Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/150041

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (7) Framtidsberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/ Plats Galaxen, landstingshuset, Karlstad (kl. 09:00-15:00) Närvarande Frånvarande Margareta Ivarsson (C), ordförande Kenneth Johannesson (S), vice ordförande Göran Eriksson (S) Asso Zand (MP) (t.o.m. kl. 9.20) Ann-Marie Larsson (S) Myrna Labusan Jönsson (S) Lena Lindefelt (M) Jessica Hildén (S) Helena Granvik (SIV) Stellan Jansson (M) Dan-Aria Sucuri (FP) Mathias Andersson (S) Bodil Murås (V) Anina Laroma (SD) Fereshteh Jalayer (M) Thomas Ohlsson (C) Kent Hallesson (V) Bengt Sjöberg (KD) Särskilt inbjudna Birgitta Sjökvist, friskvårdschef, Friskvården i Värmland Ulrika Sälgeback, leg. sjukgymnast, Friskvården i Värmland Christina Gillå, verksamhetsutvecklare, barnhälsovårdsenheten (LiV) Staffan Skogar, överläkare, barnhälsovårdsenheten (LiV) Jannette Grahn Vera, dietist, utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård (LiV) Lisbet Eng Kraft, länssamordnare, medicinska elevhälsan Värmland, Karlstad kommun Eva Åkesdotter Goedicke, folkhälsostrateg, Enheten för folkhälsa och samhällsmedicin (LiV) 1 Mötet öppnas Ordförande Margareta Ivarsson öppnade dagens sammanträde. 2 Fastställande av föredragningslistan Föredragningslistan fastställdes. 3 Minnesanteckningar från föregående sammanträde Minnesanteckningarna från föregående sammanträde godkändes.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) 4 Friskvården i Värmland Birgitta Sjökvist (enhetschef) och Ulrika Sälgeback (leg. sjukgymnast) berättade om Friskvården i Värmlands arbete. Om Friskvården i Värmland Friskvården i Värmland är en ideell organisation som har funnits sedan 1970-talet. Organisationen får bidrag från Landstinget i Värmland och från länets kommuner för sin verksamhet. Friskvården i Värmland har verksamhet i Värmlands sexton kommuner och samtliga av länets invånare har tillgång till en friskvårdscentral i sin kommun. All personal arbetar med hälsosamtal och hälsokurser och har regelbunden handledning och fortbildning inom Motiverande samtalsteknik (MI). Friskvården i Värmland är en även samverkanspart i kommunernas lokala folkhälsoarbete. Friskvården i Värmlands vision är: Vi möter dig där du är!. Friskvården i Värmlands arbete är unikt i Sverige. I dagsläget har inget annat län motsvarande organisering. Fysisk aktivitet på recept (FaR) Sedan 2005 har Friskvården i Värmland i uppdrag från Landstinget i Värmland att vara mottagare av Fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR används för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd och fungerar som ett komplement eller en ersättning för läkemedel. Det finns evidens för att hälso- och sjukvården spelar en viktig roll för ökad fysisk aktivitet bland befolkningen. Rådgivning som kompletteras med exempelvis recept på fysisk aktivitet (FaR), dagbok, stegräknare eller information, leder till en ökning av den fysiska aktivitetsnivån på individnivå med procent (evidensstyrka 3). Mer information om fysisk aktivitet på recept (FaR), finns på: På hänvisad sida kan man även göra levnadsvaneprofiler avseende alkohol-, tobaks- och matvanor samt om fysisk aktivitet, stressnivå och mental hälsa. Resultat efter hälsosamtal hos friskvårdskonsulent Efter sex till åtta månader efter det att en patient haft sitt första hälsosamtal hos Friskvården i Värmland har: - 49 procent ökat sin vardagsmotion, - 53 procent har minskat sin stillasittande tid och - 71 procent upplever att hälsan blivit bättre.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Utmaningar och viktiga framtidsfaktorer för Värmland Länet har en rad utmaningar som bl.a. handlar om att värmlänningarna är sjukare än genomsnittet i Sverige, har kortare medellivslängd och ohälsosamma levnadsvanor. Demografin är en ytterligare utmaning, vissa kommuner i länet har en befolkning där en tredjedel är 60 år eller äldre. Trots alla utmaningar, finns ett antal framtidsfaktorer som spelar stor roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, däribland: Friskvården i Värmlands arbete Arbetet med att växla om så att fler läkare ordinerar fysisk aktivitet på recept (FaR) Arbetet med motiverande samtal (MI) Tobaksavvänjningsarbetet Det förebyggande arbetet som bedrivs på MVC och BVC (bl.a. med hälsosamtal) Division psykiatri och deras arbete för att ta fram en ny samverkansmodell Samverkansarenan Nya perspektiv På nationell nivå spelar Socialstyrelsens riktlinjer på levnadsvaneområdet en viktig roll för att stödja landets kommuner och landsting med evidensbaserad kunskap om åtgärder som leder till bättre folkhälsa. 5 Barnhälsovårdsarbetet i länet Christina Gillå (verksamhetsutvecklare) och Staffan Skogar (överläkare) från barnhälsovårdsenheten samt Jannette Grahn Vera (dietist) från utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovården, berättade om barnhälsoarbetet i länet. Barnhälsovårdens uppdrag Barnhälsovårdens uppdrag är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn. Detta genom att: - Främja barns hälsa och utveckling - Förebygga ohälsa hos barn - Tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö Barnhälsovårdens aktiviteter för att efterleva uppdraget är bl.a. att erbjuda blivande föräldrar samtal, föräldrastöd och hembesök (görs till alla nyblivna föräldrar, inte enbart förstagångsföräldrar). Barnhälsovården tillhandahåller också föräldrastöd i grupp, hälsokontroller och vaccinationer. Därutöver ingår att samverka mellan organisatoriska enheter och med externa aktörer för att främja barns tillgång till god hälsa och goda uppväxtvillkor.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Vikten av tidiga insatser I varje årskull riskerar procent av barnen att hamna i utanförskap. Varje barn som hamnar i utanförskap kostar samhället ca miljoner kronor per år. Viktiga insatser är tidigt föräldrastöd och samverkan runt barnet. Barnhälsovården möter alla barn och har därmed en unik möjlighet att ge förutsättningar för god hälsa och goda uppväxtvillkor. Barnhälsovårdens arbete grundas på FN:s konvention om barnets rättigheter. På nationell nivå är de främsta styrdokumenten patientlagen och Socialstyrelsen vägledning för barnhälsovården och på lokal nivå: landstingsplanen 2015, folkhälsostrategin samt krav- och kvalitetsboken för hälsoval Värmland. I ett folkhälsoperspektiv är det viktigare med de generella insatserna, som når alla barn, än med de riktade insatserna. Goda exempel på generella insatser som har fått stor betydelse för barns hälsa och uppväxtvillkor är barnbidraget och kostnadsfri tandvård upp till 20 års ålder. Även om hälso- och sjukvården kan göra mycket för folkhälsan, så är trots allt hälso- och sjukvården bara en liten del av totalen. Därför viktigt att ta hänsyn till hela bilden med hälsans bestämningsfaktorer samt att samverka med alla de aktörer som har betydelse för att ge barn goda uppväxtvillkor. Levnadsvanor vår livsstil påverkar sjukdomsutvecklingen Våra levnadsvanor har mycket stor betydelse för prognosticerad hälsa i länet. Med ohälsosamma levnadsvanor menas framförallt högt BMI, riskbruk av alkohol, dåliga motionsvanor och rökning. En försämring av våra levnadsvanor med 2 % -enheter var femte år prognosticeras leda till fler insjuknade patienter i länet. På motsvarande sätt skulle en förbättring av levnadsvanorna med 2 % -enheter var femte år leda till färre sjukdomsfall med knappt personer. Det gäller diagnoser som diabetes, KOL, alkoholrelaterade sjukdomar, ischemisk hjärtsjukdom, lungcancer och stroke. Vad kan vi göra vilka åtgärder lönar sig? Vi kan bli ännu bättre på det positiva hälsofrämjande och förebyggande arbetet och vi kan bli ännu bättre på att samverka aktörer emellan. Goda exempel, där vi i Sverige och i Värmland, har lyckats bra är minskning av spädbarnsdödligheten, ökning av barnsäkerheten och förbättrad tandhälsa bland barn. Där har vi satsat på generella, breda insatser som riktar sig till alla barn. Vi behöver satsa mer på att arbeta med ett salutogent förhållningssätt. Målsättningen måste vara att människor ska kunna ta hand om sig själva så att de inte blir sjuka. Ett sätt är att sprida kunskap om barns rättigheter och göra barn och föräldrar samt professionella medvetna om barnkonventionen.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Det finns skillnader i hälsa som visar sig bland barn redan i förskoleåldern. Här är det viktigt att satsa på BVC och MVC för att utjämna skillnaderna, ju tidigare insatser, desto mindre medel. Föredragshållarna tryckte på vikten av att i landstinget implementera Socialstyrelsens nya barnhälsovårdsprogram. Om detta blir framgångsrikt implementerat i länet har vi kommit en bra bit på vägen för god hälsa och goda uppväxtvillkor för Värmlands barn och unga. 6 Länsövergripande uppdrag för elevhälsovården Lisbet Eng Kraft (länssamordnare för den medicinska elevhälsan), berättade om sitt samordnande uppdrag för elevhälsovården i Värmland. Elevhälsovårdens uppdrag är att arbeta med hälsoförebyggande åtgärder. Uppdraget är indelat i tre preventiva nivåer: primär prevention (förebygga ohälsa), sekundär prevention (tidigt upptäcka ohälsa) och tertiär prevention (lindra redan uppkommen ohälsa). Skolan som arena viktig pusselbit i folkhälsoarbetet Utbildning har stor betydelse för folkhälsan och skolan är landets största arbetsplats. I de nationella folkhälsomålens målområde 3, Barns och ungas uppväxtvillkor, betonas vikten av att främja barns långsiktiga hälsa på flera olika arenor, bland annat i förskolan och i skolan. Inom skolans verksamheter utvecklar barn olika kompetenser och förmågor, exempelvis problemlösningsförmåga och social och emotionell förmåga som kan fungera som skyddsfaktorer mot ohälsa. Skolan kan vara en resurs och en positiv utvecklingsfaktor, men kan också fungera som en riskfaktor för många barn. Alla barns rätt till likvärdig elevhälsa Alla barn i Sverige har, enligt skollagen, rätt till en elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan består av skolsköterska, skolläkare och psykolog. Det handlar om generella insatser som riktar sig till alla barn men det handlar också om riktade insatser till barn i utsatta situationer. Särskilt utsatta barn kan vara barn med funktionsnedsättningar, barn med svaga skolprestationer, barn som är involverade i mobbning, barn som far illa hemma eller barn som skadar sig själva. Generella insatser hälsokontroller erbjuds alla barn I det generella arbetet erbjuds samtliga elever i årskurs 2, 4 och 7 i grundskolan samt elever som går första året på gymnasiet, hälsobesök som innehåller hälsokontroller. Innan hälsobesöket fyller eleverna i hälsoenkäter. Hälsosamtalet syftar till att stärka elevernas hälsofrämjande förmågor. Elevhälsoteam ska finnas på varje skola som ska stödja utveckling mot utbildningens mål, detta genom undanröjande av hinder och genom att skapa miljöer som främjar hälsa, lärande och utveckling.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Skol- och elevutredning En skol- och elevutredning ska genomföras om en elev befaras ha svårigheter att nå kunskapskraven eller om barnet visar svårigheter i andra skolsituationer. En sådan situation ska anmälas till rektorn och rektorn ska då skyndsamt se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Detta arbete ska ske i samråd med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om skol- och elevutredningen visar att eleven har behov av särskilt stöd, ska rektorn fatta beslut om detta och åtgärdsprogram ska upprättas. Ett negativt beslut kan överklagas. Åtgärdsprogrammet ska upprättas i samråd med vårdnadshavare. Skol- och elevutredningen kan i vissa fall bli underlag för remiss till barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) för neuropsykiatrisk utredning (NPutredning). Samverkan för elevhälsan Elevhälsan samverkar med många aktörer, såväl internt som externt. Elevhälsan samverkar med skolpersonal och andra elevhälsoteam. Extern samverkan sker med socialtjänst, länsstyrelsen och hälso- och sjukvården (bl.a. BVC, ungdomsmottagningarna, BUP, ortopedi, hörselvård, ögon, tandvården, enheten för folkhälsa och samhällsmedicin). Länsövergripande uppdrag för elevhälsoarbetet Syftet med det länsövergripande arbetet är att höja kvalitén och likvärdigheten inom den medicinska elevhälsan med fokus på barns hälsa och livsvillkor. Det länsövergripande arbetet handlar framförallt om att förmedla information och ny kunskap, om utvecklingsarbete och om att implementera gemensamma riktlinjer och rutiner. Exempel på aktiviteter: Gemensam handbok ELSA databas i samarbete med landstinget (data för ca barn i Värmland) Vaccinationsregister SVEVAC Rutiner för överföringen mellan BVC och elevhälsan STI-arbete (sexuellt överförbara sjukdomar) Förebyggande arbete övervikt/fetma Smittskydd Drogförebyggande arbete Våld i nära relationer Familjehemsplacerade barn Flickor med könsstympning/som riskerar att drabbas av könsstympning

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Det är inte så många andra län i landet som har en länsövergripande funktion för elevhälsan. Andra kommuner och landsting har hört av sig för att ta del av Värmlands arbete, bl.a. när det gäller elevdatabasen ELSA. Utvärdering av samordningsfunktionen Utvärderingsresultat har visat en rad positiva effekter med samordningsfunktionen. Bl.a. har funktionen visat sig: Underlätta i arbetet för skolsköterskorna Ge fart åt utvecklingsarbetet Vara en viktig källa till information och stöd Bidra till likvärdighet i länet Underlätta för konstruktiv och resultatrik samverkan. Kritik som framkommit är att uppdragets omfattning samt organisatoriska placering bör ses över. 7 Diskussion framtidsberedningens roll i folkhälsoarbetet barn och unga Eva Åkesdotter Goedicke, folkhälsostrateg med särskilt fokus på barnrättsfrågor, deltog i diskussion med beredningen angående prioriterade uppdrag för Framtidsberedningen diskuterade olika förslag på prioriteringsområden att lägga fram för landstingsfullmäktige i november Förslag som bl.a. diskuterades var att utifrån Folkhälsomyndighetens elva prioriterade områden, särskilt belysa varje område i ett barnperspektiv. I övrigt presenterades tankar om att bygga strukturer, inbjuda olika aktörer för samverkan, vikten av att tänka annorlunda, göra nedslag ute i verkligheten och att komma ut från sammanträdessalarna. Efter diskussionen landande beredningen i att ge beredningssekreteraren och folkhälsostrategen i uppdrag att försöka konkretisera framtidsberedningens tankar om prioriterade uppdrag Övrigt Inget övrigt. 9 Mötet avslutas Ordförande Margareta Ivarsson avslutade dagens möte.