Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/150041

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (6) Framtidsberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/ Plats Närvarande Frånvarande Särskilt inbjudna Lokal Rigel, landstingshuset, Karlstad Margareta Ivarsson (C), ordförande Kenneth Johannesson (S) vice ordförande Asso Zand (MP) Dan-Aria Sucuri (FP) Jessica Hildén (S) Ann-Marie Larsson (S) Anina Laroma (SD) Fereshteh Jalayer (M) Thomas Ohlsson (C) Myrna Labusan Jönsson (S) Göran Eriksson (S) Helena Granvik (SIV) Lena Lindefeldt (M) Stellan Jansson (M) Mathias Andersson (S) Niclas Jacobsson (KD) Bodil Murås (V) Kent Hallesson (V) Laura von Kobyletzki, klinisk universitetslektor, Karlstads universitet 1 Sammanträdet öppnas Ordförande Margareta Ivarsson öppnade dagens sammanträde. 2 Fastställande av föredragningslistan Föredragslistan godkändes. 3 Minnesanteckningarna från föregående sammanträde Minnesanteckningarna godkändes och lades till handlingarna. 4 Värmlänningarnas hälsa i ett tioårsperspektiv Laura von Kobyletzki, Karlstads universitet, var och föredrog värmlänningarnas hälsa i ett tioårsperspektiv för framtidsberedningens ledamöter och ersättare.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Demografi Värmland Värmland har en demografi som framöver kommer att ställa stora krav på hälso- och sjukvården. Den största andelen av befolkningen utgörs av personer födda i slutet av 1960-talet, dvs. som är i åldern år. Näst störst andel av befolkningen utgörs av personer födda på slutet av 1940-talet, dvs åringar och personer födda i början av 1990-talet, åringar. Den lägsta andelen i befolkningsbasen utgörs av åringar samt åringar. Bild 1) Demografi Värmland Värmlänningarnas hälsa I Värmland är andelen äldre än 65 år större än andelen under 20 år, vilket är motsatt förhållande i jämförelse med riket. Med en äldre befolkning följer högre kostnader för hälso- och sjukvård, både för kommuner och för landsting. Demografins utveckling beror bl.a. på att yngre personer flyttar ut från Värmland samtidigt som äldre personer, bl.a. från Norge, flyttar till Värmland. Värmlänningarna har förhållandevis bra hälsa om man tittar på det självskattade hälsotillståndet. Både kvinnor och män i Värmland skattar sin hälsa högre än kvinnor och män i riket. Värmland har lägre medellivslängd än riket, men inom detta område är skillnaderna i förhållande till riket relativt små.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Värmland har en hög andel i befolkningen med övervikt och fetma vilket i sin tur bl.a. innebär en ökad risk för att drabbas av hjärtinfarkt och diabetes. När det gäller den psykiska hälsan, ligger Värmland något bättre i jämförelse med övriga riket. Värmland har däremot en högre andel självmord i befolkningen i förhållande till riket även om siffran har minskat från föregående år. De långa köerna till neuropsykiatriska utredningar är en fortsatt utmaning för Värmland, både för barn och unga och för vuxna. Övervikt och fetma har en tydlig korrelation till eftergymnasial utbildning och socioekonomisk tillhörighet. I relation till riket har Värmland en lägre andel i befolkningen med eftergymnasial utbildning. Värmland har också en högre andel i befolkningen med låga inkomster relativt sett i jämförelse med riket. Värmland har många utmaningar men ligger också förhållandevis bra till inom en rad områden. Exempelvis påverkar andelen invandrare hälsoutfallet i befolkningen men där ligger Värmland bättre än riket. Värmlänningarna rör också på sig mer vilket påverkar hälsan positivt, både fysiskt och psykiskt. Värmland har också färre anmälda brott (som inverkar på vår trygghet och därmed på hälsan), har färre dagligrökare och färre döda i lungcancer. Värmland har också Sveriges bästa tandhälsa. Framtidsutsikter Utvecklingen pekar på att cirka 25 procent av de värmländska barn- och ungdomarna kommer att vara överviktiga i ett tioårsperspektiv. Utvecklingen går också mot en ökande andel i befolkningen med psykisk ohälsa. Bland unga finns en risk avseende bruk av alkohol, droger och tobak. Andelen med allergiska besvär ökar i befolkningen, bl.a. till följd av kemikalier och gifter i vår miljö. Barn och unga har också låga kunskaper om sina rättigheter till skydd och delaktighet, vilket har negativ effekt på hälsan. För den vuxna befolkningen finns negativa tendenser avseende stress och osunda levnadsvanor. Även för vuxna är miljön med kemikalier och gifter en viktig framtidsfråga eftersom det får konsekvenser för reproduktiv förmåga och förekomst av olika cancersjukdomar. När det gäller framtidsperspektiv på värmlänningarnas hälsa är det också viktigt att använda sig av en internationell omvärldsbevakning. Många tendenser som redan är ett faktum internationellt, kommer till Värmland några år senare, som exempelvis utmaningen med förekomst av hudcancer. Vad kan man göra? Vi har begränsade resurser och ett mål om en jämlik hälsa. Vad bör vi satsa på för att förbättra hälsoläget i Värmland? För att kunna använda våra resurser på bästa sätt behöver de beslut som fattas grunda sig på kompetens inom området för epidemiologisk bevakning, evidensbaserade metoder avseende sjukdomsförebyggande

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) insatser, kunskap avseende effekter av behandling samt på kunskap avseende relaterade kostnader. För att åstadkomma effekter krävs också ett tvärsektoriellt samarbete med sektorsövergripande kunskapsutveckling och planering av olika åtgärder som är kostnadseffektiva. Sist men inte minst, krävs en uthållighet och förståelse för att förändringar av detta slag tar lång tid. Insatserna man gör i dag ger ofta inte någon vinst förrän många år senare och vinsterna visar sig då i form av en långsiktig minskning av kostnader. Exempel på register/databaser som används inom den epidemiologiska bevakningen Värmlandsdata Liv & hälsa ELSA (elevhälsodatabas) Drogvaneundersökningen Smittskydd (lokalt) Folktandvården IDB (Injury Data Base) BHV-data Sofia-studien DBH-studien SELMA-studien Nationella register/data Hälsa på lika villkor SCB Socialstyrelsen Smittskydd Folkhälsomyndigheten Försäkringskassan Arbetsmiljöverket BRÅ Tobaksfakta Svenska palliativregistret etc. Var kan man börja? Områden av vikt att prioritera är: - Barn och ungas hälsa - Levnadsvanor bland vuxna - Psykisk hälsa bland vuxna Det mest grundläggande för en god folkhälsa är att ge alla barn en bra start i livet samt att ge goda förutsättningar för människor att försörja sig själva. En annan viktig nyckel i ett folkhälsoperspektiv är insatser som främjar känslor av delaktighet och tillhörighet. När det gäller det hälsofrämjande området inom hälso- och sjukvården är det viktigt att prioritera: - skydd mot smittspridning

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) - sexualitet och reproduktiv hälsa - fysisk aktivitet - matvanor och livsmedel - alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel För att det förebyggande arbetet ska fungera på ett så adekvat sätt som möjligt behövs en kontinuerlig uppföljning av prioriterade kärnområden. För att insatser ska vara effektiva, krävs kunskap om effekterna. Det krävs också en ökad kunskapsstyrning och ett systematiskt arbete för att verksamheterna ska genomsyras av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt. Viktigast i nuläget att prioritera för förbättrad folkhälsa i Värmland Barns- och ungas hälsa Vuxnas levnadsvanor Psykisk hälsa Färre med övervikt och fetma Färre tobaksbrukare Fler som upplever psykiskt välbefinnande Fler med psykisk hälsa Färre med riskbruk av alkohol Färre antal självmordsförsök och självmord Fler ska avstå från bruk av alkohol, narkotika, dopingpreparat och tobak Färre med övervikt och fetma Bättre skolprestation Fler har kunskap om barnets rättigheter Färre med livsstilssjukdomar Bättre förutsättningar att bidra till samhället Fler har säkrare sex Fler har säkra solvanor Vilka frågor ska politiken ställa sig? Det är viktigt att identifiera riskområdena för att kunna bekämpa orsakerna till folkhälsoutmaningarna. I detta är det viktigt att kartlägga och identifiera riskfaktorerna. - Hur många är sjuka i Värmland? - Vilka är det som blir sjuka? - Vilka är riskfaktorerna?

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Det krävs också en utvärdering av de insatser man satt in fungerar de, är de effektiva? 5 Framtidsberedningens prioriteringsområden Framtidsberedningen behandlade förslag på prioriteringsområden Beredningens ledamöter och ersättare ställde sig efter diskussion bakom förslaget på prioriterade områden Förslaget kommer vidare att preciseras och konkretiseras. Landstingsfullmäktige kommer att fatta beslut i ärendet den 21 april Rapport omvärldsvärldsspaning Beredningssekreterare Susanne Grip Åsman lämnade en rapport. 7 Praktisk information Beredningssekreterare Susanne Grip Åsman lämnade praktisk information till beredningens ledamöter och ersättare. 8 Övrigt Framtidsberedningen önskar få en dragning om resultatet från Öppna jämförelser. 9 Mötet avslutades Ordföranden förklarade dagens möte för avslutat.