RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET. Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2012-11-01

RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2012-11-01

Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund, Lunds kommun PÄ 37/2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund har utarbetat detta ramprogram. Region Skåne, Akademiska Hus och Lunds universitet har deltagit i arbetsprocessen. I arbetet med programförslaget har följande deltagit: Astrid Avenberg Rosell, planarkitekt, SBK Anna Andersson, trafikplanerare, SBK Ingela Lyberg Andersson, Region Skåne Alice Lindström, Region Skåne Mats Olsson, konsult Region Skåne Bengt Keyser, Akademiska Hus Ingrid Gustavsson, Akademiska Hus Åsa Bergenudd, Lunds universitet Ole Kasimir, planchef, SBK Henrik Borg, stadsantikvarie, SBK Cecilia Hansson, översiktsplanechef, SBK Annelie Håkansson, arkitekt, SBK Christian Rydén, trafikplaneringschef, SBK Lisa Östman, landskapsarkitekt, SBK Johanna Wittenmark, planarkitekt, SBK Tora Åsling, landskapsarkitekt, SBK Samråd har under utarbetande av programmet genomförts med: Allhelgona församling Miljöförvaltningen Räddningstjänsten Syd Tekniska förvaltningen Va-syd Underlag för programarbetet: Fastighetsutvecklingsplan för SUS Malmö och Lund, Region Skåne och White arkitekter, Trafikutredning för sjukhusområdet, Tyréns. Campusutvecklingsplan, Lunds universitet, Akademiska Hus och Sydväst Arkitektur och Landskap. Illustrationsmaterial och bilder: Stadsbyggnadskontoret i Lund, White arkitekter, Juul I Frost arkitekter, Bergslagsfoto, Arrow m fl. Omslagsbild: Bergslagsfoto, maj 2012. Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 4 1.3 Sammanfattning 5 1.4 Kunskapsstråket 7 2. Utvecklingsstrategier... 12 2.1 Region Skånes hälso- och sjukvård på sjukhusområdet i Lund 12 2.2 Lunds universitets forskning och utbildning inom södra universitetsområdet i Lund 14 3. Programförslag... 16 3.1 Stadsbyggnadsidé Vision 16 3.2 Beskrivning av de primära stråken och platserna 23 3.3 Delområden - Bebyggelse och funktioner 33 3.4 Trafik 62 3.5 Tekniska frågor 70 4. Genomförande... 73 4.1 Etappindelning 73 4.2 Ansvarsfördelning 73 5. Konsekvenser... 76 5.1 Behov av miljöbedömning 76 5.2 Hälsa och säkerhet 76 5.3 Sociala konsekvenser 80 5.4 Konsekvenser för kulturmiljö och stadsbild 81 6. Planeringsförutsättningar... 82 6.1 Nuläge bakgrund 82 6.2 Tidigare ställningstaganden 83 6.3 Pågående planering och projekt i omgivningarna 85 6.4 Kulturmiljö Historik Arkeologi 86 6.5 Trafiksystem 92 6.6 Service 94 6.7 Grönstruktur 95 2 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

1 Inledning 1.1 Bakgrund Sjukhusområdet i Lund och södra universitetsområdet ligger intill eller strax utanför den medeltida stadskärnan, i den norra delen av den centrala staden. Region Skåne och Akademiska Hus är de två stora markägarna. Region Skåne och Lund universitet/akademiska Hus har båda inkommit med ansökan om plan. Båda verksamheterna arbetar med långsiktiga planer. Region Skåne har tagit fram en långsiktig fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdena i Lund och Malmö. Lunds universitet och Akademiska Hus arbetar med ett långsiktigt program för hela universitetsområdet i Lund, Lunds universitets Campusplan. Lunds Kommun har ett pågående arbete med Kunskapsstråket vilket programområdet är en del av. Den planerade spårvägen är också en del av denna utveckling. Programområdets avgränsning Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 3

Inledning 1.2 SYFTE Ramprogrammets syfte är att konkretisera visionen om Kunskapsstråket inom södra universitetsområdet och sjukhusområdet i Lund. Avsikten är att klarlägga områdets struktur och redovisa kommunens mål som underlag för en långsiktig och hållbar stadsutveckling samt att visa hur denna del av Kunskapsstråket bör utvecklas för att programområdet och hela Kunskapsstråket ska vinna på utvecklingen. Ramprogrammet ligger till grund för kommande detaljplaner inom programområdet. Avgränsningen är geografisk utifrån Kunskapsstråkets delar samt områdets två stora aktörers geografiska koppling. Sjukhusområdet består av Region Skånes sjukvårdsproduktion men också av universitetets medicinska fakultets forskning och utveckling. Verksamheterna är integrerade och vissa byggnader är sammanbyggda. Programområdet med omgivningar i Kunskapsstråket Programarbetet är exploateringsförberedande och utreder förutsättningarna för att utveckla bebyggelsen inom sjukhusområdet och Södra universitetsområdet i ett långt perspektiv (15-30 år). 4 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Inledning 1.3 Sammanfattning Visionen för programområdet är en levande stadsdel med tät bebyggelse, mycket folk, god service och stadsrum i sekvenser kopplade till Lunds innerstad. Den viktigaste noden inom programmet är hållplats Universitetssjukhuset. Huvudstråket är Kunskapsstråket som sträcker sig genom detta programområde, genom Helgonabacken och längs Sölvegatan. Det tvärgående stråket, Sjukhusstråket, binder ihop noden med huvudstråket. Sjukhusstråket är sjukhusområdets framsida med huvudentré och akutentréer. Längst dessa två stråk och vid denna nod kommer flest människor att röra sig och mötas i programområdet. Det innebär att det är dessa som ska prioriteras i den rumsliga och arkitektoniska utformningen. Intensiteten i stråken varierar och bestäms av hur tätt entréer ligger längs stråken. Byggnader och deras entréer ska vända sig mot stråken och ha lokaler i öppna bottenvåningar och service som vänds utåt. Kommersiell service ska vändas ut mot gatorna och samlas vid noderna, framför allt vid spårvagnshållplatser. Sölvegatan med sina alléer är det viktigaste gröna stråket och Helgonabacken är den viktigaste parken. Kunskapsstråket leder genom båda. Programmet beskriver delområde för delområde hur avvägningen har gjorts mellan bevarandet av byggnader och miljöer och verksamheternas behov av att utvecklats. Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet har funnits i Lund sedan 1768 respektive 1666. Områdets karaktär och struktur är präglad av dessa verksamheter och hur de har utvecklats genom århundrandena.visionen är att skapa en integrerande bebyggelsestruktur genom att programområdet ska kompletteras med fler funktioner. Universitetssjukhuset och Lunds universitet ska bli mer integrerade delar av staden. Universitetet har utvecklats från Universitetsplatsen ända ut till dagens LTH i ett stråk genom programområdet. Universitetssjukhuset har succesivt förflyttat sin verksamhet från söder mot norr genom området allt eftersom nya krav har ställts på lokalerna. Många av de lokaler som varit svåranvända för sjukhusverksamhet har tagits över och utvecklats av universitetet. Det finns en sammanvävning av dessa verksamheters funktioner och lokaler som skapar en unik kultur- och läromiljö. Region Skåne har utvecklats en fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdet i Lund. I den finns en ny grundläggande idé om en öst-västlig utvecklingsriktning för sjukhuset. Den nya bebyggelsen ska koncentreras kring de centrala delarna med Centralblocket i mitten. Detta nya öst-västliga angreppssätt, kombinerat med en Överst: Sjukhuset och universitetet utvecklas parallellt och tillsammans Näst överst: Entré mot Sölvegatan Näst underst: Visionsbild sjukhusområdet, White arkitekter Underst: Skyway över Klinikgatan Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 5

Inledning Programområdet, planerad spårsträckning, Kunskapsstråket, Sjukhusstråket, hållplatserna/noderna och Helgonabacken. funktionell och effektiv bebyggelsestruktur, som ger goda möjligheter att långsiktigt säkerställa genomförandet av de investeringar som Regionen avser göra inom sjukhusområdet. Den nya spårvägs- och bussterminalen vid sjukhuset ingår i ett nytt stadsutvecklingsområde med ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset. Bebyggelsekoncentrationen inom sjukhusområdet innebär att de äldre byggnaderna i söder på sikt kan lämnas för annat än vårdverksamhet. Här kan blandade funktioner ta över t ex konferenslokaler, undervisningslokaler och bostäder. Lunds universitet står inför en stark utbyggnad. Under den närmaste 20-årsperioden kommer universitetet att utveckla två forskningsanläggningar för internationell spetsforskning. Här behövs attraktiva miljöer för såväl utbildning, forskning och innovation som för boende, studentliv och stadsliv. Lunds universitet och Akademsika Hus har tagit fram en långsiktig plan. Strategierna är att; skapa möten och utveckling med funktionsmix, använda grönska som stadsbyggnadselement, stärka Kunskapsstråket och tvärstråk, integrera med strategisk förtätning, vitalisera med täta och aktiva stadsrum, hushålla med mark samt samverka med staden. Lund är i en dynamisk utvecklingsfas med fokus på att skapa ännu bättre förutsättningar för stadens verksamheter med hållbara transporter. Här är utvecklingen av Kunskapsstråket och spårvägen vik- 6 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Inledning tiga pusselbitar. Det är ett gemensamt arbete mellan kommunen och fastighetsägarna i området i att skapa en mer dynamisk och stimulerande stadsmiljö för att öka både stadens och verksamheternas attraktivitet och utvecklingspotential. 1.4 Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan på stadsmiljöer som främjar kunskapsutbyte. Det är en global trend att universitetsstäder världen över försöker utveckla sig för att skapa de mest kreativa och innovativa miljöerna och därmed locka de bästa studenterna och största forskningsanslagen. Lund har här en unik position dels med sin långa historia som akademiskt centrum och sin lokalisering i Öresundsregionen. Dels med den storslagna satsningen på två världsunika forskningsanläggningar ESS och MAX IV. Lund i Öresundsregionen För att vara rustad för en framtida regional utveckling arbetar Lund och Malmö i nuläget på en gemensam Strukturplan för utvecklingen av de två städerna och mellanliggande orter. Även med projektet Spårvägar i Skåne har Lund tillsammans med Helsingborg och Malmö en gemensam pågående satsning för förbättrad hållbar kollektivtrafik i regionen. Visionsbild för Malmö - Lund Strukturplan, Lunds kommun och Malmö stad Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 7

Inledning Visionsbild för LUND NE / Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Lund NE och spårvägen Kunskapsstråket ingår i Lunds största utvecklingsprojekt Lund NE, där Kunskapsstråket är kopplingen mellan Lunds historiska centrum och Brunnshögs nya utvecklingsområden. Den planerade spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad. Första utvecklingsetappen är planerad till sträckningen Lund C - Science Village och ESS. Regionens största arbetsplats Lund har en unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag i ett brett område från Lunds innerstad mot Brunnshög. Inom Kunskapsstråket finns ca 25 000 arbetsplatser och 40 000 stu-denter. Området är idag regionens största arbetsplats för kunskapsbaserade verksamheter. Med de nya forskningsanläggningarna ESS och MAX IV, kommer Lund som kunskaps- och innovationscentrum få ytterligare internationell tyngd. Förhållningssätt Hållbarhet och kunskapsdelning Kunskapsstråket ska med hållbar stadsutveckling förädla områdets unika kunskapsmiljöer genom att koncentrera förtätning och öppna upp verksamheter längs tydliga stråk och noder. Målet med Kunskapsstråket är att utveckla dessa kunskaps- och innovationsmiljöer som en mer integrerad del av stadsstrukturen. 8 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Inledning LUND NE / Kunskapsstråket Strukturplan, SBK Lund Ett gemensamt arbete Kunskapsstråket största fastighetsägare och huvudsakliga aktörer är Region Skåne, Lunds universitet, Akademiska Hus, Medicon Village och Ideonområdets fastighetsägare. Parallellt och i nära dialog med kommunen arbetar fastighetsägare och aktörer med sina respektive utvecklingsplaner. Stadsbyggnadskontoret arbetar med att skapa en plattform för kunskapsdelning och utveckling, där Strukturplanen, som övergripande styrdokument för helheten är det första steget och underlag för denna dialog. Strukturplanen är robust och de övergripande stadsbyggnadsstrategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i delområdenas ramprogram, detaljplaner och projekt. Områdets geografiska läge, storlek och verksamheternas betydelse både för Lund som stad och Öresundsregionen, ställer krav på gemensamma målbilder och beslut för att säkra en god utveckling av Kunskapsstråket under lång tid framöver. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 9

Inledning Helhet Den planerade spårvägens fyra hållplatser längs Kunskapsstråket kommer med kopplingar till befintliga och nya stadsrum, att utgöra strategiska mötesplatser inom delområdena. Kunskapsstråkets delområden är södra universitetsområdet, sjukhusområdet, norra universitetsområdet samt Ideon och Medicon Village. Lund NE Kunskapsstråket förbinder Lunds centrala delar med Brunnshögs nya utvecklingsområden. Den planerade spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad. Noder och stråk Spårvägens hållplatser blir delområdenas viktigaste noder. Tillsammans med nya och befintliga stadsrum kopplas Kunskapsstråkets noder samman till ett stråk med varierad och levande stadsstruktur med ett finmaskigt gång- och cykeltrafiknät. Influensområden Kunskapsstråkets delområden är omgivna av flera stora trafikbarriärer och homogena bostadsområden som utgör viktiga parametrar i utvecklingen till levande, mer stadsmässiga miljöer. Delområden Kunskapsstråket löper genom ett historiskt spektrum av kunskapsmiljöer från Lunds historiska centrum till Ideons innovationsmiljöer. Denna variation utgör förutsättningen för utvecklingen av Kunskapsstråket. LUND NE / Kunskapsstråket, illustrationsplan Stadsbyggnadskontoret Lund 10 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Inledning Stadsbyggnadsstrategier Stadsbyggnadsstrategierna anger hur den fysiska planeringen ska bidra till att förverkliga visionen. Strategierna kan tolkas och översättas till en lång rad specifika projekt. Strategierna underlättar för prioritering och att samla och optimera kraft och investeringar. De övergripande strategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i program, planer och projekt. Koppla Kunskapsstråket kopplar Lund centrum med den nya stadsdelen Brunnshög. Genom att identifiera viktiga stråk och kopplingspunkter i och mellan delområden och influensområden, kan viktiga funktioner och stadsrum bindas samman till en mer genomsläpplig, finmaskig stadsstruktur, där grönstrukturen, liksom gång och cykelnätet tydliggörs. Skapa noder Längs Kunskapsstråket ska ett antal noder med strategisk betydelse utvecklas. Genom att koncentrera utveckling och förtätning längs specifika stråk och noder skapas en tillväxtpotential. Nodernas innehåll och struktur ska underbygga visionen om Kunskapsstråket som varierade och attraktiva stadsmiljöer. Spårvägens hållplatser blir delområdenas viktigaste noder. Förtäta Genom att förtäta enligt områdenas olika förutsättningar skapas intressanta och unika miljöer med stark identitet. Kunskapsstråket ska vara en heterogen kontrastrik miljö, och innehålla många funktioner, service och bostäder. Blanda Genom att tillföra service och bostäder ges förutsättningar för att utveckla de i nuläget homogena delområdena. Genom att i kombination med långsiktiga projekt även skapa möjlighet till mer temporära initiativ, möjliggörs en snabbare uppstart av områdets utveckling. Förädla Planeringen ska utgå från det unika i varje delområde och utnyttja potentialen i varje nytt projekt, i relation till en omgivande kontext och behov. Det ska konsekvent arbetas för att skapa nya och utveckla befintliga kvalitativa stadsrum och byggnader. Parker och grönområden ska vara tillgängliga för alla och förädlas som rekreationsområden. Öppna upp Genom att öppna upp funktioner i anslutning till isolerade institutionsbyggnader, t ex genom etableringen av öppna laboratorier och inkubatorsfunktioner, kan staden bjudas in. Ny bebyggelse ska rikta entréer och öppna delar av verksamheten mot prioriterade stråk och noder. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 11

Näringsliv och industri Genom integration av näringsliv och industri i samarbetet mellan sjukvårdens kliniska verksamhet och forskning och utbildning skaverksamheternas utvecklings- 2behov och strategier Programområdet har två stora fastighetsägare; Region Skåne och Akademiska Hus. De primära verksamheterna i Region Skånes lokaler är Region Skånes hälso- och sjukvård och i Akademiska Hus lokaler är det primärt Lunds universitets verksamheter. Bägge dessa verksamheter utvecklas och lokalerna behöver anpassas till detta. 2.1 Region Skånes hälso- och sjukvård på sjukhusområdet i Lund Region Skåne står inför omfattande investeringar till följd av att stora delar av vårdlokalerna i Malmö och Lund inte uppfyller kraven för modern sjukhusvård. Hälso- och sjukvården Inom sjukhusområdet i Lund bedrivs i huvudsak högspecialiserad hälso- och sjukvård. Högspecialiserad vård är avancerad med kompetenskrävande medicinsk personal och medicinsk utrustning. Verksamheter och funktioner är i behov av varandra strategiskt sammankopplade. Sjukhuset består av olika fysiska byggnader som har behov av att bindas samman med hjälp av trappor, hissar, skyways i kommunikationsstråk. Ovan: Universitetssjukhuset i Lund, Bergslagsfoto maj 2012 Nedan: Centralblockets huvudentré Region Skånes mål för sin verksamhet framöver är att en större del av vården behöver finnas nära befolkning och patienter. Det kan ske genom att bygga ut den avancerade hemsjukvården och satsa på fler mobila enheter för bland annat uppsökande verksamhet. Region Skåne planerar att den specialiserade öppenvården i större utsträckning ska bedrivas utanför sjukhuset. Forskning och utbildning Den skånska hälso- och sjukvården är djupt integrerad med forskning och utbildning. Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har Biomedicinskt centrum (BMC) på sjukhusområdet i Lund. Anläggningen innehåller forskningslaboratorier samt lokaler för undervisning och administration. Universitetet Medicinska Fakulteten har förutom verksamhet i BMC, verksamhet fördelat på de olika klinikerna inom sjukhuset. Det lokalmässiga sambandet, fysisk närhet och god logistik mellan sjukvårdens kliniska verksamhet och den kliniska forskningen är en förutsättning för att utveckla vården. 12 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

pas ett fullvärdigt Triple Helix kluster (en modell för att beskriva samspelet mellan politik /samhälle, forskning och näringsliv). Även här har den fysiska närheten och logistiken en avgörande betydelse för skapa utväxling i form av innovationer, nya företag och nya arbetstillfällen i regionen. Sjukhusområdet en del i staden Ett sjukhusområde ska kunna utvecklas för att lösa sin viktiga samhällsuppgift. Området är också en central och viktig del av staden. Planeringen och utvecklingen av ett sjukhusområde måste därför ske i samarbete och i nära samförstånd med stadens egen planering. För staden är det viktigt att komplettera delar av sjukhusområdet med kommersiella lokaler som kan ge service till besökare på sjukhuset sam-tidigt som de blir ett komplement till övrigt serviceutbud i staden. Fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdens i Lund Fastighetsutvecklingsplanen (FUP) för sjukhusområdet i Lund utgör en god grund för kommande arbete med att utveckla och förnya bebyggelse och struktur på sjukhusområdet i Lund. I arbetet med Regionens fastighetsutvecklingsplan och kommunens ramprogram har utvecklats en ny grundläggande idé om en öst-västlig utvecklingsriktning för sjukhuset. Historiskt har utbyggnaden skett norrut efter hand som sjukhuset behövt bygga nytt och så skedde fram till beslutet om att bevara Seminariebyggnaden som därmed kom att utgöra gräns mot norr. I söder begränsas möjligheterna av äldre bebyggelse med stora kulturmiljövärden och som kan fungera för annan verksamhet än vård. Sjukhusets utbyggnadsområde Sjukhusbebyggelsen kan i framtiden i första hand växa vidare i en öst-västlig riktning med Blocket i centrum. Förslaget innebär en rivning av ett flertal äldre byggnader som på sikt inte är anpassningsbara eller lämpliga för vårdverksamhet. Den nya bebyggelsen koncentreras till de centrala delarna av Centralblocket. En ny, sammanhängande vårdbyggnadsstruktur skapas, direkt kopplad till de delar av Blocket som bedöms kunna nyttjas vidare under längre tid. (citat ur Regionens Fastighetsutvecklingsplan 2011 09 09) Detta nya öst-västliga angreppssätt, kombinerat med en funktionell och effektiv bebyggelsestruktur, ger goda möjligheter att långsiktigt säkerställa genomförandet av de investeringar som Regionen avser göra inom sjukhusområdet. Den nya spårvägs- och bussterminalen vid sjukhuset ingår i ett nytt stadsutvecklingsområde med ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset. Bebyggelsestrukturen ger nära kopplingar med ett gångstråk mellan terminalen och en ny huvudentré till sjukhuset. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 13

verksamheternas utvecklingsbehov och strategier 2.2 Lunds universitets forskning och utbildning inom södra universitetsområdet i Lund Nu står universitetet inför en stark utbyggnad. Under den närmaste 20-årsperioden kommer universitetet att utveckla två forskningsanläggningar för internationell spetsforskning. Expensionen kommer att påverka inte bara universitetet utan också staden och regionen. Tillsammans ska universitet och stad kunna erbjuda attraktiva miljöer för såväl utbildning, forskning och innovation som för boende, studentliv och stadsliv. För detta behövs en framsynt planering av verksamheter, infrastruktur och service. Lunds universitet och Akademiska Hus arbetar gemensamt med en Campusutvecklingsplan som ett svar på detta planeringsbehov. Lunds universitet, del av skylt Trädgård i kvarteret Paradis, vid Gamla barnsjukhuset Visionen för universitetets verksamhet Visionen för Lunds universitet som fysisk struktur och miljö springer ur den övergripande visionen av Lunds universitet som lärande- och forskningsmiljö. Visionen har fyra områden med målbilder som är relevanta för den fysiska planeringen: Lunds universitets identitet ska stärkas och dess verksamhet bli tydligare i staden. Universitetets lärandemiljöer ska vara attraktiva och akademiskt framstående. Universitetets forsknings- och innovationsmiljöer ska vara starka och understödda av en forskningsinfrastruktur väl i samspel med den digitala samhällsutvecklingen. De ska vara integrerade i övrig verksamhet med närliggande eller delade lokaler och synliga i staden med gemensamma mötesplatser. Universitetets roll som kunskaps- och kulturbärare i samhället ska vara stark och väl synlig genom attraktiva och framstående bibliotek och museer, byggnader och parker av hög kvalitet samt genom rik kulturverksamhet. Inom södra universitetsområdet finns tio institutioner. Här finns knappt 10 000 helårsstudenter. Forskning bedrivs inom samhällsvetenskap, beteendevetenskap, teologi, religionsvetenskap, språkvetenskap, litteraturvetenskap, fysik, astronomi, medicin etc. På universitetet, inom programområdet, arbetar cirka 3 000 forskare, lärare och andra anställda. Campusutvecklingsplanen - södra universitetsområdet Campusplanen pekar ut cirka 20 utbyggnads- eller ombyggnadsprojekt inom södra universitetsområdet. Dessa projekt är av skiftande slag och storlek, planerade byggnader som är på gång nu, förtät-ningsområden som ligger lite längre fram i tiden, markåtgärder och upprustningar av trädgårdar, parker och gator samt gång- och 14 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

cykelvägsprojekt. De beskrivs relativt detaljerat och pekas ut på kartor. Universitetets och Akademiska Hus Campusutvecklingsplan har sammanfattningsvis följande målbild för Södra universitetsområdet. Stadsmässigheten, tätheten och kvartersstadskaraktären som finns fram till Helgonabacken ska öka norrut längs Sölvegatan. Entréerna ska vända sig mot Kunskapsstråket och gatan. Generellt behövs varsam restaurering och upprustning av slitna stråk och plats- och parkmiljöer. Förtätning är aktuell främst i glapp mellan befintliga byggnader längs Sölvegatan, men det finns även utvecklingsbara platser i den täta södra delen. Mångfald av funktioner inom området, ökad funktionsblandning med universitetsbyggnader, bostäder, service, kultur, kommunikation, grönområden, mm ska utvecklas. Campusutvecklingsplanen tar sikte på 2025 och syftar till att skapa beredskap för kommande utveckling av Lund universitet. Planen syftar till att ge konkreta planeringsförutsättningar och ange riktlinjer. Den fysiska miljön är ett viktigt konkurrensmedel. Campusplanens sex strategier: 1. Universitetet en del av staden Skapa möten och utveckling med funktionsmix. Kopplingen mellan universitet och stad är god men behöver förbättras, främst i norra universitetsområdet. 2. Grönt campus Använda grönska som stadsbyggnadselement. Samtidigt som universitetet ska vara en integrerad del av staden särskiljs de av att alla sina olika delar vara lite grönare. Den gröna karaktären är en viktig del av den akademiska identiteten och tillför staden stora värden. 3. Kunskapsstråket i fokus Stärka huvudstråk och tvärstråk för ökat flöde. Kunskapsstråket kopplar samman södra och norra universitetsområdet. Stråkets utformning är avgörande för orienterbarhet, flöde och serviceunderlag. 4. Täthet och närhet Integrera genom strategisk förtätning. Både universitet och stad erbjuder idag miljöer där det är nära till allt. Täthet, närhet och småskalighet är en viktig del i universitetets framgång. 5. Noder som mötesplatser Vitalisera med täta och aktiva stadsrum. Universitetsområdet rymmer flera attraktiva platser främst vid de södra delarna av Kunskapsstråket, ändå stannar människor sällan upp. Universitetsområdet ska innehålla inbjudande stadsrum med potential att bli stadens bästa mötesplatser och samlingsplatser som lockar både allmänhet och universitetsanknutna. 6. Hållbart campus Hushålla med mark och samverka med staden. Klimathotet ställer stadsutveckling på sin spets. Stadsbyggande tär på resurser och landskap. Campus Lund vill vara förebild för en ny samverkan mellan natur, kultur och urbanitet. SOL-centrum och Helgonabacken Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 15

3 PROGRAMFÖRSLAG Sjuhusets rutnät, universitetets gröna kil, Gröna bandet, Helgonabacken, spårvägen, Kunskapsstråket, Sjukhusstråket och noder. 3.1 Stadsbyggnadsidé Vision Sjukhusområdet och Södra universitetsområdet ligger centralt i Lund och är en viktig del av stadens identitet. Området är också en vital del av Kunskapsstråket, ett av stadens viktigaste stråk. Visionen för området är en levande stadsdel med tät bebyggelse, mycket folk, god service och stadsrum i sekvenser kopplade till Lunds innerstad. Området kommer att vara den persontätaste, tätast exploaterade, innehållsrikaste och livligaste delen av Kunskapsstråket under lång tid framöver. Dess utformning är viktigt för hela Lund och dess framtid. Syftet med programmet är att skapa en generell struktur som fungera för olika funktioner idag och i framtiden. En hållbar stadsstruktur som tål förändringar. Noder och stråk Enligt de övergripande strategierna i arbetet med Kunskapsstråket har programområdet en nod och två huvudstråk, samt ytterligare en nod i närområdet. Noden inom programmet är hållplats Universitetssjukhuset. Den ska erbjuda både kommersiell service och samhällsservice. Huvudstråket är Sölvegatan, Kunskapsstråket, som binder ihop alla universitetets institutioner inom programområdet. Det tvärgående huvudstråket, Sjukhusstråket, binder ihop noden 16 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

med huvudstråket. Intensiteten i stråken varierar och bestäms av hur tätt entréer ligger längs stråken. Längst dessa två stråk och vid denna nod kommer flest människor att röra sig och mötas i programområdet. Det innebär att det är dessa som ska prioriteras i den rumsliga och arkitektoniska utformningen. Det kommer påverka områdets och verksamheternas attraktivitet och dynamik, så väl som användandet av hållbara transportmedel (gång, cykel och kollektivtrafik). Byggnader och deras entréer ska vända sig mot stråken och områdets offentliga rum och tala med varandra. En upprustning och utveckling av dessa stadens gator, parker och platser behövs. Både de offentliga rummen som ligger på kvartersmark och de kommunala offentliga rummen behöver utvecklas. Det kommer att skapa en attraktiv och levande stadsdel och främjar ömsesidigt utbyte mellan verksamheterna i Kunskapsstråket. Kommersiell service ska vändas ut mot gatorna och samlas vid noderna, framför allt vid spårvagnshållplatser. Både sjukhus och universitetsbyggnader är idag ganska inåtvända med servicefunktioner gömda i de stora byggnadskropparna. Det finns restauranger, kiosker och caféer som vänder sig helt inåt och som inte ens annonserar sig med en uteservering. De verksamheter som redan finns föreslås vändas ut mot byggnadernas yttersidor mot gaturummen och på så sätt göras mer tillgängliga för besökare och arbetande. Ovan: Entréer ska vara vända mot huvudstråket, Geocentrum Till vänster: Stråken och noden Nedan till höger: Illustration av möjlig utformning av nya vårdbyggnaders bottenvåningar. Lokaler för kommersiell service ska i möjligaste mån vända sig både utåt gatan och inåt byggnaden. Illustration White Arkitekter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 17

Grönstruktur Inslag av grönska i stadsmiljön är viktigt för människors välbefinnande så väl som upplevelsen av miljön. Programområdet har högkvalitativa gröna rum, strukturer och enskilda träd som ska bevaras och förädlas. Trädplanteringar längs med Sölvegatan och de många park- och trädgårdsrummen inom universitetsområdet fungerar som en grön kil in i staden. Denna karaktär ska förstärkas och utvecklas och göras mer allmänt tillgänglig. En kvalitativ parkmiljö är kittet mellan de olika utbildningsinstitutionerna i Södra universitetsområdet. Parkerna och trädgårdarna utanför stadsvallen skapar ett grönt band som kan bindas ihop från Allhelgonakyrkans gräskulle med höga träd, via Helgonabacken och institutionernas trädgårdar till Botaniska trädgården. Detta gröna band bör förtydligas och göras mer tillgängligt för allmänheten genom ett promenadstråk/ rörelsestråk som knyter samman dessa kulturhistoriska miljöer från Helgonabacken till Botaniska trädgården. Sjukhusområdet ska ha oaser för utevistelse. De gröna pärlor som finns inom sjukhusområdet ska bevaras och utvecklas: Onkologens damm, Reumatologens damm, Elefantbacken och Barn- och ungdomssjukhusets norra sida. Om någon/några av de fyra gröna pärlorna behöver flyttas är det av vikt att de gröna kvalitativa miljöerna skapas inom området. Särskilt är en placering i anslutning till huvudentréerna betydelsefullt. Sölvegatan och Helgonavägen ska ha alléer som gör dessa gator lummiga. Inne i sjukhusområdet behövs trädplanterade gator mellan täta kvarter. Överst: Den gröna kilen. Mitten: Det gröna bandet. Underst: Helgonabacken, Sölvegatan Nedan: Grönstrukturen ska bland annat innehålla sittplatser i trädgårdsmiljö. 18 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Bebyggelsestruktur - kvartersstruktur Visionen är att skapa en integrerande bebyggelsestruktur som främjar trygghet och möten mellan olika människor. Förändringarna inom sjukhusområdet och södra universitetsområdet ska efterhand resultera i tydligare kvarter. Kvarter med mellanrum i ett modifierat rutnät underlättar orientering och sambanden med omgivande kvarter och stadsdelar. Gator, cykelbanor och gångvägar ska kopplas ihop i en gemensam väv av stråk. Sjukhusområdets enkla rätvinkliga rutnät kan härmed anpassas till framtidens behov av nya effektiva sjukvårdslokaler. Ovan till vänster: Stråket från hållplatsen mot sjukhusets huvudentré. Illustration White Arkitekter Ovan till höger: Sjukhusets rutnät Nedan: Bokhandel i det gamla lasarettskapellt. Vårdverksamheten i sjukhusområdet och medicinsk undervisning och forskning i Södra universitetsområdet är redan idag knutna till varandra. Med en tydligare bebyggelsestruktur ska dessa kopplingar för-stärkas rumsligt och utvecklas till starkare kopplingar i gaturum och andra offentliga rum. Den framtida strukturen ska ge en bättre relation mellan delområdena och kopplingar till omgivande kvarter i Lund. För inte så länge sedan var de stora sjukhuskvarteren omgärdade med staket. Det satte ett mönster som dock går att förändra. Universitetssjukhuset och Lunds universitet ska bli mer integrerade delar av staden. Blandade funktioner Genom att blanda olika funktioner (undervisning, bostäder, service osv) skapas oftast en mer levande och varierande stadsmiljö. Därför är visionen att programområdet ska kompletteras med fler funktioner. Viktigast är även här de primära stråken och noderna. En särskild studie har gjorts av dagens sjukhusområdes södra delar. Bebyggelsekoncentrationen inom sjukhusområdet innebär att Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 19

de äldre byggnaderna i söder på sikt kan lämnas för annat än vårdverksamhet. Här kan blandade funktioner ta över t ex konfe-renslokaler, undervisningslokaler och bostäder. Programmet ger möjlighet till kompletteringar med bostäder mellan UB och Allhelgonakyrkan. Fler bostäder i området skulle bidra till variation och trygghet. Eftersom det finns god tillgänglighet till det som kännetecknar ett attraktivt boende; service, parkområden, rekreationsmiljö i omgivningarna, god kollektivtrafik och en trygg miljö med en viss social kontroll, bedöms programområdets ytterkanter särskilt lämpliga för lokalisering av nya bostäder. God arkitektur God arkitektur är ett självklart krav på alla nya tillägg inom programområdet. Att förena god funktion och gestaltning. I en planerat storskalig miljö blir det ännu viktigare att åstadkomma mänsklig skala och en detaljrikedom i de nya byggnaderna. Det är speciellt viktigt längs de primära stråken och noderna. Med en spännande arkitektur med detaljer som ger intryck, stannar människor upp och uppehåller sig längre i gaturummet. Orientering Nya byggnader ska vara orienterade parallellt med gatorna och ha lokaler i öppna bottenvåningar och service som vänds utåt. Entréer ska vändas direkt mot områdets gator. Det ger ett välkomnande intryck och ökar gatorna och de offentliga rummens intensitet. Ovan: En välkomnande entré som ger liv till gatan! Ligger mot Sölvegatan. Nedan: Entréer ska vändas mot stråken och bör ligga framskjutna till gatans trottoar och nås av himmelsljuset. Området har idag många synliga målpunkter men det finns många verksamheter som inte är så särskilt synliga utåt. När området utvecklas ska dessa vändas utåt och bidra till vitaliseringen av de utvändiga offentliga rummen i sjukhusområdet och Södra universitetsområdet. Alla bottenvåningarnas fasader bör förhålla sig till gatan och i vissa fall vara framskjutna till gatan. Entréer bör ligga framme i fasaden så att entréerna nås av himmelsljuset och skärmtak ska vara så grunda att entréerna upplevs ljusa. Mikroklimat Klimatet kring höga byggnader ställer särskilda krav. De nya vårdbyggnaderna ska utformas så att det blir attraktiva stadsrum med gott mikroklimat mellan dem: platser, små parker och torg som man kan stanna till på. Det ska vara trivsamt att röra sig längs gatorna mellan husen. Klimatet, sol- och vindförhållandena, beaktas och utemiljön ger möjlighet till ett omhändertagande av såväl personal som patient. Sjukhuset kan ges goda förutsättningar för ett mer aktivt stadsliv. Människors vistelse i sjukhusområdet kan med nya system utnyttjas på många sätt. Klimatet vid entréer prioriteras och vinddämpande åtgärder utförs. 20 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund