handledning för pappagruppledare För utveckling av föräldraskapet

handledning för pappagruppledare För utveckling av föräldraskapet

Innehåll: Välkommen som pappagruppledare! sid 3 Varför pappagrupper? sid 4 Värderingar som pappagruppmanualen utgår ifrån sid 5 Ledarrollen sid 6 Att få till ett samtal sid 7 Upplägg och innehåll på träffarna sid 12 Pappagruppledarens förberedelser inför träffarna sid 14 Första träffen sid 16 Andra träffen sid 24 Tredje träffen sid 32 Fjärde träffen sid 38 Föräldraledighet sid 46 Läshänvisningar sid 46 Blad för utvärdering sid 47 Handledning för pappagruppledare är framtagen av Lisa Johansson, folkhälsostrateg i Ovanåkers kommun och ansvarig för delprojektet Var är papporna?. Delprojektet ingår i föräldrastödsprojektet, De tre F:en 2010-2011 och är en del av regeringens satsning på kommunala strategier för ett utvecklat föräldrastöd. Projektet utförs av Ovanåkers kommun på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Tack! Tack till Bosse Diseborn, pappagruppledare i Ljusdals kommun som har bidragit med sin erfarenhet av att ha lett över 350 pappagrupper. Tack till forskningsenheten i Uppsala under ledning av Anna Sarkadi.

Välkommen som pappagruppledare! Denna handledning är till för dig som är samtalsledare för en pappagrupp på BMM Barnmorskemottagningen/ BVC Barnavårdscentralen. Pappagruppen är en samverkan mellan landsting och kommun och är ett komplement till den ordinarie föräldragruppen vid BMM/BVC.

4 Varför pappagrupper? De blivande föräldrarna möter en kvinnodominerad miljö på BMM, då det är kvinnan som föder och ammar barnet. Här kan en blivande pappa känna sig utanför och onödig. Då behövs det förebilder och positiva kontakter för pappan. Detta är en av anledningarna till att pappor kan behöva träffas enskilt i grupp och med en samtalsledare som är man och pappa. Syfte Syftet med pappagruppen är att stärka och stödja papporna i deras föräldraskap för att ge barn en så god start och hälsoutveckling i livet som möjligt. Detta genom att skapa en mötesplats för ökad kontakt och gemenskap bland blivande pappor, en mötesplats där det finns en möjlighet att dela erfarenheter och upplevelser. Pappagruppen är till för samtal och dialog och ska bidra till att män blir mer delaktiga i föräldraskapet. PÅ LÅNG SIKT Ge barnet förutsättningar till en god uppväxt. PÅ kort SIKT Öka förståelsen för en aktiv papparoll genom att ge pappor en chans att reflektera över sitt föräldraskap. Att främja pappans engagemang i barnet. Underlätta/uppmuntra etablering av sociala nätverk bland föräldrar och framför allt bland pappor. Öka männens uttag av föräldradagar.

5 Värderingar som manualen utgår ifrån Barnkonventionen Barnkonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling och i denna skrivelse slås alla barns lika värde och rättigheter till liv och utveckling fast. Alla vuxna i samhället har ett gemensamt ansvar att se till så att barns rättigheter inte kränks. Satsningar på stöd i föräldraskapet är därför ett viktigt led i att genomföra och förverkliga barnkonventionen. Flera av de 54 artiklarna i barnkonventionen knyter an till frågan om föräldrastöd och föräldraskap i sig. Artikel tre tar exempelvis upp att barnets bästa alltid ska komma i första hand i alla åtgärder som rör barnet. Artikel 18 förtydligar att det är föräldrarna tillsammans som bär ansvaret för barnet och att föräldrarna alltid ska ha barnets bästa för ögonen. Förstärkandet av barns rättigheter i Sverige Regeringen tog under 2010 fram en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. I denna skrift lyfts föräldrarnas ansvar då de är de personer som står närmast barnet och som ska se till barnets behov och bevaka sitt barns rättigheter. Det är därför viktigt att föräldrar får kunskap om de rättigheter ett barn har och vad dessa rättigheter innebär. Strategin framhåller att det är särskilt viktigt att nå blivande och nyblivna föräldrar. Här har mödra- och barnhälsovården ett särskilt ansvar för att förmedla kunskap om barns behov och utveckling i relation till de rättigheter barn har. Detta kan även ske genom de verksamheter på kommunal nivå som kommer i kontakt med föräldrar. Mer information finns på www.barnombudsmannen.se Jämställdhetsperspektivet Manualen utgår från ett jämställdhetsperspektiv där mammor och pappor ses som två heterogena grupper, vilket betyder att det finns olikheter både inom och mellan grupperna. Alla mammor är inte likadana och inte heller är alla pappor likadana. Manualen eftersträvar att inte sammankoppla klichéartade föreställningar om kvinnlighet med kvinnor/mammor respektive klichéartade föreställningar om manlighet med män/pappor. Ambitionen är att se och bemöta föräldrar som individer och inte som kön. Jämställt föräldraskap Ett jämställt föräldraskap innebär ett delat ansvar där båda föräldrarna har samma rättigheter och skyldigheter i föräldraskapet oavsett kön. Detta är av vikt då det är tryggt för barnet att ha en nära relation till båda föräldrarna.

6 Ledarrollen Du som pappagruppledare bör förmedla en känsla av att föräldrar har en inneboende kraft i sig själva som föräldrar. Att de duger som de är och att det finns många olika sätt att vara förälder på. Att ge dem styrka och redskap att själva hantera sitt föräldraskap med allt vad det kan innebära. Du och inte minst gruppen! finns där som ett stöd och en hjälp. Förhållningssätt Pappagruppen har inte ett utbildande fokus utan du som pappagruppledare är där för att leda ett samtal och få människor att uppleva en ny gemenskap. Du förväntas inte sitta inne med medicinska kunskaper, utan du är där för att du har erfarenheter av att leda grupper och av att vara pappa. Du behöver inte känna att du ska sitta inne med alla svar utan du bör agera som en samtalsledare och försöka skapa en dialog mellan männen i gruppen. Ledarrollen går ut på att lyfta fram ämnen till diskussion och reflektion. Hänvisa till vidare läsning Det är ofta många blivande föräldrar som är pålästa och frågar efter specialfakta. Då kan det vara bra om du som pappagruppledare har lite koll på litteraturlistan som finns längst bak i manualen så att du kan vägleda dem vidare. Du kan också alltid hänvisa dem till den i ämnet yrkesutbildade personalen på BMM/BVC. Skapa bra stämning Du är viktig som ledare och din uppgift är att skapa en öppen och positiv atmosfär. Det gör du genom att komma i tid, ställa i ordning rummet för din grupp, hälsa gruppen välkommen och genom att se samt bekräfta varje deltagare. Då visar du som gruppledare att du är intresserad av deltagarna, ämnet och av gruppen som helhet. Det är även viktigt att du som pappagruppledare har en positiv attityd till mäns föräldraskap samt är insatt i grunderna i genuskunskap och jämställdhet. I pappagruppen bör ni undvika att generalisera och förstärka föreställningar om manligt och kvinnligt. Det behöver också vara en öppenhet exempelvis gentemot samkönade föräldrapar. Valfrihet är viktigt och man måste känna att man inte behöver prata om man inte vill. Personangrepp är inte tillåtna, det gäller både personer som finns i rummet och som inte finns där. Alla har rätt till sin egen åsikt, men där finns det ändå en gräns om den ska uttryckas eller inte.

7 Att få till ett samtal Reflektion betyder återkasta och det är det som sker med tankar och repliker i ett samtal. Det finns något som heter benämnandets kraft. Då man gör om sina tankar till egna ord och säger dem högt, fastnar de i minnet och blir till ens egen kunskap. Kunskap som sedan kan utbytas i samtal med andra, vilket på sikt kan leda till en fördjupad förståelse. exempel Ett sätt att få igång en dialog är att ställa en rak fråga kring ett tema. När någon svarar kan du försöka fördjupa diskussionen genom att ställa följdfrågor som: Hur menar du då? Kan du ge exempel på situationer? Hur ofta händer det? Hur känns det när? Pappagruppledaren behöver kunna bolla frågan vidare från person till person: Kan du/ni känna igen dig/er i den situation som A beskriver? Stärka varandra Här kan det finnas en bra chans att bekräfta varandra och detta är något som stärker deltagarna i gruppen. Det är viktigt att främja inställningen att alla har rätt till sina egna känslor och att det inte finns några rätt eller fel. Det skapar trygghet, kanske till och med samhörighet då deltagarna kan upptäcka en gemenskap trots olika intressen eller familjesituationer. Det är betydelsefullt att skapa respekt för alla individer i gruppen och försök om möjligt att inte ge råd till någon som kanske inte vill ha det.

8 exempel Om det känns som att du som ledare sitter inne med ett bra förslag eller ett tips, kan du fråga personen/gruppen: Är det okej för dig att jag ger dig ett förslag på hur du kan förbättra det som du just beskrev? Kan jag berätta om ett förslag? Vill ni höra ett förslag? Ibland behöver du som ledare styra och andra gånger följa för att ibland släppa helt, här gäller det att vara flexibel. Att släppa innebär att lämna över diskussionen till gruppen då den går av sig själv. Delaktighet i gruppen Det finns män som pratar mer och andra är mer tystlåtna. Försök att ha som mål att samtliga i gruppen ska få komma till tals. Försök att om möjligt hålla en bra energi i gruppen. Då kan det krävas att du som samtalsledarare uppmuntrar de mera tystlåtna att uttrycka sig så att inte bara de pratglada personerna pratar. Det går alltid att ta en runda med den frågan eller den idén som den mer pratglada personen för fram och fråga de andra deltagarna om de håller med eller inte. Fallgropar Se upp för eventuella fallgropar där du som samtalsledare kan bli en självupptagen ledare som vill delta för mycket i diskussionen själv. Eller om du låter dig provoceras av personer eller ett ämne i gruppen. Eller att du blir för mycket lärare och talar om för gruppen vad som är rätt och fel och vilka åsikter de ska ha.

9 exempel Försök att använda processfrågor och fråga: Hur? Varför? Hur tänker du då? För mycket prat från en pappagruppledare kan skapa trötthet och bristande intresse. Då blir det svårare för deltagarna att ta till sig varandras tankar, utbyta erfarenheter och skapa kontakter sinsemellan. Idag får alla ansenliga mängder information genom olika kanaler och deltagarna kanske inte behöver så mycket mer information utan mer tillfällen att samtala. Att i grupp få prata om tankar, känslor, förväntningar och rädslor. Vikten av flexibilitet Det gäller att vara flexibel som pappagruppledare och att innan fundera över vad som skulle hända om det kommer upp andra ämnen än de du hade tänk ta upp. Det är viktigt att ta vara på engagemanget i gruppen och det kan du göra på två sätt. Antingen lyssna och anteckna frågan ni pratar om och be om att få ta upp ämnet igen, den gång som du har planerat, för att din plan har ett sammanhang och en tanke. Eller så kan du lyssna och ge tid för samtalet där och då. Den tid du förlorar gentemot vad du har planerat, har du igen den gång du egentligen har planerat att prata om det som tas upp. Helt ovidkommande frågor vädret, en match, ett TVprogram kan vara ett sätt att lära känna varandra men får inte stjäla tid från gruppens syfte.

10 Personligt/privat Att vara personlig är att bjuda på sina erfarenheter utifrån gruppen eller individens behov, att vara privat är att berätta utifrån egna behov. Du som samtalsledare kan gärna bli personlig och ge exempel från det egna föräldraskapet, men bli inte privat. Du bör vara försiktig med vad du berättar om din egen familj. Om det finns behov att berätta om särskilda detaljer eller situationer kan det vara bättre att du berättar utifrån tredje person. exempel Jag hade en bekant som... Jag läste om en pappa som... Jag hörde talas om en pappa som...

11 Ingen terapigrupp En pappagrupp är ingen terapigrupp. Börjar någon av deltagarna att bli för privat, ta på ett lämpligt sätt över samtalet och försök leda in det på en allmän diskussion. Det får inte bli så att föräldern berättar alltför privata detaljer som den senare kan komma att ångra. Efter träffen kan pappagruppledaren be föräldern stanna kvar och vid behov hänvisa vidare till professionell hjälp. Pappagruppledaren ska inte vara någon terapeut. BMM/BVC har ofta en psykolog/kurator knuten till sig som det går att hänvisa till. Tystnadsplikt Det kan vara bra att diskutera hur deltagarna ser på tystnadsplikt. Det kan också vara bra att komma överens om att det som sägs och sker under träffarna stannar inom gruppen. Deltagarna får självklart prata med sin partner om de ämnen som behandlats i gruppen, men inte berätta saker om en annan gruppdeltagare som denne har berättat i förtroende.

12 Upplägg och innehåll på träffarna Manualen ger handledning till fyra träffar med pappagruppen. Två träffar före förlossning och två träffar efter förlossning. En träff beräknas ta 90 minuter. Det är bra om du som pappagruppledare inte överskrider tiden om 90 minuter. Detta gäller även om samtalet är intressant, eftersom ni kommer att fortsätta träffas fler gånger. Om det dock är åt det andra hållet, att ni blir klara tidigare, så gör inte det så mycket. Du som ledare avslutar där det känns bra. planering av pappagruppen Att få till en pappagrupp BMM/BVC kontaktar dig som pappagruppledare i god tid innan den första träffen med den gemensamma föräldragruppen. Det kan vara bra om du som pappagruppledare är med under en träff i den gemensamma föräldragruppen. Då får alla föräldrar ett ansikte på vem som leder pappagruppverksamheten och du som pappagruppledare kan få ett ansikte på papporna i den framtida gruppen. Pappagruppledaren kan även informera om syftet, innehåll samt upplägget på pappagruppsträffarna. Personalen på BMM och BVC kan sedan fortsätta att lobba för pappagruppen i ett tidigt skede. Sedan kan du som pappagruppledare komma överens med BMM om en lämplig tidpunkt för den kommande pappagruppen. Dialogen med BMM/BVC Då BMM/BVC redan har träffat föräldragruppen, känner de sig bekanta med de frågor som diskuterats i gruppen. En fördel är om du som pappagruppledare är insatt i upplägget på övriga träffar med föräldragruppen. Du bör därför vara lyhörd för vad, när och hur BMM/BVC tar upp olika teman med de blivande föräldrarna. Denna dialog kan ske redan under planeringsfasen, men bör sedan fortgå så att du som pappagruppledare kontinuerligt kan anpassa materialet till pappagruppen.

13 Återkoppling till föräldragruppen Vad som tas upp i pappagruppen kan också sedan komma att återkopplas både till deltagarnas partner och till den gemensamma föräldragruppen. Om pappagruppen körs parallellt med den ordinarie föräldragruppen, är det viktigt att de blivande papporna känner sig trygga med och medvetna om att de inte förlorar relevant information under tiden mammorna sitter med barnmorskan eller distriktssköterskan. Gruppstorlek En lämplig gruppstorlek kan vara fyra till sju män. Det motsäger dock inte att en liten grupp om två till fyra män kan fungera bättre än en grupp om sex till åtta män. På mindre orter kan det vara svårare att få ett stort underlag, då kan grupperna komma att ha färre deltagare. Innehållet på träffarna Första träffen: Målet med denna träff är att papporna ska få sätta ord på sina tankar kring föräldraskapet och på de förväntningar och svårigheter man ser. Andra träffen: Målet med denna träff är att papporna ska få sätta ord på tankar och känslor inför förlossningen och den kommande papparollen. Tredje träffen: Målet med denna träff är att papporna ska få berätta hur förlossningen gick, hur den nya rollen som pappa fungerar och om det blev som de trodde. Fjärde träffen: Målet med denna träff är att papporna ska få sätta ord på hur de upplever vardagslivet med en ny familjemedlem och relationen till sin partner.

14 Pappagruppledarens förberedelser inför träffarna manual - skrivblock - penna Se till att du har manualen med dig samt ett skrivblock och penna. Du kan skriva ner männens namn, för det blir då lättare att tilltala männen med rätt namn. Det är även bra att i rummet ha tillgång till blädderblock, tuschpennor och post-it lappar. Förbered fika såsom kaffe, te, smörgås, godsak eller frukt och ha gärna vatten lättillgängligt under hela träffen. kom i tid Se även till att du som ledare kommer i tid och att du är först och att du som ledare har förberett rummet så att deltagarna känner att de är väntade. Möblera rummet så att det går att sitta i ring så att alla kan se varandra när ni pratar. Dokumentation Det kan vara bra om du för anteckningar för din egen del från varje träff. Det kommer att underlätta och det förstärker gruppkänslan om det syns att du är intresserad av varje mans situation. Du kan anteckna rena fakta såsom namn, ålder, barnets beräknade nedkomst samt familjesituation. Sedan kan du också skriva ner samtalsämnen som kommit upp under träffen. Detta kan vara något som hjälper dig att föra processen vidare till en kommande träff. Det kan också vara bra att anteckna saker som du som samtalsledare ska kolla upp eller som du vill kasta ljus över till nästa gång.

Egna anteckningar 15

16 F ö r s t a träffen Målet med första träffen för papporna är att få sätta ord på sina tankar kring föräldraskapet och på de förväntningar och svårigheter man ser.

17 Förberedelser Se till att du är förberedd och att rummet är i ordning när papporna kommer. Se till att ni sitter bekvämt och ostört. Ta dem i hand och hälsa dem välkomna. Be dem stänga av sina mobiltelefoner så att ni kan sitta ostört. Berätta att du kommer att bryta av för fika någon gång i mitten av träffen. tips! Se till att du känner dig bekant med det första avsnittet i denna handledning. På sidorna 4-16 finns syftet med pappagruppen, värderingsgrunder samt goda verktyg för att starta samtalsprocesser. Till detta avsnitt kan du som pappagruppledare behöva återkomma för att hämta hjälp och vägledning. Presentation av dig som gruppledare För att männen ska få lite mer bakgrund till vem de pratar med, kan du som pappagruppledare göra en kort presentation av dig själv. Det du kan ta upp är: Ålder Antal barn Civilstånd Fritidsintressen Presentation av ditt yrke eller inte? Om du som pappagruppledare ska nämna vad du har för yrke eller inte, får du avgöra själv. Det kan skapa ett onödigt fokus på dig som person och det kan ta tid från gruppen. Men det kan även vara så att deltagarna blir nervösa om de inte vet vem det är som leder gruppen. Det kan då skapa en obalans om ledaren vet vad de andra sysslar med, men deltagarna inte vet vad ledaren gör. Det är en personlig avvägning i hur man vill göra, målet är att skapa en trygg miljö och en god atmosfär med människor som vågar öppna sig och lita på varandra.

18 övning 1 Förberedelser Förbered dig med blädderblock och tuschpennor För att ni ska lära känna varandra i gruppen kan du börja med en metod som heter Isbrytaren. Den är mycket användbar när gruppen är ny och där vissa deltagare kan känna sig osäkra. Isbrytaren Låt deltagarna få gå ihop två och två. De får en bestämd tid att intervjua varandra på (ca tre minuter). Har de svårt att komma på frågor kan du skriva upp dessa punkter på tavlan: Civilstånd Ålder Yrke Datum för nedkomst Eventuella tidigare barn Fritidsintressen När de tre minuterna har gått låter du dem presentera sin partner i den större gruppen. Genom dessa minipresentationer får du reda på mer om deltagarna i gruppen. Fråga nu var och en av deltagarna när de ska få sitt barn, det vill säga beräknat datum för förlossning. Det kan vara bra att rikta sig till föräldraparet även om det endast är mannen som deltar i gruppen. Detta för att betona betydelsen av att båda föräldrarna är lika viktiga för barnet. När ska ni ha ert barn? Spelregler Det kan nu vara bra att gemensamt fastställa ett antal spelregler för hur ni kan arbeta tillsammans i gruppen. Du som samtalsledare kan låta gruppen enas om regler och be dem anteckna förslag och sedan notera dem på en tavla. Du kan även själv vara den som ger förslag för att spara tid. Gemensamma regler kan omfatta saker som avstängda mobiltelefoner, att en person talar i taget och att man ska respektera varandras synpunkter.

19 övning 2 Förberedelser Förbered dig med blädderblock och tuschpennor Genom att använda sig av med inlevelseövningen kan deltagarna komma igång och samtala om sina tankar kring föräldraskap samt förväntningarna på den kommande papparrollen. Inlevelseövning Starta med att be gruppen om ord som skildrar deras vardag och sedan listar du svaren du får på tavlan. Ge dem tid att tänka efter och vänta så att de hinner formulera ord. Värdera inte utan skriv upp allt som sägs på blädderblocket. Behöver de hjälp med att komma igång kan du försätta dem i en situation genom att säga: Du är 30 år och har varit ute i arbetslivet ett tag nu. Du har livet framför dig. Du har en partner. Hur ser din vardag ut? Sedan kan du bygga vidare med att säga: Ni väntar barn. Hur kommer det att bli? Vad hoppas och drömmer du om nu när ni ska få barn och bli föräldrar? Här ger du dem också tid att tänka efter. Värdera inte deras ord och skriv upp allt som sägs på blädderblocket. Ämnen som kan komma att lyftas är kärlek till barnet, den förändrade ansvarsbilden, relationen till det kommande barnet och relationen till mamman. Övningen Isbrytaren är hämtad ut en handbok från Sveriges Kommuner och Landsting: Rollen som tjänsteman i kommuner och landsting som arbetar med medborgardialog som del i styrningen. Inlevelseövningen är hämtad från handledningen: Föräldrar frågar Vi vågar. Av Kajsa Nyström, Katarina Roth och Lasse Svensson

20 Hur man mår och hur förhållandet kan påverkas Påfrestningar under graviditeten Det finns ingen färdig mall på hur en kvinna ska eller bör bete sig under en graviditet. De påfrestningar som tillhör en graviditet som exempelvis foglossning, en alltmer tilltagande trötthet, ett skiftande humör, luktkänslighet eller att fastna för en viss typ av mat kan visst förekomma, men det finns ingen regel. Vissa kvinnor visar bara upp små eller inga symptom. Fråga gruppen: På vilka sätt kan man stötta och uppmuntra sin partner under graviditeten? Ge varandra stöd Prata om hur ett par stöttar varandra på bästa sätt i en relation. Då det är kvinnan som bär barnet och direkt påverkas av de kroppsliga förändringarna under havandeskapet kan hon behöva förståelse, stöd och uppmuntran under den här tiden. Men tänk på att man går igenom detta tillsammans och att bådas känslor och tankar är lika viktiga. Var lyhörd för varandra. Intimitet Under denna punkt kan även frågan om sex och samlevnad komma att lyftas då den kan kopplas till välmående på flera plan. Det är viktigt att du som samtalsledare för fram att somliga människor kan känna minskad eller ingen sexlust, medan andra kan känna oförändrad eller ökad lust under en graviditet. Lite mer om intimitet och sex Det finns många föreställningar när det gäller sex kopplat till kön där mannen ses som någon som ska ha lust jämt, medan kvinnors behov ses som litet. Men hur stor sexlust man har beror inte på vilket kön man har. Sexlust hänger även nära samman med hur man mår i allmänhet. Har man mycket att göra, känner sig stressad och är trött kan det ofta vara svårt att känna lust. Det gäller att ha en ömsesidighet i samvaron och en bekräftelse av partnern är viktigt för att underlätta anpassningen till föräldraskapet. Att fortsätta ha kroppskontakt och vara nära varandra är betydelsefullt för att kunna återuppta ett vilande sexliv.

21 Känslor/attityder inför förlossningen Fråga deltagarna: Uttrycker er partner några särskilda känslor under graviditeten? Försök att ge männen utrymme att berätta om både positiva och negativa känslor. Efter att ha låtit gruppdeltagarna berätta om sin partners eventuella farhågor kan det vara läge att gå över till hur deras egen oro ser ut. Hur känner du under graviditeten? Är du orolig? Ställ frågan och uppmuntra dem att beskriva sina egna upplevelser under graviditeten. Frågor som kan komma upp är: Är något fel med barnet som ligger i magen? Tycker min partner att jag är ett tillräckligt bra stöd? Kommer jag att klara av att vara ett bra stöd under förlossningen? Att barnet inte är friskt när det väl föds?

22 Till andra träffen Det som inte hinns med under den första träffen får du släppa. Du får lita på att de ändå har fått med sig det de behöver för stunden. Det kommer att ges nya chanser under kommande träffar. Du berättar att den andra träffen kommer att innehålla samtal om den kommande förlossningen och den nya papparollen. Uppmuntra även deltagarna till att själva fundera över vad de vill diskutera eller ha svar på under kommande träff. Det kan vara bra om du förvissar dig om vilka som kan delta vid nästa träff. tips! Träff utan pappagruppledare Det är viktigt att du som samtalsledare uppmuntrar papporna till att även träffas utanför BMM/BVC:s regi och ge dem möjlighet till att skriva upp sin kontaktinformation genom att skicka runt ett papper som du sedan kopierar och delar ut till alla redan vid första tillfället. Uppgift till nästa träff Kanske finns det någon uppgift som deltagarna kan utföra till nästa träff. Det kan vara att agera extra kärleksfullt, att redan nu vara mer närvarande och deltagande eller på annat sätt ge support till sin partner på ett sätt som de tror att partnern skulle uppskatta. Du som pappagruppledare kan be dem fråga sin partner vad den önskar om de inte redan vet det. Samtal med arbetsgivaren Det går även att uppmuntra papporna till att föra en dialog med sin arbetsgivare innan barnets födelse, exempelvis om att de när barnet är fött kanske kan komma att behöva kortare arbetsdagar, kanske inte kan ta på sig extra arbetsuppgifter och inte heller ha möjlighet att jobba så mycket övertid. De kan kanske planera den kommande föräldraledigheten tillsammans med arbetsgivaren. Avsluta sammankomsten Avrunda med att kort summera vad ni pratat om under denna första träff och lyssna av om det finns några frågor innan ni skiljs åt.

Egna anteckningar 23

24 A n d r a träffen Målet med denna träff är att papporna ska få sätta ord på sina tankar och känslor inför förlossningen och den kommande papparollen.

25 Förberedelser Se till att du är förberedd och att rummet är i ordning när papporna kommer. Se till att ni sitter bekvämt och ostört. Ta dem i hand och hälsa dem välkomna. Be dem gärna stänga av sina mobiltelefoner så att ni kan sitta ostört. tips! Kommer du ihåg vad som stod i manualens första sidor? Om inte kan det vara en god idé att läsa igenom dem innan du börjar träff två för att få verktyg till att leda samtalet framåt. Presentation av dig som gruppledare Välkomna de deltagare som kan ha missat den första sammankomsten. Gör en snabb presentationsrunda om det har tillkommit någon ny i gruppen. Berätta att du kommer att bryta av för fika någon gång i mitten av träffen. Kort sammanfattning av första träffen Hör även med deltagarna om vad de minns av den första träffen och gör därefter en kort sammanfattning. Ta upp eventuella frågor och oklarheter som kan ha uppkommit efter första tillfället. Berätta att du under denna träff har tänkt prata om deras tankar och känslor inför förlossningen samt hur det tror att det blir sedan när familjen har utökats. Få igång samtalet Du kan börja med att fråga: Hur går era tankar just nu? Låt frågan gå laget runt. Detta för att få igång samtalet och tankar som kan komma upp kan vara hur det känns att vara med i pappagruppen, känslor inför den kommande förlossningen och till tankar om föräldraskapet i sig.

26 övning 3 Förberedelser Förbered dig med post-it lappar (i en färg och dubbel storlek) och tuschpennor (helst i samma färg) För att prata om de olika känslor och tankar som kan finnas inför förlossningen kan du som samtalsledare använda dig av en övning som heter Anslagstavlan. Anslagstavlan Dela ut två stycken post-it lappar till varje deltagare. Be dem skriva ner känslor eller tankar som de har inför förlossningen på de två lapparna, gärna ett ord på varje. Be dem att skriva stort så att alla ser när lapparna kommer upp på tavlan. Sätt upp lapparna, men se till att blanda dem väl så att ingen vet vem som har skrivit vad. Be dem sätta sig två och två och diskutera vad de ser och vad de tror lapparna står för. Gå laget runt och fråga om det har något som de vill dela med sig av till gruppen. Övningen Anslagstavlan är hämtad från handledningen: Föräldrar frågar Vi vågar. Av Kajsa Nyström, Katarina Roth och Lasse Svensson

27 Stöd under förlossningen Vi vet att partnern är det viktigaste stödet inför förlossningen. Ställ frågan: Hur kan du vara till hjälp? Efter ett besök på sjukhuset upplever de flesta par en lättnad och deras eventuella oro brukar dämpas. Har ni besökt förlossningsavdelningen ännu? Om svaret är nej från en eller flera deltagare i gruppen och om de som svarar nej på frågan inte kommer få tid att göra något besök, kan du rekommendera dem att istället göra sig bekant med miljön genom sjukhusets webbsida. Naturligtvis är ett livebesök väldigt värdefullt, men om detta inte är möjligt är det senare förslaget ett alternativ. Fråga deltagarna i gruppen hur de tror att de kan komma att bete sig under själva förlossningen. Om du behöver vidareutveckla detta avsnitt för att komma in på samtal om känslor av deltagande eller utanförskap inför förlossningen. Om att som man kanske känner maktlöshet inför förlossningen och en tro om att inte räcka till för sin partner eller att ens partner kommer reagera väldigt oväntat kan du använda dig av följande frågor: Tänk om hon får väldigt ont? Var får jag vara i förlossningsrummet? Kommer jag att vara i vägen för personalen? Främmande teknik, sladdar och instrument? Tänk om jag svimmar under förlossningen? Jag kanske inte kan ge min partner den hjälp hon behöver? Känslor inför det nyfödda barnet? tips! Du som samtalsledare kan uppmuntra deltagarna att prata med sin partner om hur de kan stötta varandra genom förlossningen på bästa sätt.

28 Jag Vi Barn Uppmana papporna till att tänka i tid. Hur stor plats har jag idag? Hur stor plats har jag och min parter tillsammans? Be dem att fundera över hur de tror att det kommer att se ut efter att barnet är fött. Hur mycket egentid tror ni att ni kommer att ha då? Hur stort tid tror ni att ni kommer få tillsammans utan barnet? Tror ni att det är viktigt att man har en tid tillsammans? Hur kan man skapa den? Har ni egna erfarenheter eller hört andra par prata om den här tiden? tips! Som samtalsledare kan du även lyfta att föräldrarnas relation direkt eller indirekt tycks påverka barnets känslomässiga anknytning till föräldrarna. Har föräldrarna en bra relation och är nöjda med den, ökar sannolikheten för att barnets anknytning ska bli trygg till både pappan och mamman. I gruppen finns män med olika erfarenhet och kunskap. Genom att samtala om dessa kan man dela dem med varandra. Relation till din egen pappa? Tidigare erfarenheter av barn? Vänner som har barn? Valet att bli pappa? Varför är du som pappa viktig?