Konferensrum Galaxen, Landstingshuset, Karlstad Närvarande. Adjungerade Lars-Erik Piippo ordförande, SRF Värmlands län

Transkript

1 Minnesanteckning 1 (6) Landstingets handikappråd Sekretariatet Sekreterare Datum Diarienummer Minna Lindroos del Amo LK/ Plats Konferensrum Galaxen, Landstingshuset, Karlstad Närvarande Landstinget Funktionsrätt Värmland Fredrik Larsson (M) Mats Sandström (S) Birgitta Wessmark (SiV) Monica Gundahl (S) Gert Ohlsson (L) Johnny Persson Lena Pettersson Micael Karlsson Mona-Lisa Myringby Siv Skyllberg Ann-Marie Johansson ordförande ordförande, Funktionsrätt Värmland Adjungerade Lars-Erik Piippo ordförande, SRF Värmlands län I tjänsten Gunilla Andersson Barbro Boomsma Victoria Österberg Minna Lindroos del Amo landstingsdirektör ombudsman, Funktionsrätt Värmland chefssekreterare administrativ koordinator, sekreterare 1 Följsamhet nationella riktlinjer cancer Verksamhetschef för klinisk Patologi, Charlotta Gestbom presenterar Landstinget i Värmlands cancerarbete. Målet för landstinget är att närma sig Socialstyrelsens behandlingsmål inom cancerdiagnostik. Cancerprognoserna har generellt blivit bättre och fångar patienterna tidigare. Inom områdena lungcancer, prostatacancer och ändtarmscancer har landstinget närmat sig socialstyrelsens mål. Landstinget ligger på samma nivå som tidigare inom överlevnad, multidisciplinära konferenser inför behandlingsstart och överlevnad 30 dagar efter operation. Inom områdena bröstcancer och tjocktarmscancer ligger landstinget högre än socialstyrelsens mål när det kommer till överlevnad. Cancerpreventionsplanen Landstinget i Värmland har ett fungerande arbete i att upptäcka personer som har cancer. Landstinget behöver dock bli bättre på det preventiva arbetet, att förhindra att människor får cancer. I Värmland drabbas cirka personer årligen av cancer där bidragande faktorer är övervikt och fetma, rökning, matvanor, alkoholvanor och bristande fysisk aktivitet. Om rökningen i Värmland skulle minska till 5 procent (ligger idag på ca 10 procent) skulle det leda till 37 färre dödsfall orsakade på grund av rökning per år och en kostnadsreducering med 3,3 miljoner kronor per år.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har arbetat fram en Cancerpreventionsplan med rekommendationer och risker. Landstingsstyrelsen kommer att fatta beslut om planen i september 2017 och om denna bifalls kommer en handlingsplan att tas fram. 2 Rapport Närvårdsplatser Verksamhetschef VO Östra Värmland, Ingela Agnarsson rapporterar om närvårdsavdelning 85 i Kristinehamn och 95 i Säffle Värmland har en framtid med en äldre befolkning och färre i arbetsför ålder. År 2030 beräknas finnas 41 procent fler i åldern 45 år och uppåt i Värmland. Det ökande vårdbehovet tillsammans med ett minskat skatteunderlag innebär utmaningar för sjukvården i länet. För att möta detta behövs en jämlik, behovsstyrd och kostnadseffektiv vård där patienter känner sig sedda och omhändertagna. I september 2016 öppnade närvårdsavdelningar i Kristinehamn (avdelning 85) och i Säffle (avdelning 95) där målgruppen är multisjuka som behöver vård en begränsad period (runt åtta dagar) och som inte kräver akutsjukhusens resurser. Varje avdelning har 16 vårdplatser och en personalbemanning bestående av avdelningschef, åtta sjuksköterskor och tio undersköterskor. Konsultation med läkare kan även ske via skype med sjukhusets jourlinje. En eftersträvningsbar beläggningsgrad är på runt 85 procent men ligger i dagsläget på runt 90 procent. För att hinna ställa om vården är beläggningsgrad runt 85 procent bra. Om man ligger på 100 procent ökar patientsäkerhetsrisken då man ofta får en överbeläggning. Inläggning sker framförallt via slutenvårdsavdelningar, akutmottagning, jourmottagning, ambulans och palliativa team. De vanligaste orsakerna till inläggning är lunginflammation, KOL, eftervård, hjärtsvikt och urinvägsinfektion. Kommentar från förbundet: Kommer inläggning på närvårdsplatserna enbart från CSK eller kan de även komma från Torsby och Arvika? Svar: Gunilla Andersson tar med sig frågan. Verksamhetscheferna inom landstinget ska tittat på hur vården kan göras så jämlikt som möjligt avseende närvårdsplatserna. Förutom närvårdsplatserna kommer även mobila team att införas. Mobila team kommer att presenteras under kommande möte. Kommentar från förbundet: Vilka åldrar är mest förekommande på närvårdsplatserna? Svar: Barn är undantaget inom närvårdsplatser. Är framförallt äldre över 80 år med multisjukdomar som använder närvårdsplatserna. 3

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Övriga frågor Inga övriga frågor lyftes. 4 Regionfrågan Landstingsstyrelsens ordförande, Fredrik Larsson informerar om att Landstingsfullmäktige den 29 augusti beslutade om att bilda Regionkommun. Detta innebär en sammanslagning av region Värmland och Landstinget i Värmland. En ansökan om regionkommun har skickats in till Regeringen och beslut kommer att fattas i maj/juni Nu startar den formella processen över hur organisationen kommer att se ut. Idag ligger majoriteten av landstingets verksamhet under landstingsstyrelsen. I den nya regionkommunen bedöms en nämndorganisation vara mer lämplig. Arbetet om vilken organisationsform som passar för regionkommunen i Värmland pågår. Diskussion om hur kollektivtrafiken ska organiseras i regionkommunen pågår. Ett förslag går ut på remiss där ansvar för kollektivtrafiken ligger i regionkommunen och att skatteväxling görs. Idag är det många instanser inblandade i kollektivtrafiken och målet för den nya organisationen är att göra det enklare. Hur kollektivtrafiken ska organiseras är ännu inte klart. Färdtjänst (även skolskjuts) är en fortsatt kommunalfråga. Kommunen kan ge regionkommunen i uppdrag att utföra tjänsterna om de önskar men det blir inte så per automatik. En del i det fortsatta arbetet är hur handikapprådet kommer att se ut i den nya organisationen? Hur ska formatet vara och vilka frågor ska få utrymme i mötena? Detta är en fråga som behöver diskuteras i Handikapprådet under kommande möten. 5 Namnbyte på rådet Chefssekreterare Victoria Österberg förmedlar förslag på nytt namn för Landstingets Handikappråd: Landstingets Funktionsrättsråd. Rådet tycker att Landstingets råd för funktionsrättsfrågor låter bättre. På grund av att Landstinget kommer att övergå till en regionkommun bör namnbyte på rådet dock avvaktas till nästa mandatperiod. Rådet beslutar därför att hänskjuta namnfrågan till senare när det diskuterats mer vad rådet får för roll i den nya organisationen och då namnbytet bör passa regionkommunens namn. 6 Beslutad landstingsplan Budgetchef, Agneta Gustavsson presenterar Landstingsplanen för 2018 som nu är beslutad. Landstingets planeringsfas utgår från en ojämnt fördelad befolkning i Värmland där färre beräknas vara i arbetsförålder och skatteintäkterna därför beräknas falla. Befolkningsväxlingen är ojämn över länet och innebär ett ändrat vårdbehov. Ett intensivt arbete inleds med bildande av

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) regionkommun 2019 och en snabb utveckling inom hälso- och där nya möjligheter att möta och vårda patienter på nya sätt skapas. Finansiellt beräknas kostnaderna till följd av demografi, historisk trend, avskrivningar och finansnetto, öka mer än de beräknade intäkterna med oförändrat skatteunderlag fram till Landstingets mål är god folkhälsa, trygg befolkning och nöjda patienter och resultat och kvalitetsmål är vård utan köer, bästa vårdkvalitet, inga vårdskador och respektfulla möten. Perspektivmålen är hållbart arbetsliv, minskat miljöavtryck och ekonomi i balans. Landstinget ska även fortsätta att utveckla hälso- och sjukvården samt reducera kvalitetsbrister. I den ekonomiska flerårsplanen är förslaget till årets resultat 171 miljoner kronor, vilket innebär god ekonomisk hushållning. Förslaget till ekonomisk flerårsplan ger totalt sett god ekonomisk hushållning. Uppföljningsplanen för landstinget har arbetats in i landstingsplanen för att skapa en bättre helhetsbild. Det riktade statsbidraget har räknats på 102,8 miljoner kronor. Beräknat belopp är sällan samma som budgeterat belopp då budgeten läggs tidigare än det fastslagna statsbidraget. Läkemedelsbidraget ökar vilket finns med i den föreslagna budgeten. Förbundets kommentar: Arbetet med digitala tjänster är viktigt att lyfta i det strategiska arbetet kring landstingsplanen och när ny landningsplanen tas fram. Hur ska de digitala tjänsterna designas för att de ska bli så användaranvändbara som möjligt? Handikapprådet bör kunna ge input på dessa tjänster för ökad användbarhet. Funktionsrätt önskar se över möjligheten att ha representant i det övergripande arbetet för att där kunna dela sina erfarenheter i tidigt stadie inom digitaliseringsfrågor. Förbundet påpekar även problem med att alla läkare inte lägger ut sina tider för digitalbokning. Ska de nya digitaliserade systemen kunna användas fullt ut behöver alla tider finnas tillgängliga. Gunilla Andersson: Frågorna hänger ihop med förändringsarbete som görs just nu i vården. Det handlar inte bara om digitalisering utan om vårdens arbetssätt. För att digitaliseringen ska fungera behöver även arbetssätten inom landstinget fungera, journalsystemet och bokningssystem är enbart en del inom detta. Det behöver diskuteras vidare om vad ska vi ha 1177 till, om det ska vara ingången till vården? Detta arbete kommer inte bara att ske inom landstinget utan även tillsammans med alla Värmlands 16 kommuner. 7 Aktuell ledningsinformation Landstingsdirektör, Gunilla Andersson presenterar aktuell ledningsinformation. En stor del av framtidens arbete för Landstinget är vidareutvecklingen av e- hälsa. För att kunna använda sig av digitaliseringen på bästa sätt behövs mer arbete kring landstingets arbetssätt. Landstinget kan exempelvis inte

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) använda sig av tidsbokning via nätet om det inte finns några tider att boka via nätet. Det behövs i dagsläget en yta för samverkan för de primärkommunala frågorna inom länet. Diskussion pågår mellan landstingsledningen, ledningen inom region Värmland och kommunledning för hur denna samverkan kan tänkas samordnas och ett samverkansavtal har tagits fram på tjänstemanssidan. Exempel på primärkommunala frågor är mediacenter, kurs- och konferensverksamheter. I Sverige diskuteras en ny typ av civilt försvar. Landstinget har fått i uppdrag att se hur det kan bedrivas på bästa sätt ur ett vårdperspektiv. Hur har nedmonteringen av det försvar som tidigare funnits skett och hur ska det se ut i framtiden. Exempelvis finns idag inga fasta läkemedelsförråd i Sverige, vid katastroftillstånd är vården beroende av transportsystemet för att kunna frakta nya läkemedel. 8 Patient- och närståendeutbildning Chef för Kunskapscentrum, Anna Marklew informerar om arbetet med patient- och närståendeutbildning. Den 1 januari flyttades patient- och närståendeutbildningen (PNU) till landstingets kunskapscentrum. Syfte är att samla utbildningsfrågorna och integrera dem tydligare i hälsa- och sjukvården beslutade landstingsstyrelsen att patient- och närståendeutbildning skulle erbjudas enligt modell lära och bemästra. Vid långvarig skada, sjukdom eller funktionsnedsättning behövs, förutom eventuell medicinsk behandling, ökad kunskap för att kunna leva sitt liv med bästa möjliga hälsa och livskvalitet. Modell lära och bemästra är en pedagogisk samarbetsmodell mellan patienter, närstående och vårdpersonal som bygger på samverkan, dialog och deltagarnas behov av kunskap. I utbildningen är kunskapen hos vårdpersonal och erfarna brukare likvärdig och förutsätter ett nära samarbete mellan dem. Tillsammans planerar, genomför och utvärderar de utbildningen. Ca 100 utbildningar har genomförts, cirka 1000 personer har deltagit. Övervägande del av utbildningar är i Arvika och Karlstad men utbildning finns även i Kristinehamn, Torsby och Säffle. Under 2017 har en översyn av utbildningsprocessen för PNU genomförts för att se vilka steg som är bra och vilka som behöver utvecklats. Bland annat har en kommunikationsplan antagits och ett arbete med att omstrukturera och öka användbarheten av de webbplatser som rör PNU har inletts. Ett arbete med att ta fram en handbok för utbildning av personal har även inletts. Förutom modell lära och bemästra finns flera olika modeller att arbeta efter vid PNU. Tanken är att ta fram en expertgrupp med kunskap om flera modeller för att kunna bredda sitt utbud. Expertgruppen ska även säkerställer att kunskapsbasen stärkt inom organisationen. Margareta

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Tauberman har i uppdrag att lämna förslag på vilka funktioner som behöver ingå i en expertgrupp. Förbundets kommentar: Förbunden har tidigare genomfört undersökningar i sina förbund för kartläggning om hur utbildningarna fungerar hos dem. På grund av organisationsförändringar och landstingets nya kartläggning kommer en ny kartläggning att genomföras i förbunden. Kunskapscentrum kommer att kunna ta del av svaren för att en så heltäckande bild som möjligt av hur PNU ser ut i Värmland ska kunna tas fram. Barbro Boomsma: Viktigt att koppla PNU till målen inom landstingsplanen där jämlik och tillgänglig vård för befolkningen finns med. Det är viktigt att knyta an PNU tydligare till landstingets mål, utbildningen ska vara jämlik mellan olika diagnoser och tillgänglig för alla oavsett bostadsort. Om beslutet att alla med en långvarig sjukdom ska få del av patient och närståendeutbildning behöver det utvecklas till att gälla alla relevanta diagnoser och alla människor oavsett bostadsort, även om man ibland behöver resa till en utbildning så ska den erbjudas. Gunilla Andersson: patientsäkerhetscentrum och kunskapscentrum är inte förtydligade i landstingsplanen men bör tas med i arbetet med landstingets långsiktiga plan. I det arbetet kommer även kommunikationsplanen in så att alla ska känna till att PNU finns. Först kommer landstinget arbeta med att medarbetarna ska vara trygga inom PNU och sedan sker arbetet att informationen sprids. Arbetet med patient- och närståendeutbildning kommer att följas upp under senare möten i Handikapprådet. Vid anteckningarna, Minna Lindroos del Amo