PROVTAGNINGSPLAN HERRGÅRDSUDDEN

UPPDRAG Herrgårdsudden_MIFO2 UPPDRAGSNUMMER 1662035000 UPPDRAGSLEDARE Samuel Bergquist UPPRÄTTAD AV Emil Wiberg DATUM 2015-02-27 Reviderad GRANSKAD AV Samuel Bergquist Bakgrund Länsstyrelsen i Västernorrlands län har förelagt Örnsköldsviks kommun att inkomma med en provtagningsplan för området där Köpmanholmens sågverk bedrivit sin verksamhet. Provtagningsplanen syftar till att utreda eventuell förekomst av föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till. Provtagningen ska utföras enligt metodiken för MIFO-fas 2 och är begränsad till provtagning i mark och grundvatten. Några historiska stolpar för sågen: 1865 Ångsågen anlades 1907 Sågen elektrifierades i och med att Fors kraftverk togs i drift 1911 Hyvleriet togs i drift. 1924 Gamla sågen revs och en ny byggdes 1935 Torkhuset togs i drift 1947 Barktrumman byggdes på utsidan av sågen 1964 NCB köpte sågen av Forss Aktiebolag, produktionen drogs ner successivt. 1977 Sågverksamheten upphörde 1980/81 Sågen rivs Sammanfattning från tidigare utredningar Nedan följer en beskrivning över tidigare undersökningar som genomförts på Herrgårdsudden exklusive Herrgårdstippen. Senare i rapporten under avsnittet avgränsning finns beskrivet undersökningar som genomförts på Herrgårdstippen. Graal Miljökonsult Anders Lindström (Graal miljökonsult) har under 2014 genomfört intervjuer med personer med goda kunskaper om verksamheten samt gått igenom kartor, fotografier och verksamhetsbeskrivningar. Mycket av den information Anders sammanställt har använts för framtagandet av denna provtagningsplan. Enligt utförda intervjuer har det inte framkommit några uppgifter om att någon doppningsverksamhet eller annan kemisk behandling av virket förekommit vid Köpmanholmens sågverk. Inne på sågområdet finns inga tecken på att det förekommit deponering av restprodukter så som trärester och bark. Historiska bilder som granskats styrker också att det inte förekommit någon deponering av restprodukter. Den cellulosa fabrik som uppfördes i närområdet på 30-talet tog emot mycket av sågens restprodukter. 1 (13) S w e co E n vi r o n m e nt AB files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx

Sweco 2013 I samband med planer på att anlägga bryggor i området hösten 2013 utförde Sweco en enklare miljöteknisk markundersökning i närheten av såg- och sorteringsområdet. Vid utredningen togs totalt två samlingsprover från två ytor om vardera ca 100 m 2. Samlingsproverna utgjordes av ca 15 20 delprover uttagna ner till ca 3 dm djup med Augerprovtagare. Sedimentprover togs också ut i vattenområdena utanför dessa båda ytor. Resultaten visade att både mark- och sedimentprover innehöll förhöjda halter polycykliska aromatiska kolväten med hög molekylvikt (PAH-H) samt dioxiner över aktuella jämförvärden (Sweco 2013). Avgränsning Provtagningen syftar till att översiktligt utreda området kring Köpmanholmens sågverk även kallat Herrgårdsudden. Sågområdet avgränsas i söder av vägytor och bostadsmark och i väster av disponentens bostadsområde. Inga uppgifter har framkommit i tidigare utredningar eller från flygbilder och foton som skulle ge anledning att misstänka att sågverksamheten har bedrivits inom dessa områden, varför dessa områden inte bedöms omfattas av denna provtagningsplan. Mot norr angränsas området av Åfjärden och i öster av tidigare åkermark och senare vägmark. Se figur 1-4, samt bilaga 1 för mer detaljer. Sågområde eniro.se Figur 1. Översiktkarta över Köpmanholmen med utmarkerat sågområde. Herrgårdstippen Herrgårdstippen har använts av den dåvarande verksamhetsutövaren Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB), nuvarande Assi-Domän, som deponi för bark, aska, mesa, sågspån, grafitslam, rivningsavfall och muddringsmassor från Nätrafjärden m.m. Herrgårdstippen var verksam som deponi under åren 1967 1976. Herrgårdstippens totala volym uppskattas till c:a 325 000 m3. Se figur 2 för deponins placering. 2 (13) _MIFO2 files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx

Figur 2. Översiktkata med utmärkning av Herrgårdstippen. > Enligt en inventering som genomfördes år 1990 av NCB AB Forss så deponerades c:a 180 ton grafitslam med ett innehåll av totalt c:a 46 kg kvicksilver under driftsåren 1966 1976. Grafitslammet härstammar från klorgastillverkningen vid f.d. klor-alkalifabriken på Köpmanholmen och kan även innehålla höga halter av dioxiner. Under 1998 påträffades, vid borrning för bergvärme hos en privat fastighet på motsatt sida av Åfjärden, svagt missfärgat vatten med lukt av fenol. Provet analyserades och visade på 63 mg/l destillerbara fenoler och 3 528 mg/l COD. Misstanke finns om att fenolerna kan ha spridit sig via isälvsåsen från Herrgårdstippen. Nedan kommer en sammanställning av undersökning som genomförts på Herrgårdstippen. Förslag till avslutningsåtgärder på f.d. barkdeponeringsanläggning vid Herrgårdsviken. Jan Olofsson, K-Konsult 1978-06-22. Omfattade intervjuer med personal, ytavvägning och volymuppskattning, studie av markförhållanden och vegetation, sammanställning av vattenprovtagningar samt provtagning i själva tippen. Analyser utfördes m.a.p. kväve, fosfor, glödningsförlust, kvicksilver, bly, kadmium och fenoler. Högsta halt kvicksilver uppmättes till 1,8 mg/kg TS. Lakvattenkontroll och sedimentprover. SEMA 1987-12-16. Provtagning av lakvatten och sediment i dike söder om tippen. Lakvattnet innehåll 0,1 µg/l Hg och sedimentprovet 56 mg/kg TS Hg. Tvivel uttrycktes om att analyssvaret inte var korrekt. (Med i MIFO) Uppföljning av lakvattenkontroll, SEMA 1988. Två prover togs vid strandkanten mot Åfjärden. Båda prover uppvisade låga halter, 0,01 mg Hg/kg. (Med i MIFO) 3 (13) _MIFO2 files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx

Inventering av avfall och utsläpp från kloralkalifabriken vid NCB Forss, Köpmanholmen. Ingvar Olsson, NCB Forss, 1990-05-03. En uppskattning av mängder och var avfall har deponerats/släppts ut. Miljöteknisk undersökning avseende dioxin och kvicksilver, översiktlig undersökning. Per Lindmark, SGI, 1992-04-13. Provgrop i tippen, ytmarkprov utanför fabriksområdet och sedimentprovtagning från Åfjärden och Nätrafjärden. I jordprovet påträffades 0,5 mg/kg TS Hg och 5 pg/g NTEQ dioxin. Sediment i Åfjärden och Nätrafjärden hade förhöjda kvicksilver- och dioxinhalter. (Med i MIFO) Lakvattenkontroll. Modo Paper, Örnsköldsviks kommun, 1998-06-26. Halt i lakvatten 0,05 mg/l AOX, provtagningspunkten okänd. Undersökning av vattenprov. Örnsköldsvik kommunlaboratorium, 1998. Prov taget vi borrning för bergvärme på Nätraåns östra (motsatta) sida. Vattenprovet från c:a 40 m djup var missfärgat och luktade fenol. Analyssvaret visade på 3 528 mg/l COD och 63 µg/l destillerbara fenoler. (Med i MIFO) Tyréns har också genomfört en utredning och riskbedömning för Herrgårdstippen. Rapporten är utgiven 2006-05-10 och senast reviderad 2006-10-12. Provtagningarna som genomförts vid utredningen visar att det förekommer förorening i form av metaller så som koppar, krom, nickel, zink och kvicksilver. Halterna har bedömts som relativt låga. Endast ett fåtal punkter uppvisade kvicksilverhalter över 2 mg/kg den högsta uppmätta halten uppgick till 16 mg/kg. Utifrån NBC Forss rapport till Naturvårdsverket 1990-05-03 har 181 ton grafitslam innehållande 46 kg kvicksilver tillförts deponin mellan åren 1964 1975. Detta skulle motsvara en medelhalt av c:a 250 mg/kg, d.v.s. betydligt mer än vad som påträffats vid Tyréns analyser. Den utredning som Tyréns genomfört visar på att spridningsvägarna från Herrgårdstippen sker främst genom den grusås som passerar deponins norra sida. Grusåsen gör att grundvattenströmningen från deponin blir i nordvästlig riktning från övriga Herrgårdudden. Herrgårdstippens föroreningssituation bedöms vara väl utredd i samband med Tyréns och övriga genomförda utredningar. Då grundvattenriktningen i grusåsen är från såg- och hyvleriområdet bedöms det inte heller som troligt att deponin skulle påverka såg- och hyvleriområdet. Disponetens residens Strax väster om sågområdet innan Herrgårdstippen låg disponentens residens. Att döma av fotografier från området syns det att såg- och hyvleriverksamheten hade sina tydliga gränser. Vid den tiden bedöms det inte som troligt att någon förorenande verksamhet skulle ha tillåtits på området där disponenten vistades. Av den anledningen har residenset inte tagits med i denna provtagningsplan. Provtagning Nedan redovisas hur provtagningen kommer att ske för de olika områdena inom sågverksområdet. Provtagning kommer genomföras på mark och grundvatten. Samtliga prover skickas till ackrediterat laboratorium för analys. Vilka analyser som valts för respektive prov finns beskrivet nedan i denna provtagningsplan. Placeringen av provgropar och grundvattenrör 4 (13) _MIFO2 files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx

framgår i bilaga 1. Då placeringen är gjord utan platsbesök, är det troligt att punkternas placering kan komma att ändras. Synliga fundament och rester från verksamheten kan göra att placeringen omvärderas. Eventuella ändringar av provplaceringen kommer att redovisas i rapporten för denna provtagning. För att enklare kunna hålla isär olika byggnader har hela området som undersökningen omfattar delats in i tre områden: - Kajområdet som utgör området mellan tidigare sågverksbyggnader och strandlinjen. - Sågområdet med den tidigare sågbyggnaden, sorteringsverket, transformatorstationen, gasklockan, pannhuset och ångbåtsförrådet. - Tork och hyvleriområdet med plan för upplag av sågat virke, torkhuset och hyvleriet. Prover tas i första hand genom provgropsgrävning med grävmaskin för att få en bra bild av markens beskaffenhet i området. För de punkter där grundvattenrör avses att installeras tas prover ut med borrbandvagn. Prover tas ut för varje halvmeter eller för varje materialskikt i marken ner till naturlig mark. Vid provtagningen kommer engångshandskar används för att överföra prover från exempelvis spade/skopa till provkärl. Delprover som inte analyseras i första skedet förvaras i kylskåp i diffusionstäta påsar alternativt glasburkar med teflonbeklädda lock. För grundvattenrören sätts 1 m filter, med avsikt att täcka in grundvattenytans normala djup under markytan. All provtagning av mark och grundvatten kommer ske i enlighet med Svenska geotekniska föreningens (SGF) rapport 2:2013. I första skedet skickas endast samlingsprov från översta halvmetern till labb för analys. Jämförbara riktvärden mark Samtliga markprover som analyseras med avseende på metaller, alifater, aromater, PAH, PCB- 7 och dioxin kommer jämföras med riktvärden för KM och MKM i Naturvårdsverkets rapport 5976. Känslig markanvändning, KM, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Mindre känslig markanvändning, MKM, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter samt ytvatten skyddas. Naturvårdsverket, 2009. Nutida markanvändning av området är industriändamål, men då det i framtiden kan bli aktuellt med bostäder jämförs halter i mark med KM och MKM enligt riktvärden i Naturvårdsverkets rapport 5976. Då det inte finns några Svenska riktvärden för tributyltenn (TBT) eller andra tennorganiska föreningar i mark kommer analyssvaren jämföras mot riktvärden från den Hollänska rapporten VROM 2000. 5 (13) _MIFO2 files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx

Jämförbara riktvärden grundvatten Grundvatten som analyseras med avseende på alifater, aromater, BTEX och PAH kommer jämföras mot SPI (Svensk petroleum industri) publikation Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar tabell 5.10. För PCB och dioxin i grundvatten kommer analyser att jämföras med riktvärden från Naturvårdsverkets rapport 5976. Metallanalyser kommer jämföras mot riktvärden i SGU s rapport 2013:01 tabell 1. För tennorganiska föreningar i grundvatten finns inga riktvärden att jämföra mot i dagsläget. För att kunna jämföra värdet för tennorganiska föreningar måste platsspecifika riktvärden framarbetas, detta kommer att göras i den riskbedömning som baseras på denna provtagning. Sågverksområdet Sågverksområdet omfattas av såghuset, sorteringsverket, pannhuset samt ett förråd som användes till underhåll av ångbåtarna. I området inräknas även transformatorbyggnaden, gasklockan samt en yta för timmerupplag. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning för vardera område. Såg- och sorteringsverk Sågen elektrifierades 1907. När Byvattnets ångsåg revs 1911 flyttades den ner till Köpmanholmen där den byggdes om till hyvleri och försågs med en större hyvelmaskin, klyvsåg, kantverk och kapsågar. 1922 påbörjades uppförandet av den nya 8-ramiga sågen, som stod färdig 4 år senare. Den gamla sågen revs 1925. En del moderniseringar av sågens anläggning förekom vid mitten på 1940-talet. Svårigheterna med produktionskapaciteten började i slutet av 1950-talet. Driften minskade till 3 ramar, sedan till 2 ramar 1971 och till en ram 1975. Verksamheten lades ned 2 år senare. Såg- och sorteringsverket var två av de större byggnaderna inom området. Både sågen och sorteringsverket var till stor del automatiserade vilket innefattade olika maskiner och andra hjälpmedel. Många av dessa maskiner krävde tillsyn, service och underhåll. Efter år av underhåll finns det risk att området blivit förorenat med diverse smörjmedel och oljor. För sågverket grävs en provgrop mitt i det som varit huskroppen där marken analyseras med avseende på alifater, aromater, metaller och PAH. För sorteringsverket grävs två provgropar genom det som varit huskroppen i nord sydlig riktning, vid den norra kortsidan av byggnaden anläggs ett grundvattenrör. Varje provgrop samt borrhålet representerar ett delprov där material från vardera delprov sammanförs till ett samlingsprovs. Samlingsprov från sorteringsverket analyseras med avseende på alifater, aromater, metaller och PAH. Analys av grundvatten bestäms utifrån vilka ämnen som överskrider generella riktvärden i mark. Ångbåtsförrådet Ångbåtsförrådet var placerat vägg i vägg med sågverket ut mot Åfjärden. Misstanke föreligger att det där har hanterats kättingar som behandlats med olika olje- och tjärprodukter. Misstanke 6 (13) _MIFO2 files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx

finns även att man i samma område använt färger och impregneringsmedel för underhåll och bättringsarbeten på båtarna. Utifrån en tidigare utredning utförd av Sweco i närheten av ångbåtsförrådet framgick att förhöjda halter dioxin påvisats i två av proverna. Då ingen impregneringsverksamhet förekommit enligt muntlig utsago kan påträffat dioxin eventuellt härledas till dålig handhållning av färger och impregnering vid ångbåtsförrådet. Ett borrhål borras med skruvprovtagare ner till grundvattennivån i nära anslutning till det som tidigare varit huskroppen. Ett grundvattenrör installeras i borrhålet. Markprover från borrningen analyseras med avseende på alifater, aromater, metaller, PAH och dioxiner. Analys av grundvatten bestäms utifrån vilka ämnen som överskrider generella riktvärden i mark. Pannhuset Pannhuset var placerat i nära anslutning till gasklockan och innefattade en ångpanna. Då sågen elektrifierades år 1907 blev pannhusets roll uttjänat och gjordes om till smedja. Eftersom sågen elektrifierades som en av de första i landet redan år 1907 bör hantering av restprodukter från förbränning av stenkol och trä i pannhuset haft en relativt begränsad omfattning. För att undanröja misstanke om förorening från pannhuset grävs fyra provgropar i nära anslutning till pannhusets väggar. Liknande förfarande med provuttag i form av delprover som sammanförs till samlingsprover som tidigare beskrivits används för pannhuset. Samlingsprovet analyseras med avseende på alifater, aromater, metaller och PAH. Transformator Gasklocka Timmerupplag Såghus Ångbåtsförråd Sorteringsverk Upplag sågat virke Pannhus Figur 2. Flygbild från 1932 med vy mot väst. Timmerupplag Strax söder om sågen lagrades i omgångar timmer som var avsett till sågen. En provgrop grävs i området för timmerupplaget. Ett prov skickas för analys med avseende på alifater, aromater, metaller och PAH. 7 (13) _MIFO2 files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx

Transformatorstation På områdets sydvästra del fanns en transformatorstation. För att kunna säkerställa att ingen transformatorolja läkt ut i marken grävs tre provgropar i nära anslutning till transformatorstationens väggar. Ett grundvattenrör drivs ner i anslutning till transformatorns sydliga sida. Varje provgrop och borrhål representerar ett delprov som därefter sammanförs till ett samlingsprov som skickas till labb. Samlingsprovet analyseras med avseende på alifater, aromater, metaller, PAH och PCB-7 för att säkerställa att ingen PCB-haltig isolerolja använts. För grundvatten kommer samma analyser som för marken att genomföras. Gasklockan Användning av gasklockan skedde innan elektrifieringen av sågen för att tillverka gas från stenkol. Gasen användes för att generera el för belysning till sågen samt herrgården. Eftersom stenkol har används för utvinningen av gas finns misstanke om att rester av stenkol kan finnas kvar i marken. I nära anslutning till vad som varit gasklockans huskropp grävs fyra provgropar. Från varje provgrop tas markprover i form av delprover som sparas. Från varje delprov tas material ut till ett samlingsprov som representerar området kring gasklockan. Samlingsprovet analyseras med avseende på metaller och PAH. Hyvleriområdet Inom hyvleriområdet ingick flertalet byggnader så som hyvleriet, torkhus hyvlat virke samt några mindre byggnader som troligen använts till någon form av förråd. Nedan följer en mer detaljerad redovisning för området. Hyvleriet Hyvleriet är i stora drag likt sågverket då detta var en stor byggnad med många maskiner som erfordrat service och underhåll. Hyvleriet brann ner 1975. För hyvleriet grävs tre provgropar i nord sydlig riktning genom det som varit huskroppen. Varje provgrop representerar ett delprov som därefter sammanförs till ett samlingsprov som skickas till labb. Samlingsprov från hyvleriet analyseras med avseende på alifater, aromater, metaller 8 (13) _MIFO2 files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx

och PAH. Hyvleriet Torkhuset Figur 3. Vy mot sydväst över hyvleriet och torkhuset. Torkhus Torkhuset användes för torkning och lagring av hyvlat virke och 1941. Av en flygbild med troligt ursprung från 1960-talet framgår att någon form av drivmedelshantering skett på platsen då en drivmedelscistern syns väster om torkhuset. En provgrop placeras i det som tidigare varit torkhusets huskropp. En provgrop grävs även i området där en cistern ses uppställd, se figur 4. Proverna skickas till labb för analysas med avseende på metaller, alifater, aromater och PAH. Upplagsplan Efter att ha granskat äldre bilder över området framgår att områdena bakom torkhuset och mellan torkhuset och sågverket ner mot kajen användes delvis eller helt som upplagsplan för sågat virke. För att kunna bedöma föroreningssituationen i mark och grundvatten grävs tre provgropar på planen och ett grundvattenrör drivs ner via skruvborrning. Delprover tas ut från respektive provpunkt och sammanställs till ett samlingsprov som får presenterar ytan. Samlingsprovet analyseras med avseende på alifater, aromater, PAH, metaller och dioxin. Innan grundvattenprov tas ut inväntas resultat från provtagning i mark. Analys av grundvatten bestäms utifrån vilka ämnen som överskrider generella riktvärden i mark. 9 (13) _MIFO2 files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx

Cistern Figur 4. Vy mot sydväst över hyvleriet och torkhuset. Kajområde Kajområdet omfattar en sträcka på ca 300 meter. På kajområdet har troligtvis olika typer av gods hanterats och eventuellt kan enklare typer av service och underhåll på olika maskiner och båtar bedrivits här. Främst misstänks tributyltenn (TBT) och andra tennorganiska föreningar kunna förekomma, men även impregneringsmedel kan inte helt uteslutas. Kajområdet har delats in i tre delområden om vardera ca 100 meter. Varje delområde provtas ytligt med hjälp av spade direkt under mullagret på ett djup om ca 0,1 0,3 meter under markytan beroende på mullens mäktighet. Varje delområde kommer innefatta fem delprover som därefter sammanförs till ett samlingsprov som skickas till labb. Samlingsprover från kajområdet analyseras med avseende på tennorganiska föreningar, dioxiner, PAH och metaller. Sammanställning analyser Nedan följer en översiktlig sammanställning av samtliga prover som skickas till labb för analys. I första skedet handlar det om 13 markprover och 4 grundvattenprover som skickas till labb. Endast prover från det översta skiktet skickas in i ett första steg. Samtliga delprover som inte skickas till labb sparas i väntan på analyssvar från inskickade prover. 10 (13) _MIFO2 files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx

Tabell 1. Översiktlig sammanställning av antal prover och analyser till labb. Område Antal prover som skickas till labb Provtyp Analyser Gasklockan Ett samlingsprov Mark Metaller och PAH Pannhuset Ett samlingsprov Mark Alifater, aromater, metaller och PAH Sågverk Ett riktat prov Mark Alifater, aromater, metaller och PAH Sorteringsverk Ett samlingsprov Mark Alifater, aromater, metaller och PAH Sorteringsverk Ett riktat prov Grundvatten Avvaktar resultat från markprov innan bestämning av analyser Transformatorstationen Ett samlingsprov Mark Alifater, aromater, metaller, PAH och PCB-7 Transformatorstationen Ett riktat prov Grundvatten Alifater, aromater, metaller, PAH och PCB-7 Ångbåtsförrådet Ett riktat prov Mark Alifater, aromater, metaller, PAH, och dioxiner Ångbåtsförrådet Ett riktat prov Grundvatten Avvaktar resultat från markprov innan bestämning av analyser Hyvleriet Ett samlingsprov Mark Alifater, aromater, metaller och PAH Upplagsplan Ett samlingsprov Mark Alifater, aromater, metaller, PAH och dioxin. Upplagsplan Ett riktat prov Grundvatten Avvaktar resultat från markprov innan bestämning av analyser 11 (13) _MIFO2 files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx

Torkhus Ett riktat prov Mark Alifater, aromater, metaller och PAH Torkhus (cistern) Ett riktat prov Mark Alifater, aromater, metaller och PAH Kajområdet Tre tycken samlingsprover Mark Dioxin, PAH, metaller och tennorganiska föreningar. Summa 13 markprover och 4 grundvattenprover Rapportering Efter avslutad provtagning sammanställs resultaten i en rapport. Rapporten avser att klarlägga de frågeställningar som länsstyrelsen ställt krav på i sitt föreläggande till kommunen: Karakterisering och översiktlig avgränsning av föroreningarna. Karläggande av eventuella föroreningars mängd, farlighet, påverkan samt spridningsförutsättningar. Bedömning av omgivningens känslighet och skyddsvärde samt vilka risker det finns med att inte vidta någon åtgärd. Preliminär bedömning av åtgärdsmöjligheter och definition av övergripande åtgärdsmål. Sweco Environment AB Handläggare Granskad av Emil Wiberg, Umeå miljö Samuel Bergquist, Umeå miljö 12 (13) _MIFO2 files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx

Referenser Graal Miljökonsult, 2014. Förslag till strategi för miljöutredning av sågområdet, Köpmanholmen, 2014-10-17. Sweco, 2014. PM Miljöprovtagning herrgårdsudden, 2014-01-21. Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta 13 (13) _MIFO2 files\content.outlook\a7b2sq1r\provtagningsplan_herrgårdsudden_.docx