Minnesanteckningar 1 (5) Landstingets handikappråd Hälso- och sjukvårdsstaben Handläggare Elisabet Ehne Jangehammar 2015-11-03 LK/150044 Plats Konferensrum Galaxen, Landstingshuset, Karlstad Närvarande ledamöter Landstinget Handikappförbunden Värmland Ulric Andersson Gert Ohlsson Mats Sandström Ann-Marie Johansson Siv Skyllberg Micael Karlsson Mona-Lisa Myringby Johnny Persson Lena Pettersson Örjan Arwidsson ordförande Barbro Boomsma handikappombudsman I tjänsten Gunilla Andersson Ewa Gustafsson Elisabeth E Jangehammar landstingsdirektör handikappkonsulent sekreterare 1 Inledning Ordförande hälsar välkommen och föredragningslistan godkänns. 2 Delårsrapport Ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren redovisar den ekonomiska delårsrapporten per 31 augusti. Hon visar resultaträkning för året jämfört med 2014, nettokostnadsökningen är 7,5 % vilket är större än budgeterat. Budgeterad nettokostnadsökning för helåret är 3,5 %. Prognos för helåret är ett resultat på minus 137 miljoner kronor. Personalkostnader och läkemedel är områden som ökat snabbare än beräknat. Landstingsdirektör Gunilla Andersson går igenom övriga resultat från delårsrapporten: - Telefontillgängligheten till vårdcentralerna har ökat under periodens åtta månader. - Flera patienter har fått besök, operationer eller medicinska insatser, men ett ökat inflöde gör att antalet väntande till operation ökar och att produktionsökningen inte speglas i tillgänglighetssiffrorna. - En ökande tillgänglighet vid akutmottagningen på Centralsjukhuset även med ett ökande inflöde. - Tillgängligheten till BUP ligger på en högre nivå jämfört med föregående år, även om den varierar något månad för månad. - Goda resultat på flera kvalitetsparametrar.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-11-03 LK/150044 2 (5) - En ökade resursanvändning för att klara av produktionen. - Sjukfrånvaron är i nivå med utfallet för augusti 2014. Bemanningssituationen är att det finns flera årsarbetare än tidigare år. Problemet är att nya arbetsmetoder måste införas snabbare. Omställningsarbetet som nu pågår innebär att återgå till personalmängden från år 2013. Det är sjukhusvården som ökat i kostnader, enligt chefsekonom på SKL som granskat situationen nationellt. På kort sikt gäller det att sänka kostnadsnivån nu och vidtagna åtgärder redovisas på varje landstingsstyrelsemöte. Samtidigt måste verksamheten klaras nu och dessutom fortsätta utvecklingen till bättre vård. Kostnaderna behöver reduceras med 380 miljoner kronor under 2016. Det ska ske dels genom lägre bemanning men också genom ytterligare åtgärder som exempelvis förändrade arbetssätt. Inom vissa områden finns kompetensbrist, men totalt sett är det fler anställda. Landstinget i Halland har ett stort projekt med arbetsväxling som landstinget hämtar inspiration från. 3 Omställningsarbetet i landstinget Biträdande landstingsdirektör Harald Ludviksen redovisar hur omställningsarbetet gällande bemanningsöversyn är planerat. Den sämsta lösningen är uppsägningar. En inventering är gjord av var det finns naturlig omsättning, det vill säga pensionering och avslut av vikariat. Sedan görs en fördjupad analys av vad som hänt på verksamheten mellan 2013 och 2015, hur personalkostnader har ökat och hur bemanningen ser ut. Även möjlighet till att ta ut avtalspension ses över. Ett generellt krav på 2 % personalkostnadsreducering finns för samtliga verksamheter men på divisionsnivå. En prövning görs av effekten av omställningsarbetet för varje verksamhet. Den ökning av personal som skett ses över hela landstinget. Omställning handlar också om att rätt person gör rätt saker. Men till exempel kan inte en undersköterska fullt ut ersätta en sjuksköterska trots att antalet är större. Ökningen av administrativ personal är störst inom vården, där antalet utökats för att avlasta vårdnära personal. Mycket ligger i att arbetssättet inte förändrats. Även schemaläggningen har förändrats vilket ger utfall på antalet arbetade timmar. Produktionsmässigt är mängden inte ökande i samma utsträckning som personalökningen. Fråga från organisationerna om situationen på BUP. En upphandling är gjord av neuropsykiatriska utredningar som en ramupphandling vilket leder till olika priser. Sedan får föräldrarna välja fritt bland de upphandlade. Generellt sett har de som lämnat lågt pris, och som tillfrågas först, inte alltid möjlighet till leverans av tjänst och då går uppdraget vidare till nästa på listan.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-11-03 LK/150044 3 (5) 4 Ny organisation Landstingsdirektör Gunilla Andersson går igenom förslaget till ny organisation. Den hänger ihop med den pågående utvecklingsplanen samt flerårsplanen. Stämmer organisationen överens med planerna? Arbetet har börjat med ledningsstrukturen i tjänstemannaledningen. Fackliga förhandlingar pågår och kommer till landstingsstyrelsen den 17 november. Det frångår den nuvarande divisionsindelningen till större områden. Det är en del i att finna nya arbetssätt, processer och flöden, bort från stuprörstänket. Två områden som är direkt hälso- och sjukvårdsrelaterade: med arbetsnamn Öppenvård och Slutenvård. Den administrativa mängden minskar i och med att divisionsledningar med stödfunktioner tas bort. Ansvaret blir därmed större på verksamhetscheferna. Stödstrukturerna kommer att utformas på ett liknande sätt för alla verksamheter. Ledning och styrning kommer att förändras med omorganisationen. 5 Övriga frågor Inga övriga frågor togs upp. 6 Rapporten Sjukt engagerad Karin Sandström från Myndigheten för vård och omsorgsanalys är inbjuden för att presentera rapporten Sjukt engagerad en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Hon inleder med en presentation av myndigheten som bildades 2011 med uppdraget att utvärdera vård, tandvård och omsorg ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Från 2015 omfattar uppdraget även socialtjänsten. De gör utvärderingar för att ta fram bra beslutsunderlag, både regeringsuppdrag och egenuppdrag. Sex analysområden finns: - Olika lösningar för jämlik vård - Jämlik tandvård - Framtidens omsorgsalternativ - Värdet av en samordnad vård och omsorg - Vårdvalets konsekvenser - Integritet i den digitala vården Myndigheten har cirka 30 medarbetare, plus inhyrda konsulter och forskare, som genomfört drygt 40 projekt sedan starten. Varför studera patient- och funktionshinderrörelsen? På individnivå är patientdelaktighet och patientcentrering med mera studerat, men inte på den kollektiva nivån. Efterfrågan på delaktighet ökar men det saknas kunskap om patient- och funktionshinderrörelsen. Det saknas gemensamma principer för samråd och det är svårt att veta vilka företrädare som ska bjudas in av myndigheter och landsting.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-11-03 LK/150044 4 (5) Patient- och funktionshinderrörelsen har tre huvudsakliga roller: stödjande, företrädande och utförande. Ett stort antal trender påverkar patient- och funktionshinderrörelsen: individualisering och nya sätt att organisera sig, ökat fokus på patientcentrering och patient- och brukardelaktighet, demografiska förändringar, kunskapsutveckling och specialisering i hälsooch sjukvården, ny kommunikationsteknik, ökat antal privata utförare och sjukvårdsförsäkringar. Folkrörelsemodellen dominerar och är basen för patient- och funktionshinderrörelsen. En mångfald av aktörer som plattformar på nätet och grupper på Facebook förutom de traditionella organisationerna. Det finns 65 organisationer med statsbidrag som har cirka en halv miljon medlemmar totalt, i cirka 3000 lokala och regionala föreningar. Antalet medlemmar ligger ungefär konstant sedan 15 år, men antalet organisationer ökar. Statens stöd och bidrag utgör mer än en tredjedel av organisationernas intäkter. Den viktigaste intäkten kommer från insamlingar, donationer, testamenten, sponsring och lotterier. Läkemedelsindustrin bidrar med cirka 10 miljoner totalt per år. Den viktigaste funktionen är att påverka politiker och beslutsfattare enligt organisationerna själva. För medlemmarna är den viktigaste anledningen till medlemskap information. Tre slutsatser dras i rapporten om patient- och funktionshinderrörelsen: - Organisationerna fyller flera viktiga roller men måste prioritera med de begränsade resurser som finns mellan att stödja och företräda och mellan att vara delaktiga och granska kritiskt. - Det är en ökad efterfrågan på samråd från myndigheter och landsting men det tänjer på organisationernas kapacitet och kompetens, kräver därför både prioriteringar och utbildning. - Det behövs samling i ett bredare patientperspektiv för frågor som är övergripande, till exempel e-hälsa. Två rekommendationer till regering, myndigheter och landsting. Dels behöver de utveckla tydliga strategier och rutiner för samverkan med rörelsen. En viktig fråga är ersättning för deltagande. Myndigheten för delaktighet har förslag. Hur ska skillnader i representativitet hanteras? Kan myndigheter samordna sina dialoger inom ett sjukdomsområde? Dels att statens stöd och bidrag till patient- och funktionshinderrörelsen behöver ses över, totalt är det 183 miljoner kronor per år, men summan räknas inte upp. Kraven för bidrag behöver också ses över. Frågor att ta med: har landstinget tydliga strategier och rutiner för samverkan? Hur kan det utvecklas? Organisationerna tycker att avtalet med landstinget är bra. Men hur kommer divisionsmöten etcetera att se ut framöver med ny organisation? Behövs ett nytt avtal? Samverkansstrukturen behöver utvecklas med den nya organisationen. Samverkan behövs även runt den framtida utvecklingen och inte bara här och nu.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-11-03 LK/150044 5 (5) Mer att funder kring: Samverkan kontra kritik, klargör rollerna. Medlemmarnas önskemål kontra myndigheternas krav. Formen för möten, från information mot dialog? Utbildning för att underlätta helhetsperspektivet, och se över ersättningar för att engagera flera yrkesverksamma. Vid anteckningarna, Elisabeth Ehne Jangehammar Sekreterare