Tjänsteskrivelse 1 (13)

Tjänsteskrivelse 1 (13) 2009-11-30 Dnr UBN 2009/124-630 Utbildningsnämnden Likvärdighetsgarantin - uppföljning och utvärdering Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Denna tjänsteskrivelse ger en bild av hur systemet för att säkra alla barns likvärdiga skolgång ser ut och visar utvecklingen av antalet barn/elever och resurser över tid. Lagstiftningen tydliggör att barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling eller för att klara skolarbetet har rätt att få sådant stöd i såväl förskoleverksamhet som i skolan. Nackas system för att garantera att barn och elever får barnomsorg och utbildning på lika villkor oavsett om de har funktionshinder eller andra svårigheter kallas för likvärdighetsgaranti. Systemet ger ekonomisk ersättning till förskolor och skolor med barn och elever med stora stödbehov. Mindre stödbehov ska täckas genom checksystemet. I förskoleklass och grundskola fördelas 13 procent av de totala resurserna till skolan genom likvärdighetsgarantin. Sedan hösten 2005 fördelas en del av pengarna med en resurspeng, baserad på SALSA-modellen. Resurspengen varierar mellan kommunens skolor från 700 kr till 12 900 kr per elev och år i skolår 1-3. En del av resurserna fördelas efter individuella beslut genom individinriktat stöd. Under de senaste åren har andelen resurser som fördelats med individinriktad resurs i förskoleklass och grundskola ökat och allt fler elever har fått individinriktad resurs. I förskola och gymnasieskola är förändringarna inte lika tydliga. Ökningen i grundskolan kan ha flera skäl. Det finns en tendens att grundskolorna betraktar resurspengen som en fast resurs och att organisationen därmed blir mer låst än vad som är önskvärt. Därför krävs informationsinsatser av olika slag. Det är också viktigt att systemet mer lyfter fram de framsteg eleverna gör. Den uppföljning och utvärdering som finns när det gäller insatser för barn och elever i behov av stöd ger i huvudsak en positiv bild. Skolorna har som regel ett gott arbete, vilket framkommer vid intervjuer och i observationer. Föräldrar och elever tycker i hög grad att barnet eller de själva får stöd om de behöver, och resultatet är något bättre än genomsnittligt för de kommuner som genomfört undersökningen. Att utvärdera om de resurser som satsas i likvärdighetsgaranti verkligen leder till bättre resultat för elever i behov av särskilt stöd är angeläget, men trots detta måste vi konstatera att det är en mycket svår uppgift, vilket också Skolverket skriver i sin kunskapsöversikt, där de drar slutsatsen att effekter av specialpedagogiskt stöd är utomordentligt svåra att fastställa. Problemen är såväl metodmässiga som Postadress Besöksadress Telefon E-post Carina.legerius@nacka.se Nacka kommun 131 81 Nacka Växel Direkt Mobil Fax www.nacka.se Organisationsnummer 212000-0167

Nacka kommun 2 (13) etiska. Vår slutsats efter att ha utrett frågan är att vi bör utveckla en mer konkret uppföljning av stödets användning. Fokus bör självfallet ligga på om stödet ger ökad måluppfyllelse på kort och lång sikt. Ärendet I utvärderingsplanen för 2009 angavs att uppföljningen av likvärdighetsgarantin skulle ses över. Den tidigare uppföljningen med intervjuer och enkäter behövde utvecklas och bli mer specifik och resultatorienterad. En arbetsgrupp på Kultur- och utbildningsenheten har utrett frågan och bl a tagit del av aktuell forskning och andra kommuners arbete. I denna skrivelse redovisas resultat från studier av intresse. Skrivelsen ger också en bild av hur systemet med likvärdighetsgarantin är utformat och hur resurser och antal barn/elever utvecklats. Avslutningsvis presenteras hur vi avser att utveckla uppföljningen av likvärdighetsgarantin i framtiden. Vad säger lagstiftningen? I 2 a kap. 3 tredje stycket skollagen regleras förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens skyldigheter att utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. I skollagens reglering av förskoleklassen framgår motsvarande skrivningar. I enlighet med 4 kap. 1 andra stycket skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Beslut om särskilt stöd fattas av skolans rektor. Enligt 5 kap. 1 grundskoleförordningen ska rektor, om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, eller elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, utreda dessa. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Grundskoleförordningen anger även en del andra stödformer såsom studiehandledning på modersmålet, stödundervisning (särskild undervisningsgrupp), särskild undervisning (på sjukhus/institution) och anpassad studiegång. Nackas system för att ge barn och elever stöd För att garantera att barn och elever får barnomsorg och utbildning på lika villkor oavsett om de har funktionshinder eller andra svårigheter finns ett system med likvärdighetsgaranti. Systemet ger ekonomisk ersättning till förskolor och skolor med barn och elever med stora stödbehov. Det är dock alltid rektor som har ansvaret för att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Likvärdighetsgaranti Förskolor och skolor tilldelas resurser genom checksystemet och likvärdighetsgarantin. Checksystemet står för den största delen av resurserna till förskolor och skolor. Mindre insatser för barn och elever i behov av stöd ska också rymmas inom checksystemet, medan likvärdighetsgarantin ska kompensera ekonomiskt för större behov. Störst andel av resurserna går till likvärdighetsgarantin i förskoleklass och grundskola, där 13 procent fördelades genom likvärdighetsgarantin år 2008. I förskola och familjedaghem fördelades sex procent genom likvärdighetsgarantin, medan i gymnasieskolan gällde det bara två procent. Andelen resurser som fördelas genom likvärdighetsgarantin i grundskolan har ökat svagt de senaste åren.

Nacka kommun 3 (13) Tabell 1: Andel av totala resurser som fördelas genom likvärdighetsgaranti År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Förskola och familjedaghem 5% 5% 5% 5% 6% Förskoleklass och grundskola 12% 11% 11% 12% 13% Gymnasieskola 2% 2% 1% 2% 2% Tabell 2: Resurser i likvärdighetsgaranti, utfall i löpande priser, tkr År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Förskola och familjedaghem 18 400 19 594 21 663 26 610 30 442 Förskoleklass och grundskola 83 607 79 015 83 335 91 005 95 746 Skolbarnsomsorg 7 875 8 011 8 435 7 952 7 616 Gymnasieskola 4 438 3 763 3 738 5 213 6 053 Likvärdighetsgarantin för förskola och familjedaghem samt gymnasieskola fördelas genom individuella beslut. Likvärdighetsgarantin för förskoleklass och grundskola omfattar sedan hösten 2005: Resurspeng för elever i Nackas skolor, baserad på SALSA-modellen, (se nedan) Individinriktat stöd för barn och elever i Nackas förskolor och skolor och utanför kommunen Särskilda undervisningsgrupper Likvärdighetsgarantin till skolbarnsomsorgen fördelas genom resurspeng baserad på SALSA-modellen samt individinriktat stöd. I likvärdighetsgarantin ingår kostnader för skolskjuts för barn och elever i behov av stöd. Där ingår även resurser för språkstöd till elever med utländsk bakgrund, resurs för nyanlända elever samt resurser för modersmålsstöd och modersmålsundervisning, men detta behandlas inte vidare i denna skrivelse. Särskola behandlas heller inte vidare. Figur 1: Likvärdighetsgarantins fördelning på olika typer av kostnader, förskoleklass och grundskola 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Skolskjutsar Modersmålsundervisning och stöd Svenska som andraspråk Individinriktad resurs för nyanlända elever Individinriktad resurs elever i skolor utanför kommunen Mindre undervisningsgrupper Resurspeng till Nackas skolor Individinriktad resurs elever i skolor i Nacka Resurspengen infördes det andra halvåret 2005, vilket förklarar den låga andelen som gick till resurspeng det första året.

Nacka kommun 4 (13) Drygt hälften av likvärdighetsgarantin fördelas genom individinriktat stöd eller resurspeng till skolor i Nacka. Andelen som fördelas genom individinriktat stöd har ökat mellan åren och var 27 procent år 2008, jämfört med 22 procent år 2006. Andelen resurser som fördelas till elever som går i skolor utanför Nacka var 17 procent 2008. Andelen varierar något mellan åren. Resurspeng Fördelarna med det nya systemet beskrevs så här när systemet beslutades Modellen med en salsapeng är administrativt enkel, ger bättre planeringsförutsättningar för skolorna och skapar ett tydligare fokus på vad som faktiskt åstadkoms i stället för på planering av insatser och ansökning av pengar. (Förskoleoch grundskolenämnden, mars 2005, (FGN 2004/14)) Resurspengen 1 baseras på SALSA-modellen, som är framtagen av Skolverket för att förklara och analysera skillnader i betygsresultat mellan skolor. Följande faktorer ingår: Föräldrarnas högsta utbildningsnivå Andelen elever med utländsk bakgrund. Faktorn tar hänsyn till om eleven själv är född utomlands samt, men med mindre vikt, om eleven är född i Sverige, men båda föräldrarna är födda utomlands. Andelen pojkar. En hög andel pojkar ger i genomsnitt lägre betygsnivå. De två första faktorerna väger tyngst, medan könsvariabeln inte är lika viktig för att förklara betygsskillnader. Kultur- och utbildningsenheten beställer statistik från SCB som visar dessa variabler per skola. Statistiken omfattar samtliga elever folkbokförda i Nacka som går på skolan. Med hjälp av SALSA-modellen, som visar hur viktiga de olika variablerna är, beräknas sedan förväntad andel elever som når målen för varje skola. Andelen bestämmer hur mycket varje skola får i resurspeng. 2 SALSA-variablerna varierar en del mellan skolorna 3. Totalt sett har femton procent av eleverna utländsk bakgrund. Sex procent av eleverna är själva födda utomlands. På två skolor är var femte eller var tredje än elev född utomlands, medan på många skolor handlar det bara om någon enstaka elev. Sjuttio procent av eleverna har en förälder med eftergymnasial utbildning. På tolv skolor är det 80 procent eller fler som har det. På tre skolor är motsvarande andel mindre än var tredje. Andelen pojkar är i genomsnitt 51 procent. Det finns en variation mellan skolorna även i detta avseende, från 31 procent till 69 procent, även om de allra flesta ligger nära 50 procent. Resurspengen i grundskolan år 2010 blir i genomsnitt 3 200 kr per elev för en elev i skolår 1-3. Då ingår även resurspengen i fritidshem. För en elev i skolår 7-9 är resurspengen i genomsnitt 2 700 kr per elev. Diagrammet nedan visar hur resurspengen varierar per skola. För en elev i skolår 1-3 varierar resurspengen från 700 kr till 12 900 kr. Nio skolor får mer än 5 000 kr per elev och år. Det är viktigt att komma ihåg att detta bara är en liten del av resurserna till skolorna. För en elev i grundskola och fritidshem i skolår 1-3 får varje skola 93 300 kr enligt budgetförslaget 2010. Skolpengen för en elev i skolår 7-9 är 74 200 kr. 1 Ersättning för elever med svenska som andraspråk ingår också i resurspengen men den behandlas inte här. 2 Resurspengen för ett kalenderår bestäms av bakgrunden hos elever som går på skolan den 15 oktober föregående år. Förändring av elevantalet slår dock igenom i resurspengen då ersättningen beräknas per elev. 3 Alphyddeskolan, Centrumskolan och Snitz resursskola räknas här som separata skolor

Lännersta skola Borgvallaskolan Backeboskolan Solsidans skola Da Vinciskolan Neglinge skola Kunskapsskolan i Nacka Ektorps skola Qvarnholmens skola Montessoriskolan Castello Boo Gårds skola Sigfridsborgs skola Eklidens skola Duvnäs skola Saltängens skola Kunskapsskolan Saltsjöbaden Järla skola Saltsjöbadens Samskola Skuru skola Nacka strands skola Sågtorpsskolan Björknässkolan Myrsjöskolan Älta skola Sickla skola Stavsborgsskolan Johannes Petriskolan Idunskolan-N V Waldorfskola Igelboda skola Maestroskolan Jarlabergs skola Vittra i Saltsjö-Boo Orminge skola Alphyddeskolan Centrumskolan Vilans skola Strandparksskolan Snitz Resursskola Lännbo friskola Fisksätraskolan Nacka kommun 5 (13) 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Figur 2 Resurspeng till grundskolor i Nacka, kr per elev år 2010 (grundskola 1-6 resp fritidshem 1-3 avser endast elever i år 1-6 resp år 1-3) 0 Grundskola Grundskola 1-6 Fritidshem 1-3 Individinriktad resurs Förskolorna och skolorna kan ansöka om individresurs när de har provat olika åtgärder och de inte har räckt till för att hjälpa barnet/eleven. Förskolan och skolan ska i ansökan ange, utifrån ett åtgärdsprogram, vad de konkret tänkt för insats. Av ansökan ska det framgå vad som ska göras, vem ska göra vad och när åtgärdsprogrammet följas upp. Ansökningar om individinriktad resurs bedöms av Kultur- och utbildningsenhetens resurssamordnare och prövas utifrån beskriven insats och omfattningen av behovet. När svårigheterna är mycket stora och kända på förhand kan individinriktad resurs tilldelas vid start av förskola eller skola. Förskoleverksamhet Antalet förskolebarn som får individinriktad resurs har ökat de senaste åren, vilket främst hänger samman med att det totala barnantalet ökat i kommunen. Barn som har behov av stöd upptäcks ofta tidigare i dag än tidigare. Barnavårdcentralen har också de senaste åren börjat screena barn vid 18 månaders ålder, och upptäcker då en del svårigheter som kanske annars inte skulle upptäckts förrän när barnet var äldre. Pedagogerna på förskolorna har också blivit duktiga på att tidigare uppmärksamma barn som är i behov av stöd. Flera utredningsteam uttrycker att de kan se en ökning av barn som är yngre när de kommer för utredning. De föräldrar som har kontakt med olika utredningsteam är mycket angelägna om att deras barn ska få stöd i förskolan. Vid prövningen av om individinriktad resurs ska beviljas för de åtgärder som förskolan vill pröva är utöver barnets situation också barnets miljö och förskolans organisation avgörande. I de flesta fall ställs också krav på att förskolan först har prövat insatser på egen hand och att man har utvärderat resultatet av dessa.

Nacka kommun 6 (13) Tabell 3: Förskola och familjedaghem ( År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 4 Antal barn med individinriktad resurs 101 124 123 146 150 155 Totalt barnantal 4 734 4 970 5 268 5 712 5 973 Andel barn med individinrikad resurs 2,1% 2,5% 2,3% 2,6% 2,5% De flesta barn som tilldelas individresurs inom förskolan har en medicinsk diagnos som t ex autism. Här finns också barn som fått svårigheter på grund av att de är födda för tidigt, barn med språksvårigheter, fysiska svårigheter och generell utvecklingsförsening. Den individinriktade resursen används oftast för att anställa extra personal. Åtgärden består ofta av att barnet får möjlighet att individuellt, i mindre grupp och i den större gruppen få det stöd som barnet behöver. För de barn som har en diagnos finns ofta andra professioner som också stödjer barnet, det kan exempelvis vara barnhabilitering eller autismcenter. Grundskola När resurspengen infördes halverades antalet elever som beviljades individresurs, vilket var en effekt av det nya systemet då individinriktad resurs bara skulle ges för elever med mycket stora och resurskrävande behov. Antalet elever som fått individinriktat stöd har sedan ökat igen, och 2009 fick drygt tre procent av alla elever folkbokförda i Nacka individinriktat stöd. Antalet elever som får individinriktad resurs som går i en skola i en annan kommun har minskat de senaste åren. Tabell 4: Förskolklass och grundskola År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Elever med individinriktad resurs i Nacka 449 117 155 212 230 254 Elever med individinriktad resurs i särskild undervisningsgrupp 68 65 70 83 89 77 Elever med individinriktad resurs utanför Nacka i särskild undervisningsgrupp 0 62 73 74 53 50 Summa 517 244 298 369 372 381 Totalt elevantal 11 121 11 132 11 084 11 073 11 106 11 360 Andel elever med individinriktad resurs 4,6% 2,2% 2,7% 3,3% 3,3% 3,4% Det finns olika problematik som ligger bakom att en skola beviljas individinriktad resurs för en elev. De vanligaste orsakerna hösten 2009 var Adhd, Asperger-autism och social problematik. Ofta har eleven behov av en person som stöttar eleven i undervisningssituation och under rast och på fritidshemmet. En del elever har så stora behov av att de går i särskild undervisningsgrupp. Sju grundskolor i Nacka har särskilda undervisningsgrupper med olika inriktningar och arbetssätt. Grupperna är till för elever som av koncentrations och /eller sociala orsaker inte klarar av en vanlig klass och det arbetstempo som råder där. På två grundskolor finns klasser för elever med autism eller Aspergers syndrom. Två grundskolor i kommunen har samverkansklasser. Elever i samverkansklass har behov av barnpsykiatrisk behandling. 4 Antal barn som beviljats individinriktad resurs t o m november 2009.

Nacka kommun 7 (13) Figur 3: Problematik vid beviljad individinriktad resurs hösten 2009, förskoleklass och grundskola, antal elever i eller utanför Nacka Adhd Asperger- autisism social problematik tal o språk svagpresterande koncentration medicinsk dyslexi diabetes syn rörelse-hinder psykosocial problematik hörsel 0 10 20 30 40 50 Alla ansökningar från skolorna om individinriktad resurs prövas noga. Bedömning av ansökan görs utifrån elevens behov och förslag till insats. Om behov och åtgärder anses rimliga tillstyrks ansökan och beslut tas om lämplig resursnivå. I en del fall bedömer Kultur- och utbildningsenhetens resurssamordnare att behoven bör kunna täckas av skolpeng och resurspeng. En av fyra ansökningar beviljades inte hösten 2009, vilket är ungefär lika mycket som de närmast föregående åren. Ansökningar som gäller koncentrationssvårigheter och psykosocial problematik avslogs i högre grad, medan alla ansökningar för rörelsehinder, synproblem, diabetes eller andra medicinska problem beviljades. Gymnasieskola I gymnasieskolan är det betydligt färre elever som har invidinriktad resurs, ca en procent. De flesta ansökningar beviljas. Det finns två särskilda undervisningsgrupper på gymnasieskolor i Nacka. Tabell 5: Gymnasieskola År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 5 Antal elever med individinriktad resurs 49 26 20 42 29 29 Totalt elevantal 2 926 3 059 3 294 3 449 Andel elever med individinrikad resurs - 0,9% 0,7% 1,3% 0,8% Stödinsatser och resultat enligt Nackas utvärdering I kundundersökningen får föräldrar och elever ta ställning till fråga om deras barn/de själva får extra stöd och hjälp om det behövs. De flesta instämmer i påståendet, men mellan tre och sexton procent tycker inte att det stämmer. Högst andel som inte instämmer finns bland föräldrar i skolår åtta, som är mer kritiska än sina barn. Andelen som inte instämmer är också relativt hög i gymnasiets andra år. 5 Antal elever som beviljats individinriktad resurs t o m november 2009

Nacka kommun 8 (13) Andelen som instämmer i påståendet i Nacka ligger över genomsnittet för de åtta kommuner som genomfört undersökningen, särskilt i skolår fem, åtta och gymnasiet. Förändringarna över tid är små. Figur 4: Kundundersökning 2009, Nacka 2.4. Jag/mitt barn får extra hjälp om det behövs. Medelvärde Föräldrar Förskola (4711 svar, 89%) 61 28 6 4 1 3,6 Föräldrar Familjedaghem (437 svar, 80%) 79 16 3 21 3,8 Föräldrar Förskoleklass (1072 svar, 87%) 55 32 8 5 1 3,5 Föräldrar år 2 (997 svar, 91%) 58 32 2 7 1 3,5 Föräldrar år 5 (880 svar, 87%) 53 36 2 7 2 3,4 Föräldrar år 8 (911 svar, 79%) 39 42 3 14 2 3,2 Elever år 5 (977 svar, 98%) 74 21 1 3 1 3,7 Elever år 8 (1078 svar, 93%) 53 35 3 8 1 3,4 Elever gymnasium år 2 (989 svar, 90%) 48 39 1 10 2 3,3 Gröna staplar för föräldrar, blå staplar för elever. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt 4 3 Vet Ej 2 1 Instämmer inte alls Skolornas kvalitetsredovisningar tar ofta upp arbetet med elever i behov av stöd. I kommunens kvalitetsredovisning för 2008 står: Kvalitetsredovisningarna visar att skolornas arbetssätt och inlärningsmetoder har utvecklats på flera områden. Ett antal skolor beskriver hur de arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Redovisningarna tyder på att undervisningen för flertalet elever har blivit mer individualiserad. Observationsrapporterna i VÅGA VISA tar också upp insatser för elever i behov av särskilt stöd, och en genomgång av rapporterna från de senaste åren visar att stödet ofta bedöms som välfungerande. Ett exempel från observatörerna på Ektorps skola: För att tillgodose elever med behov av extra stöd finns en specialpedagog och en speciallärare anställd. De arbetar ibland i klasserna medan de andra gånger har enskild undervisning. Vi ser exempel på arbetsmaterial som är framtaget för att passa elever med behov av extra lätta texter. Vi ser också lektioner där pedagogerna genom att ställa olika frågor får elever som har inlärningssvårigheter att vara med i diskussioner. Uppföljningen av prov- och betygsresultat visar hur många elever som inte nått kravnivåer eller mål i olika skolår. Andelen elever varierar mellan olika ämnen, men ungefär var tionde elev når inte målen i de nationella proven i trean och femman, något färre i trean. Det motsvarar cirka 100 elever i varje skolår. I skolår nio blir var tjugonde elev inte behörig till gymnasieskolans nationella program, dvs saknar godkänt betyg i något av ämnena svenska, engelska eller matematik. Om perspektivet vidgas till alla ämnen är det fler, närmare var sjätte elev, som inte når målen i minst ett ämne. Pilen AB

Nacka kommun 9 (13) Tabell 6: Resultat i nationella prov och betyg, elever i grundskolan i Nacka 2008 2009 Skolår 3 Andel elever som missat mer än ett delprov (%) Skolår 5 Andel elever som inte nått upp till kravnivån i samtliga delprov (%) Skolår 9 Svenska - 7 Matematik - 8 Svenska 11 12 Matematik 12 9 Engelska 6 8 Andel elever som inte uppnått behörighet till gymnasieskolan (%) 5 4 Andel elever som inte nått målen i alla ämnen i betyget (%) 16.. Utbildningsnämndens uppföljning av likvärdighetsgarantin När resurspengen infördes 2005 förändrades uppföljningen av likvärdighetsgarantin, och ett system med enkäter till samtliga skolor och intervjuer med skolor som tidigare observerats i VÅGA VISA började tillämpas. Den senaste uppföljningen redovisades för Utbildningsnämnden i december 2008 och baserades på intervjuer genomförda på fyra grundskolor. I uppföljningen konstateras att skolorna hade väl fungerande rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd, och att det fanns en tydlig ärendegång på skolorna med elevvårdsteam som fångar upp ärenden och som fördelar dem till respektive profession. Alla skolor uppger också att de skriver åtgärdsprogram för alla elever som är i behov av ett sådant och att de har rutiner för hur dessa följs upp. Kultur- och utbildningsenheten konstaterade att de besökta skolorna överlag hade en bra verksamhet för elever i behov av särskilt stöd. Med stöd av den grundläggande förutsättningen för resurspeng som uttrycktes i nämnden 2005 reflekterade Kultur- och utbildningsenheten emellertid över att resurspengen i många verksamheter blivit väldigt låst i och med att skolorna ofta lägger hela resurspengen på fast grundpersonal. Effekten av det riskerar att bli att skolorna tappar den flexibilitet avseende åtgärder, som systemet med resurspeng annars skulle kunna gagna. När det gäller "stökiga, aggressiva och/eller socialt besvärliga" elever, har noterade enheten, att skolorna ofta har en dålig beredskap. Skolan vill sällan sätta in speciallärarens kompetenser på dessa elever, men specialläraren "har ju redan" sina elever d.v.s. de som behöver extra läs-, skriv-, och matematikträning. Skolorna skulle, enligt enhetens bedömning, behöva bli mer flexibla i sin organisation för att också kunna erbjuda dessa "stökiga" elever en så bra skolgång som möjligt. Utöver denna årliga uppföljning gör Kultur- och utbildningsenhetens resurssamordnare en uppföljning i samband med prövningen av ansökningar om individresurs. Förskolorna och familjedaghemmen utvärderar insatsen för barn som beviljats resurs på en blankett med fem frågor en gång per termin. Utvärderingen ger svar på hur det går för barnet utifrån de mål som är uppsatta och om barnet är i behov av fortsatt stöd. Föräldern och förskolan skriver under utvärderingen och skickar den sedan till resurssamordnaren för förskolan på Kultur- och utbildningsenheten. De barn som bedöms har stora behov av insatser inför skolstart följs upp genom samtal med förälder, förskola och andra personer som är viktiga för barnet. Grund- och gymnasieskolor utvärderar tidigare insatser när de söker förnyat stöd. Forskning och studier av intresse För att närma oss frågan om betydelsen av insatserna för elever i behov har vi sökt efter forskningsresultat och nationella och kommunala studier.

Nacka kommun 10 (13) Elevernas hemförhållanden har fått större betydelse Skolverket har under 2009 givit ut en mycket intressant kunskapsöversikt med namnet Vad påverkar resultatet i svensk grundskola? Rapporten belyser med hjälp av forskning och utvärdering vad som ligger bakom nedgången i kunskapsresultat för svenska elever sedan 1990-talets mitt. Rapporten visar att skolornas elevsammansättning har blivit allt mer homogen vad gäller elevernas bakgrund och resultat och att det blivit ökade skillnader mellan skolor. Betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå för elevernas resultat har ökat över tid. Kommunerna fördelar endast en mindre del av resurserna efter behov, för lite, enligt Skolverket. Man kan visa att resurserna har betydelse för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån. Den viktigaste faktorn för elevernas resultat är dock lärarkompetensen. 10-15 procent av resultatskillnader beror på hur duktiga lärare är på att undervisa. Forskning visar också på betydelse av kamrateffekter, dvs en elevs resultat påverkas av kamraternas resultat, och av lärares förväntningar på elevernas prestationer. Specialundervisning bör ske i flexibla grupperingar Skolverket konstaterar att särskiljande lösningar för elever i behov av stöd är vanliga i dag, t ex särskilda undervisningsgrupper och nivågruppering. Forskning visar att det finns starkt stöd för att specialundervisning huvudsakligen bör ske i flexibla grupperingar, då det minskar risken för negativa effekter av undervisningssituationen som exempelvis låg självuppfattning och generellt lågt ställda krav i undervisningen. Internationellt har det visat sig att mindre kompetenta lärare tenderar att i högre grad undervisa lågpresterande elever. Homogena klasser har inte positiva effekter för lågpresterande elever. Svårt mäta effekter av specialundervisning Det är svårt att mäta effekter av specialundervisning av metodiska och etiska skäl, skriver Skolverket. Det är därför, utifrån dagens kunskapsläge, inte möjligt att helt avgöra i vilken grad omfattningen eller utformningen av specialundervisningen kan betraktas som tillfredställande. Strävan bör likväl vara krav på dokumentation och transparens samt att upprätta ett uppföljningssystem som gör det möjligt att kontinuerligt utvärdera verksamheten, menar Skolverket. Forskningen visar dock starka indikationer på positiva effekter av riktad undervisning i specifika färdigheter för elever i behov av särskilt stöd. Betydligt mindre effektivt är att söka åtgärda ickeobserverbara brister hos enskilda elever. Rapporten tar också upp att studier visar det blivit allt mer eget arbete i skolan och att ansvaret förskjutits från lärare till elev. Ökning av individuellt arbete innebär svårigheter för elever i behov av stöd, vilket kan förklara att stödet hemifrån blivit viktigare. Individualisering betyder idag ofta individuellt arbete, men borde betyda individanpassning, så att undervisning fungerar för alla elever, menar Skolverket. Det innebär en aktiv lärarroll, med nära relationer mellan lärare och elev. Läraren ska möta varje elevs behov, och skolan (inte eleven själv) ska ta ansvar för att varje elev lyckas. Elever med specialundervisning når ofta inte målen En av de få svenska studier som tittat på frågan om specialundervisningens betydelse är en rapport från Göteborgs universitet Specialpedagogiskt stöd i grundskolan - omfattning, former och konsekvenser av Joanna Giota och Olof Lundborg. Studien har undersökt sambandet mellan specialpedagogiskt stöd och måluppfyllelse i år 9, och man finner då att de elever som får specialpedagogiskt stöd tenderar att i mindre utsträckning nå målen än de elever som inte fått sådant stöd. Elever som fått specialpedagogiskt stöd under längre tid når i mindre utsträckning målen än elever som fått stöd under kortare tid. Särskilt tydligt är dessa samband för de elever som fått stöd i mer eller mindre segregerade grupper specialklasser, särskilda grupper, etc. Undersökningen visar att specialpedagogiska stödet har haft en positiv effekt, men inte tillräcklig för att fullt ut kompensera för skillnaderna. Studien visar att 40 procent av eleverna födda 1982 respektive 1987 fått specialpedagogiskt stöd under någon del av sin grundskoletid. Pojkar, elever med utländsk bakgrund och elever från hem med lägre

Nacka kommun 11 (13) utbildningsnivå är överrepresenterade bland elever som fått specialpedagogiskt stöd. Specialpedagogiskt stöd ökar under åk 3 och 4. Uppföljning och utvärdering av likvärdighetsgarantin framöver Systembilden nedan visar att tanken är att resurser leder till utbildning, varav en del i form av särskilt stöd, även om gränsen till den övriga utbildningen är flexibel och flytande. Utbildningen leder till utveckling, lärande och kunskaper för barnet/eleven, och i nästa steg ger detta insatser i arbetsliv och samhäller och livskvalitet för individen. Check Resurspeng Individresurs A Utbildning för barnet/eleven Särskilt stöd B Utveckling, lärande, kunskaper C Insatser i arbetsliv och samhälle, livskvalitet Att utvärdera om de resurser som satsas i likvärdighetsgaranti verkligen leder till bättre resultat för elever i behov av särskilt stöd är angeläget. Trots detta måste vi konstatera att det är en mycket svår uppgift, vilket också Skolverket skriver i sin kunskapsöversikt, där de drar slutsatsen att effekter av specialpedagogiskt stöd är utomordentligt svåra att fastställa. Problemen är såväl metodmässiga som etiska. Det är exempelvis svårt att tänka sig att genomföra studier med kontrollgrupper och t ex låta en del elever ingå i kontrollgruppen och stå utan stöd. Det är inte enkelt att kontrollera utfallet med statistiska metoder, vilket studien från Göteborg är ett exempel på. Våra kontakter med andra kommuner visar också att detta är ett område som man vill utveckla, men har svårt att hitta bra metoder för. Vår slutsats efter att ha utrett frågan är att vi bör utveckla en mer konkret uppföljning av stödets användning. Fokus bör självfallet ligga på om stödet ger ökad måluppfyllelse på kort och lång sikt. Det innebär i modellen ovan att vi koncentrerar oss mer på A, dvs på att följa om resurserna i likvärdighetsgarantin blir stöd för eleverna och en hjälp att nå målen. Att studera vad resurserna i likvärdighetsgarantin ger i bättre utveckling och lärande (B) och så småningom i bättre insatser i arbetsliv och ökad livskvalitet (C) är mycket komplext och svårt, men möjligen vi kan närma oss frågan genom utvalda frågeställningar. Det här planerar vi att göra för att följa upp likvärdighetsgarantin: Vi avser därför att utveckla uppföljningen av individresursen genom en systematisk analys av redovisningar av insatta resurser. Uppföljning av individresursen görs även idag, men utformningen behöver ses över så att det tydligare visas vad resursen för eleven använts till, och vilka resultat man kan se. Ev inkluderas även åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. Sannolikt kan insamlingen gälla ett urval elever. Skolornas svar ska sedan studeras systematiskt för att identifiera framgångsfaktorer och förbättringsområden. En särskild studie planeras av användningen av resultat från nationella prov ( se Utbildningsnämndens utvärderingsplan i december 2009) där en fråga bör vara huruvida bristande resultat i provet leder till särskilda insatser, och dokumenteras i åtgärdsprogram. Fungerar provresultat som instrument för att identifiera och stödja elever på olika nivåer? En kartläggning av stödbehov i skiftet mellan förskola och grundskola, för att utröna bl a om det är samma barn som får stöd i förskolan som får stöd i grundskolan.

Nacka kommun 12 (13) Liksom tidigare kommer förstås kvalitetsredovisningen, kundundersökningen, observationer och prov- och betygsresultat ge värdefullt underlag om insatser för barn i behov av särskilt stöd. Redovisningen till Utbildningsnämnden bör ske i december 2010. Vi har också diskuterat och undersökt andra tillvägagångssätt för att utveckla uppföljningen, som kan utvecklas i ett senare skede. Särskilda observationer av hur man arbetar med barn i behov. med liknande metod som i VÅGA VISA är en möjlighet. En annan möjlighet är att undersöka i vilken grad skolorna själva gör mer övergripande analyser av sina stödinsatser och vad de i så fall kommer fram till. Detta kan också vara ett ämne att i kommande forsknings- och utvecklings-lab som nyligen påbörjats. Övriga kommentarer om likvärdighetsgarantin Denna tjänsteskrivelse har givit en bild av hur systemet för att säkra alla barns likvärdiga skolgång ser ut och visar utvecklingen av antalet barn/elever och resurser. Under de senaste åren har andelen resurser som fördelats med individinriktad resurs i förskoleklass och grundskola ökat. Allt fler elever har fått individinriktad resurs. I förskola och gymnasieskola är förändringarna inte lika tydliga. Ökningen i grundskolan har sannolikt flera skäl. En orsak kan vara en faktisk ökning av antalet elever med stora svårigheter eller i vart fall en ökad benägenhet och vilja att utreda svårigheter vilket leder till att fler elever får diagnoser vilket i sin tur tydliggör behovet av stöd. Det kan också vara så att systemet inte fungerar som det var tänkt. För att stärka förskolors och skolors arbete och också ge dem bättre verktyg att klara svårigheter på egen hand är det viktigt att Kultur- och utbildningsenheten fortsätter med kompetensutveckling för personal, och där sprider goda exempel samt drar nytta av olika aktörers och olika professioners kompetens. Uppföljningen 2008 visade att det fanns en tendens att grundskolorna betraktar resurspengen som en fast resurs och att organisationen därmed blir mer låst än vad som är önskvärt. För nya särskilda behov vill man då ha nya resurser. Detta är sannolikt en viktig förklaring bakom ökningen av antalet elever som ansöker om och beviljas individinriktad resurs. Informationen om systemet kommer därför att förstärkas i olika sammanhang, på hemsidan och på de återkommande informationsträffar som ordnas om barn och elever i behov av stöd, samtidigt som ansökningar prövas noga. Systemet som det ser ut idag med resurssamordnares bedömningar av skriftliga ansökningar förutsätter att skolorna känner var gränsen för individinriktad resurs går. Det finns en risk att skolorna lyfter fram problemen alltmer, för att få resurser, vilket kan bli en självuppfyllande profetia. Forskningen visar bl a på betydelsen av höga förväntningar. För att motverka detta kommer uppföljningen av elevers framsteg enligt skolorna att förstärkas, som beskrivits ovan, så att skolorna i högre grad tydliggör framgångsfaktorer. Blanketterna för ansökan kommer också att ses över. Man kan också reflektera över hur incitamenten ser ut i det system som idag finns när det gäller elever som placeras i särskild undervisningsgrupp i eller utanför Nacka. Skolan har då inte längre något ansvar för eleven. Andra modeller där skolan även fortsättningsvis har ett visst ekonomiskt ansvar och ansvar för elevens resultat kan övervägas. Den uppföljning och utvärdering som finns när det gäller insatser för barn och elever i behov av stöd ger i huvudsak en positiv bild. Skolorna har som regel ett gott arbete, vilket framkommer vid intervjuer och i observationer. Föräldrar och elever tycker i hög grad att barnet eller de själva får stöd om de behöver, och resultatet är något bättre än genomsnittligt för de kommuner som genomfört undersökningen. I gymnasiet och bland föräldrar i år åtta finns dock ett visst missnöje. Runt var tionde elev når inte mål eller kravnivåer enligt nationella prov i skolår tre och fem. Fyra procent av eleverna uppnår inte behörighet till gymnasieskolan, men om perspektivet vidgas till betygsresultat i alla ämnen, är det fjorton procent som inte når målen i skolår nio.

Nacka kommun 13 (13) Carina Legerius Susanne Nord Eva Bengtsson Utvärderingsexpert Utbildningsexpert Resurssamordnare förskola Lilian Lagerström Resurssamordnare grundskola