Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur

Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur Del 1 HSF, Gemis 2019-02-06

2 (17) Innehåll Inledning...3 1. Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur...3 1.1 Vad är en arkitektur och varför behövs en sådan?...3 1.2 Vad ingår i en verksamhets- och informationsarkitektur?... 4 1.3 Varför behövs en verksamhets- och informationsarkitektur?... 4 1.4 Beroenden mellan verksamhetsarkitektur och informationsarkitektur... 5 1.5 Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur... 5 2. Förhållandet mellan ramverket, referensarkitektur och konkret arkitektur... 7 2.1 Vad är ett ramverk?... 7 2.2 Vad är en referensarkitektur?... 8 2.3 Typer av komponenter som ingår i referensarkitekturen... 8 2.4 Vad är konkret arkitektur?... 10 2.5 Komponenter som ingår i konkret arkitektur... 10 2.6 Förhållanden mellan komponenter i referens- och konkret arkitektur... 13 3. Metodik för framtagande av standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur... 16 3.1 Överensstämmelse mellan ramverk och metodik... 16 4. Referensarkitektur inom hälso- och sjukvården... 17

3 (17) Inledning För att verksamhets- och informationsarkitekter inom hälso- och sjukvård i Region Stockholm ska kunna planera och arbeta långsiktigt med verksamhets- och informationsarkitektur behövs en gemensam förståelse för vad en sådan består av. Syftet med detta dokument är att beskriva en standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur för hälso- och sjukvården. Dokumentet riktas i första hand till strateger och arkitekter inom verksamhets- och informationsarkitekturområdet. 1. Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur 1.1 Vad är en arkitektur och varför behövs en sådan? Det finns många definitioner på vad en arkitektur är. Här används definitionen i en svensk standard SS-ISO/IEC/IEEE 42010:2012 System- och programvarukvalitet Beskrivning av arkitektur. Architecture - fundamental concepts or properties of a system in its environment embodied in its elements, relationships, and in the principles of its design and evolution. Syftet med en arkitektur är att på ett metodiskt sätt analysera, beskriva och visualisera verksamhetens bedrivande. En arkitektur tas fram för att underlätta att lösa, på ett strukturerat sätt, ett visst behov eller ett visst problem. Arkitekturella beskrivningar bör vara lösningsrelaterade. Ju tydligare beskrivet problemet, eller behovet, är ju mer underlättas framtagandet av arkitekturen. En viktig utgångspunkt för hälso- och sjukvårdens bedrivande är ett processorienterat arbetssätt. Därför utgår den följande arkitektur som beskrivs i detta dokument från verksamhetens behov och ett processorienterat arbetssätt. En arkitektur skapar ett underlag för att hälso- och sjukvårdsverksamheter ska komma överens om bland annat följande: gemensamma arbetssätt, d.v.s. verksamhetsprocesser, en gemensam begreppsapparat, en gemensam informationsstruktur, gemensamma kodverk. En gemensam syn och överenskommelse om detta underlättar även en nationell samverkan och skapar förutsättningar för bland annat vårdkontinuitet. För framtagandet av en arkitektur är det sammanfattningsvis viktigt att beakta följande: 1. Identifiera och beskriva problemet/ behovet som ska lösas. 2. Utifrån en viss vald synvinkel bestämma vad som ska analyseras, beskrivas och visualiseras i modellerna. De aspekter som har betydelse för problemet/ behovet ska beaktas. 3. Förenkla, ta bort onödiga detaljer i modellerna för att minimera komplexitet.

4 (17) 1.2 Vad ingår i en verksamhets- och informationsarkitektur? En verksamhets- och informationsarkitektur utgörs av: ett ramverk som beskriver hur olika komponenter 1 i arkitekturen förhåller sig till varandra, en referensarkitektur som på en generell, generisk nivå beskriver grundläggande och återkommande verksamhets- och informationskrav, konkret arkitektur som utgår från referensarkitektur och som är underlag för konkreta realiseringar och implementationer, metodik som är ett verktyg för framtagande av referens- och konkret arkitektur. Bild 1. Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur och dess beståndsdelar (ramverk, referensarkitektur, konkret arkitektur och metodik) 1.3 Varför behövs en verksamhets- och informationsarkitektur? En verksamhets- och informationsarkitektur behövs för att skapa djupare och gemensam förståelse av en verksamhet genom en strukturerad beskrivning och därmed: underlätta en systematisk verksamhetsutveckling, underlätta att systematiskt bedriva verksamhetens informationsförsörjning, skapa underlag för kravställning av IKT, 1 Med en komponent menas här modell, textuella beskrivningar, specifikation eller samling av regelverk.

5 (17) möjliggöra framtagandet av strategier för förändringsledning. 1.4 Beroenden mellan verksamhetsarkitektur och informationsarkitektur Historiskt har beskrivningar av verksamheten och beskrivningar av informationsarkitektur hanterats var för sig. Dock finns en nära koppling och starka beroenden mellan verksamhetsarkitektur och informationsarkitektur. Informationshantering är en central del i en verksamhets bedrivande och beskrivningen av informationsarkitekturen ska baseras på beskrivningen av verksamhetsarkitekturen. Dessa ligger också till grund för en effektiv kunskapsstyrning. Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att val och beslut i alla delar av systemet baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinsk kunskap. 2 Kunskapsstyrningen behöver beslutsstöd som baseras på väldefinierad och strukturerad information. Arbeten inom dessa tre områden: kunskapsstyrning, verksamhetsarkitektur, informationsarkitektur, ska baseras på en gemensam helhetssyn på hälso- och sjukvården. Bild 2. Kunskapsstyrning, verksamhets- och informationsarkitektur ska ha en gemensam helhetssyn på hälso- och sjukvården 1.5 Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur För att skapa förutsättningar i lösningar för en organisatorisk, juridisk, semantisk och teknisk interoperabilitet ska arkitekturbeskrivningar baseras på standarder, i första hand internationella och i andra hand nationella. En standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur är utgångspunkt för en standardbaserad lösningsarkitektur. Bara de modelltyper som väsentligt och effektivast bidrar till sitt syfte (exempelvis för verksamhetsutveckling, kravställning på IKT etc.) ingår i arkitekturen. 2 Socialstyrelsen, Mot en effektivare kunskapsstyrning, http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17796/2009-10-124.pdf

6 (17) En de facto standard för arkitekturarbete som ofta nämns i arkitekturella sammanhang är TOGAF 3 som är ett ramverk och en metod för enterprise arkitektur. Huvudsyftet med TOGAF är att skapa förutsättningar för systemutveckling genom beskrivning av områden: affär, information, applikation, teknik. Den standardbaserade verksamhets- och informationsarkitektur som beskrivs i detta dokument utgår från verksamhetens behov och har flera syften: verksamhetsutveckling, förändringsledning, informationshantering, kravställning av IKT, strategiskt arbete inom perspektiven verksamhet, information och teknik. På detta sätt blir denna standardbaserade verksamhets- och informationsarkitektur ett komplement till en enterprisearkitektur framtagen enligt TOGAF. För att förstå hur arkitekturbeskrivningar förhåller sig till varandra behövs ett ramverk. 3 http://www.opengroup.org/togaf/

7 (17) 2. Förhållandet mellan ramverket, referensarkitektur och konkret arkitektur 2.1 Vad är ett ramverk? Ett ramverk visar vilka typer av komponenter som ingår i en arkitektur och hur dessa relaterar till varandra. Ramverket beskriver därmed "hur allt hänger ihop. Med en komponent menas här en viss typ av modell, textuella beskrivningar, specifikation eller samling av regelverk: arkitekturella principer (regler, riktlinjer, rekommendationer), intressentmodell, målmodell, processmodell värdeförädling, processmodell samverkan, begreppsmodell, specifikation för informationsbehov, informationsmodell, kodverk, terminologier och klassifikationer samt urval ur dessa, informatisk specifikation. Varje typ av komponent som ingår i ramverket har sitt syfte och sina beroenden till andra komponenter. Ramverket utgör grunden för hur en standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur ska utformas. Ramverket beskriver typer av modeller (komponenter) och dess beroenden till varandra medan referens- och konkret arkitektur består av faktiska modeller (komponenter) med ett relevant innehåll, på en referens- och en konkret nivå.

8 (17) 2.2 Vad är en referensarkitektur? Samband och beroenden mellan typer av komponenter i referensarkitekturen ska baseras på ramverkets regelverk. En referensarkitektur (som också kan kallas för abstrakt arkitektur) är utgångspunkt för innehållet i konkret arkitektur. Den innehåller olika referensmodeller och arkitekturella principer, regler och riktlinjer för hur innehållet i den konkreta arkitekturen ska utformas. Referensarkitekturen bör i möjligaste mån kopplas mot internationella eller nationella standarder. Referensarkitektur byggs upp genom att konkreta arkitekturella beskrivningar används som underlag för att identifiera gemensamma behov i hälso- och sjukvården. En referensarkitektur skapas bland annat genom en sammanfattning och abstrahering av innehåll i modeller i den konkreta arkitekturen. 2.3 Typer av komponenter som ingår i referensarkitekturen Olika typer av komponenter som ingår i referensverksamhetsarkitekturen och i referensinformationsarkitekturen beskrivs i nedanstående tabell. Vid framtagande av verksamhets- och informationsarkitekturella beskrivningar arbetar bland annat process-, begrepps-, informationsanalytiker och terminologer tillsammans. I referensverksamhetsarkitekturen ingår följande typer av komponenter. Typ av komponent Arkitekturella principer - regler, riktlinjer och rekommendationer Intressentmodell Målmodell Processmodell värdeförädling Begreppsmodell Beskrivning Principer som ska följas i olika bestämmandegrad. Exempel: Använd Contsys 5 som referensbegreppsmodell. Beskriver vilka typer av intressenter som finns och förhållanden mellan dessa. En intressent har ett visst intresse av att verksamheten bedrivs. Beskriver generella mål i en målstruktur utifrån en viss intressent. Beskriver ett mönster för ett repetitivt agerande, för att uppnå ett visst mål, genom att tillföra värde till ett värdeförädlingsobjekt. Beaktar inte organisationsaspekter. Exempel: En generell, hälsoproblemoberoende klinisk process inom hälso- och sjukvården. Beskriver centrala begrepp i verksamheten och begreppens förhållande till varandra utifrån verksamhetens regelverk. Underlag till att skapa modellen - Från intressentmodeller i konkret arkitektur. Intressentmodell enligt ovan. Från målmodeller i konkret arkitektur. Målmodell enligt ovan. Intressentmodell enligt ovan. Intressenter kan vara kravställare på processen, exempelvis vilken information som behöver hanteras. Från processmodeller värdeförädling i konkret arkitektur. Intressentmodell enligt ovan. Målmodell enligt ovan. Processmodell för värdeförädling enligt ovan. 5 https://contsys.org

9 (17) Inkluderar begrepp som man önskar hålla information om. Från begreppsmodeller i konkret arkitektur. Verksamhetsbeskrivningar skapar förutsättningar för framtagande av kvalitativa informationsbeskrivningar. I referensinformationsarkitekturen ingår följande typer av komponenter. Typ av komponent Arkitekturella principer - regler, riktlinjer och rekommendationer Informationsmodell Kodverk och urval Beskrivning Principer som ska följas i olika bestämmandegrad. Exempel: Använd Snomed CT som referensterminologi. Beskriver hur informationsklasser förhåller sig till varandra, baserad på begreppsmodellen. Inkluderar attribut som beskriver informationsklassens egenskaper och multiplicitet. Beskriver även datatyper för attribut på en grundläggande nivå utan att begränsa modellens livscykel. Spårbarhet till verksamhetssammanhang (kontext) härleds genom regelverk i informationsmodellen (regler i informationsstrukturen). Beskriver vilka kodverk som ska eller kan användas för att ytterligare precisera strukturerad information. I vissa verksamhetssammanhang minimeras antal förekomster i ett kodverk (urval). Underlag till att skapa modellen - Begreppsmodell enligt ovan. Exempelvis, legala krav på vårddokumentation utifrån myndigheters direktiv. Informationsmodeller i konkret arkitektur. Begreppsmodell enligt ovan. Informationsmodell enligt ovan. Från kodverk och urval i konkret arkitektur.

10 (17) Bild 3. Typer av komponenter som ingår i referens verksamhets- och informationsarkitektur För att underlätta att tillgodose de konkreta behoven används konkreta arkitekturella beskrivningar. 2.4 Vad är konkret arkitektur? Konkret arkitektur baseras på referensarkitekturen och utgör underlag för konkreta realiseringar och implementationer. Uppdrag ligger till grund för hälso- och sjukvårdens bedrivande.. Utifrån verksamhetens ambition skapas en vision som verksamheten ska styras mot. Ramverket beskriver hur olika komponenter i den konkreta arkitekturen förhåller sig till varandra. 2.5 Komponenter som ingår i konkret arkitektur Olika typer av komponenter som ingår i konkret verksamhetsarkitektur och i konkret informationsarkitektur beskrivs i nedanstående tabell. I konkret verksamhetsarkitektur ingår följande typer av komponenter. Typ av komponent Beskrivning Underlag till att skapa modellen Arkitekturella principer - regler, riktlinjer och rekommendationer Principer som ska följas. - Intressentmodell Beskriver vilka typer av intressenter som finns och förhållanden mellan dessa. En intressent har ett visst intresse av att verksamheten bedrivs. På konkret nivå beskrivs endast de intressenter som är relevanta/förekommer (på typnivå eller faktiska intressenter) inom det område som konkret arkitektur beskriver. Intressentmodell i referensarkitektur. Uppdrag

11 (17) Målmodell Processmodell värdeförädling Processmodell samverkan Begreppsmodell Beskriver målstruktur utifrån en viss intressent och för ett visst uppdrag. Beskriver ett mönster för ett repetitivt agerande, för att uppnå ett visst mål, genom att tillföra värde till ett värdeförädlingsobjekt. Beaktar inte organisationsaspekter. Exempel: En hälsoproblemrelaterad klinisk process, till exempel bröstcancerprocessen. Beskriver en konkretisering och anpassning av en process för värdeförädling för ett visst organisatoriskt sammanhang. Tar hänsyn till och kravställer organisationers förmåga för resurser och kompetenser. Visar hur olika roller interagerar genom aktiviteter i syfte att uppnå målen i processen för värdeförädling. Beskriver begrepp i den konkreta verksamhetsarkitekturen och dess förhållande till varandra utifrån referensarkitekturens regelverk. Inkluderar begrepp som man önskar hålla information om. Målmodell i referensarkitektur. Uppdrag, vision. Intressentmodell enligt ovan. Processmodell värdeförädling i referensarkitektur. Målmodell enligt ovan. Intressentmodell enligt ovan. Processmodell värdeförädling enligt ovan. Intressentmodell enligt ovan. Intressenter i intressentmodell kan indirekt vara kravställare på processen och rollerna i samverkansperspektivet. Denna modell konkretiserar informationshanteringen, kopplad till aktiviteter där roller hanterar information, bland annat utifrån intressenters krav på information. Begreppsmodell i referensarkitektur. Intressentmodell enligt ovan. Målmodell enligt ovan. Processmodell för värdeförädling enligt ovan. Processmodell för samverkan enligt ovan. I konkret informationsarkitektur ingår följande typer av komponenter. Typ av komponent Beskrivning Underlag till att skapa modellen Arkitekturella principer - regler, Principer som ska följas. - riktlinjer och rekommendationer Informationsbehov Beskriver vilken typ av information olika roller har behov av i utförandet av aktiviteter (CRUD 6 - operationer). Rollerna tar även hänsyn till olika intressenters behov av information. Denna modell är en viktig input för att ta fram informationsstrukturen (informationsmodell). Processmodell för samverkan enligt ovan. Begreppsmodell enligt ovan. Intressentmodell enligt ovan. Intressenter i intressentmodell kan vara kravställare på vilken information som ska skapas i processen, för olika syften. Exempelvis, legala krav på vårddokumentation utifrån myndigheters direktiv. Informationsmodell Beskriver hur informationsklasser förhåller sig till varandra, baserad på begreppsmodellen. Inkluderar Informationsmodell i referensarkitekturen. Begreppsmodell enligt ovan. 6 CRUD står för create, read, update, delete

12 (17) attribut som beskriver informationsklassens egenskaper och multiplicitet. Informationsbehov enligt ovan. Kodverk och urval Beskriver datatyper för samtliga attribut. Spårbarhet till verksamhetssammanhang (kontext) härleds genom regelverk i informationsmodellen (regler i informationsstrukturen). Beskriver vilka kodverk som ska eller kan användas för att ytterligare precisera strukturerad information. I vissa verksamhetssammanhang minimeras antal förekomster i ett kodverk (urval). Kodverk och urval i referensarkitekturen. Begreppsmodell enligt ovan. Processmodell samverkan enligt ovan. Informationsmodell enligt ovan. Bild 4. Typer av komponenter som ingår i konkret verksamhets- och informationsarkitektur

13 (17) 2.6 Förhållanden mellan komponenter i referens- och konkret arkitektur Faktiska modeller i referensarkitekturen är utgångspunkt för beskrivning av faktiska modeller i den konkreta arkitekturen. Intressentmodell På referensnivå beskrivs typer av intressenter som är gemensamma och förekommer inom flera verksamhetsområden i en bransch, samt förhållanden mellan dessa intressenter. En intressent har ett visst intresse av att verksamheten bedrivs. De intressenter i referensarkitekturen som är relevanta för aktuellt verksamhetsområde kompletteras i konkret arkitektur med ytterligare intressenter inom detta verksamhetsområde. Vissa intressenttyper i referensarkitekturen kan i den konkreta arkitekturen representeras av faktiska intressenter (exempel: typ av intressent beställare motsvaras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm). Bild 5. Förhållandet mellan olika typer av komponenter i referens- och konkret arkitektur

14 (17) Målmodell I referensarkitekturen beskrivs mål som är relevanta för hela branschen. Exempelvis, inom hälso- och sjukvården kan kvalitetsindikatorer för God vård ses som vägledande mål. 7 God vård är ett samlingsbegrepp som visar vilka mål och kriterier som ska vara vägledande när man följer upp hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. God vård är: kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, säker hälso- och sjukvård, individanpassad hälso- och sjukvård, effektiv hälso- och sjukvård, jämlik hälso- och sjukvård, tillgänglig hälso- och sjukvård. I konkret arkitektur konkretiseras målen och beskrivs i målhierarkier. Mål på lägre nivåer ska formuleras så att de är uppföljningsbara (SMARTA mål 8 ). Det är fördelaktigt att ta fram målmodeller utifrån en viss specifik intressent. Vid sammanställning av intressenters målmodeller till en slutgiltig målmodell för verksamheten analyseras och beaktas eventuellt motstridiga mål. Processmodell värdeförädling I referensarkitekturen beskrivs en generell, generisk process för branschens kärnverksamhet samt för övriga verksamhetsområden inom branschen 9 (exempel: Avtalsprocessen mellan vårdbeställare och vårdproducenter). För hälso- och sjukvården innebär detta att en processmodell värdeförädling som beskriver en generell, ej hälsoproblemrelaterad, process betraktas som en referensmodell (exempel: Contsys processmodell). Om flera sjukvårdshuvudmän kommer överens om att ha samma syn på en specifik hälsoproblemrelaterad process värdeförädling, kan denna processbeskrivning också ses som en komponent i referensarkitekturen (exempel: Bröstcancerprocessen). För beskrivningar av överenskomna processer värdeförädling som utgör komponenter i referensarkitekturen behövs i många fall inga motsvarande beskrivningar i den konkreta arkitekturen. Konkretiserade beskrivningar av processer samverkan kan i många fall räcka. Genom detta blir framtagandet av konkret arkitektur komprimerat och effektivt. 7 https://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/godvardverktygforuppfoljningochutvardering 8 https://sv.wikipedia.org/wiki/smart_(målformulering) 9 Se VIA-metoden, sid 65: https://www.vardgivarguiden.se/globalassets/avtaluppdrag/vardinformatik/termer_och_begrepp/via-metoden_ver_6_3-publicerad.pdf

15 (17) Begreppsmodell I referensarkitekturen beskrivs centrala, gemensamma begrepp som är bestående över tid. Relationerna mellan dessa begrepp kan inte ändras utan att verksamheten förändras i grunden. Dessa centrala begrepp är ofta svåra att entydigt formellt definiera. Definitionerna vilar på en gemensam uppfattning som formats över lång tid. Begreppsdefinitioner utgör grund för semantisk interoperabilitet. Det är därför viktigt att alla roller i verksamheten har samma förståelse för begreppen. I konkret arkitektur specialiseras referensarkitekturens begrepp genom att ytterligare egenskaper tillförs. Det kan förekomma begrepp i den konkreta arkitekturen som inte har någon motsvarighet i referensarkitekturen. Informationsmodell En informationsmodell i referensarkitekturen inkluderar informationsstrukturer som är överenskomna och motsvarar ett gemensamt informationsbehov för branschen. I referensarkitekturen beskrivs ett gemensamt regelverk för verksamhetens informationsstruktur. Detta centrala regelverk härleds till stor del ur relationer mellan begrepp i begreppsmodellen (grundläggande verksamhetsregler). I konkret arkitektur kan dessa regelverk bli ännu mer restriktiva. Exempelvis, multiplicitet noll till en (0..1) kan ändras till en och endast en (1..1). Dock får relationstypen inte ändras (specialisering/generalisering kan inte byta typ till aggregering). I konkret arkitektur kan attribut uteslutas som inte är obligatoriska i referensmodellen. Nya attribut kan tillföras och dessa beskriver ett lokalt informationsbehov. Attribut och informationsklasser kan tillföras referensmodellen om hela branschen har behov av denna information. Datatyper i referensmodellen kan definieras på en icke detaljerad nivå. Det kan räcka att ange om ett attribut ska hanteras som alphanumeriskt, numeriskt, boolean etc. utan att ytterligare detaljer preciseras. Angivelse av datatypens inriktning räcker. I konkret arkitektur preciseras datatyper. Exempel, ett numeriskt värde i referensmodellen kan i konkret informationsmodell preciseras som datatyp Decimal och beskrivas med hur många decimaler som ska anges, samt minimum- och maximumvärden. Kodverk, urval Referensarkitekturen pekar ut överenskomna kodverk och urval som ska användas i konkreta verksamhetssammanhang. I vissa fall kan olika kodverk pekas ut för samma attribut. Verksamhetssammanhang avgör vilket kodverk som ska användas i konkret arkitektur. Exempel, för vissa verksamheter kan till exempel KVÅ 10 användas, medan andra använder ett urval ur Snomed CT. Det är dock önskvärt att samma typ av verksamhet använder sig av samma kodverk/urval. 10 http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/atgardskoderkva

16 (17) 3. Metodik för framtagande av standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur För att kunna ta fram modeller med utgångspunkt från ramverket behövs en metodik som förklarar hur detta ska göras. Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm används VIA-metoden. 11 En gemensam metodik krävs för analys och framtagande av verksamhets- och informationsarkitektur. Modeller ska tas fram på ett enhetligt sätt, d.v.s.i rätt ordning och rätt modell för sitt syfte. Detta gäller både för referens- och konkret arkitektur. 3.1 Överensstämmelse mellan ramverk och metodik Ramverket beskriver BEROENDEN mellan olika typer av komponenter, medan metodiken beskriver hur analyser genomförs (HUR) och i vilken ordning. Därför är det viktigt att det finns en överensstämmelse mellan ramverket och metodiken. Det innebär att för varje modelltyp finns en beskrivning i metodiken hur denna ska tas fram. Utifrån ett behov och problembild identifieras vilka typer av analyser som behöver göras (Varför). Utifrån analystypen beskriver metodiken hur detta görs samt vilken typ av modell tas fram. 11 https://www.vardgivarguiden.se/globalassets/avtal-uppdrag/vardinformatik/termer_och_begrepp/viametoden_ver_6_3-publicerad.pdf

17 (17) 4. Referensarkitektur inom hälso- och sjukvården I denna del beskrivs faktiska modeller som ingår som komponenter i referensarkitekturen inom hälso- och sjukvården. För vissa verksamhetsområden pekas olika referenser ut som är standarder eller nationella referensmodeller. Däremot saknas idag referensmodeller för flera verksamhetsområden. Bild 6. Verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården 12 Nästa del av dokumentet är under arbete och kommer att beskriva det faktiska innehållet i referensarkitekturen. 12 Se VIA-metoden: https://www.vardgivarguiden.se/globalassets/avtaluppdrag/vardinformatik/termer_och_begrepp/via-metoden_ver_6_3-publicerad.pdf