Konferensrum Rigel, Landstingshuset Karlstad Närvarande ledamöter Landstinget. Plats. Elisabeth Kihlström Monica Gundahl Gert Ohlsson Mats Sandström

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (5) Landstingets handikappråd Handläggare Datum Diarienummer Elisabet Ehne Jangehammar LK/ Plats Konferensrum Rigel, Landstingshuset Karlstad Närvarande ledamöter Landstinget Handikappförbunden Värmland Adjungerade Fredrik Larsson Elisabeth Kihlström Monica Gundahl Gert Ohlsson Mats Sandström Ann-Marie Johansson Siv Skyllberg Micael Karlsson Mona-Lisa Myringby Johnny Persson Lena Pettersson Örjan Arwidsson Barbro Boomsma Toleif Högberg Sven-Erik Ågren ordförande handikappombudsman SRF Värmlands län SRF Värmlands län I tjänsten Harald Ludviksen biträdande landstingsdirektör Lena Bäckman handikappkonsulent Ewa Gustafson avgående handikappkonsulent Elisabeth E Jangehammar sekreterare Inledning Ordförande hälsar välkommen. Presentation görs av nytillkomna av och för hela rådet. 1 Palliativ vård i Värmland Verksamhetschef Marinette Moberg och t.f. enhetschef Cristina Jönsson informerar. Cristina inleder med allmän palliativ vård, det kan ges av alla, sedan finns specialiserad palliativ vård som ges till patienter med speciella behov av någon anledning. Vården utgår från patientens behov. Palliativ vård är aktuell för cirka 80 procent av dödsfallen, vilket motsvarar cirka 2500 personer årligen i Värmland. I dagsläget får cancerpatienter palliativ vård via fem team. Tre team är knutna till Centralsjukhuset (Säffle, Kristinehamn, Karlstad) och ett vardera till de andra sjukhusen. Arbetssättet är liknande i alla teamen. Inskrivningsbesök sker helst i patientens hem och det är önskvärt att distriktssjuksköterska deltar. För att det ska fungera krävs ett nära samarbete med distriktssjuksköterska och hemtjänst eftersom teamen arbetar kontorstid. En trygghetslåda finns med olika typer av

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) läkemedel, personligt anpassade, som distriktssjuksköterska/sjuksköterska kan använda vid försämring. På Centralsjukhuset finns åtta palliativa vårdplatser på avdelning 7, två platser på sjukhuset i Arvika och två på sjukhuset i Torsby. Om det är fullt kommer patienten in via akutmottagningen på Centralsjukhuset. Det finns beslut att utöka uppdraget till alla diagnoser för att skapa likvärdighet i omhändertagandet. Arbete pågår med att skapa flera vårdplatser, eventuellt via en egen enhet. Frågan handlar mycket om fysiska lokaler, det kräver omflyttning på Centralsjukhuset för att skapa utrymmet. Stort intresse finns för att arbeta med området, teamen kommer behöva utökas med det större uppdraget. I det palliativa rådet finns fem arbetsgrupper, varav en speciell för palliativa barn och barn med särskilda behov i hemmet. En annan arbetsgrupp ser på utbildningsnivåer för alla personalkategorier. Samma högkostnadsskydd gäller som för övriga läkemedel. Injektionsläkemedel kommer från landstinget. Alla får de läkemedel de behöver i livets slutskede.. 2 Handlingsplan utifrån handikappreformens intentioner Enhetschef Lars Högblom, patient- och medborgarstödsenheten, ger en lägesbeskrivning av hur arbetet framskrider. Våren 2015 inleddes arbetet med en handlingsplan utifrån handikappreformens intentioner med att forma en avsiktsförklaring. Den innehåller sex områden: personcentrerad vård, tillgänglighet, normmedvetenhet, jämlik hälsa, samverkan, forskning och utveckling. Uppsala- Örebroregionens samverkansnämnd har fattat beslut att prioritera jämlik hälsa och forskning och utveckling. Bland annat ingår att ge stöd till föräldrar med barn med kognitiva störningar. Varje landsting ska anta avsiktsförklaringen och ta fram en handlingsplan. Beslut fattades tidigt i år av landstinget i Värmland och uppdraget landade hos en arbetsgrupp. En kartläggning har gjorts av de sex prioriterade områdena, förutsättningar och utgångspunkter utöver handikappreformen; FN, regeringen, landstingets policy, utvecklingsplan framtida hälso- och sjukvård. Arbetsgruppen har kommit fram till att personcentrerad vård ger effekter även på övriga områden. Personcentrerad vård handlar om den egna personens förmåga, autonomi, inflytande över sin egen vård, medbestämmande, att aktivt delta och att förstå att resurser finns. Om man tar tillvara erfarenheter från personer med funktionsnedsättning blir det till gagn för alla medborgare. Tester kommer att göras av idéerna i Säffle, där delaktigheten är avgörande: hur man gemensamt kan skapa en personcentrerad vård. Det kommer att inledas med en workshop. Experio Lab kommer att stödja arbetet med metodiken för processen och involvering. Handlingsplanen ska vara klar i slutet av november. Dialoger inleds med område öppenvård och handikappförbunden; alla ska vara med. Avsiktsförklaringen i kortversion kommer med utskicket.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) 3 Projekt DORIS, om att förbättra sjukresor Agneta Jonsson, områdeschef service och Anders Wahlén, servicetrafikchef Värmlandstrafik informerar. Doris står för Design-Optimera-Resa-I- Sjukvården. Initierat av Värmlandstrafik, som upphandlar och organiserar bland annat sjukresor i Värmland, dock ej i Karlstads kommun. Gemensamt arbete med Värmlandstrafik, Landstinget i Värmland, Experio Lab, Samot (Karlstads Universitet) och Veryday som har ingått som partners i projektet. Mål med projektet: att sätta användaren i centrum, att ge insikter om olika användares upplevelser och behov genom resan och att hitta utvecklingsområden utifrån förbättrad användarupplevelse och kostnadseffektivitet. Förstudien, för att få insikter, skedde genom intervjuer och observationer. Det är en kvalitativ studie med begränsat antal deltagare. Studien har skapat en bild av flödet. Trygghet och kontroll skapar nöjda kunder, men det bygger på individuella upplevelser. För en förbättrad kundupplevelse krävs trygghet och kontroll, att man blir involverad och att tiden används väl meningsfullhet. Områden för förbättrad kundupplevelse: kontaktytor, trafik, extern kommunikation och identitet samt tid på sjukhus. Veryday har lagt ett förslag till prioriteringar, bland annat att skapa bättre bokning, bekräftelsesystem, förbättra väntetiden. Skarven mellan trafiksystem och vårdsystem är problemet. Fråga från förbunden: fråga de som inte åker också. Urvalet något skevt i och med att de flesta intervjuade är pensionärer. Möjligheten att själv boka tider i vården, webbtidbokning, kan komma att underlätta att få resorna att stämma bättre. Önskemål finns från förbunden att det görs en fördjupad studie som är inkluderande. 4 Aktuell landstingsinformation Biträdande landstingsdirektör Harald Ludviksen informerar. Ekonomi I månadsrapport för september är resultatet 152 miljoner kronor bättre än budgeterat. Det finns dock kostnadsproblem i vården. Intäkterna är större än väntat och vissa kostnadsreduceringar har genomförts. Genomgång av målområdena visar: inga vårdskador ser något bättre ut, bästa vårdkvalitet ligger på ungefär samma mått som tidigare och för vård utan köer gäller att inga mål klaras fullt ut, största problemet är väntetider till behandling. Åtgärdsplan för tillgängligheten är under utarbetande. Fråga från förbunden: ges information om vad som gäller om inte vårdgarantin kan hållas? Vårdgivaren har en skyldighet att informera om vad som gäller, det är ett ständigt pågående arbete att skapa rutiner. Ett problem är även att det står fel uppgifter om remisstider, beror på ett systemproblem som kommer att åtgärdas.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) LP och budget 2017 Förslag till inriktning är att målbilden kvarstår, förslag till resultatmål finns framtagna; mycket handlar om tillgänglighet under vård utan köer. Förslag finns till gemensamma uppdrag: att utveckla enligt utvecklingsplanen, e- hälsa, reducera kvalitetsbrister, bästa resursutnyttjande, god arbetsmiljö, regionbildning, ekonomi i balans. För hälso- och sjukvården gäller rätt vårdnivå, undvikbar slutenvård, prehospitalt omhändertagande, vårdplatsstruktur, behovsstyrd öppenvård, barn och ungas fysiska och psykiska hälsa, mångsökare och multisjuka äldre, ökad tillgänglighet till specialisttandvården md hjälp av digital teknik (konsultbedömningar). Ekonomiska förutsättningar Resultat på 166 miljoner kronor under 2017, motsvarar god ekonomisk hushållning. Innebär en generell uppräkning på en (1) procent, vilket ger ett reduceringsbehov på 244 miljoner kronor. Budgeten bygger på att resultatet för 2016 klaras. Översyn av patientavgifter Genomgång av nationella förändringar genomförda under 2016 och kommande från 1 januari Det är beslutat att resor till mammografi nu ligger inom sjukresesystemet. Förslag finns om avgifter för hjälpmedel. Förslag från förbunden att utöver utökningen till två par skor av medicinska skäl borde hjälpmedel ligga inom högkostnadsskyddet. Ortopedtekniska utredningar bör tidsättas. I hjälpmedel ingår även tjänster. Fortsatt översyn av infusionspumpar och viss inhalations-utrustning, kontaktlinser för vuxna, vaccinationer, intyg, sjukresor, avgifter för kopior av allmänna handlingar. Utvärdering och uppföljning av CPAP. Förbunden och AU överens om att utredning av ortopedteknik måste tidsättas, avtalet går ut Arvika I samband med utredningen som gjordes i samband med förändrat uppdrag, kom det fram att framjoursledet i Arvika inte är lagenligt. Uppgiften kommer från IVO och landstinget har efterfrågat den tidigare. Hur kan kvaliteten säkras i primärjouren? Del två, vilka delar i utredningarna kan vi gå vidare med? Avvägning mellan hur fungerande jour enligt regelverk påverkar daglig produktion Region Landstingsfullmäktige ställde sig bakom anslutning till Västra Götalandsregionen. Ministern har dock beslutat att avvakta med regionindelningen. 5 Övriga frågor Fråga från förbunden om tillfälliga chefskap. För område öppenvård gäller de tillfälliga tills man vet hur den organisationen kommer att se ut och den kommer att vara klar före årsskiftet.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Almanackor kommer så snart de levereras, landstinget har bytt leverantör, därav försening. Mötestider för 2017 delas ut (bifogas). Vid anteckningarna, Elisabeth Ehne Jangehammar Sekreterare