Kvinnan i Gudfadertrilogin

Kriminologiska institutionen Kvinnan i Gudfadertrilogin Hemmafru eller maffialedare? Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2007 Tiina Kuusela

Sammanfattning Gudfadernfilmerna är kända i sin genre. Utifrån sin ställning i det populärkulturella, har filmerna möjlighet att påverka och exponera bilder av maffian och kvinnor i maffian till många individer. Bilderna och informationen som filmerna återger kan vara en informationskälla som individer har till kvinnor i maffian, och individer kan använda filmerna som informationskälla om maffian samt aktörerna inom denna kontext. Det är av intresse att studera kvinnans avbildning i Gudfadernfilmerna, dels för att undersöka hur filmerna framställer kvinnor. Kvinnors framställning i Gudfadernfilmerna har kodats och analyserats, för att sedan jämföras med forskningslitteraturen som behandlar kvinnor i maffian. Studien har genomförts med en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys. Syftet med undersökning är att studera och analysera kvinnors framställning i maffian som den framställs i Gudfaderntrilogin. Det har sedan genomförts en sammanställning av resultatet från den kvalitativa och kvantitativa kodningen från Gudfadernfilmerna. Resultaten från analysen av filmerna är kortfattat följande: Kvinnor framställs som hemmafruar och familjemedlemmar. Kvinnor har sin position i familjen och inte i maffian, då maffian uteslutande består av män i Gudfadernfilmerna. Kvinnors roll förändras speciellt i den tredje och sista filmen då kvinnor börjar delta i maffian. Kvinnan som är mest aktiv i filmerna är Connie, hon genomför maffiamord, beslutar och deltar i interna affärsdiskussioner och hon utkräver hämnd. 1

Innehållsförteckning Inledning... sid 3 Syfte och frågeställningar... sid 4 Dispositionen... sid 5 Material... sid 5 Släktträd... sid 7 Tidigare forskning... sid 8 Teori... sid 10 Structured action theory... sid 10 Val av begrepp till analys... sid12 Metodbeskrivning och uppläggning av studien... sid 13 Tillvägagångssätt... sid 14 Validitet... sid 15 Reliabilitet och Intersubjektivitet... sid 16 Vetenskaplig positionering... sid 17 Metodproblem... sid 17 Resultatredovisning och analys... sid 19 Gudfadern 1... sid 19 Gudfadern 2... sid 24 Gudfadern 3... sid 29 Slutsatser och diskussion... sid 36 Referenser... sid 42 Bilaga... sid 44 2

Inledning Massmedias exponering av brottslighet som nyheter och filmatiseringar når ut till en stor population och genom spridningen av kunskap om brottslighet har media möjligheter att påverka sina mottagare. Trots att filmatiseringar är oftast fiktion och att tittarna är medvetna om detta, så kan filmer påverka sin publike ändå. Bilden som massmedia presenterar kan vara en av de länkar som mottagarna får sin kunskap ifrån (Garland 2001 s. 85-87). Då kan mottagaren använda massmedias framställning av det kriminella som en bild av verkligheten eller en generell presentation av brottsligheten. Ur denna synvinkel blir det inressant att studera hur maffian framställs på film, då massmedia framför information och presenterar maffian och dess brottslighet för allmänheten. Jag har valt att undersöka Gudfaderntrilogin, filmerna har haft stora framgångar inom sin genre och idag anses de vara kultfilmer och har en stor spridning. Dessutom har Gudfadernfilmerna en stor publik, som kan ha påverkats av filmerna. På så sätt fått en uppfattning om kvinnor i maffian och deras roller i organisationen. Maffian har kopplats samman med männen och inte med kvinnor, de ses som lugna hemmafruar. Media har här skapat en kategori, männen i maffian och där får inte kvinnor plats trots att de finns i miljön. Kategoriseringen är delvis falsk men dominerar ändå i människors föreställningar om maffian och kvinnorna där (Åkerström 2003 s. 265). Stämmer denna föreställning i Gudfadernfilmerna, är kvinnorna bara hemma och inte aktiva i maffian? I min studie kommer jag att undersöka hur kvinnor återges i filmerna och vilka roller kvinnorna har i maffian i Gudfadernfilmerna. Sedan kommer resultaten från analysen av Gudfadernfilmerna att jämföras med forskningen på området för att undersöka om Gudfadernfilmerna presenterar en verklighetstrogen bild av kvinnan i maffian. Det är kriminologiskt relevant därför att maffian är en del i det kriminella och filmerna bidrar med en form av kunskap om kriminalitet och aktörerna i denna miljö. Gudfadernfilmerna ger åskådarna information och bilder om maffian, därigenom blir det intressant att undersöka hur filmerna presenterar kvinnan. Eftersom kvinnor inte direkt förknippas med maffian, hur förhåller sig filmerna till den verkliga bilden av kvinnor i maffian. Samhället har varit genusblint när det gäller maffian, precis som kriminologin länge varit kring kvinnors brottslighet (Lander, Petterson 3

& Tiby 2003 s. 9). Det finns kvinnor i maffian, men det är mestadels männen som framkommer och talas om. Jag vill minska genusblindheten och belysa kvinnors roller i maffian i Gudfadernfilmerna. Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att studera och analysera kvinnan i maffian så som hon återges i Gudfaderntrilogin. Jag avser att analysera och tolka kvinnan i Gudfadernfilmerna utifrån ett genusperspektiv. Jag nyttjar Messerschmidts Structured action theory för att förklara resultaten från min innehållsanalys av Gudfadernfilmerna. Analysen kommer att fokusera på Messerschmidts begrepp emphasized femininity, hegemonisk maskulinitet och genusrelationerna i kontexten. Mina frågeställningar är följande: Hur framställs kvinnorna i Gudfadernfilmerna utifrån Messerschmidts Structured action theory om de könsuppdelade samlivet? I vilken position befinner sig kvinnorna i genusrelationerna och i maffian i Gudfadernfilmerna? Hur ofta förekommer kvinnor i film (mätt i tid)? 4

Disposition Uppsatsen börjar med inledningen som beskriver ämnet och sedan infinner sig syftet med undersökningen och vilka forskningsfrågor som undersökningen avser svara på. Sedan kommer handlingsbeskrivning av filmerna och en bakgrundsbeskrivning av maffian. Därefter redovisas tidigare forskning och där beskrivs maffiaforskningen som inriktar sig på kvinnors roller och position och annan forskningen som är relevant för undersökningen. Nästa del är teorin, där Landers genusteori beskrivs samt Messserschmidts structured action theory. Metodbeskrivning och hur genomförandet av undersökningen gått till kommer sedan. Nästa del av uppsatsen redovisar resultaten av kodningen av Gudfadernfilmerna samt analys av resultaten. Sedan jämförs resultaten av kodningarna med forskningslitteraturen om kvinnans roll i maffian. Sist kommer slutsatser och diskussion. Material Mitt material består av filmerna Gudfadern 1 från 1972, Gudfadern 2 från 1974 och Gudfadern 3 från 1990. Gudfadern 1, handling Filmen utspelar sig på 1940-talet. I maffiafamiljen Corleone är det Vito Corleone som är Gudfader och maffialedare. Maffiafamiljen har sina rötter i Sicilien styr den organiserade brottsligheten i New York. Corleones har en stark position i maffiavärlden i New York, men det finns flera andra maffiafamiljer som konkurrerar om makten och statusen. Maktställningen är orubbad tills en annan maffiafamilj börjar handla med narkotika och Corleonefamiljen vägrar att skydda de andra maffiafamiljerna. Maktobalansen och konflikterna bidrar till osäkerhet mellan maffiafamiljerna och den labila situationen leder till ett maffiakrig, som sätter allas liv i fara. 5

Gudfadern 2, handling Filmen utspelar sig delvis i början 1900-talet via tillbakablickar och huvudhandlingen utspelas på 1950-talet. Michael, den yngste sonen i familjen, tar över kontrollen efter att hans fader Vito Corleone dött. Michael som nu blivit Gudfader och maffialedare fortsätter sin fars kamp för att behålla makten i maffians värld i New York. Gudfadern 3, handling Filmen utspelar sig i slutet av 1970-talet. Där Michael Corleone är Gudfader och maffialedare och han har nu tröttnat på maffians hårda och brutala liv och försöker omforma maffiaverksamheten till lagliga affärer. Dessutom vill han lämna sin post som gudfader och efterträdaren kan bara vara en man och inte hans syster Connie. Michaels val att lämna maffian accepterades inte av de andra maffiafamiljerna och utvägen från maffians värld öppnades inte som Michael hoppades. 6

Släktträd 7

Tidigare forskning Jag har genomfört sökningar i CJA (Criminal Justice Abstracts) och i Svenska Filminstitutets sökmotor med olika sökord med relevans till Gudfadernfilmerna och analyser kring filmerna med koppling till genus. Jag fann inga direkta sökresultat till Gudfadernfilmerna eller genusanalyser av filmerna. Boken Media, Gender and identity presenterar och redovisar hur kvinnor och män åskådliggörs på kända filmer, som många sett. Uppdelningen av filmerna är gjord utifrån det årtionde som filmerna framställdes och visades för publik. På 50-talet tenderar de studerade filmerna att fokusera på manliga hjältar. Hjältarna var mestadels män och det var männen som drev handlingarna i filmerna och det var deras berättelser som handlingen fokuserade på. Kvinnorna hade viktiga roller i filmerna, men det var mer troligt att det var kvinnorna som var hjälplösa och blev räddade än män. Kvinnorna i dessa filmer behövde beskydd och kvinnorna tog direktioner av männen som sågs som dominerande. Det var kvinnorna som gav männen kärlek och support och inte tvärtom. Vid 60-talet började små förändringar ske, men filmerna följde i stort sett den tidigare periodens tendenser. Gauntlett anser att det är fel att säga att kvinnor alltid var hemmafruar och mindre begåvade än männen, men de manliga karaktärerna sågs som mer intelligenta, självsäkra och härskande i filmerna. Gauntlett tar även upp Gudfadern 1 1972 i beskrivning av 70-talet. 70-talet och så även Gudfadernfilmen följer tendenserna för de beskrivningarna för de tidigare årtiondena. Gudfadernfilmen karaktäriseras av manliga hjältar och det är deras historia som driver filmerna framåt. Huvudpersonerna i filmerna är män och männen ses som intelligentare och mer handelskraftiga än kvinnorna. Kvinnorna i filmen framställs som hemmafruar som behöver männens skydd och hjälp för att överleva maffialivet (Gauntlett 2002 s. 45-46). 8

Det finns feministisk forskning som studerar media och filmer för att synliggöra den patriarkala styrningen i industrin och inom det som de producerar (Dines & Humez 1995 s. xix). Mulvey som är en feministisk forskare, genomförde en studie 1975 för att undersöka hur genusideologier konstrueras genom massförmedlade filmer. Mulvey utvecklade en idé kring att publiken till de klassiska mainstream filmerna bara fick se det maskulina subjektets position i filmerna. Med detta menar Mulvey att det är männens historia och berättelser som visas i filmer trots att kvinnor var med i filmerna, var de aldrig lika centrala för handlingen som männen. Oavsett om det var en kvinna eller man som såg på filmen. Mulvey har bidragit med grunden till feministisk filmkritik och filmskapningspraktiker. Aktiva feministiska filmteoretiker har nu använt och utvecklat Mulvey s idéer till exempel Erens 1990, Gamman och Marshment 1989, Gledhill 1988, Mayne 1993 och Penley 1988 (Dines & Humez 1995 s. 163-164). Trots att kvinnor i film inte längre är nonchalerande som subjekt, vilket de var tidigare, fortsätter många att studera och skriva om filmer och mycket har och kan bli upptäckt fortfarande enligt Fishburn. Det är på grund utav att kvinnor i filmer har påverkat publiken och det är därför som forskningen fortsätter och kritiseringen av filmer. Filmer är en del av den sociala mytologin och de kvinnliga skådespelarna och filmförfattarna är delaktiga av förmedlingen av denna myt till publiken som tittar på film (Fishburn 1982 s. 136). Olsson har studerat filmer utifrån våldsperspektivet och då koppling till kön. Olsson menar att filmer med låg frekvens av våld som ändå ses som extremt våldsamma kan finna sin förklaring i att det är kvinnor som utövar våld och inte män. Liknande resultat kan ses när utsatta för hot eller våld omvandlas och blir mer dominanta och själva börja hota andra och kräva status. Omvandlingen bryter mot en form av regel eller norm inom filmen. Speciellt när kvinnor bryter mot dessa regler eller normer när det inte förväntas utföra våld som männen i deras miljö. I viss mån verkar det finnas en vilja att försöka kontrollera kvinnor inom filmer då kvinnors förändringar och rollbyten kan betraktas som eventuellt hot. Kvinnor kan upplevas som hot på grund utav att hon inte träder in i de förväntningar som finns inom filmindustrin och samhället (Olsson 1991 s. 133). 9

Teori Structured action theory Genus är något som existerar i det sociala och verkar i sociala strukturer i samhället. Där skapas genus och växer (Messerschmidt, 2004 s. 15 & 36). Det är de historiska och kontextuella förutsättningar som definierar kategoriseringen av kvinnor och män. Sexkategoriernas mening och hur det konkret framställs är direkt kopplade till kontext och den historia som kategorierna är sammanflätade med. Det är vårt yttre och våra genusattribut som reflekterar vår kategori, kvinna eller man. Människor gör genus genom sociala handlingar och det dagliga livet, det sker systematiskt genom att vi använder kroppsligt befästa genus och människor identifieras genom sociala interaktioner. Människors genus påverkar den sociala interaktionen och människor bedömer varandra utifrån vårt yttre och hur vi presenterar och framställer vårt genus. Människor uttrycker sitt genus genom det yttre och väljer att framföra sig på ett sätt så som Messerschmidt kallar processen för det fundamentala genusprojektet. Genusprojektet går ut på att man själv definierar sig som man eller kvinna och sedan praktiserar och uttrycker de igenkännande tecken som är förknippade med det manliga eller kvinnliga. Genom processen förkroppsligas genus. Kroppen är en av de betydelsefullaste delarna som förmedlar vilket genus en individ använder. Den sociala interaktionen mellan individer utgår ifrån kroppen där det vi gör och hur vi bemötts av andra beror på vårt utseende. Individer kan variera sina uttryckanden av genus, beroende på situation men utan att lämna sitt fundamentala genusprojekt (Messerschmidt 2004 s. 35-37). Det är interaktionen i det sociala som tillverkar eller gör genus. Eftersom genus påverkas av strukturer och kontexter så finns det flera olika formationer av femininiteter och flera maskuliniteter. När det finns flera olika typer av femininiteter och maskuliniteter är vissa mer framgångsrika än andra genusstrategier. Då genus påverkas av kontexter, sociala miljöer och olika sociala situationer kan inte genus ses som något absolut, utan något som förändras och skiftar i den sociala världen. Genom att vi delar på kunskapen och förståelsen för olika genus har 10

denna interaktion och samförståelse institutionaliserat genus och våra sociala liv och konstruerat det med genusstrategier för olika situationer (Messerschmidt 2004 s.39-41). Makt är ett viktigt strukturellt inslag i genusrelationer där den socialt organiserade makten mellan män och kvinnor är konstruerad historiskt och baserar sig på klass, ras, och sexuella identiteter. Makten kan skilja sig mellan män och kvinnor men även mellan kvinnor och män sinsemellan vilket indikerar på individens plats i genusrelationerna. Men precis som genus, skiftar även makten, eftersom genus och makt inte kan vara absoluta. De skiftar i kontexter och situationer (Messerschmidt 2004 s. 41-42). Hegemonisk maskulinitet är vad Messerschmidt kallar den kulturellt idealiserade bilden av mannen och finns befäst i samhället beroende på kontext och tidsperiod. Den idealiserade bilden av mannen skapar makt och skillnad viket upprätthåller distinktionen mellan män och kvinnor. Genom den skapas en genusordning där den ideala mannen är den som har makten och kvinnan ses som underordnad medan mannen är det eftersträvansvärda och den som ska skydda och försörja kvinnan. Det kan vara en bild som många män försöker att uppnå för att känna sig accepterade och som en regelrätt man ska vara enligt genusdiskursen. Hegemonisk maskulinitet varierar över tid och det finns olika typer av maskuliniteter där den hegemoniska inte är den vanligast förekommande, eftersom det är en idealiserad bild som få kan uppnå till fullo. Motsatsen till den ideala bilden av mannen är emphasized femininity, som på samma sätt som den ideala mannen, vuxit fram historiskt och kontextuellt. Emphasized femininity är underordnad mannen eftersom kvinnan är orienterad för att behaga honom och följa hans intressen. Andra former av femininitet skapas genom variationer av kombinationer, strategier av tillmötesgående och motstånd. Dessa två idealiserade bilder av manligt och kvinnligt är de dominanta bilderna i sin kontext, de idealiserade bilderna påverkar och influerar människors agerande. Däremot bestämmer inte bilderna hur maskulint och feminint uppförande samt beteende ska vara (Messerschmidt 2004 s. 41-43). 11

Val av begrepp till analys Begreppen som användas i analysen av scenerna från Gudfadernfilmerna är de som presenteras här de kommer från Messerschmidts teori. Att kvinnor har setts som underlägsna i genusrelationerna jämförelse med männen, används i analysen för att förklara en del ojämna relationer mellan kvinnor och männen i Gudfadernfilmerna. Kvinnors återgivning i Gudfadernfilmerna kopplas till begreppet, emphasized femininity och genusrelationer. I filmerna finns kulturella föreställningar om kvinnor och om hur de ska agera. Kultur och kontext kan ge förklaringar till de föreställningar och syner som finns på kvinnor i filmerna. I analysen kommer jag utgå från att maskuliniteter och femininiteter är kulturellt skapade och utgår från kroppen som en bas som skiljer män och kvinnor, men även att samhället är uppbyggt på köndifferentierande budskap, föreställningar och praktiker. Budskapet om uppdelning av manligt och kvinnligt är sammanflätade med människors sätt att agera och tänka samt att praktikerna tas för givet i samhället. Begreppet hegemonisk maskulinitet kommer att användas för att förklara de dominerade männen i deras maffiamiljö. För att förklara relationer mellan kvinnor och män i filmerna kommer begreppet genusrelationer att användas. En central utgångspunkt i analysen är att genus inte ses som något absolut, utan är föränderligt och beroende av tid och kontext, denna utgångspunkt kan förklara förändringar som sker med individer i maffian. Kontexten och den givna miljön har möjligheter att förklara just det speciella i maffian. 12

Metodbeskrivning och uppläggning av studien Metoden som används i studien är innehållsanalys, både kvantitativ och kvalitativ. Jag valde innehållsanalys för att genomföra analysen på filmer och för att kunna använda två modeller för att genomföra en analys. Tyngdpunkten kommer att ligga på den kvalitativa delen av innehållsanalysen. Jag använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att öka djupet i resultaten och för att kunna sätta de kvalitativa resultaten i ett sammanhang. Det genom att föra in de kvalitativa resultaten med de kvantitativa, för att sätta de i proportion till de kvantitativa resultaten från filmerna. Scener som åskådliggör kvinnornas plats i Gudfadernfilmerna kommer att kopplas samman med kvantifieringen av kvinnor i filmerna. Den valda metoden innehållsanalys är lämplig för att kunna besvara syftet. Syftet med min undersökning är att studera och analysera kvinnan i maffian så som hon återges i Gudfaderntrilogin. Genom innehållsanalysen kommer jag systematiskt kunna undersöka materialet utifrån mitt syfte och förmå besvara mina frågeställningar. Innehållsanalysen syftar och används till att beskriva innehållet i olika texter på ett systematiskt sätt genom att tolka och analysera textens innehåll. På grund utav innehållsanalysens syfte att analysera och tolka texter så är denna metod relevant för min undersökning av Gudfadernfilmerna. Den kvantitativa delen kommer framförallt användas för att kvantifiera förekomsten av kvinnor, mätt i hur mycket av tiden som kvinnor framkommer i filmen, då kommer jag att räkna minuter. Kvantifieringen redovisas i samband med den kvalitativa resultatredovisningen. Jag kommer att följa grundidén med innehållsanalysen när jag genomför den kvantitativa delen, vilket är att kvantifiera någonting i texter utifrån ett givet forskningssyfte (Bergström & Boréus 2005 s. 43). Jag använder även innehållsanalys med ett vidare förhållningssätt. Scenerna analyseras med hjälp av teorin och jag försöker då systematiskt beskriva textinnehållet med teorin. Genom att använda teorin vid analysen blir resultaten djupare och ger direktioner om tolkningar av innehållet med fokusering på kvinnors roller och framförande i filmen. 13

Tillvägagångssätt Jag utformade ett preliminärt kodningsschema, som innehöll ord som jag ansåg vara relevanta för att besvara min forskningsfråga och genomförde sedan en provkodning på en liten del av filmaterialet. Syftet med denna provkodning var att undersöka om mitt analysverktyg fungerade och vad som saknades i verktyget. Det märktes tydligt och snabbt att det var mycket svårt att använda sig av ord som kodningsenheter då det blev komplicerat att lokalisera enskilda ord och förhålla sig till syftet med studien. Provkodningen ledde till omformulering och ett nytt angreppssätt, det nya kodningsschemat fokuserar på scener med förklaringsvärde. Kodningen har skett manuellt utifrån kodningsschemat. Val av scener som är en del av det kvalitativa har skett utifrån kodningsschemat för att följa syfte och ge möjligheter till att besvara forskningsfrågorna. Scenerna som jag valde visar hur kvinnor förmedlas i Gudfadernfilmerna. I filmerna fanns det flera scener där kvinnor var med men ej delaktiga i handlingen utan figurerade i bakgrunden, dessa scener valde jag att inte ta med. I de valda scenerna förekom både män och kvinnor samtidigt och dessa valdes för att förmedla och visa kvinnor som agerade och var delaktiga i interaktionen av scenen. Den kvantitativa delen är kvantifieringen av kvinnors framträdanden i filmen har skett på följande sätt: Alla framträden där kvinnor synts i bildrutan har räknats, även om de bara synts i bakgrunden. Jag har även tagit med barn och ungdomar i kvantifieringen, eftersom ålder kan vara svårt att avgöra och ålder har ju förändrats över tid. Kvinnor på 1940-50 talet sågs till exempel som vuxna tidigare och gifte sig i yngre åldrar, vilket ses i filmerna och därför valde jag att kvantifiera alla av det kvinnliga könet. I dessa scener förekommer även män. Det uppstod problem vid kvantifieringen av kvinnans tid i filmen eftersom det blev ibland blev svårt att avgöra om det var en kvinna eller man, när individen stod långt bak i bilden. Vid tveksamheter valde jag att inte räkna, eftersom jag inte kunde avgöra om det var män eller kvinnor och om kvantifiering skett hade det kunna snedvrida resultaten. Snedvridning av resultaten kan ha skett ändå, men jag anser att risken är mindre vid uteslutningen. De kvantitativa kodningsenheterna sätts i sammanhang med de kvalitativa resultaten (Bergström & Boréus 2005 s. 78). Resultaten från bägge analyserna kommer att sammanställas och komplettera varandra. 14

För att minska eventuella förändringar i tolkandet och bedömande från min sida, sker kodningen och bedömningarna av filmerna löpande utan större tidsavbrott. Omanalys av filmerna har genomförts för att kontrollera och jämföra resultaten från tidigare analyser, för att undersöka om skillnader uppstår mellan resultaten. Det uppstod inga större skillnader i omkodningen och resultaten var snarlika vid bägge tillfällena. Omkodningen av mitt material kan stödja upp validiteten i studien, eftersom jag enbart försöker att undersöka det som var syftet med studien, och kontrollerar att syftet verkligen efterföljs. Om jag skulle använda mina kodningsenheter annorlunda vid olika tillfällen skulle det bli problem med validiteten, men kodningen sker utan större tidsavbrott för att minska skillnader i tolkandeprocessen. Mitt kodningsschema ska hjälpa mig att inte enbart använda min förförståelse i tolkningsprocessen utan även vid kodandet. Den kvantitativa delen kan stödja de kvalitativa resultaten genom att sätta de kvalitativa resultaten i ett sammanhang och att det kan tolkas utifrån sina förutsättningar. Validitet När man genomför en kvantitativ innehållsanalys kan det bli problem med validiteten eftersom analysenheterna tas ur sitt sammanhang (Bergström & Boréus 2005 s. 79). Min studie är en kvalitativ innehållsanalys och därmed analyseras enheterna i relation till sammanhanget och jag har ansträngt mig till att se helheten av materialet. Fördel med kvalitativ innehållsanalys utifrån validitetssynpunkten är att jag inte har enstaka ord eller små enheter som kodas (Bryman 2001 s. 80). Jag har större enheter som egentligen inte behöver placeras i någon speciell kategori, utan enheterna kan analysera och stå för sig själv. Metoden är relevant för mitt syfte och frågeställningar, eftersom studien inte är inriktade på enstaka ord eller enheter, utan mer fokuserade på kontext och sammanhanget. Den interna validiteten i min studie är inte enligt mig något större problem (Bryman 2001 s. 257). Jag anser att det finns en överrensstämmelse mellan mina kodningar och med de teoretiska förankringarna som studien vilar på. Jag tycker att begreppen i teorin har överensstämmelse med kodningen av filmerna och de resultat som framkommit. Jag har mätt det jag avsett att mäta och jag har utgått från syfte och frågeställningarna när jag genomfört studien. 15

Däremot kan den externa validiteten i studien vara svag (Bryman 2001 s. 258). Utifrån mina resultat blir det svårt att generalisera till andra filmer och texter. Studien är mer av en fallstudie som inte ger större möjligheter till att generalisera. En större undersökning och djupare skulle ge möjligheter och i större utsträckning kunna generalisera. Mina resultat blir svåra att överföra och generalisera utifrån, på grund utav litet material. Reliabilitet och intersubjektivitet Jag har följt kodningsschemat och försökt att följa det konsekvent. Jag anser att jag lyckades att följa mitt kodningsschema konsekvent. När omkodningen genomfördes av materialet uppstod inga större skillnader i resultatet, vilket tyder på likartat tillvägagångssätt och gränsdragningar. Om jag använder kodningsschemat konsekvent kan den interna reliabiliteten bli hög och så även den externa reliabiliteten (Bryman 2001 s. 43 & 257). Detta betyder att om undersökningen görs på nytt kommer resultaten att bli liknande och resultaten i studien kommer fram på konsekvent tillvägagångssätt. Dock kan reliabilitetsproblem naturligtviss uppstå ändå, eftersom det är svårt att vara objektiv på grund av förförståelsen som påverkar vårt bedömande. Jag tror att det kan vara svårt att uppnå fullständig intersubjektivitet och reliabilitet, även om andra forskare kan använda mitt kodschema och mitt tillvägagångssätt (Bergström & Boréus 2005 s. 51). Jag anser att människor uppfattar vår miljö och verklighet olika och att det kan vara svårt att finna det sanna och riktiga i hur kvinnan verkligen framställs i Gudfadernfilmerna. Däremot tror jag ändå att skillnaderna inte skulle vara allt för stora om kodningsschemat och upplägget skulle följas. Det är svårt att vara objektiv, när vi påverkas av vår förförståelse. Det skulle förekomma en skevhet i resultaten om en annan forskare skulle följer mina föreskrifter om hur jag inhämtat information från filmerna. Förförståelsen och kampen om att få bestämma inom ett fält är ständigt pågående och det påverkar synen på vad som anses som forskning och rätt sätt att genomföra forskningen (Andersson 2004 s. 164-165). Vetenskaplig positionering Min uppgift är att tolka det som redan tolkats av sociala aktörer i samhället, men min tolkning sker med mina egna perspektiv där mitt förhållningssätt till filmen, samt teorierna ska förklara 16

innehållet. Förhållningssättet att tro på att det sociala livet redan är tolkat, och att forskarens tolkning är en sekundär tolkning som sker med andra förutsättningar samt möjligheter, kallas för dubbel hermeneutik (Andersson 2004 s. 136). Metodproblem Den kvalitativa innehållsanalysen används oftast på texter och kan användas på filmer som delvis är texter. Men innehållsanalysen har en viss tendens att koncentrera sig på det uttalade och det skrivna. Det outtalade är inte det centrala för metoden och i filmer kan det finnas en del som är tydligt men som är outtalat. I min analys av filmerna kan det bli problematiskt, eftersom det är svårt att beskriva det outtalade och dels få med en sådan aspekt i kodningsschemat. Det kan även vara svårt att skilja på outtalade och det uttalade. I min analys och redovisning av filmmaterialet har jag inte skilt på dessa två. Vilket i sin tur kan påverka intersubjektiviteten eftersom andra forskare kan ha svårt att följa min uppdelning. Ett problem med min undersökning är att den inte är en traditionell filmanalys, delvis på grund utav att jag saknar filmvetenskapliga kunskaper och att syftet inte är direkt filmvetenskapligt förankrat utan mer genusteoretiskt och kriminologiskt förankrat. Min analys av filmerna fokuserar på hur kvinnor och genus och hur genusrelationer framställs på film som åskådliggör maffian. Men syftet med undersökningar är inte att genomföra en filmvetenskaplig analys eller beskriva innehållet med filmvetenskapliga begrepp och förhållningssätt, utan syftet är undersöka hur kvinnor framställs i Gudfadernfilmerna och vilka roller som de har inom organisationen och förklara resultaten ur ett genusperspektiv. Jag tror inte att min undersökning påverkas allt för mycket av att jag saknar kunskap om filmvetenskapliga analyser och deras antagligen annorlunda förhållning och förståelse för filmer. Ett problem med manuellt kodningsschema är att det kan bli komplicerat med bedömningar, gränsdragningar och tolkningar av materialet, vilket jag ser som en nackdel med metoden. Det kan bli svårt att avgöra gränsdragningar och sedan följa dessa under hela kodningsprocessen. Men detta blev inte problematiskt i min studie eftersom det fanns relativt få scener att välja på och därmed uppstod inga svårare gränsdragningar 17

Bergström och Boréus skriver att analyser med kvalitativ inriktning gör bedömningarna enklare (Bergström & Boréus 2005 s. 43-46). Jag anser nog att kvalitativa tolkningar kan bli komplicerade, eftersom det inte finns en heltäckande mall att följa. I kvalitativa analyser genomförs bredare tolkningar och det kan uppstå svåra gränsdragningar för vad som ska vara med och vad som ses som relevant. 18

Resultatredovisning och analys Här redovisas valda scener från Gudfadernfilmerna och scenerna beskrivs samt analyseras med de valda teorierna och de innefattade begreppen. Scenerna är numrerade och minuterna avser när scenen visas i filmen. Gudfadern 1 Kvinnors framställning och roller inom maffian i Gudfadern 1 är främst som hustru och mor i familjen. Den första filmen i trilogin börjar med ett bröllop och det är i sådana familjetillfällen som kvinnor framträder oftast. Andra familjetillfällen i filmerna är begravningar, dop, familjemiddagar och andra festtillfällen. Kvinnor har inga roller eller positioner i maffian och närvarar aldrig vid affärsuppgörelser som sker mellan olika maffiaklaner eller andra viktiga deltagare inom maffiavärlden. Fruarna och kvinnorna i maffiamiljön är dem som har ansvaret för barnen, uppfostrar och tar hand om dem. Fadern har som sitt yttersta ansvar att garantera och skydda sin familj från yttre hot. 1:1 Michael ser och träffar sin blivande första fru (99 minuter och 104 minuter) Scenen visar när Michael fattar intresse för sin blivande fru och vad som han uppskattar hos en kvinna. I den andra scenen visas hur första riktiga träffen går till och hur betydelsefullt det är att få familjernas godkännande. Familjen kontrollerar och skyddar sina döttrar tills de funnit en make att gifta sig med och familjen måste godkänna mannen innan kvinnan kan inleda eller ens få träffa mannen ifråga. Vid möten innan bröllop följer familjen med och övervakar paret så att inget förbjudet sker. Michael som är son till den store maffialedaren Vito Corleone i Gudfadernfilmerna har en flickvän i USA och under hans tid i landsflykt från USA träffade han en ung kvinna som han förälskade sig i och gifte sig med, då han tillfälligt bodde på Sicilien. Kvinnor ses som fruobjekt och något som ska passa in i den rollen. Männen i dessa filmer premierar skönheter, och val av kvinna utgår mycket från skönhet och utseende samt den rätta klädseln. Männen har andra rättigheter än kvinnorna i filmen så Michal kunde gifta sig med en annan kvinna fast att han fortfarande hade en relation till flickvännen Kay i USA. 19

Framförandet, som en normativ kvinna som följer de givna föreställningarna som finns i deras maffia och kontext, är centralt för att accepteras och möjligen kunna vara lämplig för giftermål. Kvinnan har i maffian, som filmen presenterar, en underordnad roll och position då det är männen som väljer hustru och sedan är det familjen som avgör om mannen accepteras. Hon har inte rätten att besluta om sin blivande make, vilket påverkar hennes möjligheter att inverka på framtiden, då hon måste lyda sin familj och dess överhuvud och behålla sin heder som reflekterar på den övriga familjen. Kvinnor måste följa de normativa föreställningar som finns i maffian för att accepteras, precis som i andra kontexter. Det görs skillnad mellan män och kvinnor, det är männen som är överordnande i relationen. Kvinnor är underlägsna och får lyda överhuvudena i sin kontext (Messerschmidt 2004 s. 35-37). Maffiasamhället som filmen åskådliggör är hierarkiskt uppbyggt, med männen som överhuvuden och beslutare. Kvinnors framställning i scenen visar en väldigt underordnad roll och saknar rättigheter om att besluta om sitt liv. 1:2 Michael träffar flickvännen Kay (132 minuter) Efter att Michael kommit hem från Sicilien kontaktar han återigen Kay. Michael åker till Kays jobb, hon är barnskötare. De samtalar om familjen, liv och arbete som Vito Corleone har. Kay vill inte att Michael ska arbeta som sin far gjort med att mörda och bedriva olagliga affärer. Michael frågor om Kay vill gifta sig med honom och hon följer sina känslor för Michael och väljer att tacka ja till hans förfrågan om äktenskap. Michael anser att deras äktenskap är så betydande att hans samhörighet till maffian inte kommer att påverka deras relation, har makten att delvis manipulera Kay till att tro på Michaels lovord för framtiden. Här faller Kay tillbaka i sin underlägsna roll och tar återigen rollen som särart. Det är männen som ses som de ledande och kvinnor som underlägsna (Messerschmidt 2004 s. 39-40). Det syns skillnader mellan manligt och kvinnligt och det förmedlas genom egenskaper och tillvägagångssätt. Detta märks på kvinnors val av yrke, de flesta kvinnorna är hemmafruar och eller arbetar med liknande sysslor. Kvinnorna i maffiafamiljerna i filmerna är bundna till sin familj, de flesta arbetar inte utanför hemmet. Medan männen är verksamma inom maffian och utför mer manliga sysslor. 20

1:3 Connie och hennes make bråkar (113 minuter) Connie som är Vito Corleones dotter lever i en våldsam relation till sin man, trots att hon är gravid misshandlar maken henne. Misshandeln sker på grund utav att Connie svarar på ett telefonsamtal där makens älskarinna berättar för Connie att hon inte hinner träffa hennes make på kvällen. Connie blir rasande och skriker och försöker tala med sin man som vägrar att lyssna, maken blir förbannad på hennes uppträdande som enligt hans mening är oacceptabelt och då börjar han aga henne brutalt. Connie blir rasande och slänger porslin och andra föremål på golvet och detta försöker maken få henne att städa upp. I scenen får vi följa en underlägsen kvinna som kämpar för sin rätt i relationen. Hon accepterar inte makens otrohet och gör uppror, men mannen i relationen är den som bestämmer och kvinnans röst är inte värd lika mycket som mannens. Connie har inte någon större möjlighet att påverka sin situation själv utan kontaktar sin bror Sonny som vill hjälpa henne, men hon stannar kvar hos sin man då hon inte har makten att lämna honom som kvinna. Kvinnor har få möjligheter att själv påverka sin situation i denna miljö, eftersom de är underlägsna männen som har beslutanderätten. Kvinnorna följer den normativa femininiteten som är dominant i maffian och som är beroende av tidsepoken som filmen utspelar sig under, 1940-talet. Kvinnors position i maffian under tidsperioden var underlägsen mannen. Kvinnan i filmerna var främst hemmafru och tog hand om hemmet och familjen. Detta påverkar också kvinnors möjligheter, som i denna scen att lämna sin man, även om han misshandlar och är otrogen. Missförhållandena sågs antagligen som acceptabelt och delvis som normalt när kvinnans position var så svag i jämförelse med mannen. Det förekom skillnader i uppfattning om kvinnor, Connies bröder ansåg att makens beteende inte var acceptabelt. Om Connie skulle lämna sin man skulle det ses som onormalt och kanske till och med skylla det dåliga äktenskapet på hennes dåliga uppförande som hustru. Connie kan ses som något avvikande i deras kontext. Lander skriver att kvinnor som inte följer de normativa förväntningar som finns i kontexten, kommer att ses som avvikande och som dåliga kvinnor (Messerschmidt 2004 s. 36-39). 21

1:4 Kvinnor som underhållning (139 minuter) Denna scen är ett exempel på hur kvinnor ofta förekommer som underhållning. I scenen är kvinnorna enbart där för att underhålla männen och ge dem sällskap. Kvinnorna i scenen arbetar som underhållare och scenen utspelar sig på ett hotellrum. Kvinnorna är där för att vara männens dammar för kvällen och tillfredsställa deras önskemål. Kvinnorna i denna situation ses som underlägsen och är enbart där för att behaga männen, männen har makten och med det menar jag kapitalet där pengarna som dessa kvinnor saknar eller behöver, och därigenom väljer att lyda männen och deras vilja. Makten objektifierar kvinnorna och hon är nu enbart ett objekt som männen tittar på och använder. Kvinnorna agerar inte som ett subjekt, utan genomför inga egna val på grund utav deras utsatta position och avsaknad av makt och kapital. Kvinnorna har ändå valt sitt yrke, men valmöjligheterna för dem i denna kontext är antagligen få och i denna scen följer de inte de normativa föreställningarna om kvinnor i denna tid. Kvinnorna klär sig utmanande i scenen och arbetar i krogmiljön utanför hemmet. Dessa kvinnor ses inte som hustruobjekt utan enbart som underhållning och något som en del av männen har som älskare och männen skiljer sin behandling mot kvinnor beroende på om det är deras familjemedlemmar eller utomstående. Kvinnorna som är utomstående respekteras inte i samma utsträckning. Messerschmidt skriver att makt är ett viktigt strukturellt inslag i genusrelationer och den blir tydlig i denna situation (Messerschmidt 2004 s. 41-42). Kvinnornas jobb och syfte med att närvara är att enbart lyda männens direktiv, medan männen är där för att besluta kring affärer. Kvinnornas och männens arbeten ligger på helt skilda plan och jämlikheten mellan deras yrken blir tydlig när dem umgås tillsammans när de arbetar. Den socialt organiserade makten mellan män och kvinnor är anlagd med historian och baserar sig på klass och ras, makten kan skilja sig mellan män och kvinnor men även mellan dem sinsemellan. Detta indikerar på individens plats i genusrelationerna. Interna skillnader och ordningar inom genus syns även inom maffian där alla männen ser upp till och delvis dyrkar maffiachefen, och i denna genusordning i maffian hamnar de kvinnliga lägst i hierarkin med få beslutsfattande rättigheter. Precis som genus förändras även makten, eftersom genus och makt inte kan vara absoluta utan skiftar under olika situationer och så även inom maffian. 22

1:5 Connie upprörd övermordet på sin make (168 minuter) Connie är mycket upprörd och arg över att hennes make mördats, hon tycker synd om sig själv och frågar Michael om han beordrat mordet. Michael förnekar sin inblandning i mordet och försöker få Connie att lugna sig. Kay, Michaels fru, befinner sig också i rummet och frågar om anklagelserna från Connie mot Michael stämmer. Svar: Du får inte fråga om affärer, men denna gång får du göra det Kay. Michael svarar men ljuger för sin fru om sanningen om mordet. Kvinnan har en roll i familjen, men inte som överhuvud utan som motorn i familjerelationerna som får samlivet att fungera i familjen. Fast att Connie misshandlats av sin man sörjer hon honom och blir väldigt upprörd över att hon tror att Michael beordrat mordet. Detta visar hur mycket hon älskade sin make trots misshandeln, otroheten och hennes underlägsenhet till honom. Genom misshandeln har han antagligen påverkat hennes självförtroende och känner sig ännu mer maktlös utan sin man. Michael, som är överhuvudet i familjen, beslutar att Connie ska få träffa en doktor som ska hjälpa henne att lugna sig, hon har ingen egen vilja nu när hon är nedbruten och utan man. Kay är en stark kvinna men kontrollas av Michael och det är han som beslutar om affärerna, och det är inget som hon ska vara delaktig i. Detta framkommer tydligt när hon inte ens får fråga om affärer och när Michael enbart besvarar frågan som Kay får tillåtelse att fråga och så väljer han att inte yttra sanningen. Kvinnorna i familjen måste följa och lyda överhuvudet, det gäller alla kvinnor. Om det inte följs kommer de på något sätt att tillrättavisas. Michael uppvisar en form av hegemonisk maskulinitet i maffiamiljön och även i familjen. Kay som delvis uppfyller bilden av den normativa kvinnan, uppfyller inte det på alla plan då hon spjärnar emot Michael genom att fråga om sådant som Michael inte anser är hennes avdelning. Detta trots att Michaels beslut påverkar både Kay och deras familj. I maffian i filmen ska kvinnor inte vara delaktiga i maffian, utan hållas undan. Kay försöker få det mer jämställt mellan Michael och henne, men Michael tillåter henne inte att vara delaktig i affärerna. Genom att han utövar hegemonisk maskulinitet i maffian och familjen, blir det svårt för Kay som tillhör underklassen i genusordningen, att påverka relationen och reglerna i familjen. Hon kan inte förändra situationen trots att hon försöker. 23

Kvantifiering av kvinnligt framträdande i Gudfadern 1 I Gudfadern 1 skildras och åskådliggörs kvinnor i 42 minuter av 168 minuter. I filmen syns kvinnor i 25 procent av tiden och resterande tid visas män, alltså 75 procent. Det kvinnliga visas i liten grad jämförelse med männen, kvinnor figurerar mestadels i bakgrunden, i hemmet och vid festtillfällen där en stor mängd människor träffas. Männens dominans i tid i filmen kan påverkas av tidsperioden och fokuseringen på enbart män som är kriminella. 25 procent kan ses som både lite och mycket beroende förhållningssätt. Gudfadern 2 I film nummer 2 presenteras kvinnan fortfarande som hustru och mor, hon spenderar större delar av tiden i hemmet och med familjen. Kvinnorna tar hand om barnen, lagar mat och sköter om hemmet men hennes delaktighet i maffian börjar smått träda fram. När familjen är samlad till middag diskuterar männen kring bordet affärer som berör maffian, och kvinnor kan höra dessa diskussioner. Kunskap och information om maffian kan ge betydande roller. 2:1 Kvinnan vädjar (3 minuter) Modern i scenen vädjar till maffialedaren där hon vill att han ska skona hennes son. Dock vill maffialedaren inte skona honom, för när sonen blivit äldre kommer han att vilja hämnas på mordet på hans far, som maffialedaren utfört. Modern ber och försöker att få maffialedaren att skona hennes unga son men när hon inte får sin vilja igenom, tar hon en kniv och för den mot maffialedarens strupe där hon blir skjuten när hon inte lyckas. Kvinnan lyckades inte mörda maffialedaren men sonen hann iallafall springa iväg. Kvinnan agerade utifrån sin egen vilja och genomförde ett försök till att mörda maffialedaren. I den här scenen visas en kvinna som försöker skyddar sin sons liv. Den döda makens uppgift ligger nu istället på hennes ansvar, vilket är att skydda barnet. Kvinnan är aktiv och försöker att förändra den givna situationen till sin sons fördel. Hon går in i maffiavälden och försöker förändra den, hon kan vara passiv och hoppas på det bästa. Men hon väljer att agera och bryta den passiva rollen. I denna scen bryter den äldre kvinnan mot genusordningen, hon som kvinna ska acceptera männens krav och ödet som hennes man skapat för sonen. Däremot 24

väljer hon att agera och verkar oppositionellt mot den rådande kvinnliga normen. Hennes beteende skiljer sig från normen, men det är agerande som driver fram förändringar både i samhället och i kvinnors roller inom maffian i filmen. Kvinnan lämnade sitt fundamentala genusprojekt som den normativa kvinnan och förändra sitt agerande. Men hon hade antagligen återfallit i sin naturliga genusroll efter situationen. Messerschmidt anser att individer kan förändra och använda olika roller beroende på situationer, vilket scenen visar (Messerschmidt 2004 s. 41-43). 2:2 Connie ber om Michaels tillåtelse (25 minuter) Connie samtalar med Michael och frågar om hon får gifta sig. Samtidigt frågar hon om hon skulle kunna få pengar men Michael vill att Connie och hennes barn ska flytta hem till familjen, och vara där hon hör hemma och de skulle få allt de behövde. Connie vill inte stanna hemma utan vill bo och gifta sig med sin man. Michael kallar Connie för fnask som byter man ständigt och anklagar henne för att inte ta hand om sina barn som hon bara träffar på helgerna. Dessutom vill inte Michael att hon ska gifta sig med en man som han inte vet någonting om och säger till Connie att han är väldigt besviken på hennes uppträdande. Efter diskussioner får Connie trots allt det hon ber honom om. Connie och Michael har samma far, men Connie har inte rätten till familjens kapital. Det är Michael som kontroller tillgångarna och Connie kan inte ta del av kapitalet om inte Michael godkänner detta. Trots att de båda borde få ta del av arvet om det vore jämställt, är det enbart Michael som kan använda och fördela kapitalet som han så önskar. Connie måste be sin bror om pengar, vilket han gör om han anser att det känns rätt och är nödvändigt. Michael har fått likande uppgifter som sin far, han tar hand om hela familjen och behandlar Connie som underlägsen som måste fråga om pengar och om godkännande till hennes nya äktenskap. Maktbalansen mellan dem bägge och deras genus har skiftat lite till Connies fördel, medan Michael trots sitt ogillande går med på att ge mer pengar fast att hon inte flyttar hem igen. 25

2:3 Middag (129 minuter) Familjen sitter och äter middag tillsammans. De samtalar om Fredos hustru, Fredo är Michaels bror. Fredo har ett problem med sin hustru, han kan inte tygla henne. Familjen diskuterar problemet och anser att Fredo måste försöka hantera situationen. Svårigheten med att kontrollera sin hustru ser Fredo som ett stort problem som stör honom mycket. Detta får honom att verka underlägsen i relationen och, det var ju mannen i förhållandet som skulle bestämma enligt hans och delvis familjens synsätt. Fredo ser det som pinsamt att hans fru bestämmer och att han inte kan påverka hennes agerande. I deras maffiafamilj är det männen som huvudsakligen bestämmer och situationen ses som något onaturligt. Av dessa två parter i detta förhållande är det Fredo, mannen som ses som mest avvikande eftersom han inte klarar av att utföra och hålla sitt ansvar gentemot sin fru och familj, vilket är att kontrollera och skydda. Kvinnan i Corleone familjen har en ganska likvärdig ställning som männen, hon har rättigheter som andra kvinnor inte har. Till exempel tolererade inte Connies bröder Sonny och Michael att Connie blev slagen, viket uttrycktes när Sonny slog ner och misshandlande Connies make. Sedan mördades maken på Michaels befordran. Däremot ska kvinnorna ändå lyssna och följa sin mans vilja, annars accepteras hon inte. Fredos fru är ett exempel på hur en kvinna skiljer sig från de normativa föreställningar och sedan ses som dålig kvinna. 2:4 Kay instängd (116 minuter) Kay kör bilen på tomtområdet mot grindarna som omsluter tomtområdet och ber vakten att öppna dem, men hon har inte tillåtelse att lämna området påstår han. Sedan kommer befälet i form av maffiamedlem Tom och berättar för Kay att han inte har tillåtelse att låta henne lämna området, utan de kan istället skicka någon annan att handla det hon vill ha. Kay blir lite arg och då säger Tom att Michael vill att hon ska var hemma, det är inte säkert för henne att vistas utanför hemmet nu när maffians situation är i obalans. Kay accepterar svaret och ber Tom att köra tillbaka bilen, och går sedan in igen. Scenen visar en tydlig maktskillnad mellan Kay och Michael, hon har inte ens tillåtelse att lämna hemmet utan att Michael godkänt det. Kay accepterar Michaels befallningar och lämnar inte området. Scenen visar ett specifikt problem för maffian, mannen vågar inte släppa ut sin fru från det skyddade hemmet. Risken för attentat ökar och kvinnan kan inte 26

skydda sig själv och männens skydd är inte tillräckligt i situationen. Att inskränka en individs rörelsefrihet är en hård kontroll och visar vem i relationen som bestämmer, speciellt om den instängda individen väljer att följa ordern. Kay har en underlägsen roll i deras relation och framställs i scenen som mycket underlägsen med avsaknad av kontroll över sin egen frihet och agerande. Hon har ingen högt ställd position i familjen och kan definitivt inte påverka maffiaverksamheten som lett till hennes instängdhet. Fast att Kay i filmen tydligt visar sitt avståndstagande från maffia verksamheten kan hon inte påverka eller styra Michael så som han kontrollerar henne. Den här underlägsna rollen som Kay har följer uppdelningen av genusen, där det manliga genuset ses som den överlägsna. Mannen har de dominanta egenskaperna, anses vara starkare och har privilegiet att bestämma över kvinnan då hon är det andra könet och hennes egenskaper och särdrag är de underlägsna (Messerschmidt 2004 s. 42-44). Detta uttrycks i scenen. 2:5 Kvinna förmedlar maffiahjälp (133 minuter) Scenen är en tillbakablick och visar hur en maffiafru förmedlar sin makes maffiahjälp till en kvinna som behöver hjälp och stöd för att kunna få tillbaka sin lägenhet som hon blivit vräkt ifrån. Maffiafrun ber sin kvinnliga bekanta, som är i behov av hjälp, att tala med sin man om detta problem. Maffialedaren lyssnar och åtar sig uppdraget att hjälpa kvinnan att få tillbaka sin lägenhet. I denna scen ser man maffiafrun förmedla maffiastöd och därmed var hon delaktig i det kriminella som maffian utför. Scenen visar en kvinna som agerar. Dels för hon vidare information till en bekant, om vilken hjälp och stöd som hennes man och maffiamedlem kan erbjuda i det givna målet. Kvinnan agerar som förmedlare av tjänster och bistår med information som är relevant. Hon informerar sin man om situationen och ber honom att lyssna på hennes historia om händelsen. Mannen accepterar situationen och godtar hennes önskemål. Frun vet tydligt att hennes man är delaktig i maffian. Eftersom hon sitter i den positionen att hon kan förmedla hjälpen som verksamheten har att erbjuda potentiella kunder, verkar kvinnan acceptera och stödja sin mans val av yrke och motarbetar honom inte, utan stödjer och hjälper honom i hans verksamhet. 27