Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/150041

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (9) Framtidsberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/ Plats Närvarande Frånvarande Särskilt inbjudna Lokal Rigel, landstingshuset, Karlstad Margareta Ivarsson (C), ordförande Kenneth Johannesson (S), vice ordförande Bodil Murås (V) Anina Laroma (SD) Fereshteh Jalayer (M) Myrna Labusan Jönsson (S) Lena Lindefelt (M), t o m kl. 15:10 Helena Granvik (SIV) Bengt Sjöberg (KD) Thomas Ohlsson (C), t o m kl. 15:10 Asso Zand (MP), t o m kl. 11:50 Anne-Marie Larsson (S) Jessica Hildén (S) Stellan Jansson (M) Dan-Aria Sucuri (FP) Mathias Andersson (S) Göran Eriksson (S) Kent Hallesson (V) Ingrid Magnusson, hälso- och sjukvårdschef (LiV) Anna Bodin, verksamhetsutvecklare, utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård (LiV) Daniel Foxhage, verksamhetsutvecklare, utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård (LiV) Kjerstin Almqvist, professor i medicinsk psykologi, Karlstad universitet och teamchef, FoU-enheten, division psykiatri (LiV) Erik Olsson (S), Folkhälso- och tandvårdsutskottet (LiV) 1 Mötet öppnas Ordförande Margareta Ivarsson öppnade dagens sammanträde. 2 Fastställande av föredragningslistan Med tillägg om punkt om mötestider 2016, fastställdes föredragningslistan. 3 Minnesanteckningar från föregående sammanträde Minnesanteckningarna från föregående sammanträde godkändes.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) 4 Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdschef Ingrid Magnusson presenterade arbetet med utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård. Varför utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård? Vi möter en rad olika utmaningar, i form av ökade kostnader, minskade skatteintäkter, personalbrist, fler äldre och fler sjuka. Invånare och patienter har andra förväntningar på hälso- och sjukvården än tidigare och den medicintekniska utvecklingen har lett till att vi lever längre och får andra, mer livsstilsrelaterade, sjukdomar. Den medicintekniska utvecklingen har också lett till att vi i dag kan bota allt fler sjukdomar som vi tidigare bedömde som kroniska. Utvecklingstendenser Värmland Om femton år kommer befolkningen i Värmland att öka med ca tre procent. Andelen 65 år och äldre kommer att öka och andelen i arbetsför ålder kommer att minska. Livsstilssjukdomar, som fetma, KOL, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes kommer fortsatt att öka i länet, förutsatt att vi fortsatt lever som vi gör i dag. Den psykiska ohälsan bedöms också öka. För den psykiska ohälsan är dock inte det statistiska underlaget lika omfattande för att göra adekvata prognoser. Utgångspunkter för utvecklingsplanen Hälso- och sjukvårdsledningen har i utvecklingsplanen undersökt hur värmlänningarnas behov av hälso- och sjukvård kommer att se ut om femton år, detta utifrån statistik och beräkningar, bl.a. avseende: - Demografi - Socioekonomi - Sjukdomspanorama - Prevention - Förväntningar och beteenden När det gäller hälso- och sjukvårdens framtida utbud har man i utvecklingsplanen framförallt haft följande i fokus: - E-hälsa - Flöden och processer - Utbudspunkter och innehåll - Lokal nivåstrukturering (regional och nationell) - Workshifting (vem ska göra vad) - Samverkan (region, kommuner, privata utförare) - Patientmedverkan - Flexibilitet Utvecklingsplan utbud och innehåll Utvecklingspotential har framförallt identifierats när det gäller mobila hälso- och sjukvårdslösningar, e-hälsa och fortsatt arbete för patientens bästa väg genom vården.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) Förslag utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård I rapporten, som kommer att behandlas av landstingsstyrelsen den 22 september 2015, presenteras ett förslag för framtidens hälso- och sjukvård. Förslaget innehåller fem olika vårdnivåer som föreslås tillhandahållas i Värmland. De olika vårdnivåerna ska ha olika innehåll och utgå från befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Det är framförallt förslagen om utbudspunkter som hälso- och sjukvårdsledningen kommer att överlämna till den politiska ledningen att fortsatt behandla. Viktigt i det fortsatta arbetet är att kunna kommunicera hälso- och sjukvårdens utmaningar till befolkningen och att tillse att befolkningen kan känna trygghet inför de förändringar som kommer att vara nödvändiga att genomföra. Intentionen är att landstingsstyrelsen den 22 september 2015 ska fatta beslut om fortsatt inriktning som hälso- och sjukvårdsledningen därefter kan arbeta vidare utifrån. 5 Prioriterade uppdrag för framtidsberedningen 2016 Beredningen diskuterade presidiets förslag på prioriterade uppdrag för framtidsberedningen Bl.a. diskuterades beredningens förändrade inriktning, jämfört med föregående mandatperiod, där fokus förflyttats från frågor om landstingets arbete för att minska klimatpåverkan till frågor om folkhälsa, detta med särskild inriktning på barns och ungas hälsa och uppväxtvillkor. Förslag lyftes om att bland Folkhälsomyndighetens elva prioriterade målområden, under 2016 fördjupa sig i fem områden, detta för att ta återstående sex målområden under Folkhälsomyndighetens elva målområden för folkhälsans utveckling är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Efter beredningens diskussion, ställde sig beredningen bakom presidiets förslag på prioriterade uppdrag för framtidsberedningen Beredningen enades också om att fördjupa sig i fem av Folkhälsomyndighetens prioriterade målområden under 2016 och fördjupa sig i återstående sex målområden under Det finns ett visst budgetutrymme att delta på konferenser eller dylikt för att fördjupa sig inom områdena. Ärendet kommer att behandlas i landstingsfullmäktige november 2015.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) 6 Familjecentraler och ungdomsmottagningar samt betydelsen av samverkan kring barn och unga Anna Bodin, verksamhetsutvecklare för länets familjecentraler och Daniel Foxhage, verksamhetsutvecklare för länets ungdomsmottagningar, föredrog landstingets utvecklingsarbete inom området. Kort historik om familjecentraler Anna Bodin berättade inledningsvis om hur familjecentralerna uppkom på 1990-talet. I mitten av 1990-talet togs ett initiativ i Västsverige om att utveckla samverkansarbetet mellan mödra- och barnhälsovården och kommunernas öppna förskolor, vilket resulterade i att man startade s.k. familjecentraler. För att kunna erbjuda adekvat stöd till vissa familjer, såg man tidigt ett behov av att också inkludera socialtjänsten i samverkansarbetet, vilket ledde till att även socialtjänstens förebyggande verksamhet kopplades till familjecentralerna. I Värmland fattade Folkhälsodelegationen 1999 ett inriktningsbeslut om att stötta utvecklingen av familjecentraler i länets alla kommuner. Projektmedel erbjöds i samband med detta som 14 kommuner sökte. Mellan 1999 och 2004, startade nio familjecentraler i Värmland. Definition av familjecentral För att en verksamhet ska kunna kalla sig för familjecentral ska det finnas en barnmorskemottagning, en barnhälsovårdsmottagning (BVC), en öppen förskoleverksamhet samt socialtjänst med ett förebyggande uppdrag. Familjecentralens arbete karaktäriseras av ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Verksamheten är generell och vänder sig till alla blivande föräldrar och alla föräldrar med små barn. Verksamheten består av olika professioner som arbetar i team för barnens och familjernas bästa. Utvärderingar har visat att både föräldrar och personal är mycket nöjda med utformningen av familjecentralerna. Föräldrarna tycker att det är bra att ha ett ställe att gå till där man kan få olika slags stöd i föräldraskapet och personalen tycker att det underlättar med närheten till de olika kompetenserna och att arbeta i team i mötet med barnen och föräldrarna. Familjecentraler i Värmland I Värmland finns familjecentraler i: - Forshaga (1999) - Storfors (2000) - Årjäng (2002) - Kristinehamn (2002) - Hammarö (2003) - Kil (2003) - Sunne (2004) - Hagfors (2004) - Arvika (2012) - Filipstad (2013)

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) - Eda (2014) Kommunerna och landstinget samordnar sina resurser kring länets familjecentraler och samarbetet regleras i samverkansavtal. I Torsby, Grums och Karlstad pågår processer för att starta upp familjecentraler. I Säffle och Munkfors finns ingen planering i nuläget, men etablerad kontakt och pågående diskussioner finns. En utmaning för familjecentralerna är att öka samverkansarbetet med skolan, eftersom detta är en annan plats där alla barn finns. Det finns ett behov av att eventuellt kunna utöka målgruppen att gälla upp till och med 12 år. Bl.a. efterfrågar många föräldrar föräldrastöd i mellanstadieåldern. Ungdomsmottagningar Första ungdomsmottagningen startade i början av 1970-talet. Uppsving för ungdomsmottagningarna kom bl.a. i samband med abortlagstiftningen 1975 och i samband med sjukdomen HIV på 1980-talet. Det finns ca st. ungdomsmottagningar i landet. Eftersom ungdomsmottagningarnas verksamhet inte är nationellt styrt är det dock oklart exakt hur många ungdomsmottagningar som finns. I Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM) är 220 ungdomsmottagningar organiserade. Landstingets ungdomsmottagningar är medlemmar i FSUM. Syfte med ungdomsmottagningar Det övergripande målet för ungdomsmottagningar är att främja fysisk och psykisk hälsa, med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa, samt rättigheter hos unga. Arbetet ska ske utifrån en helhetssyn medicinskt, psykologiskt och psykosocialt. Varje person har rätt till kunskap, information, stöd och behandling. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna från 12 år till 25 år. Det övergripande målet är framtaget av FSUM. Landstingets övergripande inriktning för ungdomsmottagningarna utgår från FSUM:s övergripande mål. Idén med ungdomsmottagningar är att barn och unga ska kunna komma till en plats utan sina föräldrar, dit det är helt frivilligt att komma och där man ska känna sig välkommen, oavsett anledning till att man sökt sig dit. Ungdomsmottagningarna arbetar aktivt med normkritik och med ett inkluderande förhållningssätt. Två av länets ungdomsmottagningar har HBT-certifierats genom RFSL (Karlstad och Arvika). Ungdomsmottagningarna arbetar mycket med tillgänglighetsaspekten och att tänka nytt avseende vad tillgänglighet för målgruppen är. Det ska vara lätt för ungdomar att komma till en ungdomsmottagning och de ska inte behöva känna att de bollas vidare till annan instans. Tillgänglighet för dagens unga kanske inte är att erbjuda telefontider utan snarare att erbjuda alternativ för att kommunicera via nätet eller via sms. Det finns exempelvis en efterfrågan på att kunna ha samtal, exempelvis kuratorstöd, via webbkamera.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) Professionerna som arbetar på en ungdomsmottagning är barnmorskor, kuratorer och läkare. Ungdomsmottagningar i Värmland I Värmland finns 18 st. ungdomsmottagningar. Landstinget har samverkansavtal med länets samtliga 16 kommuner. Kuratorerna är oftast anställda av kommunen. Utöver samarbete mellan landsting och kommuner, samarbetar ungdomsmottagningarna även med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Första linjen för unga, Experio Lab osv. Ungdomsmottagningarna i framtiden Framöver ser verksamhetsutvecklare Daniel Foxhage ett behov av att reducera antalet ungdomsmottagningar i länet och tänka nytt kring tillgänglighet, exempelvis avseende mobila enheter och kontakt över webben. Utgångspunkten ska vara målgruppens behov och kvalitet bör prioriteras högre än geografisk placering. 7 Barns och ungas psykiska hälsa Kjerstin Almqvist, professor i medicinsk psykologi, föredrog för beredningen om varför psykisk ohälsa uppstår och vad man kan göra åt den. Kjerstin Almqvist berättade inledningsvis om huvuddragen i the ACE study, som är den största internationella studien om förekomst av negativa barndomsupplevelser och samband med hälsa i vuxen ålder. Studien visar bl.a. att: - negativa barndomsupplevelser är betydligt vanligare än vad vi vanligtvis är medvetna om, - sambandet är starkt mellan negativa barndomsupplevelser och riskbeteende, - sambandet är starkt mellan negativa barndomsupplevelser och psykisk sjukdom/missbruk i vuxen ålder, - sambandet är starkt mellan negativa barndomsupplevelser och fysisk sjukdom i vuxen ålder. Detta innebär bl.a. att tidigare förklaringar kring missbruk, exempelvis avseende rökning, som reklam, grupptryck osv. inte håller. Det finns andra funktioner av nikotin som bl.a. är ångestreducerande, antidepressivt osv. och som har högre förklaringsvärde. Detta gäller även andra beteenden som överkonsumtion av alkohol, alkoholism, narkotikamissbruk, att använda våld i nära relationer osv. Svenska studier I en svensk studie uppger 10 procent att de varit med om att en förälder har blivit slagen av den andre föräldern, 5 procent uppger att det har hänt ofta. 63 procent av barnen i familjer där det förekommer våld, har själva utsatts för våld.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) I en studie av Socialstyrelsen uppger 20,9 procent av pojkarna att de varit utsatta för våld fem gånger eller fler i åldern 0-12 år, motsvarande siffra för flickor är 13,3 procent. Utsatta barn i Sverige 1. Barn som drabbats av krig och katastrofer Barn som drabbats av civila katastrofer eller naturkatastrofer (Utöya, Tsunamin, branden på Hisingen) och asylsökande barn, flyktingbarn. 2. Barn vars föräldrar: - har psykisk sjukdom/funktionshinder, - har kognitiva funktionshinder, - har missbruksproblem (alkohol, narkotika, spelberoende), - har avlidit/tagit sitt liv, - är våldsbenägna (misshandlar sin partner, misshandlar sina barn), - är kriminella/sitter i fängelse, - lever isolerade från övriga samhället eller med avvikande/brottsliga värderingar (t.ex. sekter, föräldrar som utnyttjar sina barn sexuellt). 3. Barn med egna svårigheter som: - allvarliga/kroniska sjukdomar, t. ex. leukemi, cystisk fibros, - funktionsnedsättningar, t.ex. Downs syndrom, - barn som har andra svåra dysfunktioner som påverkar livskvaliteten negativt. Många barn som utsätts för våld, ca procent, utvecklar allvarliga symtom på psykisk ohälsa i olika former. Det kan handla om låg självkänsla och depressivitet, symtom på posttraumatisk stress, aggressivitet, benägenhet att använda våld mot andra, irritabilitet, hyperaktivitet och en försämrad förmåga till emotionell reglering. Befintliga metoder som används i Sverige för våldsutsatta barn ger otillräcklig hjälp avseende barnens symtom på psykisk ohälsa. Nationella utvärderingar som genomförts, avseende stödinsatser till barn som bevittnat våld mot sin mamma, visar att insatserna gett viss effekt för barnen, men att de fortfarande har höga symtom på psykisk ohälsa. Uppdrag från Socialstyrelsen Två olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn har prövats i Sverige, detta på uppdrag av Socialstyrelsen. Fem verksamheter inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har testat metoden Child-Parent Psychotherapy (CPP) och tre verksamheter har testat metoden TF-KBT. Metoderna har visat sig ha betydande effekter på de behandlade barnens psykiska hälsa. Svårigheter vid införandet av de två metoderna har bl.a. varit personalomsättning, svårigheter att identifiera våldsutsatta barn och föräldrar samt svårigheter med att få båda vårdnadshavarnas tillstånd för behandlingen. Det var också svårt att rekrytera barn i de yngre åldrarna. Utvärderingen av behandlingsmetoderna visar att psykisk ohälsa som uppkommit p.g.a. negativa barndomsupplevelser, kan behandlas. Detta ger

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) goda förhoppningar om att i framtiden kunna reducera sjukdomsförekomst som har med negativa upplevelser i barndomen att göra. 8 Rapport från nationell konferens om social hållbarhet (Malmödagarna) Erik Olsson (S), ersättare i folkhälso- och tandvårdsutskottet, redogjorde för sina reflektioner efter deltagandet i den nationella konferensen för Mötesplats social hållbarhet, som ägde rum i Malmö maj Mötesplats Social hållbarhet är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Utgångspunkterna för konferensen är de framtida utmaningar vi står inför, med en åldrande befolkning, urbanisering, utarmning av glesbygden och skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. För att hantera dessa utmaningar, krävs ett livscykel- och helhetsperspektiv, från barns- och ungas uppväxtvillkor, till arbetsliv och sysselsättning och till äldres villkor. Samling för social hållbarhet har enats om fem rekommendationer för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnader i hälsa: - integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning, - mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder, - ge alla barn och unga en bra start i livet, - ge alla förutsättningar till en egen försörjning, - skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen. Övrigt från konferensen att särskilt lyfta fram: - folkhälsoministern ska tillsätta en kommission för jämlik hälsa, - Daniel Lindvall, från Demokratiutredningen, talade om att delaktighet skapar ägandeskap till politiska beslut och behovet av gemenskap för politiska beslut vid bygget av en gemensam välfärd, - Mikael Stigendahl, från Malmö högskola, uppmanade till kunskapsallianser. 9 Övrigt Medborgardialog om utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Landstingsfullmäktiges presidium är tillsammans med fullmäktigeberedningarnas presidier, styrgrupp för medborgardialogen om utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård. Kenneth Johannesson berättade om styrgruppens första möte, som ägde rum den 14 september. Styrgruppen har enats om att ett första steg i en medborgardialog om hälsooch sjukvårdens framtida utmaningar, är att höja kunskapsnivån om nuläge och framtida förutsättningar. Bl.a. planeras det för medborgardialog på olika platser i länet, där framtidens utmaningar kommer att diskuteras. Ett informationsmaterial kommer också att tas fram.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) Mötesdagar 2016 Beredningen ställde sig bakom presidiets förslag på mötesdagar Mötesdagarna är: - 23 februari, kl mars, kl maj, kl juni, kl augusti, kl oktober, kl november, kl december, kl Mötet avslutas Ordförande Margareta Ivarsson avslutade dagens sammanträde.