Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas, nå målen i skolan och sin fulla potential. Elever som har svårt att läsa i lågstadiet har också ofta svårt att läsa i högstadiet. Elever behöver få stöd så snart som svårigheterna upptäcks. Forskningsläget kan inte vara tydligare. Det är tidiga insatser som har störst effekt. 1 Alla barn ska få det stöd som de behöver, såväl barn som riskerar att halka efter och behöver stöd för att nå målen i skolan och barn som vill springa före och behöver mer stimulans i skolan. Grundskolan ska få ett nytt mål: alla elever ska kunna läsa och förstå enklare texter senast i årskurs 1. Eleverna ska få det stöd de behöver för att klara det. En god läsförmåga är nyckeln till en framgångsrik skolgång. Därför fokuserar vi särskilt på läsning. Startpaketet: mindre klasser mer kunskap, i kommande budgetmotion 1. Mindre klasser, från förskoleklass till och med årskurs 3 2. 1000 fler speciallärare och specialpedagoger 3. Obligatorisk förskoleklass för sexåringar 4. Stärka skolor med tuffa förutsättningar 5. Läxhjälp till alla elever 6. Högre kvalitet i förskolan 7. Forskningsinstitut för lärande, tre första uppdrag: tidiga insatser, nyanlända elever och läsförmåga. I vår kommande budgetmotion i höst kommer vi att investera cirka 3 miljarder kronor för startpaketet. Av dessa kommer cirka 500 miljoner kronor att utgöras av 1000 fler speciallärare och specialpedagoger. 1 IFAU, konferens 25 oktober 2012, http://www.ifau.se/aktiviteter/tidigare-kurser-ochkonferenser/ju-forr-desto-battre-betydelsen-av-tidiga-insatser-for-barns-skolframgang/

2 (10) Fallande resultat i den svenska skolan Resultaten i skolan sjunker och under sex år i rad har andelen elever som är behöriga till ett nationellt program på gymnasiet minskat. Var åttonde elev är nu inte behörig. Diagram 1. Andelen elever som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet, år 2006-2012. I procent. 13,0 12,5 12,3 12,5 12,0 11,8 11,5 11,0 10,9 11,1 11,2 10,5 10,5 10,0 9,5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Skolverket

3 (10) Samtidigt minskar likvärdigheten i skolan och elevernas resultat är mycket beroende av föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det är åtta gånger högre risk att en elev med en förälder som enbart har grundskoleutbildning inte blir behörig till gymnasiet jämfört med en elev som har en högskoleutbildad förälder. Ett startpaket med fokus på tidiga insatser krävs för en positiv utveckling i skolan. Diagram 2. Andelen behöriga elever till gymnasiet utifrån föräldrars utbildningsnivå, år 2012. I procent. Avser förälder med högst utbildningsnivå. 100 95 90 85 80 70 60 59 50 40 Källa: Skolverket Högskolutbildad förälder Gymnasieutbildad förälder Grundskoleutbildad förälder

4 (10) Tidiga insatser är effektivast Forskningen visar att det är effektivt att göra tidiga investeringar i barns lärande. Barn som gått i en högkvalitativ förskola klarar sig bättre i skolan och senare i livet. Särskilt gynnas barn som kommer från hem utan studietradition. Alla barn har rätt till en bra start på sitt lärande och med tidiga insatser i förskola och de första åren i skolan kan det förverkligas. Lära av Finland och Norge Vårt grannland Finland presterar toppresultat i internationella kunskapsmätningar. Huvudsakligen är det två saker som särskiljer den finska skolan från den svenska: läraryrkets attraktivitet och tidiga insatser. Socialdemokraterna arbetar med att utveckla läraryrket tillsammans med lärarfacken, skolledarna, kommunerna, de fristående skolorna och lärarutbildarna. Nu presenterar Socialdemokraterna Startpaketet: mindre klasser mer kunskap som har fokus på tidiga insatser i förskola och skola. År 2009 var det i Finland 35 procent av eleverna i årskurs ett som fick specialundervisning och särskilt fokus läggs på läs- och skrivinlärning men också matematik. I Finland får störst andel av eleverna specialundervisningen tidigt i skolan. 2 Särskilt stöd tidigt i skolan är inte bara en viktig del av Finlands lyckade skolpolitik, det är också en viktig del i att den rödgröna regeringen i Norge har lyckats vända resultaten i den norska skolan. Elever ska tidigt få särskilt stöd I Sverige finns ingen samlad statistik över specialundervisningen men andelen elever som får särskilt stöd är lägre än i Finland. Forskare lyfter fram att extra stöd i den svenska skolan bör sättas in tidigare. De menar att stöd från specialpedagoger sätts in för sent i Sverige. För att förbättra skolresultaten måste svårigheter identifieras tidigare och resurserna fokuseras mot de yngsta eleverna. 3 Föräldrar som oroar sig för sina barns lässvårigheter får ofta höra att det är en mognadsfråga och att de ska vänta och se om det inte lossnar av sig självt. Men de som har lässvårigheter i andra klass har ofta det även i nian, menar läsforskaren 2 IFAU (2012): En god start en rapport om att stötta barns utveckling http://www.ifau.se/upload/pdf/se/2012/r-12-11-en-god-start-en-rapport-om-att-stotta-barnsutveckling.pdf 3 Rydelius m fl, SvD Brännpunkt 5 december 2011, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/extrastod-bor-sattas-in-tidigare_6684526.svd

5 (10) Ulrika Wolff vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Hon har också funnit att intensivträning är effektivt för att barn ska lära sig läsa. 4 Hjärnforskaren Martin Ingvar drar paralleller mellan att läsa och att spela fotboll. Vissa barn blir bättre på att spela fotboll, andra blir bättre på läsning. Men gemensamt är att båda färdigheterna kräver övning, mycket övning. För personer med dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter krävs extra mycket träning. Ingvar menar att för bästa resultat ska insatser sättas in redan i årskurs 1. 5 Professor emerita Karin Taube menar att det är viktigt att sätta in tidigt stöd för att elever inte ska tappa tron på att de kan lära sig 6. När många elever får särskilt stöd i skolan så minskar också risken för stigmatisering av eleven och att elevens självförtroende och förväntningar på sig själv sjunker. Särskilt stöd bör också huvudsakligen ges som komplement till den undervisning som hela elevgruppen får och eleven ska inte tas ur sin klass. Ett av tjugo barn i en klass har statistiskt sett dyslexi, svårigheter med att lära sig läsa och skriva. Men majoriteten av dessa barn skulle aldrig utvecklat sitt handikapp, om de fått hjälp i tid. Tidig träning motverkar dyslexi, det menar Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. 7 Skolan ska passa alla elever Dagens skola passar den genomsnittliga eleven bäst. Skolan har svårt att anpassa sig till elever som behöver mer stöd för att nå målen men skolan har också svårt att anpassa sig till elever som behöver mer stimulans för att utifrån sin begåvning kunna lära sig så mycket som de är kapabla till. Särskilt begåvade barn får ofta inte den stimulans de behöver för att utvecklas så långt som de kan. Tvärtom mår många av dessa barn dåligt i skolan. Mycket oroande är att under en längre tid har vi sett resultaten sjunker i skolan. Var åttonde elev är nu inte behörig att gå vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Det som ytterligare stärker oron är att de mest begåvade eleverna nu också tappar. 4 Intervju m universitetslektor Ulrika Wolff, Intensiv träning ger bäst resultat, http://www.kodknackarna.se/ulrika-wolff-tidig-intensivtraning-ger-bast-resultat/ 5 Intervju m professor Martin Ingvar, Alla barn har rätt till bra läsning, http://www.kodknackarna.se/forskning/alla-barn-har-ratt-till-bra-lasning/ 6 Telefonintervju m professor emerita Karin Taube, 130618 7 Intervju m professor Mats Myrberg, http://forskningochmedicin.vr.se/knappar/tidigarenummer/innehallnr12010/tidigtraningmotverkard yslexi.4.5adac704126af4b4be2800011764.html

6 (10) Det framgår inte minst i den internationella mätningen i läsförmåga PIRLS, Progress in International Reading Literacy Study, där andelen svenska elever som presterar riktigt bra och klarar av att läsa avancerade texter sjunker. 8 Diagram 3. Resultat i läsförståelse på olika läsfärdighetsnivåer, år 2001, 2006 och 2011. I procent. 50 45 44 42 40 39 38 35 30 31 35 andel 25 20 2001 2006 2011 15 10 8 10 12 15 11 9 5 2 2 2 0 under 400 400-475 475-550 550-625 625 och över poäng Källa: Skolverket, PIRLS 2011 Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. 8 Skolverket, http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2012/fjardeklassare-samre-ilasning-men-battre-i-no-1.187235

7 (10) Vårt grannland Finland presterar toppresultat, och bättre än Sverige, i internationella kunskapsmätningar, bland annat i PIRLS, Progress in International Reading Literacy Study. Diagram 4. Resultat i läsförståelse på olika läsfärdighetsnivåer år 2011 för Sverige och Finland. I procent. 50 45 45 40 39 38 35 30 29 andel 25 Sverige Finland 20 18 15 12 10 7 9 5 0 2 1 under 400 400-475 475-550 550-625 625 och över poäng Källa: Skolverket, PIRLS 2011 Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv.

8 (10) Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 1. Mindre klasser, från förskoleklass till årskurs 3 För att varje elev ska ges verkliga förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan måste stora klasser bli mindre. Socialdemokraterna kommer att investera i mindre klasser i den kommande budgetmotionen, så att lärarna får tid att ge varje elev en stabil grund att stå på i sitt fortsatta lärande. Med denna insats kan vi minska antalet elever med cirka 5 elever i stora klasser. Såväl internationella som svenska studier visar att klasstorlek har betydelse för elevernas resultat. Studierna visar att effekterna varierar beroende på elevernas ålder och bakgrund. Mindre klasser har störst effekt för de yngsta eleverna. Därför väljer vi att minska klasstorleken i lågstadiet. 9 2. 1000 fler speciallärare och specialpedagoger Elever ska tidigt få särskilt stöd i skolan. Elever ska inte behöva vänta på att få stöd. Så snart behov och svårigheter upptäcks ska stöd sättas in. Var åttonde elev är inte behörig till ett nationellt program på gymnasiet men sätts insatser in tidigt kommer fler elever nå målen i grundskolan. För att elever ska få särskilt stöd och tillräcklig stimulans i skolan behöver fler specialpedagoger och speciallärare anställas i skolan. Vi föreslår att 1000 nya specialpedagoger och speciallärare anställs i grundskolan med fokus på de första åren i skolan. Vi kommer att avsätta cirka 500 miljoner kronor i höstens budget för detta. Såväl barn som riskerar att halka efter och behöver stöd för att nå målen i skolan och barn som vill springa före och behöver mer stimulans i skolan för att inte bli uttråkade och må dåligt ska få det stöd och den stimulans de behöver för att nå sin fulla potential. Skollagen bör förändras vad gäller krav på åtgärdsprogram vid särskilt stöd. Regeringen vill ta bort krav på åtgärdsprogram helt och hållet och istället låta det vara upp till föräldrarna att kräva det. Vi ser att det kommer att ytterligare spä på ojämlikheten i skolan. Vi föreslår istället att kravet på åtgärdsprogram tas bort för särskilt stöd av mindre omfattning men att kravet på åtgärdsprogram finns kvar vid större behov av särskilt stöd. 9 Socialdemokraterna (2012): Mindre klasser ger högre resultat i skolan, https://www.socialdemokraterna.se/upload/central/dokument/pdf/2013/rapport_mindre_klasser_ ger_hogre_resultat.pdf

9 (10) 3. Obligatorisk förskoleklass för sexåringar För att ge alla barn en bra start på sin skolgång vill vi att fler barn ska gå förskoleklassen för sexåringar. Om barn inte stimuleras under den period i deras liv då de kan lära som mest riskerar de att hamna efter under sin skolgång. Att gå i förskoleklass ger barn möjligheter att nå sin fulla potential i skolan. Idag går de allra flesta barn i förskoleklass, men 2 500 barn gör det inte. Vi vill göra förskoleklassen obligatorisk. Det ger alla barn en bra start på sitt lärande i skolan. 4. Stärka skolor med tuffa förutsättningar Av de 50 mest segregerade kommunerna i Sverige tar en av fyra inte hänsyn till socioekonomiska faktorer när resurser ska fördelas till skolan. Utifrån de stora skillnader som finns i skolors förutsättningar för sin verksamhet bidrar det här till att öka ojämlikheten i skolan. Därför ska skollagen ändras så att kommunerna får i uppdrag att fördela resurser till skolan efter elevernas behov så att alla barn kan få det stöd som de behöver. Det finns ett femtiotal skolor där uppemot hälften av eleverna inte får behörighet att gå vidare till ett av gymnasieskolans nationella program. Riksgenomsnittet är var åttonde elev. Det är orimligt att vi ser detta hända utan att kraftfullt agera. Vi vill därför investera i ett utvecklingsprogram för dessa skolor så att eleverna får det stöd som de behöver för att klara skolan. Det finns inget viktigare för en elevs resultat i skolan än att eleven möter en skicklig och engagerad lärare. De skolor som har de tuffaste förutsättningarna för att alla elever ska nå målen kräver störst investeringar. Vi vill därför göra en särskild satsning för att attrahera de bästa lärarna och rektorerna till skolorna med de största utmaningarna. 5. Läxhjälp till alla elever Hjälp med läxorna ska inte vara förunnat bara några barn, utan alla barn ska erbjudas läxhjälp. Om elever kan få stöd med läxorna ska inte avgöras av om de har föräldrar som har förmågan att hjälpa dem eller vid varje tillfälle tidsmässigt får ihop det. Det ska vara upp till skolan att organisera läxhjälpen på det sätt som skolan ser fungerar bäst. För de yngre barnen ser vi att läxhjälpen företrädesvis kommer att bedrivas inom ramen för fritidshemmen då drygt åtta av tio elever på lågstadiet går på fritids under eftermiddagarna. Vi ser också gärna att skolor samarbetar med ideella föreningar för att erbjuda alla elever läxhjälp.

10 (10) 6. Högre kvalitet i förskolan Forskningen om barns tidiga lärande visar tydligt att förskola endast har positiv inverkan på barnen om verksamheten håller hög kvalitet. Centralt för att öka kvaliteten i förskolan är välutbildad personal, mindre barngrupper och ett fördjupat arbete med lärande enligt förskolans läroplan. Vi investerar i förskollärarnas och barnskötarnas kompetensutveckling och kommer att återkomma med fler reformer för att höja kvaliteten i förskolan. Vårdnadsbidraget ska avskaffas för att fler barn istället ska få tillgång till den pedagogiska verksamheten i förskolan och resurserna från vårdnadsbidraget ska istället läggas på förskolan. 7. Forskningsinstitut för lärande För att lyckas med att förbättra resultaten i svensk skola måste forskning som är relevant komma till användning i skolan. Det behövs därför en ny organisation som tar fram systematiska översikter av såväl nationell som internationell forskning inom lärandets område. Att sammanställa systematiska översikter är en forskningsuppgift eftersom forskning måste bearbetas, sammanställas och bedömas, vilket kräver forskarkompetens. Vi vill därför inrätta ett nytt forskningsinstitut för lärande. Spridningen av kända forskningsresultat behöver också kraftigt förbättras. Spridningen behöver bli systematisk och kommuniceras på ett lättillgängligt sätt så att den blir känd och kan komma till användning i Sveriges alla skolor. För att forskningsresultat ska omsättas i praktiken krävs ett verksamhetsnära perspektiv och ett nära samarbete med professionen. Vi vill därför ge det föreslagna forskningsinstitutet för lärande uppdraget att också arbeta med skolutveckling, i nära samarbete med landets lärosäten, skolverk/skolinspektion samt kommuner och fristående skolor. Tre viktiga delar där den svenska skolan idag behöver tillföras systematisk kunskap om de bästa metoderna är arbetet i skolan med tidiga insatser, effektivt mottagande av nyanlända elever och strategier för att öka barns läsförmåga.