Konferensrum Rigel, Landstingshuset Karlstad Närvarande ledamöter Landstinget

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (5) Landstingets handikappråd Handläggare Elisabet Ehne Jangehammar LK/ Plats Konferensrum Rigel, Landstingshuset Karlstad Närvarande ledamöter Landstinget Handikappförbunden Värmland Adjungerad Fredrik Larsson Birgitta Wessmark Elisabeth Kihlström Monica Gundahl Gert Ohlsson Mats Sandström Ann-Marie Johansson Siv Skyllberg Micael Karlsson Mona-Lisa Myringby Johnny Persson Lena Pettersson Örjan Arwidsson Tordis Torseth Barbro Boomsma Toleif Högberg ordförande handikappombudsman SRF Värmlands län I tjänsten Gunilla Andersson landstingsdirektör Ewa Gustafson handikappkonsulent Elisabeth E Jangehammar sekreterare 1 Processen för verksamhetsplan och budget 2017 Stabschef Ingrid Magnusson är sjuk, därför informerar stabschef Kjersti Marthinsen, staben för verksamhets- och ledningsstöd, om förslag till ny planerings- och budgetprocess. Fyra steg finns i processen som ska stärka verksamhetens involvering. Först tas förutsättningar och förslag till inriktning fram. Grunden finns i treårsplanen och utvecklingsplanen. Verksamheterna får underlaget, ett preliminärt direktiv, och gör en övergripande analys - konsekvensanalys. Den hanteras i politisk och tjänstemannaledning för eventuella revideringar. Direktiv för landstingsplan och budget tas i juni, medan slutgiltigt beslut fattas i november. Tidigare togs beslut om en reviderad budget i november. Landstingsstyrelsens arbetsutskott blir budgetberedning, med särskilt beredningsansvar i planerings- och budgetprocess, på ett tydligare sätt än tidigare. Planeringsdirektiv inklusive preliminära ramar gör att det ges tydliga förutsättningar för verksamhetens interna planeringsprocess i ett tidigare skede.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Utvecklingsplan Projektledare Helena Olsson ger en lägesrapport om utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård. Förutsättningar för planen är landstingets mål och framtida demografi med fler patienter, fler multisjuka och högre försörjningskvot. Den bygger på fyra delar: förebyggande arbete, e-hälsa, utvecklande arbetssätt och flexibla vårdnivåer. För hälsofrämjande och förebyggande pågår arbete på en strukturell nivå för att skapa en tydligare helhet, gränsdragning mellan landstinget och kommunerna med mera. Inom e-hälsa pågår just nu journalen på nätet med lansering i maj och vårdmöte på distans via video. Pilotprojekt för det drivs i norra Värmland med en dietist. Utvecklande arbetssätt är till exempel primär bedömning av fysioterapeut, standardiserade vårdförlopp och vårdnära service/stöd som går ut på att avlasta vårdpersonalen på olika sätt. Flexibla vårdnivåer Öppenvårdsrehabilitering skapar sömlös vård. Seniorcenter skapas i samarbete med Karlstads kommun för att underlätta vardagen. Än så länge är glappkontakt det största identifierade problemet att veta vem man ska kontakta. Flexibla vårdnivåer omfattar också mobila team och digitala mötesplatser förutom de fasta platserna. Det digitala mötet kan även innebära konsultation med specialister, vilket också hänger ihop med utvecklande arbetssätt. Alla delar samverkar med varandra. Under vecka 10 hålls medborgardialog i samtliga kommuner. I Torsby, Karlstad, Arvika och Säffle även på skolor under dagtid. Landstingsdirektör Gunilla Andersson kompletterar med att det är ett helt nytt vårdsystem som ska byggas; grundat på prognoser om framtiden och evidensbaserade metoder. 2 Ny vårdnivå - bedömningsambulans Verksamhetschef Wolmer Edqvist från ambulanssjukvården och liggande sjuktransportverksamheten informerar. Bedömningsbilen är en anpassning av den prehospitala vården utifrån utvecklingsplanen för att ge vård på rätt nivå och med rätt resurs. 25 ambulanser finns i landstinget, blandat dag- och dygnetrunt-ambulanser samt nio liggande sjuktransportfordon och en helikopter. I väntan på ambulans, som sköts av räddningstjänsten, finns också på 39 platser. Bedömningsbilen är utrustad som en ambulans men utan bår. Fyra rutinerade sjuksköterskor arbetar med den. En av dem sitter på SOS alarm för att hjälpa till att sortera. Verksamheten inleddes med en presentation av verksamheten för vårdcentraler, kommunsjuksköterskor, psykiatrin, medicinskt ansvariga sjuksköterskor med flera. Den startades den 7 december och har fram till den 16 februari varit ute på uppdrag 246 gånger. 25 procent har fått bedömning och behandling på plats, 25 procent har behövt ambulans och 53 patienter har fått hänvisning till annan vård.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Fasta tider finns inbokade på närliggande vårdcentraler så att patienten vid behov kan få en tid dagen efter. I Sunne kommer en single responder-bil inrättas, som åker ut på prio 1-larm. Ett prov kommer att göras med en psykiatrisjuksköterska under en månad. Samarbete sker även med läkarutbildningen för läkare som ska triagera under sista terminen. Bedömningsbilen har varit ett pilotprojekt under två månader men har nu övergått till projektform. Verksamheten kommer att utvärderas av Experio Lab och de patienter som nyttjat tjänsten. Möjlighet finns till konsultation hos läkare av EKG etcetera. 3 Ny organisation med områden och områdeschefer Aktuell information om cancerprocessen Aktuell landstingsinformation Hälso- och sjukvårdschef Tobias Kjellberg och landstingsdirektör Gunilla Andersson informerar gemensamt om ny organisation, cancerprocessen och aktuell landstingsinformation. Landstinget är i uppstartsfas av ny organisation från divisioner till områden. En utvärdering är gjord av divisionsorganisationen, också med tanken att skapa bättre patientflöden. Ännu tidigare fanns en länsorganisation som också hade sina fördelar och brister. En brist är stuprör, cirka 75 procent av de lex Maria-anmälningar som avslutas med kritik beror på bristande samverkan; vården har inte sett hela patienten. Det blir fortfarande en linjeorganisation men med stöd på tvären. Utmaningar via nationella riktlinjer, demografi, nya läkemedel, krav på högre vårdkvalitet och minskad skattekraft. Ny organisation Det är ett nytt vårdsystem som ska skapas, vilket är komplext. Uppdraget är att arbeta för att patientens väg genom vården ska bli den bästa. De fyra områdena är stöd, tandvård, samt områden med arbetsnamnen öppenvård och slutenvård. Områdeschefens uppdrag är att arbeta med flödet. Birgitta Haglund är chef för tandvården, tandläkare i grunden. Agneta Jonsson är chef för stöd (fastigheter, service och IT), nuvarande chef för service och deltar sedan två år i hälso- och sjukvårdsledningen. För slutenvården är chefen Eva Stjernström, tidigare chef division diagnostik och för öppenvården Mathias Karlsson, läkare under specialisering i laboratoriemedicin. Fokus är att primärvården är navet i vården. I hälso- och sjukvårdsledningen tillkommer även en biträdande områdeschef i verksamhetschefen Jannis Ioannidis. Område slutenvård omfattar 27 verksamheter. Ett syfte är att beslut ska fattas närmare patienten, att verksamhetscheferna ska få större mandat och att tydliggöra ansvaret. Den enda befattning som är lagligt reglerad är verksamhetschefens. Mycket i vården handlar om mötet, inte om resurser. Organisationen innebär att hälso- och sjukvårdsledningen krymper. Utbudet ska vara behovsstyrt. Idag är till exempel den psykiatriska vården styrd av var vården finns och inte av behovet. Tankar finns om centrumbildningar, exempelvis kring inflammatoriska magsjukdomar där behov finns av både medicin- och

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) kirurgiläkare. Områdesindelningen är inte värdeskapande för patienten, det handlar mer om administrativ ordning. Förhoppningen är att minska gränserna mellan områdena och fokusera på processerna. Cancerprocessen Standardiserade vårdförlopp införs nationellt med inspiration av Danmark. Fem nya diagnoser ska införas under året i landstinget, till de fem som redan finns. Det är för patienter med skäligen misstanke om cancer som genast får en kontaktsjuksköterska och ett schema med tider för röntgen och uppföljning och så vidare. Ledtider från diagnos till behandling mäts. Genom att jobba aktivt med standardiserade vårdförlopp har utredningstiden för hematuri (blod i urinen), som kan vara ett tecken på cancer i urinblåsa, minskat från 71 till 25 dagar. Det innebär en kulturförändring i vården. Inga fastställda mål för antalet dagar finns nationellt. 23 diagnoser ska standardiseras fram till år 2017, det vill säga nästan alla. Även diabetes och hypertoni är tänkbara diagnoser procent av sjukvårdsresurserna går till kroniker. Cosmic stöder inte helt ut vårdprocessen. Nationellt arbete pågår, det behövs en standardisering med samma krav och struktur, till exempel gällande överföring till kvalitetsregister. Även samordning mellan olika departement och myndigheter som idag har olika krav skulle behövas. Remissmallar finns för de fem diagnoserna i Cosmic, men kräver förstås att någon person startar vårdförloppet. Samordnande sjuksköterska ska utvecklas på vårdcentralerna. Att den som kan söka själv gör det ska förhoppningsvis möjliggöra att den som kräver mer resurser får det. Individanpassning krävs! Fråga om hur organiseringen förs ut till personalen på golvet. Den gäller från den 1 april. Möten med alla verksamhetschefer ska genomföras varannan vecka. Exempelvis cancerprocesserna har införts i verksamheterna med hjälp av en förbättringsledare. Landstinget måste vara bättre på att ge en jämlik vård, det får inte vara beroende av vem man som patient möter. Utvecklingsplanen kommer troligen också bidra till attraktivare arbetsplatser, vilket borde förbättra möjligheten till kontinuitet. Jämlikhet inom psykiatrin är ett prioriterat område. Tankar finns bland annat om att undersöka vad som skulle få tidigare personal att återkomma och också att se över gränser mellan olika områden inom psykiatrin. 4 Övriga frågor Inga övriga frågor väcks. Vid anteckningarna,

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Elisabeth Ehne Jangehammar Sekreterare