellt inom har ett regelbundet nära samarbete med handikapp- och pensionärsorganisationerna i Stockholms län i from av ett Samverkansråd med nio möten under året. Samverkansrådet består av: Handikapporganisationerna HSO: 5 ordinarie, 2 ersättare DHR: 1 ordinarie, 1 ersättare SRF: 1 ordinarie, 1 ersättare Pensionärsorganisationerna PRO: 2 ordinarie SPF: 2 ordinarie SPRF: 1 ordinarie SKPF: 1 ordinarie

13 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR sjukvårdsnämndens förvaltning företräds av sjukvårdsdirektören eller vid förfall dennes ersättare samt av tjänstemän som förvaltningsledningen utsett. Samverkansrådet har haft tio sammanträden under 2015. 3. Har fysiska hinder eliminerats så att personal med funktionsnedsättning har kunnat anställas. Svar: Generellt inom förvaltningen har lokaler med mycket god fysisk tillgänglighet och ser inget hinder för ytterligare anpassning i individuella fall för att öka tillgängligheten. Specifikt inom Invånartjänster Det saknas underlag att rapportera om det finns några fysiska hinder som åtgärdats under året. Men verksamheten har identifierat att det kan finnas en del hinder i lokalerna, bland annat: det saknas hörslinga ett en del utrustning är placerade högt och inte går att komma åt om en person har svårt att nå upp, till exempel kom-och-gå-datorer, dator för att registrera besökare i receptionen, mikrovågsugnar och kaffemaskiner. det saknas dörröppnare vid entréer i och med en renovering som pågått i byggnaden under året har en del medarbetare på Invånartjänster med astma/allergi/överkänslighet haft svårt att vistas i lokalerna. En mätning av luften gjordes i samband med det men problemen fortsatte under renoveringsperioden. Med tanke på situationen kunde medarbetarna tidvis inte genomföra sitt jobb på plats i invånartjänsters lokaler.

14 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Utifrån svaren på ovanstående frågor anser ni att ni har metoder och verktyg för ett systematiskt arbete? Indikator: Andel av landstingets förvaltningar och bolag som infört metoder och verktyg för systematiskt arbete. Verktyg och metoder för systematiskt arbete innebär att verksamheten uppfyller beskrivningen i programmet gällande områdena bemötande, kommunikativ tillgänglighet och fysisk tillgänglighet Nivå Ja Delvis Nej Kryssa i på vilken nivå verksamheten har metoder och verktyg enligt angiven beskrivning. Metoder och verktyg finns och används av alla delar av arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar Metoder och verktyg finns och används för vissa delar av arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar X Inga metoder och verktyg finns för systematiskt arbete inom de tre målområdena i Mer än bara trösklar

15 (15) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Tillgänglighet Att göra informationen tillgänglig betyder att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med och ta del av myndighetens information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten. Att göra lokalerna tillgängliga betyder att personer med funktionsnedsättning ska kunna besöka en myndighet samt ta del av och delta i verksamheten där. Lokalerna ska också fungera som arbetsplats för personer med funktionsnedsättning. Ibland sker förändringar inom tillgänglighetsområdet till exempel nya standarder, regler och lagar samt ny kunskap. På Myndigheten för delaktighet (F d Handisam) webbplats, www.mfd.se, hittar du de senast uppdaterade riktlinjerna. Läs mer i Riktlinjer för tillgänglighet, Riv hindren

1(1) Finanspolicy - 4.2 Specifik rapportering Bilaga F6 Förvaltningar och bolag ska i samband med varje bokslut enligt gällande anvisningar speciellt rapportera: valutaexponering överstigande motsvarande 2 mkr samtliga förskottsbetalningar bankgarantier avseende förskottsbetalningar AB SLL Internfinans är slutmottagare av ovanstående rapportering och skall tillse att denna används i den finansiella riskhanteringen, inkluderat att bevaka och följa upp eventuella koncernövergripande limiter behandlade i övrigt i finanspolicyn. AB SLL Internfinans ska löpande rapportera efterlevanden av sin egen styrdokumentation till AB SLL Internfinans styrelse. Namnge blanketten enligt följande "Bilaga F6 uppföljning finanspolicy enhetens namn.xls". Förv/Bolag 1500 Period 1512 Aktualitet AC Valutaexponering överstigande motsvarande 2 mkr SEK Formelfält! Formelfält Formelfält! Datum för avtal Likviddatum - Egna noteringar - Egna noteringar Valuta (då exponering (=betalnings-datum) Belopp i utländsk valuta Belopp i SEK Kommentar uppkommer) [om flera, dela upp på Säkrat Exponering - Exponering - flera rader] Exponering belopp Säkring UB Valuta-kurs Exponering Säkrat belopp Säkring Investering/Drift Leverantör EUR 0 9,190 JPY 0 0,070 USD 0 8,457 NOK 0 0,956 GBP 0 12,462 OVR 0 1,000 0 0 0 0 0 Summa --- --- --- --- 0 --- 0 0 0 --- --- --- I det fallet valutaexponering härrör sig från flera betalningar som förfaller på olika likviddagar ska dessa delas upp i flera poster, per datum de förfaller. Om exponeringen gäller olika kontrakt bör detta också klargöras i kommentarsfältet. Om flera rader behövs, markera valfri rad i formuläret och klicka på infoga - rader i menyraden. Valutakurs per bokslutsdagen. Även belopp med förfall längre fram än ett år ska rapporteras. Valutakurs per bokslutsdagen. Kontaktpersoner AB SLL Internfinans Anders Galmén 737 42 67 Jonas Ahlsén 073-746 56 20

1 (9) Förvaltning/Bolag: sjukvårdfövaltningen 2016-01-18 ÅRSBOKSLUT 2015 Frågeformulär avseende uppföljning av landstingets Upphandling och Inköp år 2015 Frågeformuläret syftar till att besvara hur förvaltningar/bolag arbetat med upphandling under året. 1. Upphandlat år 2015 Här avses annonserade upphandlingar som avslutats under år 2015, det vill säga där tilldelningsbeslut fattats. Avrop, beställning och förnyad konkurrensutsättning på föregående års ramavtal tas inte med. Upphandlingsvärdet avser det sammanlagda avtalsvärdet, inklusive optionsår. Mkr betecknar miljoner kronor. 1.1. Ange antalet upphandlingar över 505 800 kr (det vill säga gränsen för direkt-upphandling) för LOU samt det totala upphandlingsvärdet för dessa. Särskilj egna upphandlingar, samordnade upphandlingar och de upphandlingar som Ni gett SLL Upphandling i uppdrag att utföra. De verksamheter som går under LUF anger upphandlingar över 939 342 kr (det vill säga gränsen för direktupphandling). Upphandlingar över 505 800 kr för LOU samt 939 342 kr för LUF år 2015 Upphandling Antal upphandlingar, totalt Egna upphandlingar Samordnad upphandling Uppdrag till SLL Upphandling 6 557 Totalt upphandlingsvärde (mkr) Samordnad upphandling är när två eller flera nämnder/styrelser eller bolag gemensamt anskaffar varor och tjänster av samma slag. Den part som genomför den samordnade upphandlingen redovisar denna i enkäten. Eventuella kommentarer till fråga 1.1: Bilaga F7 Uppföljning upphandling och inköp.docx

2 (9) ÅRSBOKSLUT 2015 1.2. Ange antalet direktupphandlingar och det totala upphandlingsvärdet för dessa. Antal direktupphandlingar och upphandlingsvärde år 2015 Upphandling Antal Totalt upphandlingsvärde (mkr) Mellan 100 000-505 800 kr för LOU och 939 342 kr för LUF Över 505 800 kr för LOU och 939 342 för LUF med synnerliga skäl Eventuella kommentarer till fråga 1.2: 2. Miljöprogram och uppförandekod 2.1 I hur många upphandlingar (exklussive direktupphandlingar) där avtal har tecknats år 2015 har landstingets miljöprogram beaktats? Avser upphandlingar över 505 800 kr för LOU och 939 342 kr för LUF. Upphandlingar där landstingets miljöprogram beaktats år 2015 Antal upphandlingar, totalt Egna upphandlingar Samordnad upphandling Uppdrag till SLL Upphandling 6 2.2 I hur många av de av fullmäktige beslutade prioriterade områdena har krav ställts på landstingets uppförandekod? De prioriterade områdena är instrument och rostfria sjukvårdsartiklar, operation och engångsmaterial, handskar, sprutor och kanyler, förbandsartiklar, textilier. Upphandlingar där krav ställts på landstingets uppförandekod år 2015 Antal upphandlingar, totalt Egna upphandlingar Samordnad upphandling Uppdrag till SLL Upphandling

3 (9) ÅRSBOKSLUT 2015 2.3 Antal övriga upphandlingar där krav ställts i på uppförandekod utöver de av fullmäktige prioriterade områdena Upphandlingar där krav uppförandekod utöver prioriterade områden år 2015 Antal upphandlingar, totalt Egna upphandlingar Samordnad upphandling Uppdrag till SLL Upphandling 6 Vilken uppförandekod har använts? 2.4 Antal genomförda uppföljningar av uppförandekoden: a) Antal uppföljningar som lett till åtgärd: aa) Om det lett till åtgärd, beskriv denna: 3. Avtal 3.1 I vilken utsträckning utnyttjar Er verksamhet samordnade upphandlingsavtal? Alltid Ofta Sällan Aldrig Om svar sällan eller aldrig, ange orsak: 4. Använder ni elektroniska beställningssystem? Ja Nej A) Om ja, vilket system används: Clock Work Annat Om annat ange vad:

4 (9) ÅRSBOKSLUT 2015 B) Om nej, finns planer på ett införande? Ja Nej Kommentar: 5. Kvalitet i upphandlingsarbetet 5.1 I mars 2010 antog landstingsfullmäktige en ny upphandlingspolicy. Finns det en dokumenterad lokal upphandlingspolicy som följs? Finns det en dokumenterad och standardiserad upphandlingsprocess som följs? 2014 2015 2014 2015 Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Eventuella kommentarer till fråga 5.1: 6. Upphandlingsstrategi 6.1 I vilken utsträckning har en upphandlingsstrategi innehållande riskanalys och kvalitetssäkringsmoment upprättats? Gäller upphandlingar över 505 800 kr för LOU och 939 342 kr för LUF. Upphandlingsstrategi Egna upphandlingar Samordnad upphandling Uppdrag till SLL Upphandling Antal med genomförd och dokumenterad upphandlingsstrategi Antal upprättade strategier innehållande dokumenterad riskanalys och kvalitetssäkringsmoment Eventuella kommentarer till 6.1: I processen för upphandling ingår alltid riskanalys och kvalitetsäkringsmoment. "Upphandlingsstrategi" såsom benämning på dokument används i förekommande fall av SLLU.

5 (9) ÅRSBOKSLUT 2015 7. Uppföljning 7.1 Har ni en organisation som säkerställer aktiv uppföljning av ingångna avtal? Ja Beskriv denna: Uppföljning av avtal avseende hälso- och sjukvård är en huvuduppgift för. På förvaltningen finns mer än 100 avtalshandläggare som använder en stor del av sin arbetstid till uppföljning. HSF har över 2000 avtal med leverantörer av hälso- och sjukvård. Samtliga dessa följs upp enligt metoder som är utformade för resp. vårdområde. Nej Om nej, ange varför? 7.2 Genomför ni seriositetskontroller via skattemyndigheten under pågående avtalsperiod? Ja Nej Om nej ange varför: 7.3 Följer ni regelmässigt upp avtal ekonomiskt under pågående avtalsperiod? Ja Nej Beskriv om ni gör annan regelmässig uppföljning av avtal: Avtal avseende hälso- och sjukvård följs upp för att verifiera att de beställda vårdtjänsterna levereras enligt avtal samt att de håller den kravställda kvaliteten. 7.4 Hur många avtal (till exempel serviceavtal och försörjningsavtal, med försörjningsavtal avses städning, mat och tvätt) har ni följt upp ekonomiskt

6 (9) ÅRSBOKSLUT 2015 under år 2015? Avser avtal med årligt avtalsvärde över 2,0 mkr för LOU och LUF. Hur många sådana avtal har ni totalt? Antal avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU och LUF Antal avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU och LUF, som följts upp ekonomiskt Se punkt 7.1 7.5 Hur många avslutade avtal (till exempel serviceavtal och försörjningsavtal, med försörjningsavtal avses städning, mat och tvätt) under 2015 har följts upp avseende villkor i avtalet? Avser avtal med årligt avtalsvärde över 2,0 mkr för LOU och LUF. Hur många sådana avtal har avslutats under året? Antal avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU och LUF, som avslutats under år 2015 Antal avslutade avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU och LUF, som följts upp avseende villkor i avtalet Antal avslutade avtal med högre värde än 2,0 mkr, LOU och LUF, utan särskilda villkor i avtalet Avtal avseende hälso- och sjukvård följs upp för att verifiera att de beställda vårdtjänsterna levereras enligt avtal samt att de håller den kravställda kvaliteten.

7 (9) ÅRSBOKSLUT 2015 8. Små och medelstora företag 8.1 Har förfrågningsunderlag anpassats så att små företag har möjlighet att delta i det konkurrensuppsökande skedet? Gäller upphandlingar över 505 800 kr för LOU och 939 342 kr för LUF. Definition: små företag har färre än 50 anställda och bedöms vara fristående företag, det vill säga företag som inte bedöms ägas till större delen av annat företag. Ja a) Antal upphandlingar där förfrågningsunderlaget anpassats: 5 aa) På vilket sätt har förfrågningsunderlaget anpassats? Kraven avseende ekonomi samt teknisk förmåga och kapacitet har utformats så att små företag haft möjlighet att lämna anbud. aaa) Antal små företag som erhållit avtal? 20 Nej Ange varför: 9. Medarbetarstatistik Här anges hur många genomsnittligt antal årsarbetare (ej personer) som arbetar med inköp (beställning/avrop) respektive upphandlingar. Beräkning av genomsnittligt antal framgår av Anvisningar årsbokslut 2015. (OBS! Om en medarbetare i sin tjänst till viss del har att upphandla/göra inköp så uppskattar Ni hur stor respektive del är). De som avropar ute i vården skall ej tas med här. Upphandlare Inköpare (beställning/avrop) 2014 2015 2014 2015 Antal heltidstjänster: 0,2 0,2 Eventuella kommentarer till fråga 9:

8 (9) ÅRSBOKSLUT 2015 10. Överprövningar Överprövningar 10.1 Ange antal unika överprövningsmål (så kallade målnummer, det vill säga flera parallella mål med olika leverantörer avseende samma upphandling) med lagakraftvunna domar under år 2015 där SLL fått rätt. SLL har fått rätt och ärendet har blivit: - avslaget - avskrivet - återkallat 2014 2015 2014 2015 2014 2015 Antal: 6 3 1 1 0 0 10.2 Ange antal unika överprövningsmål (så kallade målnummer) med lagakraftvunna domar under år 2015 där anbudsgivaren fått rätt eller där domstolen dömt att upphandlingen ska göras om. SLL har ålagts att: göra en rättelse göra om upphandlingen 2014 2015 2014 2015 Antal: 1 0 0 1 Eventuella kommentarer till fråga 10:

9 (9) ÅRSBOKSLUT 2015 11. Ökad eller minskad konkurrens vid upphandling Mäter ni om konkurrensen vid upphandling förändras mellan åren? Till exempel genom att mäta antalet anbud per upphandling. Ja Nej Om nej ange varför: Om ja ange hur ni mäter: Vi räknar antalet anbud och jämför med situationen förra gången motsvarande upphandling genomfördes (ligger ofta 5-7 år bakåt i tiden för vårdupphandlingar). Uppgiftslämnare och kontaktperson: Resultatenhet Kontaktperson E-postadress Telefonnummer Hälso-och Peter Ölund peter.olund@sll.se 12313221

Uppföljning av väntetider inom den specialiserade vården i december 2015