Konferensrum Rigel, Landstingshuset, Karlstad Närvarande. Ulric Andersson (S) Mats Sandström (S) Birgitta Wessmark (SiV) Elisabeth Kihlström (KD)

Transkript

1 Minnesanteckning 1 (7) Landstingets handikappråd Sekretariatet Sekreterare Helena Agnemyr LK/ Plats Konferensrum Rigel, Landstingshuset, Karlstad Närvarande Landstinget Funktionsrätt Värmland Fredrik Larsson (M) Ulric Andersson (S) Mats Sandström (S) Birgitta Wessmark (SiV) Elisabeth Kihlström (KD) Johnny Persson Lena Pettersson Micael Karlsson Mona-Lisa Myringby Siv Skyllberg Ann-Marie Johansson ordförande ordförande, Funktionsrätt Värmland Adjungerade Lisbeth Nilsson SRF Värmlands län I tjänsten Gunilla Andersson Barbro Boomsma Lena Bäckman Helena Agnemyr landstingsdirektör ombudsman, Funktionsrätt Värmland funktionsrättstrateg utredare, sekreterare 1 Vart står vi i utvecklingen Avdelningschef för utvecklings- och kommunikationsavdelningen, Henrik Svensson föredrog arbetet med utvecklingsplanen genom en kortfattad nulägesbeskrivning. Översynen av planen kommer att ske utifrån fyra huvudområden för att möta framtidens utmaningar och möjligheter. Grundtanken med arbetet är att förebygga istället för att behandla, detta kan exempelvis ske genom att anpassa tekniska och digitala lösningar. Landstinget har träffat de värmländska kommunernas ledningsgrupper för att föra dialog kring samverkan då det är flera faktorer som påverkar folkhälsan som exempelvis utbildning och leverne. Inom landstinget har livsstilsmottagningar öppnats för patienter som vill förändra sina levnadsvanor. Pågår ett breddinförande av BEON för att förändra arbetssättet inom primärvården. Kunna möjliggöra att träffa rätt kompetens direkt. Generellt så sker det en rörelse från slutenvård till öppenvård i syfte att ge mer vård utanför sjukhusen.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Internetbokning som ej fungerar som de ska i nuläget. Tekniken är i sin linda och kommer att bli bättre. De som har behov av en personlig och mänsklig kontakt ska få det. Kommentar från förbundet: Arbetar ni i samma sätt som i receptioner? Svar: Inte i nuläget. Lika långa moduler för alla tider. Ingen minskning har gjorts av möjligheten att ha en personlig kontakt. Det har genomförts en pilotundersökning med KRY för att ta reda på vilka typer av vårdmöten det här fungerar för. Det har inte framkommit någon information kring för hög utskrivning av läkemedel. Kommentar från förbundet: KRY är ett privat företag som landstinget betalar. Hur blir det då? Varför prata med en läkare till en billigare peng när man kan ringa sjukvårdsupplysningen istället och få samma information gratis. Svar: Pågår ett stort arbete där en översyn görs av kontaktvägarna in till vården. Ansvaret ligger hos landstinget att patienten får rätt kontakttyp beroende på problem. Kommentar från förbundet: Det finns ett ansvar hos Liv att se till att skattepengarna används på rätt sätt. Känns som om de som egentligen inte behöver vården får tiderna. Svar: Enligt pilotundersökningen så var patientgruppen som sökte sig till KRY även de som skulle ha sökt sig till jourmottagningar. Däremot behövs en översyn av piloten göras. Eftersom att landstinget tecknade avtal tidigt med KRY blev kostnaden för tjänsten låg. Alla landsting/regioner sitter med samma funderingar och problem, hur de digitala lösningarna kommer att påverka den framtida vården. Viktigt att gå i takt med övriga län och därmed även vårdsystemen mellan landstingen fungerar. KRY/Min Doktor är uttryck på ett behov som behöver fyllas. Systemen måste riggas. Kommentar från förbundet: Hyrläkare började också i sin linda som nu har det blivit större än vad det var tidigare. Viktigt att det i framtiden är landstinget som ansvarar för tjänster som KRY. 2 Digitaliseringsprincipen Avdelningschef för utvecklings- och kommunikationsavdelningen, Henrik Svensson föredrog arbetet med digitaliseringen inom landstinget. Att införa digitala tjänster utan att ersätta arbetssätt ger ingen eller ringa effektivisering. Den alltmer avancerade tekniken används i allt större utsträckning. Det pågår ett arbete att förändra arbetssättet så det ska bli möjligt att använda dem utifrån de behov som finns. Digitala tjänster ska så långt det är möjligt och där det är relevant att vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare och företag.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Kommentar från förbundet: Förstahandsval för vem? För medborgaren. Diskussion fördes kring problematiken att komma i kontakt med vården. Det finns övergripande mål som inte ska förändras utan det ska endast bli lättare att uppnå målen. Använda människors kunskaper till det som de är bra på samt tekniska lösningar till det som de är bra på Beslut togs i landstingsstyrelsen den 3 oktober Presentera ett förslag till strategi för digital utveckling med medvetna val och prioriteringar. Denna strategi ska vara baserad på landstingsplanen och nationella mål samt påbörjad samordning med Region Värmland. 3 Mobila sjukvårdsteam och mobila hemsjukvårdsläkare Ledningsstrateg Christina Johansson föredrog arbetet med mobila sjukvårdsteam och mobila hemsjukvårdsläkare. Modellen som finns i Skaraborg är utgångspunkt i arbetet. Måste hitta samarbeten mellan kommuner, verksamhetschefer, sjuksköterskor från både öppen och slutenvård. Under pågick diskussioner där beslutet sedan kom att etablera mobila närsjukvårdsteam och mobila hemsjukvårdsläkare. Beslut fattades av hälso- och sjukvårdsledningen den 14 juni 2017 att gå vidare med planeringen för inrättande av mobila närsjukvårdsteam. Arbetet startade i Arvika och nu pågår även införandet av arbetssättet i Torsby. Om allt går enligt plan kommer område Torsby att vara inkopplat i juni Arbetssättet är situationsorienterat istället för diagnosorienterat. Utnyttja de gemensamma resurserna för att minska och undvika slutenvården och skapar ökad nöjdhet och trygghet och patienten. Ny lag som träder ikraft den 1 januari 2018 kring utskrivning från slutenvården, i lagen betonas vikten av samarbeten mellan kommuner och landsting. Ett proaktivt och förebyggande samarbete är bättre ur patient/medborgarperspektiv. Förbundet: personcentrerad vård, hur kommer det in i Värmland? Svar: Landstinget har inte tagit något aktivt beslut enligt den modellen. Personcentrerad vård är ett förhållningssätt som vissa enheter har. Finns ett beslut om patientnäravård men inget om breddinförande. 4 På gång inom sjukresor Servicetrafikchef på Värmlandstrafik Anders Wallén och servicechef Annika Lindgren

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Dagen före midsommar sades avtalen upp kring färdtjänst. Pågår en överprövning vilket innebär att det blir en avtalsspärr för de avtal som tecknades. Överprövan påverkar alla sex körområden då överprövan ej är specificerad. De aktörer som finns är Eda Taxitransporter, Rudskoga Taxi, Karlstad Taxitransporter och Trend Taxi. Trots att avtalen sades upp kommer det att bli bra ur kundperspektiv. Det ordinarie avtalet kommer att fortlöpa resterande tid av Keolis avtal, 3 år och 8 månader. Kommentar från förbundet: Vad händer vid regionen med Karlstads färdtjänst. Svar: I Karlstad är färdtjänsten ett kommunalt ansvar. Det finns en pågående diskussion inför regionbildningen med är i nuläget endast en kommunal fråga. Digitala bokningar förstudie som precis har startats upp. För närvarande ser Landstinget tillsammans med Värmlandstrafik över möjligheter och utmaningar med implementering. Resultatet av förstudien ska generera i arbetssättet. Mål med de digitala bokningarna är att tillgängligheten ska vara dygnet runt året runt. Det ska vara effektivt och användarvänligt vilket innebär att det ska vara enkelt att boka om och boka av resorna. Bespara tid och öppnar upp möjligheten för att förkorta kötider i vanlig telefoni. Kan även innebära kostnadseffektiviteten förbättras. Öka det kollektiva resandet samt att tidsbokning kan göras med god framförhållning. Beställa i ett tidigt skede. Fråga till förbundet Hur vill ni att vi arbetar, med rådet som referensgrupp, i det fortsatta arbetet? Förbundet poängterar att det är patienterna som ska tillfrågas och att deras erfarenheter ska vara prioriterade. 5 Bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Områdeschef Mathias Karlsson föredrog statusläge kring arbetet med BEON. Kvalitet, arbetsmiljö och kostnad för hyrläkare är i fokus utifrån sju patientgrupper. Arbetet bygger på arbetsväxling som inte är läkarledda för att få en jämnare och bättre kvalitet. Rätt person ska göra rätt saker. Arbetsmiljö för exempelvis sjuksköterskor ska förändras genom möjligheten att boka in telefontider ska breddas vilket innebär att sköterskan i telefoni istället kan fokusera på vård. Arbetet har påbörjats genom att översyn görs av bemanningen så att rätt kompetens finns på plats. Mycket personal har nyligen gått utbildning inom

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) hjärtsvikt då det är en av de sju områdena. Hjärtkliniken på CSK har varit ledande i arbetet och utbildat sjuksköterskor. Högt blodtryck Psykisk hälsa (ej kronisk) Astma KOL Diabetes Hjärtsvikt Muskler och leder (Fysioterapeut, ej kronisk) Infektion (ej kronisk) Kommentar från förbundet: Finns det utarbetat hur man ska jobba? Vad är tidsplanen för att utbilda och när är det klart? För att det ska följas måste det finnas konsulttider och bokningsbara tider? Implementeringsarbetet börjar 1 november. Inventering pågår och i och med den blir samarbete inom NAV-indelningen viktig. Fysioterapeuter saknas och pengar har avsatts. Förbundet kommenterar: Fick ingen bilaga kring psykisk ohälsa. 6 Rapport från mötet med Funktionsrätt Värmland Ordförande, Fredrik, Larsson rapporterade från mötet med Funktionsrätt Värmland. I samband med regionbildningen kommer fler politikområden att innefattas i samarbetet. Förbundet och landstinget behöver kartlägga vilka områden som är på strategisk nivå och vad som är på verksamhetsnivå. Mer tid behöver avsättas för dialog mellan Funktionsrätt och politiken vid sammanträden. Ett förslag är att föredragningar spelas in och mailas ut i förväg och att tjänstemännen kommer kort och svarar på frågor och sedan blir det samtal mellan Funktionsrätt och politiken. Funktionsrätt tog upp frågan om mandatperioden för sina förtroendevalda. Fyra år är en lång tid att binda upp då hälsan ibland inte är så förutsägbar. Funktionsrätt funderar på 2 års mandat istället framöver. Mandatperioden för Funktionsrätt Värmland har inte samma som mandatperioden för landstinget. 7 Antal möten med Handikapprådet per år Ordförande, Fredrik Larsson Föreslås att rådet sammanträder vid sex tillfällen nästa år.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) En översyn av systemet för sammanträdena och möjligheten för att kunna spela in föredragningar innan mötet diskuteras för att skapa bättre förutsättningar för dialog. 8 Ledningsinformation och delårsrapport Landstingsdirektör, Gunilla Andersson Förslag till beslut om POMS funktioner (Patient och medborgarstöd). Patientnämnden är för närvarande en del av POMS. Patientnämndens kansli organiseras inom Administrativa stabsavdelningen eller direkt under Patientnämnden. Inriktningsbeslut om politisk organisation i december Projektet patientforum avslutas och ansvaret för att driva verksamheten vidare med utgångspunkt i erfarenheterna från projektet läggs inom hälsooch sjukvårdens stödfunktioner. Ska stämma överens med förslag till hur verksamheten ska se ut inför regionbildningen både på tjänstemannasidan och inom politiken. 9 Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i sjukvården T f enhetschef, Lena Bäckman föredrog arbetet med ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i sjukvården Ny lag träder ikraft 1 januari 2018 med tanke att öka patientsäkerheten. Har varit en lång utredning vad gäller klagomålssystemet. Det ska vara enklare för patienten och närstående att lämna synpunkter. Arbetet ska vara placerat så nära åsikten och verksamheten det är möjligt. IVO behöver öka sina möjligheter att använda sina resurser att utföra tillsyn. Vårdens engagemang att ta till sig synpunkter och klagomål för fortbildning behöver öka. Det ska finnas två dörrar att kunna lämna synpunkter, till vårdgivaren eller till patientnämnden vilka har samma ansvar men olika uppdrag. Om patienten direkt kommer till vårdgivaren svarar de direkt på vad som hänt och hur synpunkterna användas i utvecklingsarbetet. Synpunkterna ska användas i utvecklingsarbetet för att öka patientsäkerheten. Om synpunkterna kommer via patientnämnden ska vården svara på de frågor som patienten har. Patientnämnden förmedlar frågorna som sedan förmedlar svaret till patienten. Svarstiden kortats ned från 6 veckor till 4 veckor. Patientnämnden ska hjälpa och stödja patienten att få svar på sina frågor och återrapporterar tendenser till IVO. Utifrån rapporterna kan IVO sedan besöka verksamheten. Vägarna att lämna synpunkter och klagomål, via vårdgivaren eller patientnämnden, förväntas ge kortare svarstider och ger IVO ökade möjlighet att använda sina resurser på att öka tillsynen. Kommentar från förbundet: I dragningen saknar Funktionsrätt orden "främja för patienten" från lagen och tyckte att förslaget är mycket utifrån vårdens perspektiv och inte den som söker vård. Förbundet undrar hur

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) politiken kan styra riktningen i arbetet med att ta emot och hantera klagomål Detta är viktigt inte bara för framtidens sjukvård och dess utveckling utan ur patientens och den närståendes perspektiv för att de ska känna att vården har lyssnat, tagit till sig och bidragit till ett bra avslut så att man kan lämna händelsen bakom sig med fortsatt tilltro till den vård man behöver. Funktionsrätt ville också trycka på att Patientforum har en väldigt viktig roll som en mer neutral plats att vända sig till och som inte kan ersättas med att receptionerna tar emot synpunkter och lämnar vidare. Man undrar vad som är tänkt för Patientforums framtid, som ju är ett politiskt beslut, och det blir svårare för patienter och närstående att hitta rätt när POMS splittras upp inom andra enheter. Svar: Patienten har möjlighet att vända sig till lika många instanser som tidigare med sina synpunkter och klagomål. Syftet med den nya lagen är att det skall bli tydligare och enklare var de olika frågorna hanteras bäst. Projekt patientforum avslutas och ansvaret för att driva verksamheten vidare med utgångspunkt i erfarenheterna från projektet läggs inom hälso- och sjukvårdens stödfunktioner. Övriga frågor Vid anteckningarna, Helena Agnemyr