Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport
Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson
Innehåll 1 Introduktion Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Metod 6 2.1 Beräkning av trafikarbete 8 3 Resultat 6 Västsvenska paketet 3
1 Inledning Som en del av utvärderingen av Västsvenska Paketet inklusive införande av trängselskatt i Göteborg 1 januari 2013 vill man följa förändringen i fordonstrafikarbetet i Göteborgsregionen. För att kunna beräkna förändringar i trafikarbetet behövs information om trafikflöden på samtliga vägar i nätet samt längden på dessa. Det är inte realistiskt att mäta trafikflödet på alla vägar eller att mäta alla resor som görs i vägnätet. Det behövs därför en statistisk metod som kan uppskatta trafikarbetet baserat på trafikmätningar på ett antal vägar. Metoden som WSP har utvecklat består av två komponenter; en metod för att välja mätpunkter samt en metod för att skatta trafikarbetet utifrån informationen från dessa mätpunkter. En central fråga är vilka vägar i vägnätet som ska mätas. Beroende på vilka mätplatser som väljs kommer det skattade trafikarbetet att variera i kvalitet. I denna rapport redovisas resultatet av trafikarbetesskattningen för våren 2012 och våren 2013 samt beskrivs den metod som använts. Västsvenska paketet 5
2 Resultat Totalt är det 39 mätpunkter i Göteborgsregionen som ligger till grund för trafikarbetesskattningen. Alla dessa mätpunkter har mätts både under våren 2012 och våren 2013. 2012 skattas trafikarbetet till 17,2 miljoner fordonskilometer per dygn i Göteborgsregionen varav 7,6 miljoner sker inom Göteborgs kommun. 2013 skattas trafikarbetet till 16,8 miljoner fordonskilometer per dygn i Göteborgsregionen, en minskning på cirka 2,5 procent varav cirka 7,3 miljoner sker inom Göteborgs kommun vilket motsvarar en minskning på 3,4 procent. Västsvenska paketet
3 Metod Det finns två metoder som ofta används för att skatta trafikarbete. En metod bygger på matriskalibrering och en annan på generella uppräkningsfaktorer. I den här rapporten beskrivs fördelar och nackdelar med dessa metoder samt därefter vilken metod som valts för att skatta trafikarbetet i detta fall. Metod med matriskalibrering I en metod där transportmodellens efterfrågematriser kalibreras, anpassas efterfrågan i olika relationer så att trafikflödet i nätverket efter nätutläggning representerar trafikmätningarna så bra som möjligt. I Sverige används främst en metod som kallas gradientjustering. Fördelen med metoden är att det är möjligt att få med lokala förändringar i efterfrågan samt underliggande tendenser så som reslängdsökningar. Nackdelen med matriskalibrering är att det blir svårare att ta hänsyn till globala trender eftersom anpassningar endast görs i de relationer som passerar trafikräkningen. Metod med generella uppräkningsfaktorer Ett alternativ är att istället för att ändra strukturen på de underliggande efterfrågematriserna så hålls de konstanta. En faktor beräknas mellan tidigare och nya trafikmätningar som sedan används för att uppdatera tidigare skattning av trafikarbetet. Fördelen med metoden är att den är mycket billigare och enklare att genomföra och tar hänsyn till globala utvecklingen av trafikarbetet i nätet. Nackdelen med metoden är att den inte kan hantera lokala utvecklingar av trafikarbetet. För valet av mätpunkter finns förutom kostnader två viktiga kriterier att ta hänsyn till: 1. Hur bra representerar mätpunkten ifråga förändringar i trafikarbetet 2. Hur mycket ny information ger mätpunkten som vi inte redan har. För säkrast möjliga resultat rekommenderas att använda en kombination av matriskalibrering och generella uppräkningsfaktorer. En kombination skulle troligen ge den bästa uppskattningen eftersom den då skulle kunna ta hänsyn till både lokala och globala förändringar i trafikarbetet. Detta kräver dock en stor arbetsinsats och för att minska kostnaden för trafikarbetesskattningen valdes att fokusera på en av metoderna. I Stockholm har sedan tidigare en gradientmetod 1 använts men själva gradientjusteringen gav problem, medförde stora kostnader och gjorde det svårt att få fram bra resultat. 1 En matriskalibreringsmetod Västsvenska paketet 7
Ur praktisk synvinkel samt med antagandet att förändringar i trafikarbetet har en global karaktär har WSP i detta projekt valt att istället använda en metod som bygger på generella uppräkningsfaktorer. 3.1 Beräkning av trafikarbete Metod som använts är uppdelad i tre steg: I steg 1 beräknas trafikarbetet för respektive länkklass med befintlig kalibrerad modell. Steget behöver genomföras varje gång basmodellen blir uppdaterad (se (Formel 1). I steg 2 beräknas en genomsnittlig förändringskvot (uppräkningsfaktor), för respektive länkklass baserat på förändringar i uppmätta länkflöden. Steget görs varje gång som det görs en ny skattning av trafikarbetet med nya trafikmätningar (se (Formel 2). I steg 3 används faktorn för att räkna om det modellbaserade bas-trafikarbetet från steg 1 till nytt skattat trafikarbete (se (Formel 3). 3.1.1 Steg 1: Beräkna trafikarbetet för varje länkklass med kalibrerad modell = = trafikarbete för länkklass i baserad på modell = flöde på länk i baserad på modell = länk = länkar i länkklass I (Formel 1) 3.1.2 Steg 2: Beräkna genomsnittlig förändringskvot = ( ) ( ) = genomsnittlig förändringskvot för alla räknepunkter t inom länkklass I ( )= nytt flöde på räknepunkt t ( )= gammalt flöde på räknepunkt t (Formel 2) 3.1.3 Steg 3: Räkna upp trafikarbete = = prognos av trafikarbete för länkklass i (Formel 3) Västsvenska paketet
Västsvenska paketet 9
Västsvenska paketet www.vastsvenskapaketet.se