Elevhälsans arbete kring barn som riskerar fara illa eller far illa

Transkript

1 Elevhälsans arbete kring barn som riskerar fara illa eller far illa Samverkansdagarna Lisbet Engh Kraft, Karlstads Universitet

2 Elevhälsans historik Skolhälsovård 1830-talet skolläkare läroverk Ca 1900 folkskolor 1919 Första skolsköterskan Lusfröken Elevvård 1946 skolpsykolog 1950 skolkurator (först på gymnasieskolor) Från specialundervisning till specialpedagogiska insatser Lisbet Engh Kraft, Karlstads Universitet

3 Skolan som arena pusselbit i folkhälsoarbetet Landets största arbetsplats Attityder och värderingar formas i skolan Social potential gott skolklimat Resurs och riskfaktor Främja långsiktig hälsa Utveckla förmågor/kompetenser Tidig upptäckt och tidiga insatser

4 Elevhälsan i skolan Utbildning Hälso- och sjukvård Kurator Specialped. insatser Skolsköterska Skolläkare Psykolog Elevhälsan Elevhälsan

5 Stödjer utveckling mot utbildningens mål Undanröjer hinder för lärande och utveckling Elevhälsan Skapar miljöer som främjar hälsa- lärande och utveckling Erbjuder regelbundna hälsobesök

6 Elevhälsan möter alla elever och i utsatta situationer; med funktionsnedsättningar som har svaga skolprestationer som är involverade i mobbning som far illa som skadar sig själva m.m.

7 Skol- och elevutredning Om elev befaras inte nå kunskapskraven eller uppvisar andra svårigheter i skolsituation extra anpassningar anmälas till rektor rektor ska skyndsamt se till att elevens behov av särskilt stöd utreds samråd ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt

8 Särskilt stöd Om utredning visar att elev har behov av särskilt stöd fattar rektor beslut om det Åtgärdsprogram upprättas Ett negativt beslut kan överklagas

9 Samverkan Internt inom och mellan skolor tex nätverk, elevhälsoteam och övrig skolpersonal Externt med exempelvis socialtjänst och hälso- och sjukvård tex BVC, UM, BUP, BUH, ortoped, hörselvård, tandvård

10 Skolsköterskans möjlighet att upptäcka och initiera insatser för barn som far illa en tillitsskapande process Kraft LE, Eriksson UB. The School Nurse's Ability to Detect and Support Abused Children: A Trust-Creating Process. J Sch Nurs 2014 Sep 18 Lisbet Engh Kraft, Karlstads Universitet, Institutionen för hälsovetenskaper

11 Nyckel för tidig upptäckt! Hälsosamtal Hälsobesök Öppen mottagning Lisbet Engh Kraft, Karlstads Universitet

12 Syfte Öka kunskapen om skolsköterskans möjligheter att upptäcka och stödja barn som far illa i sin hemmiljö

13 Metod kvalitativ studie Fokusgruppsintervjuer Studiepopulation specialistutbildning, 2 års erfarenhet som skolsköterska, använda samma hälsoverktyg/enkäter mindre och större kommuner skolor med olika åldrar (6-18 år) 23 skolsköterskor 4 grupper x2 Analysmetod Grounded-Theory

14 Resultat Tillit Kunskap och erfarenhet Bygga relationer Prata om känsliga frågor Förebyggande åtgärder Anmälan till socialtjänst

15 Kunskap och erfarenhet Tecken och signaler om att barn far illa Kommer för minsta småsak Jag vet ju att det är något, något själsligt ofta Något som gör att de inte mår bra Jag vet vilka de här barnen är och att de inte har det bra. Instrument för upptäckt Det kan ju vara elever Hälsosamtalet, som utåt sett fungerar hälsoenkäter, väldigt journaldokumentation bra, men som ändå och har det väldigt trassligt hemma. Man skyddar närvaroregistrering ju familjen på något sätt. Intuition och erfarenhet Vi har det i vårt yrke, vad vi säger. Vi har det inom oss, hur vi ska agera. Det är så bra med dig, för du skvallrar inte.

16 Bygga relationer Generella insatser När man verkligen ska upptäcka och leta. Då är det här med relationen, att man är där i skolan. Att eleverna har möjlighet att checka av några gånger, innan de bestämmer sig. Det tror jag är jätteviktigt. Det är det som gör, att den här rollen är så speciell, att vara skolsköterska. Man är på plats och man är tillgänglig. Man kallar dem med Tillgänglighet jämna mellanrum för att och man ska bemötande det för att alla blir kallade. På det viset har man möjlighet att bygga upp någonting. Man signalerar att man har tid. För det kan vara ett hinder, att det så ofta lyser rött, när man är på skolan. Du är för helvete aldrig här, jag hade något viktigt (att berätta).

17 Prata om känsliga frågor Sättet att fråga Inte prata så allvarligt första gångerna. Så småningom kan det då komma fram väldigt mycket. Jag förstod att det Att var något gagna och jag barnet frågade flera gånger. Jag tröstar mig Det idag. är alltid Han berättade det man bär inte, med men sig, han när kom man flera drar gånger. igång något. Det var Hur ju misshandel gagnar det barnet? hemma. Samtidigt Men finns han det orkade ingen omväg, inte berätta om det för behövs mig. en anmälan. även Men Att om visst svaret bli är det är känslomässigt otäckt, något. Man måste gör man någon visa beräkning att berörd man vågar i alla ta fall. det. Då hade eleven varit så himla rädd och sagt att, jag vet inte vart jag ska sen idag, om jag får komma hem eller inte. Det här med hot är så otäckt, så ibland vet man inte, men samtidigt får vi inte (avstå), vi måste ju (anmäla).

18 Förebyggande åtgärder Kunskap och informationsspridning Se tecken, trygg vid anmälan, affischer och Samordning broschyrer av stöd Då ser jag till att de får en smörgås i cafeterian Man är som en mamma för dem många gånger Jag har haft barn som haft dåligt på fötterna, de har frusit. Jag har sett till att de har fått sockor. Ja, man finns där för dem hela Lotsa vidare tiden. Stödgrupper Väldigt ofta som vi inte lyckas Det är socialtjänsten, det är skola och sen är det BUP och så är det någon annan. Istället för att professionerna samlas Fasen! År 2013! Det där är vi inget bra på.

19 Diskussion Resultatet Tillit Både Tillit inrymmer teoretisk kan kan stärkas förklaras kunskap självtillit eller med och och förtrogenhetskunskap tillit teorier undermineras till systemet om tillit behövs för att upptäcka och stödja utsatta barn Lisbet Engh Kraft, Karlstads Universitet

20 Konklusion Bygga tillitsfulla relationer är en tidskrävande process som kan stärkas genom nätverk, förfinade instrument och samordning Tillitsfulla relationer med socialtjänst kan åstadkommas genom regelbundna möten, gemensamma riktlinjer och samråd Lisbet Engh Kraft, Karlstads Universitet

21 Tack! Lisbet Engh Kraft, Karlstads Universitet